Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet



Relevanta dokument
Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Helsingfors stads bokslut för 2012

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2011

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Skatter och avgifter av skattenatur 2012

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut Bokslut 2008, Stadsfullmäktige

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2012

Kommunernas bokslut 2014

Finansiell verksamhet 2013

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Finansiell verksamhet 2013

Finansiell verksamhet 2013

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

FINANSIERINGSDEL

FINANSIERINGSDELEN

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

FINANSIERINGSDEL

Skatter och avgifter av skattenatur 2015

Skatter och avgifter av skattenatur 2015

Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet

Skatter och avgifter av skattenatur 2011

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas bokslut 2013

Offentliga sektorns finansräkenskaper

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Finansieringsdel

Struktur- och bokslutsstatistik över

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Aktuellt inom kommunalekonomi

Finansiell verksamhet

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Kreditbeståndet 2014, 2:a kvartalet

Kommunernas bokslut 2015

Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar under tredje kvartalet 2013

Kreditbeståndet 2013, 4:e kvartalet

Kommunernas bokslut 2016

Hushållens skuldsättningsgrad 119,5 procent under andra kvartalet 2014

Skatter och avgifter av skattenatur 2013

Kreditbeståndet 2014, 1:a kvartalet

Kreditinstitutens bokslut

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

Förhandsstatistik över befolkningen

Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare under tredje kvartalet år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Förhandsstatistik över befolkningen

Antalet studerande i yrkesutbildning år 2013

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Helsingfors stad Föredragningslista 11/ (10) Stadsfullmäktige Kj/

Reparationsbyggande 2012

Kreditinstitutens bokslut

Kreditinstitutens bokslut

Placering efter utbildning 2010

Offentliga sektorns underskott och skuld 2017

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

Värdepappersföretagens provisionsintäkter och rörelsevinst minskade under fjärde kvartalet 2018

Förhandsstatistik över befolkningen

Miljöskatter 2014, efter näringsgren

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Värdepappersföretagens rörelsevinst sjönk ytterligare

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Betalningsbalans och utlandsställning

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Värdepappersföretagens rörelsevinst ökade under april juni jämfört med året innan

Sökande till utbildning 2012

Förhandsstatistik över befolkningen

Två av tre mammor till barn under tre år har sysselsättning

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Kreditinstitutens bokslut

Värdepappersföretagens rörelsevinst ökade under januari mars jämfört med året innan

Betalningsbalans och utlandsställning

Regionalräkenskaper 2010

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Betalningsbalans och utlandsställning 2014

Utländska dotterbolag i Finland 2013

Sysselsättning bland studerande 2012

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Transkript:

Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in fortsatte ökningen av kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader att avta år 2014. Ökningen var 0,7 procent jämfört med föregående år. På grund av att ökningen av verksamhetskostnaderna avtagit förbättrades kommunernas sammanlagda årsbidrag med 7,2 procent även om statsandelarna minskade och tillväxten av skatteinkomsterna var långsammare än året innan. Kommunernas sammanlagda lånestock ökade också mindre än året innan. Skatteinkomster, statsandelar, årsbidrag och lånestock i kommunerna 2004 2014* *) Förhandsuppgifter År 2014 ökade kommunernas verksamhetskostnader med 272 miljoner euro, vilket motsvarade en ökning på 0,7 procent. När det gäller verksamhetskostnaderna sjönk löneutgifterna med 104 miljoner euro, men Helsingfors 01.06.2015 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

ökningen av köp av tjänster med 347 miljoner euro orsakade en tillväxt av verksamhetskostnaderna. Verksamhetsintäkterna steg med 13 miljoner euro, dvs. med 0,1 procent. Kommunernas skattefinansiering, som består av skatteinkomster och statsandelar, ökade med 441 miljoner euro, vilket var en ökning med 1,5 procent. Statsandelarna minskade med 91 miljoner euro, men eftersom skatteinkomsterna ökade med 533 miljoner euro var utvecklingen av skattefinansieringen svagt positiv. Den största andelen av ökningen av skatteinkomsterna utgjordes av inkomstskatterna som ökade med 226 miljoner euro. Ökningen var dock 905 miljoner euro mindre än föregående år. Å andra sidan räckte ökningen av skattefinansieringen tillsammans med den avtagande utvecklingen av verksamhetskostnaderna till att förbättra kommunernas årsbidrag med 148 miljoner euro. År 2013 var årsbidraget negativt i 30 kommuner, nu var antalet kommuner i samma situation omkring hälften färre. Enligt sammanräknade bokslutsuppgifter täckte årsbidraget 107 procent av kommunernas avskrivningar och 116 procent av samkommunernas. Nyckeltalen förbättrades från året innan då årsbidraget täckte 100 procent av kommunernas avskrivningar och 112 procent av samkommunernas. I slutet av år 2014 var kommunernas sammanräknade lånestock 14,7 miljarder euro, vilket var en ökning med 0,9 miljarder euro, dvs. 6,4 procent jämfört med året innan. Lånet per invånare var 2 694 euro, medan det året innan var 2 540 euro. Soliditeten, dvs. det egna kapitalet i förhållande till det hela kapitalet var 61 procent i kommunerna. Relationstalet höll samma nivå som året innan. Samkommunernas lånestock ökade för sin del med 85 miljoner euro, dvs. med 2,9 procent. Samkommunernas lånestock var 3,0 miljarder euro i slutet av år 2014. År 2014 orsakade bolagiseringarna av yrkeshögskolor samt affärsverk och andra enheter som bedriver verksamhet på marknaden ovanliga årsförändringar i kommunernas bokslut. Därför mångdubblades till exempel kommunernas sammanlagda resultat för räkenskapsperioden jämfört med året innan på grund av försäljningsvinster som redovisas bland extraordinära poster. Försäljningsvinsterna berodde på differensen mellan verkligt värde och balansvärde i tillgångsposterna som överförts till dotterbolag. Överföringar av egendom genomfördes i huvudsak genom apportöverlåtelser eller genom affärsverksamhetsköp. Genom apportöverlåtelser överförde kommunerna egendom till dotterbolag mot deras aktier, medan kommunerna genom affärsverksamhetsköp sålde egendom till dotterbolag. I flera överföringar av egendomsposter som gjorts i form av affärsverksamhetsköp år 2014 finansierade dotterbolagen köpen av egendomsposterna med lån som de tagit från sina moderkommuner. Detta innebar att bolagiseringen inte medförde något betydande nettokassaflöde. Överföringar av egendom återspeglade sig på hela landets nivå som en stor ökning av investeringsutgifter och försäljningsintäkter av anläggningstillgångar. I balansräkningen syns bolagiseringarna särskilt som minskningar av tillgångar som hör till bestående aktiva och på motsvarande sätt som ökningar av aktier och andelar samt lånefordringar som hör till bestående aktiva. På grund av bolagiseringarna var vissa nyckeltal som beskriver kommunens ekonomi inte jämförbara med året innan. Ett sådant nyckeltal var t.ex. procenten för de internt tillförda medlen, som beskriver hur stor del av egenanskaffningsutgifterna för investeringar man kunnat täcka med årsbidraget. På basis av de sammanräknade uppgifterna för kommunerna var nyckeltalet betydligt svagare år 2014 än året innan, eftersom egenanskaffningsutgifterna för investeringarna i en del av kommunerna ingick i värdet på dotterbolagsaktierna som erhållits i utbyte mot apportegendomen. År 2014 var nyckeltalet 34 procent medan det året innan var 57 procent. Dessutom var bokföringarna i anknytning till bolagiseringarna inte nödvändigtvis enhetliga inom kommunerna beroende på hur och när bolagiseringarna skett. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi. Statistiken omfattar uppgifter om 320 kommuner 1) och 151 samkommuner. 1) Uppgifter om Eckerö, Geta, Jomala, Sottunga och Kinnula saknas från år 2014. Uppgifterna om ifrågavarande kommuner har ersatts med uppgifterna från år 2013 när det gäller uppgifter om hela landet och landskapens sammanräknade uppgifter. 2

Innehåll Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut 2013 och 2014*, miljoner euro...4 Figurer Figurbilagor Figurbilaga 1. Egenanskaffningsutgifter för investeringar, nettoinvesteringar och årsbidrag i kommunerna 2004 2014*...5 Figurbilaga 2. Egenanskaffningsutgifter för investeringar, nettoinvesteringar och årsbidrag i samkommunerna 2004 2014*...6 3

Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut 2013 och 2014*, miljoner euro Kommuner Samkommuner 2013 2014* Förändring, % 2013 2014* Förändring, % + Verksamhetens intäkter 9 145 9 158 0,1 12 712 12 885 1,4 - Verksamhetens kostnader 36 316 36 588 0,7 11 989 12 123 1,1 = Verksamhetsbidrag -27 171-27 430 1,0 723 761 5,3 + Kommunens inkomstskatt 17 967 18 193 1,3 + Fastighetsskatt 1 362 1 512 11,0 + Andel av samfundsskattens avkastning 1 312 1 469 12,0 + Övriga skatteinkomster 1 1 1,0 + Statsandelar 8 288 8 197-1,1 + Finansiella intäkter 555 530-4,4 20 19-7,5 - Finansiella kostnader 242 250 3,6 124 127 2,3 = Årsbidrag 2 074 2 222 7,2 620 654 5,5 Avskrivningar och nedskrivningar 2 069 2 077 0,3 556 561 1,0 Investeringsutgifter 3 837 6 816 77,6 869 811-6,8 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 211 224 5,9 24 20-17,5 Försäljningsinkomster av investeringstillgångar 940 5 028 435,1 27 27-0,0 Ökning av utlåningen 720 1 334 85,5 8 10 21,3 Minskning av utlåningen 854 286-66,5 5 5 0,4 Ökning av långfristiga lån 2 727 2 529-7,3 287 214-25,5 Minskning av långfristiga lån 1 519 1 791 17,9 127 140 10,4 Likvida medel 31.12. 4 348 4 339-0,2 811 963 18,7 Lånestock 31.12. 13 847 14 740 6,4 2 914 2 999 2,9 *Förhandsuppgifter 4

Figurbilagor Figurbilaga 1. Egenanskaffningsutgifter för investeringar, nettoinvesteringar och årsbidrag i kommunerna 2004 2014* *) Uppgifterna från år 2014 är preliminära. Egenanskaffningsutgifter för investeringar är skillnaden mellan investeringsutgifter och finansieringsandelar. Nettoinvesteringar är skillnaden mellan egenanskaffningsutgifter för investeringar och försäljningsinkomster av investeringstillgångar. 5

Figurbilaga 2. Egenanskaffningsutgifter för investeringar, nettoinvesteringar och årsbidrag i samkommunerna 2004 2014* *) Uppgifterna från år 2014 är preliminära. Egenanskaffningsutgifter för investeringar är skillnaden mellan investeringsutgifter och finansieringsandelar. Nettoinvesteringar är skillnaden mellan egenanskaffningsutgifter för investeringar och försäljningsinkomster av investeringstillgångar. 6

Offentlig ekonomi 2015 Förfrågningar Jari Kosonen Karen Asplund Vikarie ansvarig statistikdirektör: Mari Ylä-Jarkko 029 551 3789 029 551 3611 kuntien.talous@stat.fi http://tilastokeskus.fi/til/ktt/index_sv.html Källa: Preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2014. Statistikcentralen. Kommunikation och informationstjänst, Statistikcentralen tel. +358 29 551 2220 www.stat.fi Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel. +358 20 450 05 www.editapublishing.fi ISSN 1796-0479 = Finlands officiella statistik ISSN 1799-1706 (pdf)