Byggdelskalkyl 1
Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2
Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3
Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning, lönsamhetsbedömningar, kostnadsuppföljning Efterkalkyl Kontroll (faktiska värden) Prognos (uppskattade värden) 4
Direkta och indirekta kostnader Direkta kostnader De kostnadsslag som direkt kan hänföras till en kostnadsbärare Indirekta kostnader De omkostnader som kan hänföras till ett kostnadsställe och fördelas till en kostnadsbärare Kostnadsslag Indirekta kostnader Kostnadsställen Fördelade indirekta kostnader Kostnadsbärare Direkta kostnader 5
Direkta kostnader Direkt lön (dl) Direkt material (dm) Speciella direkta tillverkningsomkostnader, till exempel patentkostnad Speciella direkta försäljningskostnader, till exempel provisioner 6
Indirekta kostnader Materialomkostnader (MO) T ex kostnader för lager och inköp Tillverkningsomkostnader (TO) T ex avskrivningar på maskiner Administrationsomkostnader (AO) T ex kostnader för företagsledning Försäljningsomkostnader (FO) T ex kostnader för försäljningsavdelning 7
Självkostnadskalkylering Fullständig kostnadsfördelning Samtliga samkostnader fördelas på/tilldelas produkterna Självkostnadskalkylens användningsområden: Prissättning på längre sikt Långsiktiga lönsamhetsbedömningar Jämförelser mellan olika produktionslösningar 8
Självkostnadskalkylering Tre huvudmetoder: Periodkalkylering (Processkalkylering) Orderkalkylering (Påläggskalkylering) ABC-kalkylering (Aktivitetsbaserad kalkylering) 9
Påläggskalkylering Används vid självkostnadskalkylering med två eller flera produkter där det inte klart går att se hur de indirekta kostnaderna fördelas på de olika produkterna. Påläggskalkylen sker i två steg 1. Beräkna pålägg, relatera de indirekta kostnaderna till någon lämplig fördelningsbas. 2. Använd framräknade pålägg för att fördela de indirekta kostnaderna 10
Påläggskalkylering Fördelningsgrunder: Materialomkostnadspålägg Procent av dm Anspråk på lagerutrymme Tillverkningsomkostnadspålägg Procent av dl Kronor per arbetstimme Kronor per maskintimme AffO-pålägg Procent av total tillverkningskostnad (summan av dl, dm, MO och TO) 11
Påläggskalkyl (Tillverkningsindustri) Direkta kostnader Indirekta kostnader Tillverkningskostnad Självkostnad dm dm dl Övriga direkta tillverkningskostnader Speciella direkta försäljningskostnader dm MO TO AO FO MO dl TO Övriga direkta tillverkningskostnader dm Tillverkningskostnad AffO Speciella direkta försäljningskostnader dm 12
Påläggskalkyl, byggdelar Direkta kostnader Indirekta kostnader Tillverkningskostnad Självkostnad dm dl UE APO EA EAU dm dl APO Övriga direkta tillverkningskostnader dm UE Tillverkningskostnad EA EAU 13
Byggkostnaders sammansättning Anbud (Generalentreprenad) Arvode EA (entreprenör) Arbetsplatsenssjälvkostnad Arbete Risk och vinst Centraladministration Arbetsplatsen omkostnader APO Material Underentreprenörer Direkta kostnader 14
Byggkostnaders sammansättning Exempel: En byggherre vill veta vad en tegelmur (1- stens tjocklek) på 100 m2 kostar. Muren skall målas på den ena sidan Målas på ena sidan 1-stens tegelmur Vilka är entreprenörens kostnader? 15
Direkta materialkostnader Kostnad för material som ingår i byggnadsverket Tegelstenar 2 kr per styck, 100 st per m2 Murbruk 700 kr/m3 Spill 5% Samtliga material fritt levererade (dvs inkl frakt) Material Mängd Enhet à-kost kr Σ kr Tegelstenar 100 st 2 200 Murbruk 0,1 m3 700 70 Summa 270 kr/m2 Totalt 100 m2 270 27 000 Spill 5 % 1 350 Σ Materialkostnad 28 350 kr 16
Data arbetstidsåtgång Vid kalkylering används drifttiden Normal tidåtgång för ett arbetsmoment inklusive avbrott kortare än 1 timma Inkörningstal, inlärningskurva Driftavbrottstid Arbetsplatstid Metodtid Drifttid Totaltid 17
Direkta arbetskostnader Kostnad för arbetskraft som anbringar material i byggnadsverket Arbetstidsåtgång 1,6 ptim/m2 * 100 m2 = 160 ptim Arbetskostnad Lön: 200 kr/timme Sociala avgifter mm 82% på lön Kostnad per timme = 200 * 1,82 = 364 kr/ptim Arbetskostnad: 160 ptim * 364 kr/ptim = 58 240 kr 18
Direkta underentreprenadkostnader Kostnad för underentreprenörer - inklusive direkt material, arbete och indirekta kostnader UE-kostnad 25 kr per m2 målad yta 100 m2 * 25 kr/m2 = 2 500 19
Summa direkta kostnader Material Arbete UE Summa 28 350 kr 58 240 kr 2 500 kr 80 090 kr 20
Arbetsplatsomkostnader APO Organisation Allmänna arbeten - arbetsledning - Snöröjning - utsättning - Renhållning - - Arbetsbodar mm Hjälpmedel - Personalbodar - Lyftkranar - Tillfällig elförsörjning - Tillfälliga vägar - Maskiner 21
Arbetsplatsomkostnader APO Kostnader som uppstår på arbetsplatsen men som inte direkt ingår i byggnadsverket APO: 25% på material och arbete Exempel (Tegelmur): APO = 0,25 * ( 28 350 + 58 240 ) = 21 648 kr 22
APO olika metoder % på de direkta kostnaderna Exempel: 25% på egna direkta kostnader Särskild utredning för varje enskilt projekt Entreprenörernas metod kräver detaljkunskap om projektet Mellanformer Exempel: kr/arbetad timme för arbetsledning, bodar och förråd 23
Arbetsplatsens självkostnad Alla kostnader som uppstår på arbetsplatsen Direkta kostnader + APO Direkta kostnader 80 090 kr APO 21 648 kr Arbetsplatsens självkostnad 101 558 kr 24
Centraladministration, risk och vinst, Entreprenörsarvode (EA) 8 % av arbete, material och APO U-entreprenörsarvode (EAU) 5 % av kostnaden för underentreprenad 25
Entreprenörarvode EA Kostnader i företaget som uppstår utanför arbetsplatsen, samt risk och vinst Centraladministration Distrikt- och huvudkontor Personalutbildning Risk + vinst Material 28 350 Arbete 58 240 UE 2 500 APO 21 648 EA 8% 8 659 EAU 5% 125 8 784 Summa 119 522 26
Byggkostnaders sammansättning Anbud (Generalentreprenad) Arvode EA (entreprenör) Arbetsplatsenssjälvkostnad Arbete Risk och vinst Centraladministration Arbetsplatsen omkostnader APO Material Underentreprenörer Direkta kostnader 27
Exempel, Byggdelskalkyl Moment Mängd Enhet ptim/enh ptim spill Mtrlpris/enh Mtrlpris UE/enh UE Fasadställning 1 m2 50,00 50,00 22 lockpanel 1 m2 0,70 0,70 1,05 55,15 57,91 38x50 reglar c600 3 m 0,03 0,09 1,05 3,65 11,50 13 asfaboard 1 m2 0,14 0,14 1,05 11,20 11,76 95 mineralull 1 m2 0,08 0,08 1,05 19,65 20,63 45x95 reglar c600 3,5 m 0,08 0,28 1,05 7,60 27,93 0,2 plastfolie 1 m2 0,05 0,05 1,05 3,90 4,10 13 gipsskiva 1 m2 0,18 0,18 1,10 17,15 18,87 1,52 152,69 50,00 DIREKTA KOSTNADER Direkt Material (dm) 152,69 Direkt Lön (dl) 290,47 UE 50,00 ARBETSPLATSOMKOSTNADER Arbetsledning 45,60 Bodar och förråd 27,36 Maskiner och övrigt 79,77 ENTREPRENÖRSARVODEN Huvudentreprenörsarvode 47,67 Underentreprenörsarvode 2,50 493,16 152,73 50,17 BYGGDELSPRIS kr/m2 696,06 persontimmar x timlön x sociala avgifter 1,52 x 105 x 1,82 = 290,47 Pålägg 30 kr per persontimme Pålägg 18 kr per persontimme Pålägg 18% på dm och dl Pålägg 8% på dm, dl och APO Pålägg 5% på UE 28
Livscykelanalys
Fastighetens Nytta Långsiktigt byggnadsvärde = Samhällsekonomiskt intressant Långsiktigt effektiva byggnader är sådana som kan förändras för att svara mot en förändrad efterfrågan
Nytta = Värdeskapande faktorer För fastighetsägaren En nivå som tekniskt, ekonomiskt och funktionellt är attraktiv för hyresgäster och ger acceptabel avkastning För fastighetsförvaltaren En teknisk och funktionell nivå som tillgodoser brukarnas krav med enkla medel och till låg kostnad För hyresgästen Utrymme med en funktion som tillgodoser verksamheten krav till ett pris som verksamheten kan bära För brukaren Trivsel och komfort
Varje utbytesrelation rymmer en motsättning: Alla parter vill maximera sin nytta och minimera sin kostnad Detta behöver dock inte alltid vara en motsättning: En effektiv byggnad - som ger god funktion till låg kostnad - gynnar båda parter
Hinder mot långsiktigt tänkande Traditionellt tillmäts nybyggnad större betydelse än förvaltning Mänskliga aktörer lägger sällan ett tidsperspektiv som överstiger deras egen livslängd Framtiden är osäker, ej exakta svar Ekonomiredovisning fokuserar på räkenskapsår och ej på långsiktig effektivitet
Livscykelanalys-Begrepp och modeller Livscykelvinst (LCP, Life Cycle Profit) är en bedömning av betalningsflöden som långsiktigt ger maximal lönsamhet Livscykelkostnad (LCC, Life Cycle Cost) bedömning av långsiktigt minimal kostnad
Livscykelvinstmodellen Livscykelvinst = Ett överskott beräknat som differensen mellan anskaffningsutgiften och nuvärdet av driftnetton under kalkylperioden som avser optimalt resursutnyttjande
Livscykelkostnadsmodellen Livscykelkostnad = Den totala kostnaden, beräknad som summan av anskaffningsutgiften samt nuvärdet av drift och underhållskostnader under den kalkylperiod som medför optimalt resursutnyttjande
Livscykelekonomiska beslutssituationer Effektiv byggnadsförvaltning God förvaltning är att välja åtgärder som bibehåller eller ökar fastighetens effektivitet Styrning och beslutsstöd Ställa upp relevanta och operationella mål Produktdefinition Produktutformning
Kalkylnivåer Fastighetsnivå Omfattar hela byggnaden eller fastigheten Byggdelsnivå Avser principlösningar för olika byggdelar Komponentnivå Avser val av komponenter
Exempel LCC: Byggdel Valet står mellan träregelvägg med: 1) Tegelfasad Kostnad 1560 kr/m2 Underhåll 80 kr/m2 vart 25 år 2) Profilspontad träpanel Kostnad 1070 kr/m2 Underhåll 200 kr/m2 vart 12 år Kalkylperiod 50 år Real kalkylränta 4,5%