The european economy: Macroeconomic outlook and policy



Relevanta dokument
Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Globaliseringen hot eller räddning för jobben. Lars Calmfors Globaliseringsrådet 14 januari 2009

Arbetstidsförlängning en ny trend?

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

Globaliseringen hot eller räddning för jobben. Lars Calmfors Region Dalarna 12 mars 2009

Den ekonomiska krisen och den ekonomiska politiken

EUROPEAN ECONOMY 2006

EUROPEAN ECONOMY 2004

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Finanspolitik, budgetunderskott och den ekonomiska krisen. Lars Calmfors SNS, Paris 23/3 2010

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

Lång sikt: Arbetslöshet

Lönebildning bortom NAIRU Presentation Tony Johansson

Valuation table current & next year compared to average of

Allmän makroekonomisk bedömning

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

Sysselsättningen och regeringens budgetförslag

Tillväxt genom mer arbete

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor

Lönebildning dåtid, nutid och framtid

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland

Vad hände egentligen på COP21 i Paris?

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Nordisk arbetsmarknad: En förebild för andra länder?

Frihandel hur kan den gynna oss?

RAISING THE RETURNS FROM R&D

Vart är konjunkturen på väg?

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Förutsättningar för. Några Småland av våra och förutsättningar

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 14 maj 2012

En gemensam bild av verkligheten

Föreläsning 9: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Receptet för framgångsrik livsmedelsexport. 15 Januari 2014

DÄRFÖR TILLVERKAR VI I SVERIGE Innovatum BUSINESS SWEDEN 1 FEBRUARY,

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

Övningsuppgifter till Vår ekonomi i korthet

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 30 september 2009

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Internationell Ekonomi

Marknad Johan Tegeback

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Börstrender, konjunktur och räntor

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

Sarah Wittbom Nordic ecommerce Knowledge

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Verksamhetsplan 2014

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity

Den svenska fastighetsmarknaden. 3 november 2015

SVCA:s årsrapport 2013

Lång sikt: Tillväxtteori (klassisk teori för prisnivå och växelkurs) Tillväxt: produktionsmöjligheterna vid fullt kapacitetsutnyttjande har ökat.

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Globala Arbetskraftskostnader

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Den nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike -

Arbetsmarknadsflöden och matchning på arbetsmarknaden

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

Medlemsdialog om BIV:s delaktighet i SFPE

Trygg på arbetsmarknaden?

Transkript:

Ledamöter i EEAG Lars Calmfors, Stockholms universitet (ordförande) Giancarlo Corsetti, European Institute, Florens Michael Devereux, University of Oxford Gilles Saint-Paul, University of Toulouse (vice ordförande) Hans-Werner Sinn, University of Munich och CESifo Jan-Egbert Sturm, ETH Zürich Xavier Vives, IESE Business School och UPF, Barcelona

The european economy: Macroeconomic outlook and policy

Prognos för USA Förhållandevis optimistisk BNP-tillväxten faller från 2,2 procent förra året till 1,7 procent i år 16 procents fall i huspriser mellan 2007 och 2008 Privat konsumtion växer med 1,8 procent i år Mindre fall i bostadspriser än i Sverige och Finland i början av 1990-talet Mer robust ekonomi Penning- och finanspolitiska stimulanser

Table A.3

Fig. 1.27a % 4.5 4.0 3.5 Contribution to GDP growth in the euro area a) 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 External balance Change in inventories Gross fixed capital formation Government condumption Private consumption GDP growth -0.5-1.0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 a) Real GDP at market prices (prices of the previous year). Sources: Eurostat; Ifo Institute calculations and forecast.

Fig. 1.28 Unemployment rate in the euro area and the EU27 12.0 % Seasonally adjusted data 11.0 Euro area 10.0 9.0 EU27 8.0 Forecast period 7.0 6.0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Sources: Eurostat; Ifo Institute calculations and forecast.

APX2 1.2 USA Economic situation good/ better at present satisfactory/ about the same bad/ worse by the end of the next 6 months 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Source: Ifo World Economic Survey (WES) I/2008.

APX2 1.4 ASEAN and East Asian NICs Economic situation good/ better by the end of the next 6 months satisfactory/ about the same at present bad/ worse Hong Kong, Singapore, South Korea, Taiwan, Indonesia, Malaysia, Philippines, Thailand 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Source: Ifo World Economic Survey (WES) I/2008.

APX2 2.1 European Union (15) Economic situation good/ better by the end of the next 6 months satisfactory/ about the same at present bad/ worse 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Source: Ifo World Economic Survey (WES) I/2008.

Fig. 1.5 Exchange rates of the euro and PPPs 1.50 1.40 1.30 1.20 USD per EUR Exchange rate German basket 1.10 1.00 OECD basket 0.90 0.80 0.70 0.60 US basket 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Jan. a) The exchange rate is based on monthly data, while PPPs are given at an annual frequency. Different PPPs are computed with respect to the different consumption baskets in the United States, the OECD and Germany. See footnote 8, Chapter 1, EEAG (2005). Sources: European Central Bank, Federal Statistical Office, OECD and calculations by the Ifo Institute.

The Effects of Globalisation on Western European Jobs: Curse or Blessing?

Vårt budskap Standardargument: Globaliseringen leder till arbetslöshet med stela arbetsmarknader Vårt budskap: Globaliseringen gör arbetsmarknaderna mer flexibla - Osannolikt med negativa effekter på sysselsättningen - Mer sannolikt med positiva effekter på sysselsättningen Den ekonomisk-politiska utmaningen är inte att försvara sysselsättningen utan att fördela vinsterna av globaliseringen på ett sätt som uppfattas som rättvist

Fig. 3.2 Trade-to-GDP ratios vis-à-vis low-wage economies 10 % 9 8 EU15 7 6 5 4 OECD 3 2 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Note: Low-wage economies are defined as non-oecd, non-opec countries. See also Figure 3.1. Source: OECD STAN Bilateral Trade Database; calculations by the EEAG.

Fig. 3.3 35 % Imports from low-wage economies as a percentage of total imports 30 OECD 25 20 15 10 EU15 5 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Note: Low-wage economies are defined as non-oecd, non-opec countries. See also Figure 3.1. Source: OECD STAN Bilateral Trade Database; calculations by the EEAG.

Fig. 3.6a Share of low-wage economies in global gross fixed 35 % capital formation 30 25 20 15 10 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Note: Low-wage economies are defined as non-oecd, non-opec countries. Source: UNCTAD FDI database; calculations by the EEAG.

Konventionell handelsteori De mest utvecklade ekonomierna med både mycket real- och humankapital specialiserar sig på kapitalintensiv produktion Både den samlade lönenivån och relativlönen för lågutbildade blir lägre än annars skulle blivit fallet De samlade inkomsterna ökar och gör det i princip möjligt att kompensera förlorarna

Handel under lönestelhet Total arbetslöshet och/eller arbetslöshet för lågutbildade Överspecialisering och överexpansion av utrikeshandeln De potentiella vinsterna av handel realiseras inte

Sex skäl till varför globaliseringen kan främja sysselsättningen 1. Kostnadsbesparingar pga internationell outsourcing ger positiva skaleffekter 2. Starkare konkurrens reducerar företagens prispålägg 3. Lägre fackliga lönekrav därför att sysselsättningen blir mer känslig för löneökningar 4. Hot om offshoring stärker arbetsgivarnas förhandlingsposition 5. Lägre rents i företagen ger incitament till lägre facklig organisationsgrad och avregleringar 6. Terms-of-trade-vinster ökar levnadsstandarden utan att lönerna behöver öka

Fig. 3.9 Non-oil terms of trade for advanced economies 110 2000=100 105 100 95 90 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Note: The non-oil terms of trade show the price of export relative to import goods ignoring oil. Advanced economies include Canada, France, Germany, Italy, Japan, the UK and the US. Source: IMF, World Economic Outlook, October 2007.

Fig. 3.8 70 % Income shares of employees and labour for advanced economies Income share of labour 65 60 Income share of employees 55 50 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Note: a) The income share of employees is the ratio of employees' labour compensation to value added. b) The income share of labour is the ratio of labour compensation of employees and non-employee workers to value added. c) Advanced economies include Australia, Austria, Belgium, Canada, Denmark, Finland, France, Germany, Ireland, Italy, Japan, the Netherlands, Portugal, Spain, Sweden, the UK, and the US, weighted using series on GDP in US dollars from the World Economic Outlook database. Source: IMF, World Economic Outlook, October 2007.

Fig. 3.7 Earnings inequality 5 % US 4 3 2 France Germany Netherlands Sweden UK Finland 1 1979 1984 1989 1994 1999 2004 Note: Earnings inequality is measured as the earnings ratio between the 90th and the 10th percentile of the earnings distribution. Source: OECD.

Empirisk forskning Mest om globalisering och relativlöner Tidigare studier hade svårt att belägga några mer betydande effekter av handel med låglöneländer Större effekter i senare studier av internationell outsourcing Förvånansvärt lite forskning om effekterna på aggregerad sysselsättning

Fig. 3.10 Employment and unemployment 72 68 Employment-population ratio left-hand scale OECD 20 18 64 60 EU15 16 14 56 52 48 Unemployment rate right-hand scale EU15 12 10 8 44 40 OECD 6 4 36 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2 Source: OECD Employment and Labour Market Statistics Database.

Fig. 3.12 80 Trade openness to low-wage economies and employment, 2004 DK Employment-population ratio 75 70 65 60 55 POR UK US ES GR F S A IRE GER IT JAP NL FIN B t-value: -0.07 R 2 =0.0004 50 0 5 10 15 20 25 Trade openness vis-à-vis non-opec, non-oecd countries Note: Trade openness is defined as exports + imports as a percentage of GDP. Sources: Trade data: OECD STAN Bilateral Database jointly with WDI GDP data; employment-population ratio: OECD Labour Force Statistics.

Fig. 3.15 Change in employment-population ratio in percentage points 1994-2004 changes in trade openness to low-wage economies and in employment 15 10 5 0-5 IRE UK POR IT DK US F ES GR S GER 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Change in trade openness vis-à-vis non-opec, non-oecd countries Note: Trade openness is defined as exports + imports as a percentage of GDP. Sources: Trade data: OECD STAN Bilateral Database jointly with WDI GDP data; employment-population ratio: OECD Labour Force Statistics. B NL FIN JAP AUT t-value: -0.49 R 2 =0.0167

Fig. 3.13 80 Employment-population ratio 75 70 65 60 55 FDI stock in low-wage economies and employmentpopulation ratio, 2002 IRE IT AUS F US S FIN GER DK UK POR CAN AUT NL CH t-value: 3.3 R 2 =0.46 50 0 5 10 15 20 25 30 FDI stock in non-opec, non-oecd countries as a percentage of GDP in country of origin Sources: FDI and GDP data: UNCTAD FDI Database; employment-population ratio: OECD Labour Force Statistics.

Ekonometriska studier Studier av arbetskraftsefterfrågan: hur påverkas sambandet mellan sysselsättning och lön av internationell outsourcing? Sådana studier svarar inte på frågan om hur sysselsättningen påverkas om man tar hänsyn också till lönebildningseffekterna Men visst stöd för att positiva skaleffekter är viktigare än negativa substitutionseffekter

Ny empiri Standardmetod: Förklara variationer i arbetslöshet och sysselsättning mellan länder och över tiden med institutionella variabler och konjunkturläge - ersättningsgrad i arbetslöshetsförsäkringen - facklig organisationsgrad - samordning av avtalsförhandlingar - skattekvot - produktmarknadsregleringar - produktionsgap OECD Employment Outlook (2006): Bassanini and Duval

Vår metodologi Addera globaliseringsvariabler till regressionerna - total utrikeshandel med låglöneländer - import från låglöneländer - direktinvesteringar i låglöneländer Inga eller positiva sysselsättningseffekter av globaliseringsvariablerna

Table 3.9

Det ekonomisk-politiska problemet Det är inte sysselsättningen Det är att fördela vinsterna av globaliseringen på ett sätt som upplevs som rättvist Och att göra det på ett sätt som inte i sin tur minskar sysselsättningen

Vad ska man inte göra? Upprätthålla alltför strikt anställningsskydd Öka arbetslöshetsersättningen för långtidsarbetslösa Sätta höga minimilöner

Vad kan man fundera över? Omskolning och livslångt lärande Avgångsvederlag som betalas av staten Löneförsäkring Jobbskatteavdrag enbart för lågavlönade

För- och nackdelar med förslagen Inte negativa effekter på jobbsökande och reservationslöner Men: - Inte alltid så lätt identifiera omskolnings- och utbildningsbehov - Statliga avgångsvederlag kan bli dyra och missbrukas - Löneförsäkring motverkar lönebildningens allokeringsfunktion - Utfasning av jobbskatteavdrag skapar marginaleffekter Huvudslutsats: Undvik att göra för mycket och tänk igenom ambitionsnivån jämfört med den vid andra problem Men: Om vi gör för lite kan det slå tillbaka i form av ökat stöd för protektionism

Global Warming: The Neglected Supply Side

Fel balans i klimatdebatten Inriktning på minskad efterfrågan på fossila bränslen - utsläppsrätter - koldioxidskatter - alternativa energikällor - energibesparing - minskad trafik Utbudssidan har försummats Med prisokänsligt (oelastiskt) utbud leder efterfrågeminskning i Europa bara till lägre priser och ökad efterfrågan i resten av världen

Fig. 5.1 Annual world wide emissions of carbon dioxide 28 26 24 Gigatonnes First oil crisis Second oil crisis Kyoto Protocol 22 20 18 16 14 12 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 Note: Emissions are measured according to the IPCC sectoral approach. Source: IEA (2007).

Utvinning av fossila bränslen är intertemporala beslut Priset idag i förhållande till priset i framtiden Producera idag och investera finansiellt eller behåll oljan under jord och få del av prisstegringen Successivt minskande efterfrågan skapar incitament utvinna mer i dag Den gröna paradoxen Problemet förvärras av osäkra äganderätter

Vad kan fungera? Heltäckande Kyoto Minskad avkastning på finansiella tillgångar Lagring av flytande koldioxid Lagring i träd stoppa och vänd utvecklingen mot minskade skogsarealer!