Janne Bengtsson Institutionen för ekologi Framtidens lantbruk, SLU



Relevanta dokument
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Växtskyddsmedel i ett förändrat klimat

Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Bekämpningsmedel Tillståndet i vår mat

FINLAND I EUROPA 2008

Ekonomi odling i tunnel

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Antalet människor som lever i extrem

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Varför blågult växtskydd?

Bemanningsindikatorn Q1 2015

Sammanfattning på lättläst svenska

Kemikalier i vår vardag vad är problemet?

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

SNUSKFAKTA. Sant eller falskt?

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Du får mer. När du handlar KRAV-märkt får du mer på köpet.

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Idrotten och FN s barnkonvention

Systematiskt kvalitetsarbete

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Syftet med en personlig handlingsplan

En grafisk guide till vår identitet

Ekokvitto för Arla Foods

Kvalitetsrapport Så här går det

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Avgifter i skolan. Informationsblad

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Mer än jord DEMETER NATURLIGTVIS BIODYNAMISKT

Med eko blir det Andra bullar! Är det mest spannmål i brödet eller i pålägget på din macka?

Bevarande av genetiska resurser vad är Sveriges ansvar?

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

PROV EKOLOGI. Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa.

Reflect AB Barnhusgatan 16 S Stockholm ndinavia AB 1/24

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

Invisible Friend Senast uppdaterad

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Världshandel och industrialisering

Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.

Valuation table current & next year compared to average of

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

NYHETER ISO 14001:2015

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Skolans roll i hållbar samhällsomställning

Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014

Vårt dagliga bröd och gifterna

Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook

Den svenska äppelodlingen växer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Jämförelse länder - Seminarium

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

FREDA-farlighetsbedömning

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Bild Engelska Idrott

En skola fri från mobbning och kränkningar

Distribuerade Informationssystem VT-04

1 SCA-koncernen Presentation SCA-koncernen

Befolkningsuppföljning

Din röst gör skillnad!

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

Till dig som vill bli medlem i SEKO

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

HISTORIA. Ämnets syfte

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Barn berättar om relationer

Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling

Svenska jordgubbar har fortsatt en stark ställning på marknaden

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

En gemensam bild av verkligheten

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar.

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Datum Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas villkor i teckenspråkig miljö

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Vi skall skriva uppsats

Utveckling Anpassning Förändring - Krig

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Transkript:

Framtidens jordbruk med vilket växtskydd? Janne Bengtsson Institutionen för ekologi Framtidens lantbruk, SLU

FA utgångspunkt Framtidens matproduktion Tillräckligt med mat en mänsklig rättighet (FN artikel 25) Producera mat för 9 10 miljarder människor en utmaning, oavsett hur framtiden blir Matproduktionen behöver öka, förändras och bli uthållig Framtidens forsknings frågor och behov: Interdisciplinära i Inte bara att producera utan också hur!»konsumenten bestämmer

Framtidens växtskydd? Växtskyddsmedel d ska döda! Insekticider Skadeinsekter Fungicider Svampsjukdomar Herbicider Ogräs Antibiotika ska också döda! Och då finns förståss risker

Växtskyddsmedel är ofta varken hälsosamma eller bra för miljön DDT Roundup Fungicider effekter på bin misstänks

Växtskyddsmedel kan också öka skador på grödorna (!) Tyska studier antyder bladlus problemen kan ha ökat när kemiska bekämpningen startade på 1960 talet Nicaragua (Thies & Tscharntke, pers comm) kålmalsangreppen större på besprutade gårdar än på ekologiska (Miranda 2010) I båda fallen (och många andra) naturliga fienderna försvinner vid kemisk bekämpning

Dagens användning av växtskyddsmedel I Sverige: 47 % av åkerarealen (2010) Bekämpningsmedel i samhället Industri Lantbruk Hushåll I jordbruket Antal hektardoser År Milj doser Verksam substans,kg/ha 2001 4,3 0,40 2002 4,1 0,42 2003 4,6 0,45 2004 3,8 0,26 2005 4,4 0,36 2006 4,5 0,38 2007 4,4 0,37 2008 5,1 0,36 2009 4,3 0,32 2010 3,8 0,32

Dagens användning av I Sverige: 47 % av åkerarealen växtskyddsmedel Växtskyddsmedel i jordbruket 2010: Stora regionala skillnader Ökad användning av växtskyddsmedel, men förbrukad mängd per hektar något lägre än 2006. Stora skillnader mellan växtslag - vall <5%, sockerbetor 100% Ogräsmedel - 3/4 total mängd, 50 % åkerarealen. Glyfosfat mm Svampmedel - 20 % åkermarken - spannmål, potatis (bladmögel) Insektsmedel - 10 % av åkerarealen Trädgårdsgrödor mer än jordbruksgrödor - 90% av arealen - äpple, jordgubbar, lök och morot. SJV 2011

I världen Dagens användning av växtskyddsmedel Svårt hitta information Ökat sedan 1980 talet, omdiskuterat hur mycket Naturskyddsföreningen (källa ej angiven): Försäljningen av bekämpningsmedel på global nivå fortsätter att öka. Inte minst i utvecklingsländerna många bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige... Användningen är särskilt stor på exportgrödorna, som har sin främsta marknad hos oss i den rika världen.

I världen Dagens användning av växtskyddsmedel Så Svårt hitta information i Ökat sedan 1980 talet, omdiskuterat hur mycket Record high crop prices fuelling demand for pesticides The accelerated modernisation of eastern European farming More intensive agriculture in Brazil A shift to preventative applications of crop chemicals

Dagens användning av I EU viss oro: växtskyddsmedel T.ex. 6: e Miljöhandlingsprogrammet: Minska påverkan av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön åstadkomma en mer hållbar användning av bekämpningsmedel förenlig med ett tillräckligt skydd av grödor ersättas med mindre farliga medel om det är möjligt SJV 2008

Långsiktiga, storskaliga effekter av växtskyddsmedel Biologisk mångfald minskar med intensivt jordbruk Växter Jordlöpare (insekter) Fåglar arter Antal a Skörd Skörd Skörd Samma effekt i nästan alla länder Agripopes project, Geiger et al (2010)

Långsiktiga, storskaliga effekter växtskyddsmedel Bovarna verkar vara växtskyddsmedlen Växter Jordlöpare insekticider Birds fungicider Sämre bio- kontroll potential (överlevn bladlöss) insekticider

Hur bra system finns för att upptäcka landskapseffekter och långsiktiga effekter? Vad vet man egentligen? - Ingenting

Hur bra system finns för att upptäcka landskapseffekter och långsiktiga effekter? Nja vi vet att ett landskap med mindre växtskyddsmedel (eko- odling) har högre lokal biologisk mångfald - även på konventionella gårdar (!) Fjärilar i Skåne Konv Konv Rundlöf et al. J Appl Ecol 2008

Alla (?) försök med växtskyddsmedel är för småskaliga kl (i tid och rum) och kan inte upptäcka storskaliga effekter Andra exempel: Biobränslen, ekologisk odling Långsiktiga effekter på populationers överlevnad

Alla (?) försök med växtskyddsmedel är för småskaliga kl (i tid och rum) och kan inte upptäcka storskaliga effekter Konsekvens: Vi har inte en aning om de långsiktiga effekterna på icke-mål-organismer av - olika markanvändningsförändringar - storskalig användning av växtskyddsmedel GMO - olika jordbruksstöd TYVÄRR

Växtskyddsmedel starka urvalskrafter evolution av resistens är förväntad Exempel - rapsbagge (Sverige) Och så vidare... Efter Ekbom 2002

Växtskyddsmedel starka urvalskrafter evolution av resistens är förväntad Exempel - rapsbagge (Sverige) Resistens i Götaland

Växtskyddsmedel starka urvalskrafter evolution av resistens är förväntad Exempel - herbicidresistenta id i t ogräs (USA) New York Times 2011

Samma problem med GMO GMO grödor ändrar inte på grundläggande GMO grödor ändrar inte på grundläggande evolutionära och ekologiska principer

Men vad ska man göra då? Växtskyddmedel liksom antibiotika är nödvändiga i vissa situationer Rutinmässig i regelbunden användning är aldrig och kommer aldrig att bli hållbar Hälsa Ekologiska problem (t.ex. Naturliga fiender; kan minskas med selektiva lkti medel) dl) Evolutionära problem

Men vad ska man göra då? Växtskyddsmedel bör användas sparsamt, småskaligt, med stor försiktighet, med utnyttjande av ekologiska och evolutionära insikter Storskaliga monokulturer är att be om problem med skadegörare kd Det här vet industrin men kraftfull policy och mer forskning bhö behövs för att driva denna utveckling

Alternativ till växtskyddsmedel? Odlingssystem Växtföljder Prognossystem för knepiga skadegörare > användningen av växtskyddsmedel d minimeras i Växtskyddmedel måste blir en av många åtgärder som minskar skadegörarnas kd effekter på matproduktionen i framtiden. Andra sätt att hantera växtskyddet behöver större insatser för att utvecklas IPM Integrated Pest Management ( integrerat växtskydd)

Alternativ till växtskyddsmedel? Några exempel Bladlöss-angrepp minskar på ekogårdar och i mosaiklandskap - Naturliga fiender värda 340 SEK/ha Mer Östman et al. (2001, 2003) Fungicider behövdes inte när flera rissorter odlades d tillsammans - 89 % skördeökning Zhu et al. Nature 406, 718 (2000) kantzon

Om tjugo år? å? Insatsmedel kommer absolut att bli dyrare Matproduktion centralt i samhället (globalt) Men hur? För vem? Den som betalar eller den som behöver? Andra odlingsåtgärder än växtskyddsmedel kommer att bli vanligare Smarta växtföljder, integrerade system, IPM Mer naturbiotoper används för matproduktion Konsumenterna bestämmer mer än nu

Men hur blir det egentligen?