Villkor för Rakeltäckning i speciella objekt

samhällsskydd och beredskap 1 (20) Villkor för Rakeltäckning i speciella objekt Rev 2.0 MSB-50.1

samhällsskydd och beredskap 2 (20) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 4 2 Allmänt... 4 2.1 Definitioner...4 2.2 Bakgrund...5 2.3 Kategorisering...5 2.4 Ansvarsfördelning...6 2.4.1 Uppdelning MSB - objektägare... 6 2.4.2 Drift och övervakning... 7 2.4.3 Service och underhåll... 7 2.4.4 Konfiguration...7 3 Tekniska krav... 7 3.1 Utrustning och installation...7 3.1.1 Frekvensband och konfiguration... 7 3.1.2 Kanal- och bandselektiva repeatrar...8 3.1.3 Repeaterplacering... 8 3.1.4 Strömförsörjning...8 3.1.5 Anslutning mot basstation...8 3.2 Funktionella krav...9 3.2.1 Tillåten brusnivå i upplänk... 9 3.2.2 Effektbegränsning i upplänk...10 3.2.3 Samtidig sändning från flera terminaler...11 3.2.4 Variation i nerlänksnivå mellan kanaler...11 3.2.5 Övergång till/från yttre radionät... 11 3.3 Radiodesign... 13 3.3.1 Telekonfliktanalys... 13 3.3.2 Radiotäckning... 13 3.3.3 Redundans... 13 4 Tillgänglighet... 14 4.1 Tillgänglighet, anläggningar klass A och B...14 4.1.1 Prioritet... 14 4.1.2 Åtgärdstid... 14 4.2 Tillgänglighet, anläggningar klass C....15 5 Testfall för verifiering av Repeaterlösningar... 15 5.1 Testning av repeatersystem, klass A och B...15 5.1.1 Installationsplatstest... 15 5.1.2 Systemtest (Radiotäckning)... 15

samhällsskydd och beredskap 3 (20) 5.2 Testning av repeatersystem, klass C...16 5.3 Slutbesiktning (klass A, B och C)...17 6 Drift, service och underhåll... 17 6.1 Driftövervakning... 17 6.2 Driftinformation... 17 6.3 Frekvensändring...17 6.4 Störning på Rakelnätet...18 6.5 Service...18 6.6 Förebyggande underhåll... 18 7 Miljö... 18 8 Kravlista... 18

samhällsskydd och beredskap 4 (20) 1 Inledning Rakel är ett gemensamt digitalt radiokommunikationssystem för organisationer i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Exempel på användare av Rakel är kommuner, statliga myndigheter, blåljusorganisationer och privata aktörer, exempelvis elleverantörer och elnätsföretag. Rakeltäckningen skall, så långt det är möjligt, motsvara täckningen i användarnas tidigare kommunikationssystem. I speciella objekt (t.ex. tunnlar, gallerior, sportarenor) där täckningen från ytnätet inte är tillräcklig, kan behov finnas av att komplettera med särskilda tekniska lösningar. Sådana lösningar innehåller oftast en eller flera repeatrar, antenner och/eller läckande kablar. Beroende på objektets karaktär kan MSB i vissa fall helt eller delvis finansiera en teknisk lösning. MSB s policy kring detta finns i dokumentet Finansiering av Rakeltäckning i speciella objekt. 2 Allmänt 2.1 Definitioner AGC Bandselektiv Carrier Diversitet Donatorantenn Donatorstation Fädning Gateway Hindertid Kanalselektiv Automatic Gain Control, reglering av förstärkningen Sänder och tar emot på alla tillgängliga carriers i Rakelbandet Frekvenskanal, varje sådan innehåller fyra tidluckor (~talkanaler) Samtidig mottagning på två separata antenner. Signalerna adderas med förbättrad kvalitet/täckning som resultat Antenn som sänder och tar emot signaler från en basstation (donatorstation) Basstation i Rakelnätet vars signal återutsänds av en repeater Variationer i styrkan hos en radiosignal beroende på att det medium signalen utbreder sig i ändrar egenskaper Rakelterminal med repeater funktionalitet Den totala tiden, från att tillgång till tjänster begränsas, till dess att tjänsten återigen är fullt tillgänglig. I hindertid ingår avbrottstid samt åtgärdstid. Sänder och tar emot på enskilda carriers

samhällsskydd och beredskap 5 (20) Objektägare Organisation som äger (eller disponerar) ett utrymme där Rakeltäckning krävs. SDS Short Data Service, meddelandetjänst Tx/Rx Sändare/mottagare Upplänk/NedlänkSignal till/från basstation 2.2 Bakgrund Syftet med detta dokument är att underlätta vid implementering av Rakeltäckning i speciella objekt, och säkerställa att installationerna fungerar tillsammans med det yttre nätet. Dokumentet innehåller ett antal skallkrav som måste uppfyllas, främst för att förhindra störningar på Rakels ytnät. Dessutom finns ett antal börkrav samt rekommendationer. 2.3 Kategorisering MSB delar in objekten i tre huvudkategorier. Indelningen kan bl.a. basera sig på en risk/konsekvensanalys utförd i samråd med objektägaren och lokal räddningstjänst. Klass A Större objekt där allmänheten vistas, t.ex. vägtunnlar med stor trafik, spårbunden trafik under jord samt andra större objekt där det samtidigt vistas många personer och där det kan finnas behov av stora räddningsinsatser. Dessa objekt skall ha en redundant lösning och reservkraft, dvs. systemet skall vara designat så att det fungerar även vid t.ex. en brand då den läckande kabeln förstörs, vid ett (1) isolerat fel i utrustningen eller vid bortfall av extern kraft. Utförligare krav på redundans finns i kapitel 3.3.3. Krav på tillgänglighet finns i kapitel 4. Klass B Mindre objekt där allmänheten vistas eller där risken och behovet för större räddningsinsatser bedöms som mindre. På dessa objekt finns inget uttalat redundanskrav, men största möjliga hänsyn skall tas till funktionssäkerhet vid installationen. Exempel är säker placering av utrustning och val av kabelvägar med avseende på brand eller annan yttre påverkan. Även reservkraft för kortare tid bör finnas. Krav på tillgänglighet finns i kapitel 4. Klass C Utrymmen där allmänheten normalt inte vistas och som är knutna till en eller flera av Rakels kunder. I dessa utrymmen bedömer objektägaren själv behovet av redundans och annan säkerhet.

samhällsskydd och beredskap 6 (20) 2.4 Ansvarsfördelning 2.4.1 Uppdelning MSB - objektägare I de anläggningar där objektägaren ansvarar för att etablera Rakeltäckning, är uppdelningen mellan MSB och objektägare enligt nedan: 1. MSB är ansvarig för att leverera ett landstäckande utomhusnät för Rakelsystemet. 2. Ansökan om att få återutsända Rakelfrekvenser ställs till MSB, och skall ske på därför avsedd blankett. ( Ansökan om medgivande att installera repeatersystem i Rakelnätet ). Först när ansökan är godkänd och avtal påskrivet får systemet tas i drift. Krav 1 3. MSB står som tillståndshavare för frekvenstillståndet för Rakelfrekvenserna hos PTS. Respektive objektägare får, efter ingånget avtal med MSB, använda radiofrekvenserna dvs. ta emot, förstärka och återutsända frekvenserna. 4. MSB skall beredas möjlighet att delta i tekniska diskussioner för repeterlösningen, samt slutligen granska handlingarna för att säkerställa att de valda tekniska lösningarna uppfyller ställda krav. Målet med detta är att säkerställa att installationerna fungerar tillsammans med det yttre nätet. Krav 2 5. Överlämningspunkten mellan utomhusdelen av Rakelsystemet/basstationen och inomhuslösningen/repeatersiten är vanligen luftgränssnittet. MSB ansvarar för att ge instruktioner för att rikta in donatorantennen mot den/de mest lämpliga basstationen/basstationerna. 6. Det kan i vissa fall vara aktuellt med direktanslutning eller anslutning via optofiber mellan basstations- och repeatersiten. I dessa fall är överlämningspunkten anslutningen vid basstationen. 7. Normalt är hjälp från MSB enligt ovanstående punkter kostnadsfritt. Vid behov av mer omfattande experthjälp kan, efter överenskommelse mellan parterna, en avgift komma att tas ut.

samhällsskydd och beredskap 7 (20) 2.4.2 Drift och övervakning Repeaterägaren ansvarar, om inte annat avtalats, för drift och övervakning av repeatersystemet. 2.4.3 Service och underhåll Repeaterägaren ansvarar, om inte annat avtalats, för service och underhåll av repeatersystemet. 2.4.4 Konfiguration Vid frekvensändring, parameterförändringar eller andra förändringar i det yttre nätet som bedöms ha betydelse för repeatersystemet, ansvarar MSB för att meddela repeaterägaren. Vid förändringar i det yttre nätet, som görs efter drifttagning och som påverkar repeatersystemets funktion (antal carriers, byte av donatorstation eller liknande), skall repeaterägaren snarast anpassa inställningar/konfiguration. Kostnader för sådana förändringar kan fördelas mellan parterna efter särskild överenskommelse/avtal. Krav 3 3 Tekniska krav 3.1 Utrustning och installation Radioutrustning som används för inomhustäckningen skall vara CE märkt och uppfylla de väsentliga kraven i R&TTE direktivet (1999/5/EG). I tillägg till detta finns i detta dokument ett antal krav och riktlinjer som gäller utrustningen och dess integration i nätet. Installation i allmänna utrymmen skall följa gällande föreskrifter angående brandklassning etc. 3.1.1 Frekvensband och konfiguration Repeatern skall klara Rakels frekvensband, 380-385 MHz (UL) respektive 390 395 MHz (DL), duplexavstånd 10 MHz. En kanalselektiv repeater skall bestyckas med minst samma antal carriers (1 4) som den donatorstation vars signal den förstärker. I tätort (eller andra områden där kapacitetsbehovet hos de omkringliggande basstationerna förväntas kunna bli stort) skall den vara förberedd för fyra carriers, och i övriga områden för två carriers. Bedömningen skall göras i samråd med MSB. Krav 4 Krav 5 Krav 6 Krav 7 Krav 8

samhällsskydd och beredskap 8 (20) 3.1.2 Kanal- och bandselektiva repeatrar Både så kallade kanalselektiva och bandselektiva repeatrar eller en kombination av dessa kan användas i ett repeatersystem. Vid design skall föroch nackdelar med valet beaktas. Bandselektiva repeatrar kan användas i anläggningar med låg sträckdämpning eller direktanslutning till yttre bas och ringa behov av förstärkningsreglering i upplänk. Kanalselektiva repeatrar bör användas i de fall där det är högre sträckdämpning mot yttre bas och behov av förstärkningsreglering i upplänk föreligger. (Observera att även kanalselektiva repeatrar har bandbredder som släpper igenom de närmaste grannkanalerna). Fokuspunkter på kanalselektiva repeatrar är grannkanalproblematik (då filterbandbredden vanligtvis släpper igenom ett antal grannkanaler) samt löptidsfördröjning i områden där man har både direktsignal och signal via repeater. Dessutom måste man här också se på rutiner/tekniska lösningar för att hantera frekvensändringar i det yttre nätet. Frekvenser på flerkanaliga basstationer har för närvarande ett avstånd på 200 khz eller mer i nätet. Fokuspunkter på bandselektiva repeatrar är dynamik vid användande av AGC i upplänk. (En stark signal blockerar en samtidig svag signal, på annan frekvens, i upplänk). Dessutom måste det tas hänsyn till detsamma i nedlänk om mobilstationer i DMO- eller gatewayläge kan förekomma i närhet av donatorantenner. 3.1.3 Repeaterplacering Repeatern bör placeras i ett låst teknikutrymme. Om detta inte är möjligt skall den placeras så att den sitter i ett avgränsat utrymme. Repeatern skall endast i undantagsfall placeras i publika utrymmen. Repeaterstativet skall vara låsbart och parametersättning etc. skall vara skyddad så att denna endast kan utföras av behörig personal. Krav 9 Krav 10 Repeatern får samgrupperas i stativ med annan radioutrustning. 3.1.4 Strömförsörjning Repeater som betjänar allmänna utrymmen (Klass A och B) skall vara utrustad med avbrottsfri kraft (batterier) för minst 6 timmar vid 40% trafikbelastning. Om repeatern är kopplad till ett automatstartande reservelverk (dieselaggregat), räcker det med batteribackup för 1 timme. Krav 11 3.1.5 Anslutning mot basstation Anslutning mot en basstation sker vanligen via luftgränssnitt, dvs. med en yttre antenn som har god förbindelse mot basen. För att få optimal signalstyrka från donatorstationen skall riktantenn användas. Fri sikt skall alltid eftersträvas, och där detta inte är möjligt skall antennplaceringen optimeras för att Krav 12 Krav 13

samhällsskydd och beredskap 9 (20) minimera fädning orsakad av rörliga objekt. Signalnivån från utvald donatorstation bör ligga minst 12-15 dbm högre än omkringliggande frekvenser. I vissa fall kan det vara aktuellt med direktanslutning eller anslutning med fiberförbindelse mot en eller flera basstation(er), antingen mot basstation som samtidigt betjänar yttre nät eller basstation som är dedicerad till objektet. Om basstationen samtidigt betjänar yttre nät skall anslutning ske med riktkopplare placerade på basstationens antennanslutningar. Den vanligaste konfigurationen (basstation med minst två carriers) har Tx/Rx på båda antennportarna (varannan sändare kopplade till var port och mottagardiversitet mellan portarna). Har basstationen endast en carrier är en antennport kombinerad för Tx/Rx och den andra för Rx (diversitet). Basstationen har 7/16 kontakt (hona) för antennanslutning och riktkopplarna (tillsammans med ansluten utrustning) skall vara konstruerade för att tåla upp till +47 dbm effekt utan att generera störningar (IM/PIM) i mottagarbandet enligt krav i kapitel 3.2.1. Vid dedikerad basstation kan konfigurationen väljas enligt nedan: En port för Tx och en för Rx En port för Tx/Rx (diversitet) samt en port för Rx Båda portarna Tx/Rx enligt ovan, dvs. varannan sändare på var port och diversitet i Rx mellan portarna. Anslutning till dedicerad basstation sker direkt på basstationens portar och det är upp till installatören om man vill använda riktkopplare/avslutare eller dämpare. Anslutningen skall vara så utförd att basstationens antennlarm inte utlöses. Uteffekten per kanal och andra parametrar skall bestämmas i samråd med MSB vid projektering/driftsättning. Krav 14 Krav 15 3.2 Funktionella krav 3.2.1 Tillåten brusnivå i upplänk Kravet är att repeateranläggningarna inte skall påverka de yttre basstationernas prestanda. En viktig faktor är brus/störningar i upplänk från dessa (även adderat brus från flera anläggningar). Bruset i upplänk från en repeateranläggning skall vara minst 6 db under basstationens brusgolv. Brusgolvet beräknas till -126 dbm (i 20 khz bandbredd). Krav 16 Maximalt tillåten brusnivå i upplänk (mätt på repeaterns anslutning för donatorantenn) skall beräknas (se nedan) och därefter mätas med anläggningen i full drift med inomhusnätets antenner anslutna. Mätning sker med spektrumanalysator eller motsvarande. Mätning bör ske med RMS Krav 17

samhällsskydd och beredskap 10 (20) detektor och 20 khz filterbandbredd om möjligt. Om inte RMS detektor finns kan peak detektor användas och 6 db dras bort från resultatet, alternativt kan 10 khz filterbandbredd användas och 3 db adderas till resultatet. Beräkning och uppmätt resultat skall dokumenteras i samband med installationsplatstest (se kapitel 5.1.1). Krav 18 Beräkning av maximalt tillåten brusnivå kan utföras genom att mäta nedlänksnivån och därefter räkna ut sträckdämpningen. Om basstationen har fler än 1 carrier skall starkaste signal användas vid beräkningen (basstationen har oftast diversitet och då används båda antennerna för mottagning, så bruskravet gäller in på bägge). Krav 19 Basstationens uteffekt beräknas till 46 dbm (42,5 dbm på basar med fler än 2 carriers). Exempel: Mätt nedlänksnivå Utnivå basstation Beräknad sträckdämpning Max tillåten brusnivå in på bas (-126 dbm 6 db) Sträckdämpning Max tillåten brusnivå (på antennanslutning repeater) -44 dbm 46 dbm 90 db -132 dbm 90 db -42 dbm Vid misstanke om flervägsutbredning (eller fädning) eller olika sträckdämpning på upp- och nerlänksfrekvenser skall marginal för detta tas med i beräkningen. Detta gäller i första hand då det inte föreligger fri sikt till basstationen. Krav 20 Vid direktanslutning mot basstation som samtidigt betjänar det yttre nätet gäller samma beräkningsgrunder, men istället för sträckdämpning används kopplarens dämpning i kalkylen. Vid dedikerad basstation finns inget bruskrav och det är fritt för installatören att optimera för inomhustäckningen. Det kvarstående kravet är att nivåerna inte utlöser basstationens störlarm. 3.2.2 Effektbegränsning i upplänk Där MSB bedömer det som nödvändigt kan krav ställas på maximal uteffekt (ERP) från en repeater i upplänk, beroende på antennhöjd och antennriktning. Ett sådant krav grundar sig på en störriskbedömning på andra närliggande basstationer.

samhällsskydd och beredskap 11 (20) 3.2.3 Samtidig sändning från flera terminaler Installationer för inomhustäckning skall vara konstruerade för att förhindra att blockering sker vid samtidig sändning från flera terminaler. En terminal med hög nivå i upplänk får inte orsaka nedreglering av upplänksförstärkningen (AGC) så att en terminal med låg nivå blockeras. Kravet gäller alla frekvensfall, dvs. både vid sändning i samma tidslucka på olika frekvenser och efterföljande tidsluckor på samma frekvens. Krav 21 Alla terminaler har effektreglering i upplänk vid trafik mot infrastrukturen vilket minskar problemet. Nuvarande parametersättning innebär att mobilterminaler med 40 dbm uteffekt startar att reglera ned effekten i 5 db steg vid -80 dbm innivå (en bärbar terminal startar nedreglering vid -70 dbm). Nedreglering sker i 5 db steg ned till 15 dbm sändareffekt (vid -60 dbm innivå). Notera att SDS meddelanden och uppkopplingstelegram sänds med full uteffekt. Dessa är normalt kortvariga och full hänsyn behöver inte tas vid systemberäkningen. DMO trafik och mobila gateways sänder med full effekt mot andra terminaler och med reglerad effekt mot infrastrukturen. Frekvenser för dessa ändamål finns avsatta både i upp- och nedlänksbandet. Om dessa funktioner planeras att användas i anläggningen eller i närheten av donatorantenner på repeatrar skall detta tas med i beräkningen, framförallt där bandselektiva repeatrar/förstärkare används. Krav 22 Verifiering av funktion vid samtidig sändning skall ske i samband med systemtest enligt kapitel 5.1.2. Om snabb förstärkningsreglering (AGC) används, skall denna vara konstruerad så att adderad vektordistorsion inte påverkar systemets prestanda märkbart (hörbara bitfel). Krav 23 Krav 24 3.2.4 Variation i nerlänksnivå mellan kanaler Basstationsplatserna har som regel två antenner. Båda antennerna används för sändning i de fall basstationen har mer än en carrier. Antennerna kan inte alltid placeras optimalt för samma strålningsdiagram och därigenom får man räkna med en viss nivåskillnad mellan basstationens kanaler. Denna uppskattas normalt vara < 3 db, men kan i vissa fall vara betydligt större. Variationen måste vid varje tillfälle verifieras på plats om den bedöms ha inverkan på inomhussystemets prestanda. 3.2.5 Övergång till/från yttre radionät Det är av vikt att övergången mellan det yttre radionätet och inomhustäckningen i möjligaste mån fungerar utan längre avbrott i

samhällsskydd och beredskap 12 (20) kommunikationen eller har försämrad kvalitet (bitfel). Handoverfunktionaliteten i Tetra gör att detta i vissa lägen kan vara svårt att uppfylla utan kostsamma lösningar. Skrivningar nedan är med bakgrund i detta delade i skallkrav, börkrav samt rekommendationer baserade på praktiska erfarenheter. I de fall där det yttre radionätet och inomhustäckningen betjänas av samma basstation skall nödvändiga signalnivåer finnas i övergångszonerna samtidigt som skillnad i löptid inte får överstiga 15 μs i områden där nivåskillnaden mellan direktsignal och signal via repeater/förstärkare är <19 db. Krav 25 I de fall där det yttre radionätet och inomhustäckningen inte betjänas av samma basstation bör en överlämnings (handover) zon finnas. Kriteriet för handover är att ny basstation skall ha > 6 db¹ högre nivå än den som lämnas under minst 5 sekunder. Dessutom tillkommer c:a 5 sekunder mättid för terminalen. För att få avbrottsfri handover rekommenderas därför en zon där kriteriet uppfylls under minst 10 sekunder innan den kanal som lämnas understiger känslighetströskeln. I de fall där det kan förekomma passerande trafik i överlämningszonen skall inomhusnätet inte ha högre nivå (inom det nivåområde där handover utförs) än det yttre nätet i området för passagen, detta för att förhindra oavsiktlig handover till inomhusnätet. Krav 26 Handover utförs från handburna terminaler (30 dbm maximal uteffekt) i nivåområdet -100 dbm¹ till -58 dbm¹, och från mobila terminaler (40 dbm maximal uteffekt) i området -110 dbm¹ till 68 dbm¹. Vid praktiska prov i vägtunnlar har det visat sig att det med rimlig insats går att få kontroll över handoverzonen så att handover vid utfart fungerar tillfredsställande. Vid infart är det oftare en större utmaning, då terminalen (framförallt handterminaler) ofta lämnar det yttre nätet för sent. I storstadsregioner där basstationerna är tätt placerade tillkommer i vissa fall problematiken att zonen måste fungera mot flera basstationer, då man inte vet vilken basstation terminalen är inloggad på vid infart. Dessutom är det inte alltid den starkaste basstationen ute som strålar längst in i tunneln (geografisk placering i förhållande till tunnel infartens längdriktning har stor betydelse). Försök med handoverantenner har visat sig hjälpa vid utfart, men har inte alltid påverkan vid infart. Terminaler av olika fabrikat uppför sig dessutom lite olika när det gäller snabba handover. Matning från bandselektiva repeatrar i in/utfarter för att få en kontrollerbar överlämningszon är en lösning, men denna är oftast inte motiverbar av kostnads- och komplexitetsskäl.

samhällsskydd och beredskap 13 (20) Skrivningarna i dessa stycken får ses som en vägledning för att, med rimlig insats, få handover så bra som möjligt. ¹ Uträknade värden är baserade på gällande parametersättning vid tillfället då dokumentet skrevs. Parametrar kan förändras både lokalt och i större delar av nätet. I tillägg kan offset sättas i mobilterminalerna. 3.3 Radiodesign 3.3.1 Telekonfliktanalys När det finns andra radiokommunikationsutrustningar i samma frekvensband som Rakel och som skall distribueras i samma system, skall en telekonfliktanalys utföras, för att kontrollera att systemen kan samexistera. Krav 27 3.3.2 Radiotäckning Huvudkravet är 95 % funktionalitet i hela (eller angivna delar av) anläggningen med handburen terminal. Funktionalitetskravet i en tunnel skall klaras även då den är trafikerad, och signalen kan vara blockerad av t.ex. tåg eller lastbilar. Krav 28 Behovet av signalnivå i anläggningen kan variera beroende på vilka användargrupper som opererar där. I de anläggningar där man har t ex behov för spaningsverksamhet för Polis och Tull krävs en något höjd signalnivå för att kompensera för kroppsdämpning på en dolt buren terminal. Riktvärden för normal kroppsdämpning är 5 10 db och upp till 15 db för en dolt buren terminal. (I vägtunnlar är det endast i trafikutrymmen som krav på höjd signalnivå är relevant.) För att uppnå funktionalitet krävs en signalnivå i anläggningen på c:a -90 dbm¹ med hänsyn tagen till normal kroppsdämpning, dvs. 100 dbm¹ in på de handburna terminalerna. I tillägg krävs balans på förstärkningen och signal/brusförhållandet i upplänk. Terminalerna och basstationen klarar kortare fädningsdippar ner mot -115 dbm utan störande bitfel. ¹ Uträknade värden är baserade på gällande parametersättning vid tillfället då dokumentet skrevs. Parametrar kan förändras både lokalt och i större delar av nätet. I tillägg kan offset sättas i mobilterminalerna. 3.3.3 Redundans Ett objekt som bedöms vara av Klass A skall ha en redundant lösning, som säkrar funktionen vid: Ett fel i installerad utrustning Krav 29

samhällsskydd och beredskap 14 (20) Brand i eller i närheten av kabel tillhörande systemet Ett fel eller sabotage mot kabel förlagd i allmänt utrymme Fel på en yttre eller dedikerad basstation Avbrott i den externa kraftförsörjningen Funktionskravet vid redundant drift är reducerat till kommunikation från handterminaler och rökdykarterminaler med reducerad kapacitet. Behov av högre signalstyrka för t ex användande av dolda kroppsburna terminaler bortfaller. Krav på redundans gäller endast objekt klass A, då detta är kraftigt kostnadsdrivande, men kan värderas även på klass B och C. 4 Tillgänglighet Hög tillgänglighet är av största vikt för ett repeatersystem. Användare som kommer in i ett objekt skall kunna lita på att kommunikationen fungerar som de är vana vid. Fel skall åtgärdas enligt vilken funktionspåverkan felet ger på systemet. Krav 30 Hindertiden är den totala tiden, från att tillgång till tjänster upphör, till dess att tjänsten återigen är tillgänglig. I hindertid ingår avbrottstid samt åtgärdstid. 4.1 Tillgänglighet, anläggningar klass A och B Tillgängligheten per anläggning (klass A och B) skall vara minst 99,6% på årsbasis, vilket motsvarar en total hindertid på fel med prio1 om maximalt 35 timmar per år. Krav 31 4.1.1 Prioritet 4.1.1.1 Prio 1 Fel som medför väsentlig försämring av funktionalitet, t.ex. bortfall av radiotäckning i hela eller delar av anläggningen. 4.1.1.2 Prio 2 Fel som medför viss försämring av funktionalitet, t.ex. sämre signalnivå i (delar av) anläggningen eller bortfall av redundans. 4.1.1.3 Prio 3 Fel som inte ger någon direkt påverkan på funktionalitet, t.ex. fel på ett redundant kraftaggregat, larm om låg batterispänning. 4.1.2 Åtgärdstid Prio 1 fel skall vara åtgärdat inom 24 timmar. Krav 32

samhällsskydd och beredskap 15 (20) Prio 2 fel skall vara åtgärdat inom 24 arbetstimmar. Prio 3 fel skall åtgärdas senast vid nästa servicetillfälle. Krav 33 Krav 34 4.2 Tillgänglighet, anläggningar klass C. För repeateranläggningar, bedömda som klass C, får objektägaren själv avgöra krav på tillgänglighet. 5 Testfall för verifiering av Repeaterlösningar 5.1 Testning av repeatersystem, klass A och B I samband med driftsättning av anläggningar i klass A och B, skall nedanstående tester utföras i syfte att verifiera installation och utrustning. Mätningarna skall dokumenteras i ett mätprotokoll som skickas till MSB. I protokollet skall även noteras vilken mätmottagare/terminal som använts samt namn på den person som har utfört mätningarna. Till protokollet skall bifogas en anläggningsbeskrivning, som klarlägger hur anläggningen är uppbyggd och vilka delar som ska ha täckning. 5.1.1 Installationsplatstest Installationsplatstest skall omfatta minst nedanstående punkter. Okulär besiktning gällande installationskrav, placering, brandskydd åtkomstskydd etc. Uppmätning av koaxialkablar och kontakter Mätning och dokumentation av nedlänksnivå från yttre basstation Mätning och dokumentation av brusnivå mot yttre basstation (med repeatersystemet inkopplat och aktivt) Funktionstest av reservkraft i förekommande fall Test av teknisk redundans i förekommande fall Övervakning, larmöverföring för lösningar där detta krävs I förekommande fall kontroll av kommunikation mellan repeatern och driftcentralen Verifiering och dokumentation av signalstyrkenivån syftande till att upptäcka uppenbara felaktigheter eller degradering av prestanda vad gäller radioutrustningen eller installationen Verifiering av utrustningen så att, vid uppkoppling till det yttre Rakelnätet, inga störningar av detta uppkommer. Krav 35 Krav 36 Krav 37 5.1.2 Systemtest (Radiotäckning) Systemtest av repeateranläggning skall omfatta minst nedanstående punkter. Testsamtal Krav 38

samhällsskydd och beredskap 16 (20) Verifiering av radiotäckning utifrån radioplanering och anläggningsbeskrivning Upprätta en täckningskarta med inmätningspunkter markerade Verifiering av övergång mellan utomhustäckning och repeatertäckning 1. Handburen terminal 2. I förekommande fall fordonsmonterad terminal Verifiering av funktion vid samtidig sändning från flera terminaler Inmätningsprotokoll repetersystem skall vara ifyllt, och skickas tillsammans med Täckningskarta till MSB. (Dokumenten utgör dessutom en bra referens för framtida underhåll) Funktionsverifiering av radiotäckningen sker företrädelsevis genom praktiskt prov med handterminal med loggningsfunktion, buren med kroppsdämpning enligt behov ovan. Terminalen kopplas upp i duplexsamtal och kvalitén i upplänk (bitfel, avbrott, nedkopplingar) loggas manuellt. Som alternativ kan mätmottagare med anpassad (likt Tetra terminalens) integrationstid användas. Signalnivån skall omräknas med kroppsdämpning och antennfaktor motsvarande -2 dbi för antenn på den bärbara radion. Vid verifiering med mätmottagare kan upplänken verifieras med mätningar eller förbindelsekontroll från en bärbar radio, i de delar av anläggningen där man bedömer täckningen som sämst. En täckningskarta upprättas i samband med täckningsmätningen. Ett lämpligt antal, lätt identifierbara, mätpunkter ritas in på anläggningskartan. En tabell upprättas över uppmätta värden i punkterna eller skrivs direkt in på täckningskartan. Dessa punkter kan sedan besökas vid nästa täckningskontroll, och de nya uppmätta värdena jämföras med tidigare värden. Ligger de på samma nivå, kan man utgå från att anläggningen inte har försämrats. Finner man avvikelser, kan man göra en grundligare mätning och åtgärda problemet. Verifiering av funktion vid samtidig sändning skall utföras med en terminal med låg sträckdämpning mot repeatern och en terminal med hög sträckdämpning på efterföljande tidslucka. Om bandselektiv repeater med AGC används i ett flerkanaligt system skall dessutom tester som visar att en stark signal inte blockerar en svag signal på annan kanal utföras. Krav 39 Krav 40 5.2 Testning av repeatersystem, klass C Anläggningar i klass C ägs av anläggningsägaren och graden av testning får avgöras av anläggningsägaren. MSB ställer krav att anläggningen skall uppfylla de tekniska kraven enligt kapitel 3. För att verifiera detta rekommenderas att följa samma punkter i 5.1.1 och 5.1.2, som krävs av anläggningar under klass A och B. Täckningskarta med mätpunkter skall upprättas. Krav 41

samhällsskydd och beredskap 17 (20) 5.3 Slutbesiktning (klass A, B och C) Slutbesiktningen skall vara en kontroll av systemdokumentationen och verifiering av radiotäckningen, samt att repeatersystemet kan fungera tillsammans med yttre Rakelsystemet. Krav 42 Systemdokumentationen skall minst bestå av: Systembeskrivning Systemritningar Leverantörens inmätningsprotokoll Täckningskarta Inmätningsprotokoll repetersystem (Klass A och B) Krav 43 6 Drift, service och underhåll 6.1 Driftövervakning Repeater som betjänar allmänna utrymmen, klass A och B, skall ha övervakning på minst följande: Repeaterutrustningen Skalskyddslarm Reservkraftslarm Driftövervakningen skall vara bemannad 365 dagar om året och 24 timmar per dygn. Krav 44 Krav 45 Övervakningssystemet skall minst visa status på repeatern. Krav 46 För repeatrar i klass C bedömer objektägaren eventuella krav på driftövervakning mot behov av tillgänglighet etc. 6.2 Driftinformation Rutiner för hur driftinformation lämnas mellan parterna skall definieras i avtalet mellan objektägaren och MSB. Driftinformation kan indelas i två kategorier. Information om trafikstörande händelser (i såväl repeatersystemet som ytnätet). Information gällande planerade förändringar i nätet. 6.3 Frekvensändring Frekvensändring av kanalselektiv repeater kan, pga. yttre störningar, behöva ske med kort varsel och rutiner skall finnas för att hantera detta. Krav 47

samhällsskydd och beredskap 18 (20) 6.4 Störning på Rakelnätet. En repeater skall på anmodan av MSB med kort varsel kunna tas ur drift vid misstänkt störning. 6.5 Service Service av felande repeatersystem skall utföras inom den hindertid som gäller för klassningen av objektet. Krav 48 Krav 49 6.6 Förebyggande underhåll Förebyggande underhåll skall utföras för att säkerställa att systemets driftsäkerhet hålls hög och att behov av felavhjälpande åtgärder minimeras för att uppfylla kraven i kapitel 3. Krav 50 MSB ställer krav på att det i repeatersystem med klass A och B utförs kontroll av repeatersystemet. Detta skall ske minst en gång per år. Kontrollen avser funktion samt att säkerställa att anläggningen inte påverkar det yttre nätet negativt. Kontrollen kan utföras med hjälp av tidigare upprättad Täckningskarta. Utförd kontroll rapporteras in till MSB på blankett, Kontroll av repeatersystem. Krav 51 I undantagsfall kan kravet på årlig kontroll av även gälla för repeatersystem i klass C. MSB rekommenderar en årlig kontroll även av anläggningar klass C. En enkel sådan kontroll består i att göra en ny täckningskontroll av mätpunkter i Täckningskartan och jämföra med de gamla mätvärdena. 7 Miljö Resultatet av arbetet skall leda till goda tekniska och ekonomiska konstruktioner förenligt med en för miljön hållbar utveckling samt uppfylla tillämplig miljölagstiftning, exempelvis miljöbalken. Krav 52 8 Kravlista Tabellen nedan anger vilka krav som är applicerbara på olika repeaterklasser. Skallkrav, måste uppfyllas för att anläggningen ska godkännas - Inget krav X Rekommenderas, men inget krav

samhällsskydd och beredskap 19 (20) Krav nummer Klass A Klass B Klass C 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28-29 - - 30 X 31-32 - 33-34 - 35 X 36 X 37 X 38 X 39 40 41 - - 42

samhällsskydd och beredskap 20 (20) 43 44-45 - 46-47 48 49 X 50 X 51 X 52