EUROPEAN ECONOMY 2006

Transkript

1 REPORT ON THE EUROPEAN ECONOMY 2006 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT March

2 Två huvudteman Makroekonomisk politik Tillväxt

3

4 Sources: Eurostat; 2005 and 2006: Ifo Institute forecast ECONOMIC GROWTH IN THE EURO AREA Average growth % % Growth 2006 % % Euro area Italy Portugal Germany Belgium France Austria Netherlands Greece Spain Finland Luxembourg Ireland Growth 2005 % % Euro area Netherlands Germany Portugal Belgium Finland France Austria Greece Spain Luxembourg Ireland Euro area Euro area Italy Germany Portugal Netherlands Austria Belgium France Finland Spain Greece Luxembourg Ireland Italy Fig. 1.21

5 Fig % ESTIMATED TREND GDP GROWTH RATES IN THE EURO AREA HP (100) Baxter-King (2,12) Cristiano-Fitzgerald (2,12) Rotemberg (4,1) Unobserved Components Mean Sources: Eurostat; GGDC Total Economy Database University Groningen; Ifo Institute calculations.

6 Fig ESTIMATED OUTPUT GAPS IN THE EURO AREA % HP (100) Baxter-King (2,12) Cristiano-Fitzgerald (2,12) Rotemberg (4,1) Unobserved Components Mean Sources: Eurostat; GGDC Total Economy Database University Groningen; Ifo Institute calculations.

7 Fig UNEMPLOYMENT RATE IN THE EURO AREA Seasonally adjusted data in % in % Forecast Sources: Eurostat; Ifo Institute calculations and forecast.

8 Fig. 1.2 BUSINESS CYCLE DEVELOPMENT IN THE EURO AREA Private Consumption 1) Billion euros % Consumption (left-hand scale) Current annual rate of change (right-hand scale) Gross Fixed Capital Formation 1) Billion euros % Billion euros Capital formation (left-hand scale) Exports (left-hand scale) Trade balance (right-hand scale) 1) In constant prices, seasonally adjusted. Sources: Eurostat; Ifo Institute calculations. Current annual rate of change (right-hand scale) Foreign Trade 1) Billion euros Imports (left-hand scale)

9 Makroekonomisk politik De samlade efterfrågeeffekterna av penning- och finanspolitiken Balansen mellan penning- och finanspolitik

10 Fig. 1.4 PRICE DEVELOPMENT IN THE EURO AREA 3.5 % change over previous year's month HICP 1) Core inflation rate 2) ) Harmonised Index of Consumer Prices. 2) HICP excluding energy and unprocessed food. Source: Eurostat. Dec. 0.0

11 Fel stabiliseringspolitisk mix Kommande demografiska påfrestningar ställer krav på konsolidering av de offentliga finanserna - dåligt argument att underskotten är större i Japan och USA - riskabelt att utgå från fortsatt låga räntor Stramare finanspolitik skulle innebära mindre åtstramning av penningpolitiken - bättre att motverka destabiliserande ökningar av fastighetspriserna genom selektiv finanspolitik (lagfartsavgifter) - diskussionen om behovet av utrymme för räntesänkningar i en recession handlar egentligen om lämpligt inflationsmål

12 Fig GOVERNMENT BUDGET DEFICIT IN THE EURO AREA as a percentage of GDP % % Structural deficit Total deficit 1) Primary balances Cyclically-adjusted primary balances ) Excluding one-off revenues from the sale of the mobile telephone licenses in Source: OECD, Economic Outlook 78, December 2005, Annex Table 27, 28, 29 and 30.

13 Stabilitetspaktens försvagning Förlängda tidsfrister för att korrigera för stora underskott (upp till tre år) Man tänjer på de nya svagare reglerna redan från början: Tyskland och Frankrike Kommissionens förslag (förlängning till 2007 att jämföra med ursprunglig frist till 2004) diskuterar inte ens förekomsten av unexpected adverse economic events

14 Kan incitamenten för finanspolitisk disciplin stärkas igen? Nationella finanspolitiska råd Förstärkt finanspolitiskt samarbete i en mindre grupp av EU-länder - snabbare korrigering av för stora underskott - starkare samband mellan de finanspolitiska besluten på EU- och nationell nivå Samordnade reformer av de penning- och finanspolitiska ramverken - högre inflationsmål för ECB - återgång till striktare finanspolitiska regler - reformerat penningpolitiskt ramverk (högre inflationsmål) från ECBs sida i utbyte mot striktare finanspolitiska regler

15 De globala makroekonomiska obalanserna Mycket svårt att bedöma riskerna för en hard landing Olika förklaringar till obalanserna 1. Lågt offentligt och privat sparande i USA 2. Förväntad hög produktivitetstillväxt i USA 3. Saving glut och/eller investeringstorka i resten av världen 4. Asiatisk (kinesisk) växelkurspolitik (exportledd tillväxt och ackumulering av valutareserver av försiktighetsskäl

16 Fig. 2.1a 1.0 CURRENT ACCOUNT BALANCES as a percentage of world GDP % % Japan Oil exporters Euro area Emerging Asia Swi + Nordics United States Note: The emerging Asia group includes China, Hong Kong SAR, Taiwan, Korea, Malaysia, Singapore and Thailand. The Swi + Nordics group includes Norway, Sweden and Switzerland. Oil exporters includes Algeria, Bahrain, Egypt, Iran, Jordan, Kuwait, Lebanon, Libya, Saudi Arabia, Syria, United Arab Emirates and Yemen. Source: Lane and Milesi Ferretti (2006). -1.5

17 Fig. 2.1b NET FOREIGN ASSETS as a percentage of world GDP % % Japan Swi + Nordics Emerging Asia Oil exporters United States Euro area Note: The emerging Asia group includes China, Hong Kong SAR, Taiwan, Korea, Malaysia, Singapore and Thailand. The Swi + Nordics group includes Norway, Sweden and Switzerland. Oil exporters includes Algeria, Bahrain, Egypt, Iran, Jordan, Kuwait, Lebanon, Libya, Saudi Arabia, Syria, United Arab Emirates and Yemen. Source: Lane and Milesi Ferretti (2006).

18 Riskscenarier En omkastning av kapitalflödena kan leda till kraftig dollardepreciering - USAs nettoutlandsskuld skulle falla - negativa effekter på europeiska företags balansräkningar? - högre långräntor p g a högre riskpremier - fallande fastighetspriser - minskad aggregerad efterfrågan ( expenditure-switching och expenditure reduction ) - destabiliserande konkurser Det europeiska ramverket för penning- och finanspolitik är inte utformat för att klara sådan kris Försiktighetsmotiv för reformer av de penning- och finanspolitiska ramverken

19 Fig US CURRENT ACCOUNT BALANCES VERSUS US STOCK OF FOREIGN ASSETS AND LIABILITIES as a percentage of US GDP % % Gross external liabilities Gross external assets Current account balance Source: Lane and Milesi Ferretti (2006). -20

20

21

22

23

24 Alternativa tillväxtstrategier För ensidig betoning på high-tech i Lissabon-processen Rätt för länder vid den teknologiska fronten Andra kan förlita sig mer på traditionella tillväxtfaktorer Detta gäller särskilt de nya EU-länderna

25 Utbildningspolitik Länder med traditionell tillväxtstrategi: secondary education och bred universitetsutbildning Länder nära den teknologiska fronten: högkvalitativ spetsutbildning Baumols kostnadssjuka Långsammare produktivitetsutveckling än i varuproduktion Kostnaden per utbildad person ökar i samma takt som lönerna och BNP per capita: den relativa kostnaden för utbildning ökar Om större andel av befolkningen ska utbildas eller resursinsatserna ökar, så ökar utbildningskostnadernas andel av BNP

26 Fig. 4.1 CUMULATIVE SPENDING PER STUDENTS VS. MATHEMATICS PROFICIENCY 600 PISA mathematics proficiency Czech Republic Slovakia Poland Finland Korea Japan Belgium Netherlands Denmark Germany Sweden Ireland France Hungary Spain Norway Portugal Italy Greece Switzerland Austria United States Mexico Spending (US dollars converted using PPPs) Source: OECD, PISA 2003, Table 2.6, p. 358.

27 Fig. 4.2 STUDENTS PER TEACHER VS. MATHEMATICS PROFICIENCY PISA mathematics proficiency Norway Portugal Hungary Austria Italy Denmark Belgium Sweden Poland Spain Finland Czech Republic Germany Netherlands United Kingdom United States France Ireland Students per teacher Sources: OECD, PISA 2003, Table 2.5c, p. 356; OECD, Education at a Glance 2004, Table D2.2, p. 377.

28 Fig. 4.3 STUDENTS PER TEACHER VS. READING PROFICIENCY Finland PISA reading proficiency Sweden United Kingdom Netherlands Ireland Norway Belgium Poland United States Austria Denmark Germany France Hungary Spain Czech Republic Portugal Greece Italy Students per teacher Sources: OECD, PISA 2003, Table 6.2, p. 444; OECD, Education at a Glance 2004, Table D2.2, p. 377.

29 Slutsatser om utbildning Resultaten betyder inte att högre lärartäthet och mer resurser per elev inte kan ha positiva effekter Det centrala: hur utbildningssystemet organiseras - betygskonkurrens - konkurrens mellan skolor och centrala examina/standardprov

30 Centralt med avregleringar av produkt- och tjänstemarknader Empiriskt stöd för att avreglering och konkurrens främjar produktivitetstillväxt - konkurrens kan vara mer produktivitetsbefrämjande ju längre man är från teknologifronten Betydande avregleringar på produktmarknaderna i de gamla EU-länder som haft snabbast tillväxt Olyckligt motstånd mot fri tjänstehandel - urvattning av tjänstedirektivet - möjligheterna att reglera lönerna för utländsk utstationerad arbetskraft i värdlandet minskar priskonkurrensen och begränsar därmed kraftigt vinsterna från tjänstehandel

31

32 Fig VALUE M&A DEALS BY REGION OF THE SELLERS Billion US$ Global United States EU15 Japan Source: Thomson Financial Securities Database.

33 Fig VALUE OF CROSS-BORDER M&A PURCHASES By Region of Purchaser Billion US$ World EU15 United States Japan Billion US$ United Kingdom France Germany Netherlands Spain By Country of Purchaser 100 Source: UNCTAD (2005)

34

35 För- och nackdelar med företagsfusioner och företagsförvärv Economies of scale and scope Metod att omallokera kapital från ineffektiva till effektiva företag Begränsning av konkurrensen Ineffektiv byråkrati Ineffektivitet pga overconfidence hos företagsledningar Defensiva strategier mot uppköp

36 Balansgång för konkurrenspolitiken Motverka ökad marknadsmakt men främja kostnadssänkningar Internationella fusioner/förvärv mycket mindre problematiska än nationella - syftet ofta att öka konkurrensförmågan på global marknad - mindre politiskt-ekonomiska risker: TBTF

37 EU-kommissionens roll Förmågan stå emot påtryckningar från nationella regeringar Mer domstolsliknande procedur? - nu inkvisitorisk process med risk för sammanblandning av olika roller - självständig administrative tribunal inom Kommissionen eller självständigt europeiskt Konkurrensverk