Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011



Relevanta dokument
Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011

Vart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors KPMG 23 november 2011

Eurokrisen Del 2. Lars Calmfors ABG Sundal Collier 19 juni 2012

Vart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors Seminarium UD 14 juni 2012

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Hur kan eurokrisen hanteras? För- och nack delar med olika strategier

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Hur kan eurokrisen hanteras? För- och nack delar med olika strategier

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Hur kommer eurokrisen att sluta? Lars Calmfors 21/11 12 Norrlandsfonden, Skellefteå

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Eurokrisen och EU:s finanspolitiska regelsystem

Vad handlar eurokrisen om?

Utfrågningsprotokoll EU, euron och krisen

Kommentar till situationen i Grekland

Eurosamarbetet och skuldkrisen

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Hållbar utveckling av statsskuld?

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Överlever euron? Lars Calmfors SNS, Kalmar 20 april 2012

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Luke Ming Flanagan för GUE/NGL-gruppen

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank

Stabilitet ger trygghet

Statsskuldkriserna i vår omvärld hur ska de hanteras? Lars Calmfors Öppen föreläsning Stockholms universitet 19/

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär

HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS?

Vilken roll bör ECB ha i hanteringen av den europeiska skuldkrisen? *

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik

VECKOBREV v.42 okt-12

Ekonomisk politik. Lars Calmfors SNS samhällsprogram 16/9 Thoresta herrgård

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Inledning om penningpolitiken

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Figur 2: Inkomsterna i EU-länderna utanför euroområdet konvergerar uppåt mot euroområdet

Omvärldens svaga offentliga finanser och svensk penningpolitik

EU:s finanspakt. Förstärkt finanspolitisk samordning i EU FÖRDJUPNING

Eurokrisen, eurosamarbetets regelsystem och den framtida integrationen

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Kommer EUs nya regelverk för den ekonomiska politiken att fungera? Lars Calmfors Finansdepartementet 18 juni 2012

Vilken roll bör ECB ha i hanteringen av den europeiska skuldkrisen?

Marknadskommentarer Bilaga 1

Offentliga finanser och penningpolitik

Överlever euron i längden? Lars Calmfors* Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Riksgälden och finansiell stabilitet

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, :33:34

YTTRE OCH INRE BALANS

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Grödinge Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Inledning om penningpolitiken

Investment Management

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera

EUs finanspolitiska regler och de statsfinansiella kriserna i euroområdet Lars Calmfors

Interna obalanser och reala deprecieringar i euroområdet

Mot en lösning av krisen och en bättre union

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Svensk ekonomi var är vi och vart är vi på väg? Lars Calmfors Controllerdagarna Confex 20/

Eurosamarbetet efter eurokrisen. Lars Calmfors

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Authors: Tutor: Examiner: Subject: Level and semester:

Finansiell månadsrapport Stockholm Vatten AB november 2011

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2011

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

Hantering av banker i kris

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Makroanalys april-juni 2012

På slak lina. Stefan Fölster

Rädda euron krävs en djupare integration?

Krishantering av banker

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Makroanalys okt-dec 2012

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Svenskt deltagande i bankunionen

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Transkript:

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt Skärpta krav på statistik Bredare makroekonomisk övervakning Skarpare tillsyn av finansiella marknader Akut krishantering Grekland I ESFM och EFSF Irland Portugal ESM Grekland II Utvidgat EFSF ECB har stödköpt statsobligationer och tillhandahållit banklikviditet

När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor och amorteringar Multipla jämvikter vid likviditetsproblem felaktiga förväntningar kan driva upp statsskuldräntorna och bli självuppfyllande stöd är kostnadsfria vid likviditetsproblem

Krisländernas offentliga finanser Finansiellt sparande (procent av BNP) Konsoliderad bruttoskuld (procent av BNP) Konsoliderad bruttoskuld (mdr euro) Konsoliderad bruttoskuld (procent av euroområdets totala bruttoskuld) Grekland 9,5 157,7 217 2,3 Irland 10,5 112,0 159 1,7 Italien 4,0 120,3 1555 16,8 Portugal 5,9 101,7 167 1,8 Spanien 6,3 68,1 1061 11,4 Euroområdet 4,3 87,7 9281 100,0

Vilka länder är insolventa? Grekland ja Portugal förmodligen Italien kanske Irland kanske inte Spanien förmodligen inte

Insolvens kan undvikas genom tillräckligt stora stödinsatser Men obegränsade stöd skapar långsiktigt ohållbart system No bail out clause blir bail out guarantee Det skärpta regelverket sätts ur spel varför vara rädd för böter man kan låna till och få andra att betala? Villkorligheten i stödlånen har ännu inte testats på allvar Rädsla för finansiella spridningseffekter kan komma att dominera

Sannolikt att ECBs roll kommer att öka Köp av statsobligationer Lån till krisländernas banker mot dåliga säkerheter Krav på ytterligare insatser Lån till EFSF förslag göra EFSF till bank

Obegränsade resurser för Eurosystemet (ECB + nationella centralbanker) En centralbank kan förlora hela sitt eget kapital och operera med negativt eget kapital Centralbanken kan alltid trycka pengar Men detta skapar inflationsrisk

Demokratiproblem Tjänstemän beslutar om skattebetalarnas pengar (med enkel majoritet) Låg transparens EFSF beslut om lån i centralbanken kräver enhällighet mellan regeringarna men fortfarande låg transparens Fördragsbrott förbud låna till EU organ, regeringar och offentliga myndigheter EFSF är ingen vanlig bank

Euroobligationer Gemensam upplåning (också under normala förhållanden) Utjämning av statsskuldräntorna mellan länderna Ekvivalent system med obegränsat stöd i kriser från räddningsfonden eller ECB Mer långtgående integration än mellan amerikanska delstater Försvagade drivkrafter för finanspolitisk disciplin i alla euroländer liten effekt på den gemensamma räntan av budgetunderskott i enskilt land Kan bara fungera med europeiskt beslutsfattande om enskilda länders budgetunderskott Mycket mer långtgående än regler om sanktioner

Grekisk skuldnedskrivning Minskad finanspolitisk anpassningsbörda på lång sikt men anpassningskravet på kort sikt ökar om man utestängs från kapitalmarknaderna och inte får officiellt stöd Tydlig signal till marknaderna bra från systemsynpunkt Men risk för spridningseffekter banker stater EFSF måste kunna fungera som europeisk bankakut Brandvägg måste upprättas mot de länder som är solventa men var ska gränsen dras?

Kostnad per producerad enhet (enhetsarbetskostnad) hela ekonomin (1999 = 100) 150 140 130 Grekland Irland Italien Portugal Spanien 120 Euroområdet 110 100 90 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Anm: Enhetsarbetskostnaden beräknas genom att dividera lönesumman inklusive sociala avgifter med BNP. Detta är likvärdigt med att dividera lönekostnaden per person med produktiviteten. Källa: European Economic Forecast, Spring 2011, European Commission.

Grekiskt utträde ur valutaunionen? Återinförande av egen valuta som får falla i värde Snabb real depreciering som i Sverige 1992 nettoexporten kan öka och ge tillväxt Nu tidsödande och plågsam intern devalvering (lönesänkningsprocess) Men valutakonvertering är komplicerad process frysning av banktillgodohavanden valutakontroller utlandsskulden ökar i värde för stat, företag och hushåll: kombination med skuldnedskrivningar Förmodligen bra för Grekland Men ytterst problematiskt för de andra krisländerna

Slutsatser Målkonflikt mellan akut krishantering och valutaunionens långsiktiga funktion Sammanblandning mellan vad som krävs för att undvika akut ny finanskris och trygga eurons fortbestånd Grekisk skuldnedskrivning behövs Behov av bankstöd Räddningsfonden bör i första hand göras till europeisk bankakut Det krävs snabba politiska beslut Förmodligen bra för Grekland att lämna euron Men dåligt för andra med grekiskt utträde Den enda säkra slutsatsen: Man får inte försätta sig i sådana situationer som de krisande euroländerna gjort