BEGÄRAN OM PLANÄNDRING

Relevanta dokument
BEGÄRAN OM PLANÄNDRING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Malin Danielsson PBN Planbeskrivning för detaljplan Tillägg till gällande detaljplan för Kåbo 34:12

Samhällsbygnadskontoret Laholm

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Begäran om planbesked för del av fastigheten Erstavik 25:1 i kommundelen Älta

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SIDENSVANSEN 4, DEL AV SIDENSVANSEN 7 OCH DEL AV OSKARSHAMN 3:3

Kompletterande Startpromemoria för planläggning av område vid kv Orkanen och kv Tjockan i stadsdelen Björkhagen (160 studentlägenheter)

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för område öster om SVÅGERTORPS STATION i Hyllie i Malmö

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 1 (6) Detaljplan för ABBORREN 10, Eslövs kommun, Skåne län. Planbeskrivning och genomförandebeskrivning

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95. Sotenäs kommun. Västra Götalands län

Morängsvägen Nusnäs, Mora kommun, Dalarnas län. T i l l ä g g t i l l P L A N B E S K R I V N I N G. Handlingar. Ändring, del av detaljplan Dp 206 vid

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Förslag till ANTAGANDEHANDLING

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Holkkvarnen 1 i stadsdelen Rinkeby-Kista (restaurang och restaurangskola)

Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-, kultur- och fritidsändamål KS-2014/614

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Ett samtal om Väsjöplaneringen. - Den 8 november 2011

ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagen av KF 25 mars 2014 Laga kraft 23 april 2014

Ändring av detaljplan (ÄDP) för del av Stiby 1:107 (kvarnen), Gärsnäs, Simrishamns kommun, Skåne län

Två rapporter om bedömning och betyg

Så jobbar VA SYD med Dagvatten i Stadsplaneringen. Annica Lindh VA SYD ( Malmö, Lund och Burlöv)

1 Bostadsgård. 9 Plankarta 1: vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. 2 Offentlig grönyta

Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL

Genomförandebeskrivning

FÖRÄNDRAD PBL Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn

Markanvisning för bostäder inom tomträttsfastigheten Gångaren 11 på Kungsholmen till Skanska.

Detaljplan för Norra Bäcklösa Uppsala kommun - Samråd

Detaljplan för Rörvik 3:8 i Rörviks fritidshusområde, öster om Läppe, Vingåkers kommun, Södermanlands län. PLANBESKRIVNING

Samrådshandling Dnr Denna handling ska läsas tillsammans med detaljplan 2 och års stadsplan (detaljplan) för Eksjö

P ROGRAM 1(8) för Lundby med omgivningar. inom Styrstad i Norrköpings kommun. Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 12 maj 2010

Kollektivtrafikförvaltningen (UL) (bilaga nr. 2) Vår beteckning

Policy för bedömning i skolan

Stenhuggeriet, Mölnlycke. Utlåtande om förslag till upphävande av strandskydd

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken

Samråd om detaljplan för del av Hammar 9:151, 9:186, 118:1 inom Hammarområdet i Kristianstad, Kristianstads kommun

Boendeplanering i Arboga kommun

Östra Torp - Geoteknik

Förslag till parkeringsstrategi. Bilaga 3

Finansiering av statlig infrastruktur. Cecilia Mårtensson

Vision Väsmanstrand, Ludvika

Krishantering i Västmanland

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Riktlinjer för medborgardialog

Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

DEL AV JORDGUBBEN 1. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer BN 2004/ Upprättad

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Utlåtande 1. Hur samrådet har bedrivits. Detaljplan för bostäder på Fursten Norra 3 Liljeholmen Jönköpings kommun

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Socialstyrelsens författningssamling

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

1281K-P146. Ändring av detaljplan för Väster 3:32 i Lund, Lunds kommun (Gasverksgatan) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 12/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Särskilt stöd i grundskolan

Tillägg till detaljplan

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Enkelt planförfarande PLANHANDLING

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Ändring av detaljplan för Del av Centrum, Kv PROVTAGAREN 21 m fl. Kiruna Kommun Norrbottens län ANTAGANDEHANDLING

SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Södra Svalöv 32:1 m.fl. Hjalmar Nilssons park riskbedömning med anledning av transport av farligt gods på Söderåsbanan

Statens skolverks författningssamling

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Medborgarförslag om alternativvärdering av marken som kommer att utnyttjas för arenabygget på Kristineslätt. KS

Utveckling av en svensk havsplanering

Tjänsteskrivelse om Exploateringsavtal Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 9:10 m fl, Gråbo centrum i Lerums kommun, etapp 1, östra delen

Systematiskt kvalitetsarbete

Inbjudan. Förutsättningar

Ansökan om hastighetsbegränsning längs delar av Sunderbyvägen och Kläppenskolevägen

Svensk författningssamling

Tillägg till planbeskrivning avseende fastigheten Ryk 2:7

möjligheter utveckling kvalitet jönköping väster city :nära dig

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Gotlands kommun

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Detaljplan för fastigheten Innertavle 17:3 inom Tavleliden i Umeå kommun, Västerbottens län

Riktlinjer avseende uppförande av mur, plank och staket i Höganäs kommun

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Återrapportering från Kristianstad kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

vägtrafiken? Hur mycket bullrar

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde Reviderad

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Transkript:

1(13) Dnr 1444/2011 FASTIGHETEN Söder 1:1 M FL BREDGATAN, SÖDER, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANÄNDRING SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten BAKGRUND Planändringen är föranledd av en dialogprocess där berörda samverkansparter inom projektet Samverkan Bredgatan har arbetat tillsammans för att utveckla en gemensam framtidsvision för Bredgatanområdet. Samverkan Bredgatan Samverkan Bredgatan är ett delprojekt inom H+ projektet och drivs av staden tillsammans med övriga intressenter inom delprojektet. Dessa intressenter inom Bredgatanområdet är Ikea fastigheter AB, Hemlock AB, Alecta pensionsförsäkring och Lunds Universitet. Delprojektets mål är att i samverkan med Bredgatans intressenter skapa förutsättningar för ett kreativt, levande och hållbart område där människor vistas och rör sig dygnet runt. Den framtida stadsmiljön skall erbjuda anställda, boende, studenter och besökare förutsättningar för en bra vardag. En hög exploateringsgrad och en blandning av kontor, bostäder, service, utbildning och rekreation skall bidra till detta. Samverkan Bredgatan har enats om ett inriktningsförslag för Bredgatan där en gemensam vision för området samt målsättningar är beskrivna i form av vilka kvaliteter inom området som skall eftersträvas. Under våren 2011 genomfördes parallella gestaltningsuppdrag. Resultatet utvärderades av Samverkan Bredgatan under våren 2011. Utvärderingen resulterade i rekommendationer för fortsatt arbete med Bredgatan i form av ett Inriktningsbeslut. Avsikten är att dessa kvalitéer presenterade i inriktningsförslaget skall, tillsammans med H+ manualens och FÖP H+ värderingar, preciseras närmare och bearbetas i kommande planskede.

2(13) Dnr 1444/2011 Förslag på vision för Bredgatanområdet från de parallella skissuppdrag som Samverkan Bredgatan ordnade under våren 2011 (Uppifrån: Team Atkins, Team Benthem Crouwel och Team Kanozi).

3(13) Dnr 1444/2011 Förslag till Programområdesgräns med hamnverksamheten i väster, Knutpunkten färjetrafiken i norr, Järnvägsgatan i öster och Husarregementet i söder. SYFTE Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten att utveckla området i anslutning till Bredgatan till blandad stad och till ett kreativt, hållbart och levande område där människor rör sig dygnet runt. En hög exploateringsgrad och en blandning av kontor, bostäder, service, utbildning och rekreation skall medverka till detta. Vidare omfattar projektet även det planerade allmänna blågröna stråket längs med Bredgatan. AVGRÄNSNING Planprogramsområdet är beläget i södra centrala Helsingborg och avgränsas av Oceangatan i norr, Järnvägen och Malmöleden i öster, Sjögatan i väster och husarområdet i söder.

4(13) Dnr 1444/2011 Förslag till Programområdesavgränsning. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Regional nod Inom en kilometerradie runt de tre stora regionala noderna Maria, Knutpunkten och Ramlösa ska särskilt beaktas hög exploatering med blandad bebyggelse för både boende och verksamheter. I flerbostadshusbebyggelse ska bottenvåningar förberedas för att tekniskt möjliggöra verksamhetslokaler och skapa förutsättningar för ett rikt stadsliv. Stärka regionala transportnoder Bytespunkter är en viktig del av kollektivtrafikresan och genom att utveckla dessa blir kollektivtrafiken attraktivare. Helsingborgs stad har idag tre stationer, Knutpunkten, Maria och Ramlösa, som har förutsättningar att kunna utvecklas till regionala mötesplatser och nav i ett större nätverk. Stora utvecklingsområden H+ I direkt anslutning till befintlig stadsbebyggelse finns tre stora områden där planering pågår för omfattande stadsutveckling. Dessa områden, H+, Mariastaden och Östra Ramlösa, kommer att kunna erbjuda mångfald av bostäder och har potential till kvalitativ kollektivtrafik. En stor del av bostadsbyggandet inom kommande 25 år ryms här, men även varierande andel inslag av blandad stadsbebyggelse; kontor, utbildning och service.

5(13) Dnr 1444/2011 Komplement i befintlig stadsbebyggelse utveckling till blandad stad Med ledstjärnan att Helsingborg utvecklas hållbart genom förtätning ska lämpliga förtätningar utredas och planeras. Inom centralorten kan vinds- och takvåningar ge ett bostadstillskott, likaså kan Helsingborg kompletteras med ny bebyggelse på outnyttjade tomter och på restytor som idag saknar rekreativa, ekologiska eller strukturella värden. I lämpliga lägen kan höga hus studeras. Platsspecifika förutsättningar ska beaktas för att ta tillvara stadsmiljövärden. Samtidigt kan lämpliga kompletteringar ge stora mervärden genom att de kan finansiera upprustning av ett delområde, definiera platsbildningar, ge ökat kundunderlag och tillföra variation i områden med ensartad bebyggelse. Nya funktioner i gamla byggnader kan bidra med unika värden och samtidigt bidra till levande blandstad med ökad mångfald. FÖP H+ (utställningshandling) Blandad stad: Centrumutveckling Område för utvidgning av Helsingborgs centrum med plats för handel och service i huvudstråken längs Drottninggatan - Järnvägsgatan med tvärkopplingar. Mindre grönytor och pocket parks kompletterar det blågröna stråket. En utveckling av ett stadsuniversitet som integreras med staden. Personalintensiva kontor blandas med bostäder. Centrala delar av staden förtätas med effektivt markutnyttjande och ska i första hand utnyttjas för detaljhandel, service, kulturutbud och boende. Goda kopplingar mellan centrala Helsingborg och pirerna utvecklas. Södra Hamnen erbjuder havskontakt och kajpromenader för hela staden. Knutpunkten utvecklas till både en funktionell bytespunkt och en attraktiv mötesplats integrerad med staden. Färjetrafikeringens behov tillgodoses tills att en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark har upprättats. Möjlighet att anlägga en park i västerläge mot sundet studeras. Möjlighet att tillskapa en grön förbindelse med Stadsparken studeras. Riksintressen Järnväg 3 kap 6 MB Västkustbanan Göteborg-Malmö. Rangerbangården och anslutningsspår till hamnen ingår i riksintresset. Bredgatanområdet gränsar till järnvägsspåret i öster men förutsätts inte påverka utpekat riksintresse för järnväg. Hänsyn ska tas till utpekade järnvägssträckningar vid förändring och exploatering i dess närområde. Väg 3 kap 8 MB Programområdet gränsar i söder och i öster mot riksintresse väg, hamnled. Arbete med en omdirigering av hamnleden som inte kommer trafikera oljehamnsleden utreds. En utbyggnad av programområdet till blandad stad kommer att ta i beaktning hamnledens placering och verksamhet genom att studera alternativa ösningar för in- och utfart till aktuellt programområde för att inte krocka med hamnledens intressen. Sjöfart 3 kap 8 MB För Helsingborgs stad är det nödvändigt att kombinera hamnens verksamhet med utvecklingen av det nya verksamhets- och bostadsområdet H+, Södra

6(13) Dnr 1444/2011 hamnen/universitetsområdet. Hamndelar av riksintresse avgränsas efter de funktioner som är av riksintresse. Helsingborgs hamn har två huvudsakliga funktioner som bedrivs i skilda delar av hamnområdet. Dels HH-ledens färjetrafik med passagerar- och biltrafik mellan Helsingborg och Helsingör, och dels omfattande container- och annan godstransport. En lämplig avgränsning av riksintresset är att skilja på färjehamnen och godshamnen. Mellan de båda hamnområdena finns anläggningar för stadens tekniska försörjningssystem (reningsverk och fjärrvärmeverk) som inte ska ingå i riksintresset. Godshamnen utgörs främst av container- och godstransporter och gränsar till programområdets västra del. Hänsyn ska tas till utpekat riksintresse vid förändring och exploatering till blandad stad i dess närområde. Passagerartrafiken är en del av HH-leden och bör vara en del av riksintresset färjehamn, medan området i övrigt inte är av riksintresse. En utbyggnad av Bredgatan väntas inte påverka riksintresse för färjehamn. Kulturmiljö 3 kap 6 MB M:K15 Helsingborgs centrala delar I riksintressebeskrivningen framgår följande. Hamn- och industristad, med för sjöfart och försvar strategisk placering vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. Planområdet ligger inte inom den områdesavgränsning som finns men i direkt anslutning till densamma varför denna måste beaktas i planeringen. Riksintresse med geografiska bestämmelser(kustzon) Programområdet ingår i riksintresseområde för kustzon. Riksintresset redovisas i MB 4 kap. 1 och 4. Riksintresset omfattar Landborgen i centrala Helsingborg vilken har varit viktig för stadens utveckling. Riksintresset väntas inte påverkas. Detaljplan Programområdet omfattas av nio gällande planer varav fem av planerna är äldre än plan- och bygglagens genomförande 1987 och skall benämnas stadsplaner. Flertalet av dessa äldre planer har varit ämnade för stadens verksamheter, men har präglats av olika former av industri. Följande planer gäller inom programområdet: 10753- Vanna laga kraft 4 mars 1977 och reglerar användning för industrimark. 10782- Vanna laga kraft 7 oktober 1977 och reglerar användning för industrimark. 13654- Vanna laga kraft 31 mars 1993 och reglerar användning för kraftvärmeverk. 11437- Vanna laga kraft 21 januari 1921 och reglerar användning för allmänt ändamål och mark för ledningsrätt. 13039- Vann laga kraft 24 juli 1998 och reglerar fastigheter för industriändamål samt allmän platsmark, gatumark.

7(13) Dnr 1444/2011 15869-Vanna laga kraft 30 november 2010 och reglerar användning för gatumark och allmän platsmark, park. 14964- Vanna laga kraft 19 oktober 1999 och reglerar användning för verksamhet, kontor och högskola. 11858- - Vanna laga kraft 20 januari 1982 och reglerar användning för järnvägstrafik och ledningsområde. Gällande planer inom programområdet

8(13) Dnr 1444/2011 Fastigheter inom programområdet Inom planområdet äger staden fastigheterna Python 3, Orienten 6 och Syrien 12. Ikea fastigheter AB äger fastigheten Castor Pollux 1, Alecta fastigheterna Hermes 10 och 11 och Leda 1 och Hemlock AB fastigheten Leda 2. Öresundskraft AB äger fastigheterna Israel 2 Leda 3 och Syrien 1. FÖRSLAG Bredgatan skall utvecklas till blandad stad där boende, arbetsplatser, utbildning, skola, verksamheter och mötesplatser tillsammans utgör en kreativ stadsdel med tydlig identitet och starkt kopplad till övriga staden. Bredgatanområdet skall ta tillvara närheten till vatten, till regionen i stort och till övriga stadens centrum.

9(13) Dnr 1444/2011 Illustrationsförslag längs med Bredgatan (från tidigare parallella skissuppdrag. Team Benthem Crouwel) Bredgatanområdet väntas få ca 600-1000 bostäder. Utöver bostäder väntas området även rymma ca 100 000 kvm BTA kontor/verksamheter/utbildning och 70 000 kvm kan förädlas i form av befintlig bebyggelse inom området för kontor, boende, utbildning, skola/förskola och övriga verksamheter. Bredgatanområdet skall karakteriseras av det blågröna stråket med ett aktivt och starkt kanalrum där möjligheter till aktiviteter, mötesplatser, skola/förskola och grönska skall finnas. Det blågröna stråket karakteriseras av två tydliga sidor av kanalrummet, den blågröna och den hårdgjorda och starka publika noder så som torg, skola/förskola, lekplatser med egen identitet skapas längs med kanalrummet. Bredgatanområdet skall skapa goda kopplingar till Knutpunkten, Söder, Oceanpiren och Husarområdet även i ett tidigt skede. I och med genomförandet av en framtida Södertunnel, när järnvägen inte längre är en barriär, skall kopplingarna anpassas till de nya förhållandena med bl. a nya möjliga kopplingar i markplan. Flexibla parkeringslösningar för aktuella behov över tiden skall finnas. Framtida fastighetsgränser skall betraktas flexibelt i förhållande till nuvarande gränser. Goda solförhållanden vid publika noder, platser och stråk skall främjas och möjlighet skall ges till Universitetet att öppnas upp och expandera med utgångspunkt i dagens lokalisering.

10(13) Dnr 1444/2011 Illustration över huvudinriktning inom inriktningsbeslutet (Att beakta inriktningen för H+ området i H+ manualen och FÖP H+ har varit en förutsättning i programmet till de parallella skissuppdragen som resulterat i inriktningsbeslutet).

11(13) Dnr 1444/2011 Förslag på möjlig kvartersbebyggelse för nybyggnation samt för tillägg inom redan befintlig bebyggelse markerat med gult (streckade gula kvarters möjligheter till utbyggnad berörs bl. a av ett färdigställande av Södertunneln, en HH-förbindelse och en framtida utveckling av Knutpunktenområdet). Gällande fastighetsgräns markerat med röd linje. KONSEKVENSER Platsen Inom Bredgatanområdet finns idag främst diverse kontors- och universitetsverksamhet. Här finns bl. a. IKEA:s internationella servicekontor, Helsingborgs stadsarkiv, socialförvaltningen, olikas logistikföretag, och en del restaurang- och serviceverksamheter. Lunds universitet och ett kontorshotell finns även inom området. Större parkeringsytor på mark försörjer arbetsplatser och Universitetet. Längs söderut inom programorådet finns stadens reservvärmeverk som förbränner olja och gas till fjärrvärme. Verkets huvudsakliga funktion idag är för topp- och reservlast samt som fördelningsstation i stadens fjärrvärmenät.

12(13) Dnr 1444/2011 Hamnleden som gränsar i väster trafikeras av tung trafik med farligt gods vilket även kommer att beaktas i planeringen. Områdets östra gräns utgörs av Järnvägsgatan vilken berörs av det åtgärdsprogram gällande MKN (Miljökvalitetsnormer) för luft vilket staden arbetar med. Åtgärdsprogrammet innehåller exempelvis krav på en ändrad utformning av Järnvägsgatan vilket kommer att beaktas i den planläggningen. Påverkan Utbyggnaden av området innebär ökad biltrafik vilket kan påverka stadens arbete med att minsa trafiken till dess centrala delar. Även frågan om parkeringar i centrala staden kan adresseras genom planändringen vilket tillsammans med etablerandet av attraktiva kollektiva transporter kan påverka en attityd och beteendeförändring mot ett lägre bilberoende. I anslutning till planområdet finns flera miljöstörande anläggningar med verksamhetstillstånd samt en buller- och riskproblematik, bl. a. Öresundsverket, Västhamnsverket, kraftvärmeverket Israel samt varvsverksamheten i södra hamnen. Utöver detta skall frågor så som led för farligt gods, industribuller, trafikbuller och Miljökvalitetsnormerna (MKN) studeras närmare i planprocessen. I det pågående arbetet med den FÖP H+ har flera av dessa frågor beaktats och det MKB arbete som pågår skall användas som underlag i planarbetet. Planen Exploatering av planområdet bedöms medföra ett bättre resursutnyttjande av den i dag lågt exploaterade marken samt bidra till att skapa en enad och blandad stad. Den mark som i dag är planerad för verksamheter planeras som bostäder, utbildning, kontor och verksamheter med tillhörande offentliga platser och ett blågrönt stråk. Intentionen är bottenvåningar inom vissa delar av programområdet skall innehålla olika typer av offentliga lokaler med handel, restauranger och kultur i stor utsträckning. Planen bedöms förtydliga gång- och cykelstråk i området och på sådant sätt stärka strukturen och på sätt skapa större trygghet. Sammanfattande bedömning Vid en sammanvägning av platsen, planen och påverkan kan konstateras att en återkommande fråga är hamnens verksamhet, av riksintresse, och dess möjlighet till utveckling i framtiden. Programområdet berörs av buller från Järnvägsgatan, hamnverksamheten och Västhamnsverket, som har krav på sig att uppfylla vissa riktvärden vid närmaste bostad. Avsteg måste göras avseende riktvärden för buller, vilket kan komma att påverka hamnens utvecklingsmöjligheter. Även övriga förutsättningar för programområdet såsom transporter av farligt gods i områdets närhet, kraftvärmeverket Israels verksamhet och närheten till reningsverket behöver beaktas och i vissa delar åtgärdas, men bedöms kunna hanteras utifrån framtagna utredningar. Ett genomförande av planförslaget medför i sig inte någon negativ påverkan, så när som på en begränsad trafikökning i samhället, vilket skulle kunna påverka luftkvaliteten negativt i begränsad omfattning. En utbyggnad av bostäder kan dock omvänt medföra att människor påverkas av rådande förutsättningar som t ex buller dock inte mer än vad som är acceptabelt utifrån gällande riktvärden. Lokalklimatet inom området bedöms bli

13(13) Dnr 1444/2011 bättre. Vattenkvalitén bedöms inte påverkas negativt tvärtom väntas den bli bättre. Klimatförändringar i tid så som förhöjda vattennivåer har behandlats i FÖP H+ och kommer även utredas vidare. Åtgärder för att klara förhöjda vattennivåer kommer att presenteras i programarbetet. Projektet bidrar till viss del till att uppfylla miljömål på olika plan. Behovet av miljöbedömning kommer att göras under programskedet. FÖRSLAG TILL PROCESS Enligt Plan- och bygglagen (PBL 2010:900) 5 kap 10 ska planens utgångspunkter och mål anges i ett särskilt program, om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet. För området kring Bredgatan bedöms förutsättningarna ha en sådan komplexitet att ett program behövs för att klargöra utgångspunkterna, varför ett program för området avses tas fram. Miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning bedöms inte nödvändigt, utan konsekvenserna av förslaget kommer att beskrivas i en konsekvensbeskrivning. I det fortsatta detaljplanearbetet avses reglerna för normalt planförfarande följas. Programområdet avses delas in i flera olika detaljplaner. Programarbetet kommer följas upp med en skelettplan, en detaljplan som reglerar allmänna gator och allmän platsmark och sedan flera detaljplaner för kvarteren i den takt som arbetet kan bedrivas med hänsyn till omvärldsförutsättningar, marknadskrafterna och intressenternas förmåga. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Carl Welin Tf planchef Asterios Tolikas planarkitekt