DALSBRUKS DELGENERALPLAN

1 KIMITOÖNS KOMMUN DALSBRUKS DELGENERALPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Syftet med programmet för deltagande och bedömning (PDB) beskrivs i markanvändnings och bygglagen 63 bl.a. som följande: När en plan utarbetas skall ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. När frågan om planläggning har väckts ska detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planläggningen, den planerade tidtabellen samt förfarandet för deltagande och bedömning. Avsikten är att berätta, varför planen uppgörs, hur ärendet fortskrider och i vilka skeden man har möjlighet att påverka. Programmet för deltagande och bedömning kompletteras vid behov. Programmet för deltagande och bedömning gäller båda planområdena daterade 24.5.2013 i Dalsbruks delgeneralplan, delområde I och delområde II 24.5.2013

2 1 Planläggningsområde och planens syfte Avsikten är att utarbeta en rättsverkande delgeneralplan för Dalsbruks område på Kimitoön. Dalsbruk är ett bosättningscentrum med ca 1 700 invånare, som tidigare varit Dragsfjärds kommuns centralort. Dalsbruks centrum har byggts upp runt Dahls masugn, som grundades 1686. Planområdet är beläget i Kimitoöns södra del. Planläggningsområdet avgränsas i söder till Skärgårdshavet, i väster mot Dragsfjärden och i norr vid åkrarna vid byn Dalen. I öster avgränsas området av Stora Masugnsträsket och Lilla Masugnsträsket. Området omfattar Dalsbruk centrum inklusive industriområden samt Sabbels, Hasselbackens, Tordalens, Lemo bro ja Grophagens bostadsområden samt Släts och Dalens byområden. Till området hör ytterligare öarna Byholmen, Tyska holmen, Lysholmen och Högholmen söder om Dalsbruk. Området korsas i nordsydlig riktning av regionväg 183, Dalsbruksvägen, som slutar i Dalsbruk. Delgeneralområdets storlek är ca 800 ha, varav landområden utgörs av 585 hektar (73 %) och vattenområden 215 hektar (27 %). Kimitoöns kommun äger ca 100 hektar av planläggningsområdet. Inom planläggningsområdet finns ett flertal byggnadshistoriskt värdefulla byggnader och byggnadshelheter. Största delen av Dalsbruks område utgörs av på riksnivå betydande bebyggd kulturmiljö (RKY 2009). Bild: Planläggningsområdets preliminära avgränsning 2

3 MBL 35 1-2 mom. Generalplanens syfte Syftet med generalplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen eller en del av den samt att samordna funktionerna. En generalplan kan också utarbetas för att styra markanvändningen och byggandet på ett visst område. I generalplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och annan markanvändning. 2 Planens målsättningar 2.1 Kommunens målsättningar Kommunens planeringsmålsättningar är att skapa en fungerande, enhetlig och attraktiv bostadsmiljö, där verksamhetsförutsättningarna för små- och medelstora industriföretag är tryggade. Vid planläggningsarbetet betonas speciellt följande planeringsfrågor: områdets funktion områdets attraktivitet som bostadsmiljö såväl från ständigt- och från fritidsboendes synvinkel skydd av och utnyttjande av värdefull bebyggd miljö som en dragningsfaktor skydd av och utnyttjande av värdefullt landskap och värdefull naturmiljö som en dragningsfaktor säkrande av verksamhetsförutsättningar och konkurrenskraft för service och företag samt möjliggörande av nya innovationer utnyttjande av hav och strandområden inom utvecklandet av näringsgrenar ta i beaktande servicebehovet förorsakat av den ökande mängden av fritidsboende utnyttjande av området för fritidsbruk utveckling av turism trygg trafikmiljö markanvändningens enhetlighet 2.2 Riksomfattande områdesanvändningsmålsättningar Statsrådets beslut om revidering av de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna steg ikraft den 1.3.2009. De riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna och deras tillämpningsområde finns närmare beskriven i publikationer, som återfinns på miljöförvaltningens hemsida www.ymparisto.fi/vat. Målsättningarna bör iakttas vid beredning av delgeneralplan. Riksomfattande områdesanvändningsmålsättningar som gäller delgeneralplanen är bl.a. följande: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen bygger i första hand på områdenas egna starka sidor och på faktorer förknippade med områdets lokalisering. Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Befintliga samhällsstrukturer nyttjas och stadsregioner och tätorter görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetligare förbättras kvaliteten på livsmiljön. Samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik är så li- 3

4 tet som möjligt. Trafiksäkerheten förbättras liksom betingelserna för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. Genom områdesanvändningen främjas verksamhetsbetingelserna för näringslivet genom att tillräckliga etableringsmöjligheter anvisas för näringslivet genom utnyttjande av den befintliga samhällsstrukturen. Sådana funktioner i näringslivet som medför rikligt med persontrafik inriktas till områden innanför den befintliga samhällsstrukturen och till andra områden nära goda kollektivtrafikförbindelser. Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Utgångspunkten för landskapsplanen och generalplanen bör vara en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen. I samband med planeringen på landskapsnivå och generalplanläggningen skall olika alternativ granskas när det gäller utvecklingen på lång sikt av befolkningsmängden såväl i tätorts som i landsbygdsområdena. I samband med planläggningen på landskapsnivå och generalplanläggningen skall en enhetligare samhällsstruktur främjas och åtgärder presenteras som är nödvändiga för att åstadkomma detta. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall bebyggelsen på landsbygden samt turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas så att de stödjer landsbygdstätorterna och bynätet samt infrastrukturen. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. Vid områdesanvändningen skall tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätverkens kontinuitet, säkerhet och kvalitet skall främjas. Vid general- och detaljplanläggningen skall förberedelser göras för ökande stormar, störtregn och tätortsöversvämningar. Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Inom områdesanvändningen arbetar man för att nätverken av skyddsområden och värdefulla landskapsområden skall nyttjas för rekreation i det fria på ett ekologiskt hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för utveckling av turismen i närliggande områden utan att målen för skyddet äventyras. Vid områdesanvändningen främjas bevarandet av tysta områden som anvisats för detta ändamål. Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. Genom planeringen av områdesanvändningen skall en större enhetlighet skapas i turismområdena och tillräckliga områden anvisas för utvecklandet av turismen. 4

5 I samband med planeringen av områdesanvändningen skall strändernas fritidsbebyggelse planeras så att strandområden som är av betydelse på grund av deras naturvärde bevaras och att fritidsboendet upplevs som trivsamt. Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte heller skall värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av annan områdesanvändning. I samband med områdesanvändningen skall kontinuiteten i och möjligheterna att bygga ut befintliga banor, vägar och vattenleder av riksintresse tryggas, likaså möjligheterna att utveckla hamnar och flygplatser av riksintresse samt gränsövergångsställen. I Skärgårdshavet uppmärksammas områdets indelning i en inlandsskärgård, en mellanliggande skärgård och en yttre skärgård samt fästs vikt vid att särdragen i naturen, kulturmiljöerna och bebyggelsen i detta område skall bevaras. Samtidigt beaktas näringslivets och den bofasta befolkningens behov. I Skärgårdshavet tryggas möjligheterna att bevara områden som är av betydelse med tanke på kulturlandskapet och tillräckligt vidsträckta områden som är obebyggda. Till de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna hör en inventering Nationellt betydande bebyggda kulturmiljöer (RKY 2009), som utarbetats av Museiverket. Till de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna hörande nationellt värdefulla områden med avgränsningar kan återfinnas på Internet på RKY-inventeringssida www.rky.fi, som upprätthålls av Museiverket. Den största andelen av Dalsbruks bosättningscentrum har klassificerats som nationellt betydande kulturmiljö. 5

6 3 Planläggningens utgångspunkter 3.1 Planläggningssituation och övriga planer LANDSKAPSPLAN Bild: Utdrag ur Egentliga Finlands landskapsplanen Egentliga Finlands landskapsplan är för Åbolands del godkänd av landskapsfullmäktige den 13.12.2010, och för tillfället vid miljöministeriet för godkännande. Vid fastställelsen ersätter landskapsplanen tidigare regionplaner. I landskapsplanen finns följande beteckningar som berör delgeneralplanområdet: A OMRÅDE FÖR TÄTORTSFUNKTIONER. Nationellt, landskapsmässigt eller regionalt betydande områden för boende eller övriga tätortsfunktioner. Innefattar förutom bostadsområden dessutom lokala servicecentrum, arbetsplatsområden och mindre industriområden som inte alstrar miljöstörningar samt trafikleder som är mindre än regionvägar, närrekreationsområden samt specialområden. MRV JORD- OCH SKOGSBRUKS- / FRILUFTS- / REKREATIONSOMRÅDE Jord- och skogsbruksdominerat område som har ett speciellt utvecklingsbehov för rekreation och turism. PLANERINGSBESTÄMMELSE: 6

7 Som komplettering och utvidgning till de existerande områdena kan man i den mer detaljerade planeringen anvisa utan att orimligt skada huvudsakligt användningssyfte eller de aktiviteter som betjänar fritidsbosättningen, turismen och rekreationsanvändningen, samt med landskaps- och miljöaspekter i beaktande, bl.a. ny permanent bosättning och, enligt speciallagstiftning, även andra aktiviteter. SKYDDSAVSTÅND ELLER KONSULTERINGSZON Runt inrättningar som tillverkar eller lagrar farliga kemikaler (TKem) har anvisats en konsulte-ringszon i enlighet med Seveso-direktivet. PLANERIGNSBESTÄMMELSE: För de planerings- och byggnadsprojekt angående nya funktioner i zonen bör ordnas ett utlåtandeförfarande för experter. t/kem INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE, DÄR EN BETYDANDE ANLÄGGNING, SOM FRAMSTÄLLER ELLER LAGRAR FARLIGA KEMIKALIER, ÄR BELÄGEN sra-123 BETYDANDE HELHET /-GRUPP / OMRÅDE AV BEBYGGD MILJÖ Nationellt, landskapsmässigt eller regionalt betydande bebyggda miljöer som bör bevaras. Beteckningen hänvisar till en förteckning över inventerade helheter (sr), grupper (srr) och områden (sra) av bebyggda miljöer. PLANERINGSBESTÄMMELSE: Planeringen och byggnadsåtgärderna bör säkra och främja helhetens bevarande. HAMN FÖR FÖRBINDELSEFARTYG ET 801 DALSBRUKS RENINGSVERK REGIONPLAN Bild: Utdrag ur Egentliga Finlands regionplanesammanställning. 7

8 Landskapsplanen ersatte den tidigare regionplanen efter att landskapsplanen blivit fastställd. I de fastställda regionplanerna framställs för området bl.a. industri-, tätorts-, jord- och skogsbruks- och skyddsområden samt områdets huvudsakliga vägnät. GENERALPLAN För en del av området gäller Delgeneralplan för Dalsbruks västra del, som godkänts år 1999. Bild: Delgeneralplan för Dalsbruks västra del KIMITOÖNS UTVECKLINGSBILD Kimitoöns utvecklingsbild utarbetades år 2012 och är en uppskattning av en framtida målbild. Enligt Kimitoöns utvecklingsbild (2012) koncentreras tjänster till Kimito centrum och där placeras ny serviceverksamhet; detalj- och dagligvaruhandel samt specialhandel som kräver mycket utrymme. Dalsbruk är ett servicecentrum som koncentrerar sig på turism, Kasnäs är ett turistcentrum som specialiserat sig på skärgård, natur och rekreation, och i Västanfjärd finns tillgång till by- och rekreationsservice. DETALJPLAN För planeringsområdet har ett flertal detaljplaner utarbetats. Ytareal som dessa täcker är ca 250 hektar av planläggningsarealen. 8

9 Detaljplanlagda och byggnadsplanlagda områden STRANDDETALJPLAN För området gäller en den 9.11.1994 godkänd strandplan, i vilken Högholmen anvisats som närrekreationsområde (VL). BYGGNADSPLAN Inom Dalsbruks område gäller en delvis ikraftvarande byggnadsplan, som fastställts den 5.7.1985. BYGGNADSORDNING Kimitoöns kommuns byggnadsordning är godkänd av kommunfullmäktige den 10.12.2008. Byggnadsordningen steg i kraft den 1.2.2009. BYGGNADSFÖRBUD Inom området gäller inga byggnadsförbud. 9

10 4 Konsekvensbedömning Enligt markanvändnings- och byggnadslagen bör man vid beredning av plan utreda miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen i nödvändig omfattning (MBL 9 ). Vid planberedning bearbetas både plankartan och -beskrivningen parallellt. I beskrivningen utvärderas lösningarnas konsekvenser för nedan listade synvinklar under arbetes olika skeden. Utvärderingen utförs av planläggningskonsulten samt vid behov av övriga specialister i samarbete med intressenterna och myndigheterna. Som utgångspunkt för bedömningen ligger tillgängligt basmaterial, som kompletteras vid behov. Sociala konsekvenser invånarnas vardagslivs kvalitet, säkerhet, trivsel, service konsekvenser på rekreation konsekvenser för turism Konsekvenser för samhällsstrukturen anknytning till övrig stadsstruktur Konsekvenser för natur och landskap buller, yt- och grundvatten, landskaps- och tätortsbild, markgrund, natur och djurliv Trafikmässiga konsekvenser trafikmängder i olika delar av trafiknätet, trafiksäkerhet, förbindelser för lätt trafik, anslutningsarrangemang, utveckling av kollektivtrafik, Ekonomiska konsekvenser regionens näringsliv, serviceutbud, samhällstekniska kostnader (vattenförsörjning-, väg- och gatunät-, el- samt telenät) Konsekvenser för den bebyggda miljön och kulturarvet bebyggd miljö skyddat byggnadsarv kulturmiljö 5 Markägoförhållanden På grund av planområdets omfattning fördelas markägoförhållanden på flertalet privata och officiella parter. 10

11 6 Basutredningar Inventering av byggnadsbestånd, utredning av kulturmiljö och byggnadsarv, Museiverket/Landskapsmuseet 2011 Trafikutredning, AIRIX Miljö Ab, 2012. Inventering av fornlämningar, Museiverket/Landskapsmuseet 2011 Landskapsutredning, AIRIX Miljö Ab, 2011. Naturutredning, Faunatica Oy, 2011. Utredning av Blåeld och utrotningshotade fjärilsarter som lever på den (Neidonkielen ja sillä elävien uhanalaisten perhoslajien selvitys Taalintehtaalla 2011), Faunatica Oy, 2011. Handelsutredning för Kimitoöns kommun, AIRIX Miljö Ab, 2012. 7 Intressenter På basen av preliminär granskning utgörs intressenter av: Markägare och områdets eller närområdens invånare Kommunens förvaltning Myndigheter: Egentliga Finlands NMT-central Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands landskapsmuseum Museiverket Trafikverket Samhällsteknik: vattentjänstverket telefonbolag elbolag trafikidkare (kollektivtrafiksleder) Samfund och föreningar: FN-Steel Företeckningen över intressenter kompletteras vid behov. Enligt MBL 64 har intressenter före planförslaget ställs ut möjlighet att föreslå att ett sammanträde hålls till den regionala miljöcentralen gällande tillräcklighet av programmet för deltagande och bedömning. 8 Målsatt tidtabell Inledningsskedets myndighetssammanträde i september 2011 Program för deltagande och bedömning utställt under januari 2012 Beredningsskedets handlingar utställda under mars-april 2012 Planförslag utställt under januari-februari 2013 Delgeneralplanens godkännande i Kimitoöns kommunfullmäktige under våren 2013. 11

12 Inledning Kommunfullmäktiges beslut gällande anhängiggörelse av delgeneralplanen den 10.6.2010 ( 107). Kungörelse gällande planens anhängiggörelse på kommunens anslagstavla och i kommunens officiella annonsblad. Program för deltagande och bedömning (PDB) enligt MBL 63 har utarbetats under augusti 2011. Kommunfullmäktige godkänner programmet för deltagande och bedömning. PDB skickas till myndigheters kännedom och ställs ut vid kommunen under planberedningstiden. PDB är ytterligare utställd under en viss tidsperiod för att möjliggöra inlämning av ställningstaganden. Ordnas inledningsskedets myndighetssammanträde 30.9.2011 (MBL 66, MBF 18 ). Utkastsskede Sammanställning och utarbetning av basutredningar; vår vinter 2011. Utarbetning av utkastsalternativ och jämförelse; höst - vinter 2011. Samarbete med kommunen, myndigheter och intressenter under hela utkastsskedet. Planutkastet färdigställs och godkänns i kommunstyrelsen. Planutkast utställt under tidsperioden 22.3.-21.4.2012, då kommunens invånare och intressenter hade möjlighet att framföra skriftliga åsikter om utkastet (MBL 62 ; MBF 30 ). Utlåtanden begärdes om planutkastet från myndigheter och nämnder. I samband med framläggandet av planutkastet ordnades ett informationsmöte för allmänheten i Bio Pony Bemötande till utlåtanden och åsikter utarbetas för kommunen behandling. Förslagsskede Planen revideras på basen av utkastsskedets ställningstaganden och utlåtanden. Förslagsskedets myndighetssammanträde 28.9.2012 (MBL 66, MBF 18 ). Planutkastet färdigställs och godkänns i kommunstyrelsen. Planförslag ställs ut under 30 dagar, då kommunens invånare och intressenterna kan inlämna en skriftlig påminnelse om förslaget (MBL 65 ; MBF 19 ). Utlåtanden begärs gällande planförslaget från myndigheter och nämnder. Publiktillfälle, vid behov. Bemötande till utlåtanden och påminnelser utarbetas för kommunen behandling. Eventuella revideringar i planen utförs. Godkännande Kommunstyrelsen förordar delgeneralplanens godkännande för kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige godkänner delgeneralplanen. Planens ikraftträdelse Delgeneralplanen träder ikraft när det lagkraftiga godkännandebeslutet kungörs i kommunens annonsblad. Planberedningens offentliga handlingar sammanställs i planens olika skeden och ställs ut till påseende. Materialet finns till påseende vid kommunens planläggningsenhet samt kommunens webbsida www.kemionsaari.fi. 12

13 9 Kontaktuppgifter Tilläggsuppgifter gällande planläggningen ges av Kimitoöns kommun Konsult Planläggningsarkitekt Åke Lindeberg telefon: (02) 4260 880 s-post: förnamn.efternamn@kimitoon.fi adress: Vretavägen 19 25700 Kimito AIRIX Miljö Ab DI Tapio Toropainen telefon: 010 24 14 241 s-post: förnamn.efternamn @airix.fi adress: PB 88 (Banmästargatan 7 A) 00521 Helsingfors arkitekt SAFA Maritta Heinilä telefon: 010 24 14 276 s-post: etunimi.sukunimi@airix.fi adress: PB 88 (Banmästargatan 7 A) 00521 Helsingfors I Helsingfors 2.12.2011, 19.12.2012 AIRIX Miljö Ab Maritta Heinilä Arkitekt SAFA, YKS-506 Tapio Toropainen utvecklingschef, DI 13