VA-gruppens analys av förslaget Kommunal VA med LTA

VA-gruppens analys av förslaget Kommunal VA med LTA Sammanställning enligt årsstämmans uppdrag: 1 Översiktlig beskrivning av anläggningen (2012-03-21) Detta förslag är ett kommunalt VA-system med LTA-teknik (LättTryckAvlopp) för Årsta Havsbad (ÅH) med kommunen som huvudman för installation och drift. Vårt område ansluts till en punkt på militärt område vid Flottans Plan. Därifrån pumpas avloppet till Fors reningsverk medan dricksvattnet är Mälarvatten. En huvudledning dras utmed Årsta havsbadsvägen och ledningar dras grunt i vidgade befintliga gravar i vägarna inom området. Det blir en förbindelsepunkt vid varje tomt för denna betalas en anläggningsavgift (beroende på tomtstorlek, om fördyrande s.k. särtaxa beslutas och dagspriset vid drifttagning) plus ev. lån- och räntekostnad. Ett mindre antal större pumpstationer byggs i området och tillfälliga s.k. etableringsytor (materialupplag mm) anordnas i områdets båda ändar. Arbetet kommer att pågå året om, men undviks under sommaren på Årsta Havsbadsvägen. Från förbindelsepunkten skall ledning för dricksvatten dras till huset. Ledning för spillvatten (klosett- och BDT-vatten (Bad Disk Tvätt)) dras till en c:a 1,5 meter djup plastbrunn med avfallskvarn och avloppspump (kommunens ansvarsområde) inne på tomten så nära förbindelsepunkten som möjligt. Bygganmälan, kvalitetsgranskning och installation utförs och bekostas helt av fastighetsägaren. (14 000 kr av anläggningsavgiften skall användas för installation av pumpbrunnen) Ledningarna isoleras och hålls frostfria med värmekabel. Elförbrukning för pump och värmekabel på tomt bekostas av fastighetsägaren. För elen i vägnätet finns reservkraft - förbrukningskostnaden ingår i kommuns taxa. Alla får alltså betala för tillgång till åretruntvatten och WC, men tvingas inte installera WC. Sommarboende kan till viss kostnad låta tömma, koppla av och på ledningarna från huset för att minska elkostnad vintertid (lönsamt?). Pump och värmekabel för ledningen till förbindelsepunkten måste dock alltid vara ansluten till el. Vattenmätaren kan placeras i frostfri brunn. Det är möjligt att koppla några få fastigheter till en gemensam brunn oenighet om vem/vad som orsakat t.ex. pumphaveri riskeras. Frågan om sommarvattennät och vintertappställen om och i så fall när det skall tas ur drift - äger samfälligheten. Vattenförbrukningen för varje fastighet mäts och bestämmer kostnaden. Förmodad byggstart är hösten 2013 etappvis och att det är klart i mitten av 2015. Samfällighetens fastigheter, restauranger och butiker skall också anslutas till LTA på samma villkor en betydande kostnad. Enkla sommarhus utan indraget vatten betalar reducerad anläggningsavgift utan krav på inkoppling. HSB betalar arrendatorernas anslutning enligt tidigare beslut. De med egen brunn får vattenmätare monterad på denna och betalar reducerad anläggnings- och förbrukningsavgift. 2 Installationsfrågor 2.1 Summering installationsfrågor En huvudledning dras utmed Årsta Havsbadsvägen, men man undviker att göra det under månaderna juni, juli och augusti. Inom området skall arbetet utföras

året om. För arbetet behövs etableringsytor för material i närheten av områdets båda ändar och så nära Årsta Havsbadsvägen som möjligt. I området öppnas befintliga ledningsgravar och de vidgas så att en isolerad låda med VA-ledningar kan placeras bredvid samfällighetens befintliga ledningar, och ev. nytt dagvattenrör. Sprängning i berg måste utföras här och var. Eventuellt läggs också tomrör för bredband och fast telefoni i graven. Samtidigt med installation av LTA kan dagvattensystemet i området förbättras. Arbetet utförs under två år i fyra etapper med början i områdets västra del. På egna tomten dras ledningar i samråd med kommunen fram till en pumpbrunn. Denna skall placeras så nära vägen som möjligt. Ledningar mellan pumpbrunn och förbindelsepunkten läggs i en isolerad låda som fylls med sand av hållfastsskäl och som också tjänar som värmemagasin vid strömavbrott. Lådan grävs och/eller sprängs ner till c:a 0,5 meters djup, alternativt läggs på mark i en förstärkt låda. Husets utlopp och vattenledning frostskyddas och ansluts till brunnen - utloppsröret med självfall 1 %, inte mer och det kan bli långt. En pump kan behövas i kuperad mark för att få spillvattnet till pumpbrunnen. Ett elskåp med larm- och styrkretsar samt eluttag för värmekabel installeras vid pumpbrunnen, och en larmdosa sätts i boningshuset. Vattenmätaren kan placeras inomhus eller i en speciell frostskyddad brunn intill pumpbrunnen. De som vill tömma systemet vintertid måste installera anordningar för detta. Sommarvattnet skall kunna användas under hela installationstiden och årsstämman beslutar vad som skall göras därefter någon synpunkt från kommunen om detta finns inte. 2.1.1 Infrastruktur Vägarna inom området där arbetet utförs måste hållas framkomliga för arbetsfordon och transporter till och från arbetsplatsen under installationstiden. Framkomligheten för biltrafik blir begränsad där grävning och sprängning sker. 2.1.2 Tidsåtgång för installation Den totala tidsåtgången för kommunala installationsarbetet i området beräknas till två år. Planering pågår och upphandling sker efter överklagandetidens utgång. Ledningsdragningen görs i fyra etapper med början i väster och drifttagning görs vartefter. Tid för ledningsdragning på tomt kommer säkert att variera en del beroende på svårighetsgrad för grävning och/eller sprängning någon vecka per fastighet. Till det kommer tid för bygganmälan, upphandling och granskning av LTA. Behövs tillbyggnad för hygienutrymme tillkommer tid för bygglov. Det är inte känt hur lång tidsfrist fastighetsägaren har för att bli färdig för anslutning av tekniska skäl måste dock pumpen anslutas till el då den har installerats.

2.1.3 Realiserbarhet 2.1.3.1 Geografiska frågor Förutsättningarna i ÅH kräver anpassningar, men LTA har installerats i liknande områden och erfarenhet finns alltså. 2.1.3.2 Topografiska frågor Områdets växlande topografiska förutsättningar kan hanteras vid installation av LTA i hela området. 2.1.3.3 Juridiska frågor Ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare, samfällighet och kommun ska regleras så att det klargörs vem som är part vid eventuella skador vid installation, framtida underhåll och reparationer. Fastighetsägaren ansvarar för att installation inom tomtgräns görs och att den utförs enligt anvisade krav. Fastighetsägaren ansvarar även för att systemet genomgår granskningar och sköts enligt anvisningar. Kommunen ansvarar för pumpbrunnens funktion och underhåll dock inte för felaktig användning. Länsstyrelsen ansvarar för dricksvattenreserver. 3 Miljöaspekt 3.1 Summering miljöaspekt BDT- och klosettvatten transporteras bort i samma ledning till det kommunala reningsverket Fors, som naturligen inte kan rena allt fullständigt och någon gång måste släppa ut orenat vatten. Efter processen går vattnet ut i recipienten Vitsån som mynnar i Horsfjärden strax väster om badplatsen Sjövretens brygga. Ån kan sägas vara ett biologiskt slutsteg i reningsprocessen. En del skadliga ämnen, bl.a. gödningsämnen, hormoner och bakterier når Horsfjärden, påverkar vårt badvattens kvalitet och bidrar till Östersjöns övergödning och skador på havsorganismer. Åns vatten kontrolleras och mätvärdena dokumenteras regelbundet enligt myndighetskrav, men man vet först i efterhand om något skadligt kommit ut. Reningsverkets slam är numera certifierat enligt REVAQ. Kemikalieinspektionen m.fl. har invändningar mot denna certifiering och LRF förordar sorterande avloppslösningar, främst åtgärder vid källan, och efterlyser mer forskning om lämpligheten för slam som gödning av åkermark. Energigröda och livsmedel ställer olika krav och man anser att varje jordbrukare själv får besluta i frågan, men slammet bör vara certifierat. Fors är godkänt för 20 000 anslutna personer och nu är c:a 15 000 anslutna, men måste ändå åtgärdas för anslutning av ÅH. Verkets framtid skall diskuteras i år antingen byggs det ut för 30 000 personer, eller läggs ner och blir en pumpstation för vidarebefordran till Jordbro, och därefter till Henriksdal.

3.1.1 Miljöpåverkan vid installation Störande större markarbeten, inklusive sprängningar krävs på hela områdets vägnät. Även på respektive tomt kan markarbetet bli omfattande. Stundtals kommer biltrafik på vägar i området att vara omöjligt, och även i övrigt vara svårframkomliga. Det kan alltså bli en hel del störande buller och skador på växter, staket och säkerligen på sommarvattennätet. 3.1.2 Miljöpåverkan vid drift Hela LTA-systemet kräver elenergi, c:a 350 000 kwh, orsakar 130 ton CO 2 per år för ÅH (källa: Vattenfall och Svanen miljömärkning), mest vintertid då ledningar och pumpbrunn måste värmas för att inte vattnet skall frysa. Ungefärliga beräkningar visar att en fastighet vintertid förbrukar 260 kwh el (fastboende ytterligare 100 kwh) för LTA. För att hålla ett mindre rum vid +15 grader (försäkringsvillkor för påkopplat vatten) 1 000 kwh, och 5 10 ggr mer för normal temperatur i hela huset. EU:s mål är att till år 2020 ha minskat energianvändning och utsläpp av växthusgaser med 20 % jämfört med nivåerna år 1990. Eftersom spillvattnet pumpas bort blir dess miljöpåverkan i området noll, eventuellt dålig lukt ibland och översvämmad pumpbrunn på tomt. Vid drift kan långvarigt strömavbrott orsaka att pumpbrunnen överfylls om inte magnetventil installeras på vattenledningen. Miljöpåverkan på vattendrag får inte försämras och Fors reningsförmåga skall alltså förbättras vid anslutning av ÅH. Vitsåns vattenkvalitet påverkar Horsfjärden, d.v.s. miljön i ÅH och Östersjön. LTA är en storskalig, tekniskt omfattande lösning och risk för komponenthaveri finns alltid. Det vore möjligt att med tre ledningar till Fors separera klosettvatten eller urin, men det anses vara för kostsamt och en organisation för omhändertagande saknas. Kunskapen är otillräcklig om läkemedelproblemet, sortering kan krävas för att destruera urin o/e utvinna näringsämnen. 4 Ekonomiska frågor 4.1 Summering ekonomiska frågor Varje fastighetsägare skall betala en anläggningsavgift, som för en 800 kvm tomt är 126 000 kr i dagsläget plus ev. lån- och räntekostnad. Det går inte att säga vad priset blir vid inkopplingstillfället, eventuellt tas också en fördyrande s.k. särtaxa ut. Genom vattenmätare bestäms fastighetens förbrukning, normalt c:a 70 kbm/person och år, i dagens prisläge c:a 1 300 kr. För en tvåbarnsfamilj c:a 5 000 kr, plus fast avgift 700 kr. Till det kommer kostnad för eluppvärmning av ledningar och pump på tomten, för pumpen c:a 55 kwh/år och värmekabeln för sommarboende c:a 240 kwh/år och för åretruntboende knappt det dubbla. Sommarvattnet ger idag i genomsnitt 300 l/dygn och fastighet för c:a 600 kr för hela sommarsäsongen. Samma volym kommunalt vatten kostar idag c:a 1 000 kr - på sikt antas denna kostnad stiga. Oavsett om man ansluter sig till kommunala

nätet eller inte är nätet för sommarvatten lönsamt, men dess status bör utredas. För anslutning av LTA skall fastighetsägaren bekosta installation på egna tomten och i huset. Den kostnaden blir förstås helt individuell beroende på tomtens beskaffenhet och egna önskemål om hygienstandard, eventuell tillbyggnad mm. Markarbeten, ev. sprängning kan kosta allt från 10 000 till 150 000 kr. Till det kommer kostnad för bygganmälan, kvalitetsgranskning, ledningar, isolerlåda, värmekabel, installation av VA och el, elskåp samt ett ev. högre taxeringsvärde. 4.1.1 LCC (Life Cycle Cost) Beror på om anläggningen används även vintertid eller endast på sommaren, samt tomtens förutsättningar för installation. Erfarenhetsmässigt så behöver avloppspumpen på tomten bytas efter 12 år genomsnittligt beror på skötsel och handhavande. Större avloppspumpar i området kräver tillsyn och underhåll, reningsverket likaså. Framtida miljökrav kan medföra stora investeringar i kommunala reningsverk. Allt skall bekostas via VA-avgiften, som alltså kan förändras. Osäkert är också om Fors reningsverk behålls. 4.1.2 Initialkostnader Planering och ritning av ledningsdragningar samt framtagning av regelverk och avtal kostar, liksom upphandling. 5 Drift och underhåll 5.1 Summering av drift och underhåll LTA-pumpen på tomt skall användas enligt anvisningar och vara säkert ansluten till el.värmekabeln måste vintertid bara vara ansluten till el mellan pumpbrunn och förbindelsepunkt om ingående ledningar till pumpen från huset är tömda på vatten. Kommunen ansvarar för installationerna i vägnätet och för pumpbrunnen, som får regelbunden översyn. Elförsörjningen till pumpens elskåp får aldrig brytas, det skall styra pumpen och förse värmekabel med ström även då ingen bebor stugan, också vintertid. Ett fabrikats pump körs automatiskt några sekunder med 91 timmars mellanrum för att motionera den, och för att säkra att vatten som läcker in inte fyller pumpbrunnen. Här kan finnas skillnader mellan olika fabrikat upphandlingen avgör alltså. Före pumpen finns en kvarn som mal sönder fasta partiklar, men t.ex. en strumpbyxa kan få kvarn och pump att stanna reparationen faktureras fastighetsägaren. Vid långvarigt strömavbrott riskerar pumpbrunnen att fyllas helt och översvämma ut på tomten - kommunalt vatten finns ju trots strömavbrott. Ett sätt att minska risken är att förse inloppet med en magnetventil som stänger vid strömavbrott, men då har man förstås inget vatten. Vattenmätaren kan placeras i en speciell isolerad brunn intill pumpbrunnen där den enkelt kan monteras bort eller hållas frostfri sommarboende behöver alltså inte ha stugan uppvärmd vintertid av detta skäl.

6 Risker 6.1 Summering av risker Långvarigt strömavbrott kan orsaka störningar på tomt och i vägnätet, tillgången på vatten kan upphöra, eller tvärtom överfylla pumpbrunnen. Det kan bli driftstörningar i reningsverket som orsakar att orenat vatten kortvarigt släpps ut i Vitsån. Komponenter i systemet kan haverera och orsaka problem för alla anslutna. Sannolikheten är väl inte stor för allt, reserver kan finnas. Det finns reservkraft för ledningarna i vägnätet, men inte för dem på tomt som alltså riskerar att frysa. 6.1.1 Miljörisker vid installation En del ingrepp är ganska stora och med risk att något går fel, t.ex. vid sprängning eller borrning i berg. 6.1.2 Miljörisker vid drift Komponenter kan vara felaktiga eller installerats på fel sätt och orsaka störningar initialt. Vid långvarigt strömavbrott kan pumpbrunnar överfyllas om tillgång till vatten finns kvar. Ledningar och kopplingar kan frysa sönder. Mätmetoden för analys av Vitsåns vatten innebär att man först i efterhand kan veta om gifter läckt ut och då kan det vara för sent för åtgärder. 6.1.3 Miljörisker vid framtida ombyggnad, modifiering eller avveckling. Kan jämföras med risk vid installation. 6.1.4 Ekonomiska risker Kostnaden för installation på tomt är svårbedömd. Det går inte att säga vad priset för anslutning blir vid inkopplingstillfället, eventuellt tas också en fördyrande s.k. särtaxa ut. Förbättring av framkomligheten kan krävas på några ställen i vägnätet. Framtida krav på kommunala reningsverk kan bli stora och orsaka kostsamma investeringar som ger en förhöjd VA-taxa. Vid prissättning av husen har det sedan en tid förutsetts att kommunalt vatten och avlopp installeras, varför nyblivna husägare inte kan räkna med ytterligare värdestegring då byggrätterna inte ökar. Det kan innebära att låneutrymmet är intecknat hos många och det kan bli svårt med lån till kommunalt vatten och avlopp.