2015-08-13 Dnr 2015:1209

2015-08-13 Dnr 2015:1209 Särredovisa de offentligfinansiella effekterna åren 2016-2019 av att: 1) helt avskaffa värnskatten, 2) sänka den statliga skatten i det första steget a) från 20 till 15 procent, b) från 20 till 10 procent, 3) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 2000 kronor 4) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 5000 kronor 5) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 2000 kronor samt sänka den statliga skatten i det första steget till 15 procent, 6) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 2000 kronor samt sänka den statliga skatten i det första steget till 10 procent. 7) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 5000 kronor samt sänka den statliga skatten i det första steget till 15 procent 8) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 5000 kronor samt sänka den statliga skatten i det första steget till 10 procent. Redovisa i kronor och andel av disponibel inkomst hur reformerna påverkar inkomstfördelningen mellan män och kvinnor. Den nedre och övre skiktgränsen avser gränserna för uttag av statlig inkomstskatt. Vid beskattningsbara inkomster högre än den nedre skiktgränsen (430 200 kronor, 2015) utgår statlig skatt med 20 procent. Överstiger den beskattningsbara inkomsten den övre skiktgränsen (616 100 kronor) utgår statlig skatt med 25 procent. 1 1 Skatteverket (2015), Skiktgränser, webbplatsen besökt 2015-03-17.

Beskattningsbar inkomst är fastställd förvärvsinkomst minskat med grundavdrag (och sjöinkomstavdrag i förekommande fall). I inkomstskattelagen anges skiktgränsernas belopp för ett visst beskattningsår (basår). De följande beskattningsåren bestäms skiktgränserna genom en omräkning som baserar sig på förändringen av det allmänna prisläget plus två procentenheter. Beloppet avrundas nedåt till närmaste jämna hundratal kronor. I tabell 1 redovisas de skiktgränserna för perioden 2015 2019 i mikrosimuleringsmodellen FASIT. Tabell 1: Skiktgränser år 2015 2019 i mikrosimuleringsmodellen FASIT v3, kronor. Källa: SCB. Nedre skiktgräns Övre skiktgräns 2015 430 200 616 100 2016 437 300 626 300 2017 451 800 647 100 2018 471 100 674 800 2019 495 600 709 800 Brytpunkter För att få motsvarande gräns i termer av fastställd förvärvsinkomst, måste hänsyn tas till grundavdrag (och i förekommande fall sjöinkomstavdrag). För 2015 uppgår den nedre brytpunkten till 443 300 kronor och den övre brytpunkten till 629 200 kronor. I tabell 2-9 redovisas den offentligfinansiella effekten av att sänka den statliga inkomstskatten enligt uppdragsgivarens förslag. Beräkningen av de offentligfinansiella effekterna är gjord med hjälp av Statistiska Centralbyråns (SCB) mikrosimuleringsmodell FASIT. Modellen är statisk och tar inte hänsyn till eventuella beteendeförändringar som ändrad beskattning kan medföra, t ex i form av förändrat arbetsutbud och ökad konsumtion: det är sannolikt att större förändringar skulle ha en relativt omfattande inverkan på detta. Beräkningarna bygger på SCB:s registerbaserade urval STAR för 2013, framskrivet till respektive år med avseende på befolkning, ekonomi och gällande regler.

Tabell 2: Offentligfinansiell kostnad för att helt ta bort värnskatten (förslag 1), 2016-2019, miljarder kronor. Staten -5,6-5,9-6,0-6,0 varav statlig inkomstskatt -5,6-5,9-6,0-6,0 över andra skiktgränsen -5,6-5,9-6,0-6,0 Totalt -5,6-5,9-6,0-6,0 Tabell 3a: Offentligfinansiell kostnad för att sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 2a), 2016-2019, miljarder kronor. Staten -12,1-12,6-12,9-12,9 varav statlig inkomstskatt -12,1-12,6-12,9-12,9 över första skiktgränsen -12,1-12,6-12,9-12,9 Totalt -12,1-12,6-12,9-12,9 Tabell 3b: Offentligfinansiell kostnad för att sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 2b), 2016-2019, miljarder kronor. Staten -24,2-25,2-25,7-25,9 varav statlig inkomstskatt -24,2-25,2-25,7-25,9 över första skiktgränsen -24,2-25,2-25,7-25,9 Totalt -24,2-25,2-25,7-25,9

Tabell 4: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med 2 000 kronor (förslag 3), 2016-2019, miljarder kronor. Staten -0,5-0,5-0,5-0,4 varav statlig inkomstskatt -0,5-0,5-0,5-0,4 över första skiktgränsen -0,5-0,5-0,5-0,4 Totalt -0,5-0,5-0,5-0,4 Tabell 5: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med 5 000 kronor (förslag 4), 2016-2019, miljarder kronor. Staten -1,2-1,2-1,1-1,1 varav statlig inkomstskatt -1,2-1,2-1,1-1,1 över första skiktgränsen -1,2-1,2-1,1-1,1 Totalt -1,2-1,2-1,1-1,1 Tabell 6: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med 2 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 5), 2016-2019, miljarder kronor. Staten -12,4-12,9-13,2-13,3 varav statlig inkomstskatt -12,4-12,9-13,2-13,3 över första skiktgränsen -12,4-12,9-13,2-13,3 Totalt -12,4-12,9-13,2-13,3

Tabell 7: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med 2 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 6), 2016-2019, miljarder kronor. Staten -24,4-25,4-25,9-26,1 varav statlig inkomstskatt -24,4-25,4-25,9-26,1 över första skiktgränsen -24,4-25,4-25,9-26,1 Totalt -24,4-25,4-25,9-26,1 Tabell 8: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med 5 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 7), 2016-2019, miljarder kronor. Staten -12,9-13,5-13,7-13,8 varav statlig inkomstskatt -12,9-13,5-13,7-13,8 över första skiktgränsen -12,9-13,5-13,7-13,8 Totalt -12,9-13,5-13,7-13,8 Tabell 9: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med 5 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 8), 2016-2019, miljarder kronor. Staten -24,7-25,7-26,3-26,4 varav statlig inkomstskatt -24,7-25,7-26,3-26,4 över första skiktgränsen -24,7-25,7-26,3-26,4 Totalt -24,7-25,7-26,3-26,4

I tabell 10-17 redovisas hur förslagen påverkar kvinnor och mäns disponibla inkomst. Indelningen omfattar endast personer 20 år eller äldre, som har vistats i Sverige under hela året, och har en bruttoinkomst som överstiger noll kronor. Även beräkningarna i denna del är utförda i SCB:s FASIT-modell, på STARurvalet. I tabellerna redovisas nettoeffekterna av föreslagna ändringar. avser här effekter efter skatter, avgifter samt transfereringar. Ett negativt tecken innebär att erna minskar medan det motsatta gäller vid ett positivt tecken. I tabellen framgår även hur stor andel av kvinnor och män, samt en genomsnittlig ökning i kronor. Observera att denna genomsnittliga ökning gäller endast de personer i gruppen av höjningen. Tabell 10: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att helt ta bort värnskatten (förslag 1), år 2016. ökning för de (kr) Kvinnor 1,9 % 2,4 % 12 050 Män 2,1 % 7,8 % 15 700 Tabell 11a: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 2a), år 2016. Kvinnor 1,7 % 9,4 % 8 130 Män 2,1 % 22,7 % 11 050

Tabell 11b: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 2b), år 2016. Kvinnor 3,4 % 9,4 % 16 250 Män 4,1 % 22,7 % 22 110 Tabell 12: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med 2 000 kronor (förslag 3), år 2016. Kvinnor 0,1 % 9,4 % 400 Män 0,1 % 22,7 % 400 Tabell 13: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med 5 000 kronor (förslag 4), år 2016. Kvinnor 0,2% 9,4% 980 Män 0,2% 22,7% 980 Tabell 14: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med 2 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 5), år 2016. Kvinnor 1,8 % 9,4 % 8 420 Män 2,1 % 22,7 % 11 350

Tabell 15: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med 2 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 6), år 2016. ökning för de (kr) Kvinnor 3,5 % 9,4 % 16 450 Män 4,2 % 22,7 % 22 310 Tabell 16: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med 5 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 7), år 2016. ökning för de (kr) Kvinnor 1,9 % 9,4 % 8 860 Män 2,2 % 22,7 % 11 790 Tabell 17: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med 5 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 8), år 2016. Kvinnor 3,5 % 9,4 % 16 740 Män 4,2 % 22,7 % 22 600 Om de ovan redovisade effekterna ska användas i en budgetmotion som sammanställs i Riksbudget kan nedanstående tabell fungera som ett stöd. I tabellen redovisas effekterna från förslag 1 (tabell 2 ovan) summerade på de excelblad och de poster i Riksbudget av förändringen. För de olika alternativen 2-8 förs motsvarande uppgift/belopp in på respektive rad.

Tabell 18: Förslagens effekter i tabell 3 summerade på poster i Riksbudget, miljoner kronor Blad Utg. Utgiftsområden och anslag Blad Ink. Inkomsttitlar 1111 Statlig inkomstskatt -5 800-5 900-6 000-6 000 Blad Tak-saldo-sparande