HÖGAKTUELLT Nummer 4, läsåret 01/02 Bromma 020531 Utgivare av detta nummer är Föräldraföreningen OBS OBS OBS, LÄRARE, ELEVER M FL, SE TILL ATT DETTA NUMMER AV HÖGAKTUELLT VERKLIGEN KOMMER HEM TILL FÖRÄLDRARNA DIREKT KLASS 7 Det är alltid roligt att kunna berätta om sådant som blivit bättre. Så är fallet i klass 7 som enligt lärarna under terminen som gått gjort stora framsteg och där ordningen blivit bättre, kul att höra. Föräldraföreningen har tidigare engagerat sig en hel del för att få saker och ting att fungera bättre. Dessutom är det roligt att berätta att två elever i den klassen, Jenny Wellenius och Elsa Hosk tillsammans med 10 andra tjejer i Stockholm blivit uttagna att representera Stockholm i Nordiska Skolspelen nu under vecka 23 i grenen basket. Övriga grenar är friidrott och fotboll. Det spelas som en turnering med lag från Stockholm, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. I år är Stockholm värd och tävlingarna är förlagda till Bosön på Lidingö. När spelen startade 1948 var tanken att främja den nordiska samhörighetskänslan genom att låta ungdomar som alltid är 13-14 åringar från de olika länderna lära känna varann. Stockholms skolborgarråd Jan Björklund bjuder bl a alla deltagare på lunch i Stadshuset. Vår egen tillfällige rektor Bengt Ågren har själv under många år varit engagerad i Nordiska Skolspelen. Vi säger lycka till. Pål Hosk 1
STIPENDIER Föräldraföreningen kommer att dela ut stipendie till någon i skolpersonalen på avslutningen i Birgittakyrkan. Pål Hosk Höglandsskolans dag Ibland vill vädrets makter inte riktigt vara på ens sida, men det blev som vanligt en trevlig och fartfylld dag när Höglandsskolans dag gick av stapeln. Trots det envisa regnandet som började en stund efter rektors invigningstalande. För den som var utrustad med stor portmonnä gick det raskt att tömma den när kommersen satte fart av blomplantor, lotterier, godis, fikabröd, korvförsäljning, fiskdamm mm. I gymnastiksalen sjöng de mindre skolbarnen och i musiksalen kunde man avnjuta skönsång från elever från gymnasiet. På vägen till cafeterian i matsalen, som åk 2 i gymnasiet ansvarade för, stod tvättmedelsförsäljarna, rappa att till och med erbjuda leverans till dörren, bara man köpte tvättmedel. För oss föräldrar, som vet vilken avans det är på försäljningen av just tvättmedel, kan man bara inte säga nej.när man vet vad Kretaresan kan kosta om man inga får sålda! Och pssst, det är verkligen ett superbra tvättmedel! Som mamma till tre barn i skolan, behöver man göra en redig schemaläggning av de intensiva timmarna och undertecknad avslutade dagen med att bygga rymdraketer hos Eva Lundberg. Dagens högvinst (en vacker orkidé) lämnade jag i tryggt förvar på hatthyllan på Virvel. Bilderna från Höglandsskolans dag kan man se på föräldraföreningens hemsida http://www.hoglandsskolan.org Tack för en trevlig dag! Åsa Bergman Westerling (mamma till Kalle, Hanna och Olle) PS Kanske skulle 3:orna i gymnasiet kunna finansiera en del av kostnaden för gubbskivan genom försäljning av tex utrensade Cd-skivor? Eller varför inte, som för några år sedan, ha våffelteater (dvs. teaterföreställning med efterföljande våffla, det var så himla trevligt och bra ) 2
FÖRÄLDRAVANDRINGAR I kontakter med skolan har socialassistenterna framfört sin glädje över att man stött på flera föräldrar från Höglandsskolan som föräldravandrar och det behövs verkligen. Niklas Widebeck ansvarar från föräldraföreningens sida. I förra numret fanns ett schema. Har du frågor så ring Niklas. Hem 26 74 36 mobil 0708-944552. FÖRVALTNINGSRÅDSMÖTEN Skolans förvaltningsråd där rektor är ordförande och där lärarna, övrig personal, elevråd, gymnasieråd och föräldraförening är representerade har möte en gång i månaden. Föräldraföreningen som deltagit på samtliga möten anser att representationen är för dålig och att närvaron från de olika representanterna är för dålig. Vi anser att skolan har ansvaret att se till så rådet varje gång har en representant från varje läger. Därigenom sprids informationen bättre, demokratin och debattnivån höjs och skolan förs framåt på ett mer engagerat sätt. Tyvärr har de många rektorsbytena påverkat kontinuiteten i den här typen av verksamheter och föräldraföreningen har givetvis stora förhoppningar på den tillträdande rektorn. Pål Hosk 3
Vart tar pengarna vägen???.. RAPPORT FRÅN KASSÖREN undrar kanske de av er föräldrar som kommit ihåg att betala in avgiften till Föräldraföreningen som efter bästa förmåga fördelar pengarna till olika ändamål vilka främjar tillvaron för era barn. Så här har det på ett ungefär sett ut under det gångna läsåret: Gåspennan som vanligt har FF bekostat dessa tre elevstipendier till bästa novellister. Lekböcker Fritids har fått mycket trevliga och pedagogiska böcker om lekar. Videoband under våren har utbildningstv sänt en serie kallad Ramp och som i fyra program behandlat droger, alkohol, tobak samt en uppföljning. Bra och trevligt gjort av ungdomar för ungdomar. Dessa program har FF köpt in och skänker till skolan ha använda i dess undervisning. Uppehållsrummet gymnasiet har fått tillgång till ett rum som ska möbleras och utrustas vilket FF sponsrar. Sker ev först i höst. Personalstipendiet vi fortsätter med detta sedan ett par år nyinrättade stipendium som går till en lärare eller annan i skolans personal som särskilt väl har bidragit till en bra skolmiljö för barnen. Hemsidan FF har detta läsår fått en egen hemsida och domännamnet har förstås belastat budgeten. Besök hemsidan www.hoglandsskolan.org (adressen ska ej förväxlas med skolans) och korrespondera med oss i FF. Föreningen har detta läsår ett relativt stort överskott att föra över till nästa. Utgiftsposterna varierar ju under åren. För närmare deltaljer om budgeten är ni hjärtligt välkomna till Årsmötet som hålls i början av höstterminen. Håll utkik efter kallellse! Åsa Grenander 4
Designtävling Vår website (www.hoglandsskolan.org) samt Högaktuellt behöver en ansiktslyftning i form av ny design. Både ny form och nya färger. Föräldraföreningen utlyser härmed en Designtävling för att åstadkomma den nya grafiska kostymen. Priset är 1000:- och utbetalas kontant till vinnaren. Krav: Deltagaren måste vara elev på Höglandsskolan vårterminen 20002. Det inlämnade materialet ska helst vara i form av designmallar som går att tillämpa på hemsidan och Högaktuellt. Gärna PowerPoint-bilder. Det inlämnade materialet ska avspegla Höglandsskolan och dess unikhet. Priset utbetalas i slutet av vårterminen 2002 och vinnaren kommer att publiceras både i Högaktuellt och på hemsidan. Materialet måste vara inlämnat senast 2002-05-31 Föräldraförenings styrelse är jury. Tävlingsmaterialet sänds till ulf@hoglandsskolan.org eller Ulf Tingström, Skaldevägen 33, 167 71 Bromma. Eventuella frågor besvaras av densamme. LITE OMRÅDESHISTORIA Numera då många köpt sina tomträtter härute och många allmänt tycker att tomträtt är ett otyg som är bra att bli av med kan det kanske vara intressant att se vad orsaken var att det applicerades på vårt område. Det har nämligen i högsta grad påverkat utseendet på området. Bakgrunden till systemet med tomträtt i Sverige, tomträttsinstitutet, har sitt ursprung i de sociala förhållanden som rådde i Stockholm vid sekelskiftet. Inom stenstaden var trångboddheten stor. Drömmen om det det egna hemmet i stadens utkant var samtidigt stor hos många av dessa trångbodda familjer. Problemet var att man inte hade råd att skaffa sig tomtmark och bygga ett litet hus på. 5
Den delvis överbefolkade stenstaden hade sin grund i den stora inflyttningen som skett från landsbygden i slutet av 1800-talet. Starka och drivande riksdagsmän samt i Stockholm även framstående tjänstemän inom stadens förvaltning var de som drev igenom denna jordreform som kom att kallas tomträtt. Det innebar att en familj utan större kapital bakom sig och utan större möjlighet att få låna upp kapital för att förvärva en tomt tecknade sig för en tomträtt där den lagfarne ägaren till tomträtten var staden. Endast stat och kommun fick upplåta tomträtter. Besittningsskyddet var stort och friheten att bestämma över tomträtten var väsentligt större än att bara hyra en tomt. Inskrivning av tomträtten kunde också ske men var från början inte obligatorisk. Förslag till ny lagstiftning hade lagts fram 1903 i riksdagen och 1909 uppläts de första tomträtterna i Sverige. Det var i Enskede, där Stockholm i början av 1900-talet för dess framtida expansion hade förvärvat stora lantegendomar. På brommasidan hade också stora lantegendomar förvärvats, bl a hela vårt område från Alvik och ända bort mot Vällingby. All denna mark organiserades i Lantegendomsnämnden. Namnet ser man ofta i gamla handlingar som rör våra hus. De första åren skedde en något trevande upplåtelse i Enskede, 1909-1912, då det verkligen uppläts tomter med sociala förtecken och med ytterst modesta villor ofta på bara 3 rum och kök. Dessa villor ligger runt Margaretavägen i Enskede om nu någon skulle vara intresserad att titta på hur dessa ser ut. Under de första åren kom man att inom Lantegendomsnämnden trimma in en helt ny organisation och samtidigt lära sig att tackla de ur kommunal synvinkel nya ekonomiska och juridiska frågor som dök upp. Nu tog man nya tag och 1913 hade man vänt sig till Brommasidan och upplät här ute på Äppelviksvägen den första tomträtten. Redan det allra första huset som uppläts här ute var både större och mer påkostat än i Enskede. Skälet var att läget längs Mälaren och det mer kuperade och varierade landskapet gav förutsättningar för en mer påkostad bebyggelse. Samtidigt skedde en intressant förändring. De nya grupper som härute tecknade sig för nya tomter och lät uppföra sina nya villor var inte längre arbetare och lägre tjänstemän som var fallet i Enskede. Nya grupper som egentligen i stor utsträckning hade den ekonomiska kapaciteten att själva köpa en tomt eller en färdig villa i något av de bättre villaområdena runt Stockholm valde det nya Bromma. För stadens styresmän var det viktigt att de stora investeringar som gjordes i denna nya infrastruktur härute betalade sig. Dessutom var anläggningskostnaderna för vägar och vvs betydligt dyrare härute än i Enskede på grund av den varierande topografin. Det var alltså en medveten strategi från stadens sida att göra den nya stadsdelen Äppelviken till ett hem för som man sa på den tiden bättre bemedlade tjänstemän. Det fanns också en annan skattepolitisk effekt från stadens sida. Genom att inkomsterna hos de boende blev högre blev givetvis intäkterna till staden väsentligt bättre. Man sneglade på de välmående Djursholm, Lidingö och Saltsjöbaden som ståtade med låg kommunalskatt. 6
Man kan säga att redan i Äppelviken var det från början så viktiga sociala argumentet med tomträtten borta. Nu gick dock allt av bara farten. Pressen uppmärksammade den mycket intensiva byggnadsverksamheten härute mer och mer och i stort sett alltid i mycket positiva ordalag. Egentligen ifrågasattes inte tomträttsinstitutet under den här perioden. Den kritik som kom var från kommunerna runt Stockholm Stad som såg den stora expansionen på Enskedesidans och Brommasidans tomträttsområden som en allvarlig konkurrent till de egna trädgårdsstadsplanerna. Samtidigt som tomt efter tomt uppläts i Äppelviken förbättrades kommunikationerna mellan Bromma och stan. 1914 drogs vår kära tolva ut till Äppelviken på den tiden innan tranebergsbron fanns låg en öppningsbar pontonbro för spårväg och biltrafik över tranebergssund. Betalningen av tomträttsavgälderna erlades i början kontant till ett speciellt kontor som var beläget på Ekstigen i Äppelviken. För varje hus som restes måste alltid redovisas en kostnadsbudget. Dessa kostnadsbudgetar som i detalj beskrev husets utrustning, materialval mm fanns för de flesta husen kvar till för några år sedan då tekniska nämndhuset och stadsmuseet schabblade bort det mesta. Tomträtten var nu så etablerad och populariteten att flytta hit så stor att man började minska storleken på tomterna för att få in fler hus. Samtidigt växte storleken på husen. De allra flesta husen ritades av Lantegendomsnämndens egen mycket kompetenta arkitektbyrå på uppdrag av och i samråd med den nya tomträttsinnehavaren som just tecknat sig för en tomt i ett av de nya stadsplanelagda kvarteren. Ständigt togs nya kvarter i anspråk och 12:an följde successivt med. Länge fanns en stor vändslinga här vid Höglandstorget men 1929 blev den klar ända ut till Nockeby ändhållplats även där med stor vändslinga. Eftersom i stort sett hela vårt område var jungfrulig mark, i princip utan vare sig byggnader eller vägar att ta hänsyn till var det ett lättsamt arbete för stadsplaneingenjörerna. Här och var sparades mark för parker eller offentliga byggnader, främst framtida skolmark. När de största husen byggdes, de i Nockeby, planerade man att på Nockebytoppen där det tidigare låg ett dagis under kraftledningen, resa ett slags tomträttsområdets triumftorn med restaurant och utsiktstorn. Av dessa storstilade planer blev intet. Husen runt Nockebytoppen som byggdes 1931-1933 kom i en tid då ju depressionen var som värst. Kritik hade också börjat komma mot alltför luxuösa hus på tomträttsmark. Problemet var att det var lättare att bli av med dessa påkostade hus för byggarna än om de byggde enklare och mindre hus. Staden utövade en mycket hård kontroll av byggena vilket vi idag kan tacka för. Husen håller en för tiden hög kvalité. Nytt för Brommaområdet var att man här började att bygga på spekulation. Det gick till så att en byggmästare som hade goda vitsord från tidigare byggen fick teckna sig för en tomt. När han byggt huset och det slutbesiktigats utan anmärkning sålde han. Därefter gick han till staden igen för att teckna sig för en 7
ny tomt. Hade han skött sig väl i det senaste bygget fick han ånyo teckna sig för en tomt. Dock fanns en del byggmästare som en andra gång inte kom igenom stadens nålsöga och alltså inte fick teckna sig för en ny tomt. Tomträttslagen har ändrats mycket lite under de år den funnit. Detaljbestämmelser i tomträttskontrakten har bara ändrats några gånger under alla år. Tomträttsavgälden som fastställdes i fast penningvärde var egentligen de som fick hela systemet att kollapsa. Exempelvis fastställdes för vår egen tomträtt att den första tomträttsinnehavaren skulle betala en avgäld på 65:- per kvartal från 1 juli 1928 och 60 år framåt. Avtalet slöts den 13 juli 1928. Detta innebar att 1988 års nya avgäld fick en minst sagt dramatisk ökning. Stockholm stad hade uppenbara problem med tidningsrubriker som Hon fick sin hyra höjd med 3 000 %! Eftersom väldigt många tomträtter började gå ut på 70 talet var också diskussionen igång och detta var början till fallet så att säga. Ingen anade väl då att det skulle vara politiskt genomförbart att kunna förvärva sin tomträtt på de sätt som nu skett. Min personliga reflexion över hela tomträttssystemet i vårt område är dock att för den som uppskattar den för tiden moderna bebyggelsen, den enhetliga karaktären och det synnerligen professionella genomförandet aldrig hade varit möjligt utan tomträtten som grund. Genom att tanken och idén med tomträtten förfelades vartefter området byggdes ut, framförallt här uppe i Höglandet och Nockeby, startades en återgång till den sociala tanke som var upprinnelsen till tomträttsinstitutet. Detta skedde genom att börja upplåta mindre tomter avsedda för små villabyggnader där den huvudsakliga arbetsinsatsen med att uppföra huset låg hos tomträttsinnehavaren själv. Dessa så kallade självbyggerihus byggdes i de från 1927 planlagda småstugeområdena. Olovslund i Bromma och Pungpinan i Enskede var de första områdena i Sverige med denna princip som fick många efterföljare. För att få teckna sig för en tomt i dessa områden måste inkomsten ligga inom ett visst intervall. Därigenom fick man den sociala styrning som från början varit en ledstjärna. Idag finns inga problem att belåna en tomträtt i förhållande till en fastighet åtminstone inte i våra områden men från början var det annorlunda. De etablerade kreditinstituten med bankerna i spetsen ansåg att säkerheten i tomträtten var för osäker och vägrade belåning. På så vis grundade Stockholms Stad själva ett kreditinstitut Stockholms Tomträttskassa som lånade ut mot säkerhet i tomträtten. Med tiden kom Tomträttskassan att få en allt mindre betydelse eftersom bankerna med tiden började acceptera tomträtten som en fullgod säkerhet. Vilka var nu dessa föregångsmän som såg till att vårt område överhuvudtaget kom till? 8
Främst var det Carl Lindhagen, son till Albert Lindhagen (Lindhagensgatan och Lindhagensplan) Albert Lindhagen var den som låg bakom innerstadens nya stadsplan från 1866. Carl Lindhagen var en socialliberal politiker som så småningom blev Stockholms borgmästare. Han bosatte sig själv runt 1917 i ett stort hus på Poppelvägen i Äppelviken. Så småningom lät han en av Sveriges mest kända arkitekter, Ragnar Östberg, som just skapat Stockholms mest förnäma byggnad Stadshuset, rita ett nytt hus åt honom. Man kan väl utan överdrift säga att det inte lär ha varit så svårt för honom att få teckna sig för en av de bästa tomterna just då 1928. Vid den tiden var byggnationen som mest intensiv i kvarteren runt Höglandstorget och tomten i fråga ligger på höger sida längst ut på Vinghästvägen. Där kunde han som en åldrande man blicka ut över stora delar av Ålsten, Mälaren och en del av övriga staden. Jag förmodar att han var nöjd! En annan förgrundsman var Hermann Ygberg (Herman Ygbergs Väg) som liksom Carl Lindhagen brann för trädgårdsstadsidén. Han ligger bakom en stor del av planeringen av området, gatornas dragning mm. Till sist Stockholms fastighetsdirektör Axel Dahlberg som bl a låg bakom den effektiva organisation som möjliggjorde den exempellöst snabba byggnationen med individuellt ritade och helt platsbyggda hus. Han bosatte sig själv på Bergviksvägen 37 i Smedslätten. Att utveckla tankar om tomträtten är kanske inte det roligaste att läsa om men vårt område är så intimt förknippat med detta att jag tyckte några rader kunde vara på sin plats. Nästa gång får jag hitta på något annat. Är det något du undrar över om vårt område så hör gärna av dig så kan vi kanske ta upp det i nästa nummer som utkommer i höst. Men först skall vi ha en skön sommar med våra kära barn! 9