Att ge omsorg mitt i livet Hur påverkar det arbete och försörjning? Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete
De etablerade omsorgsfrågorna i svensk forskning, politik och praktik Jämställdhet: småbarns- föräldrar Medelålders barn till äldre som behöver omsorg Anhörig- omsorg: äldre makar Föräldrar till sjuka eller funktionshindrade barn: det livslånga föräldraskapet I förvärvsaktiv ålder och vårdar en sjuk eller funktionshindrad partner
Projektet Anhörigomsorgens pris: Omsorgsansvar och förvärvsarbete i medelåldern Bakgrund: Omfattande minskning av äldreomsorgen sedan 1980 Omsorgsgivande vanligast i medelåldern Brist på kunskap om konsekvenser av omsorgsgivande för arbete och försörjning i Sverige Projektet: Enkät- och intervjuundersökning Hur påverkas välbefinnande, vardagsliv, arbetsliv och ekonomi? Enkät våren 2013: 6000 personer 45-66 år 3630 personer svarade (61%) Rapporten kan laddas ner här
Hur vanligt är det att ge anhörigomsorg? Lika vanligt bland män och kvinnor: 42% minst en gång i månaden Av de som ger omsorg minst en gång i månaden: Kvinnorna ger mer hjälp: 15% av kvinnorna och 10% av männen hjälper varje dag Kvinnor i genomsnitt 5,4 tim/vecka, män 3,8 tim/vecka 80% hjälper en äldre person Av dem hjälper ¾ en gammal förälder Små grupper hjälper en partner eller ett barn med sjukdom eller funktionshinder, men de ger mer hjälp än de som hjälper en förälder
Vad brukar du hjälpa med? (andel av 45-66 år som ger hjälp minst en gång i månaden) Kvinnor Män Städning, matinköp, tvätt eller matlagning 64 48 Annan praktisk hjälp som reparationer, trädgårdsskötsel, transporter och skjutsning Att betala räkningar, bank- och postärenden eller liknande Kontakt med myndigheter, sjukvården, hemtjänsten eller liknande Att se till, påminna eller motivera genom besök eller telefonsamtal Personlig omvårdnad som bad, dusch, Påklädning, hjälp upp ur sängen eller liknande Att lägga om sår, ge mediciner eller sprutor eller liknande 74 86 50 47 60 57 76 64 17 8 18 9
Anhörigomsorgens konsekvenser Ju mer man hjälper, desto vanligare med negativa konsekvenser Vanligare med negativa konsekvenser för kvinnor Att kvinnor oftare ger mycket hjälp förklarar bara en del av deras högre utsatthet
Påverkan på välbefinnande och vardagsliv Av de som ger omsorg minst en gång i månaden: Psykiskt påfrestande: 52% av kvinnorna, 29% av männen. Fysiskt påfrestande: 27% av kvinnorna, 15% av männen. Svårt hinna med fritidsaktiviteter eller umgås med vänner: Ca 40% av kvinnorna, ca 25% av männen. Sjukskriven mer än två veckor p.g.a. omsorgsgivande: 5% av kvinnorna, 2% av männen.
Är det fysiskt eller psykiskt påfrestande att ge anhörigomsorg? 100 90 Psykiskt påfrestande Fysiskt påfrestande 80 75,2 70 67,5 60 50 40 30 20 10 32,4 20,9 50,0 24,6 37,9 57,1 11,8 12,0 20,4 9,4 40,1 20,5 55,5 41,0 Kvinnor Män 0 Hjälper varje månad Hjälper varje vecka Hjälper flera gånger i veckan Hjälper varje dag Hjälper varje månad Hjälper varje vecka Hjälper flera gånger i veckan Hjälper varje dag
20 18 Sjukskriven mer än två veckor p.g.a. anhörigomsorg 18,8 16 14 12 10 8 Kvinnor Män 6 4 3,6 5,1 5,4 3,9 2 0 0,5 0,8 0,9 Hjälper varje månad Hjälper varje vecka Hjälper flera gånger i veckan Hjälper varje dag
Påverkan på arbetssituationen Av dem som ger omsorg minst en gång i månaden: Svårigheter att fokusera på arbetet: 30% av kvinnorna, 15% av männen. Övriga former av påverkan på arbetssituationen lika vanligt för kvinnor och män: 12-18% har fått svårigheter att hålla sina arbetstider, att hinna med sina arbetsuppgifter, att tacka ja till övertid eller nya uppdrag eller förhindrats att delta i möten eller kurser.
60 Svårigheter att fokusera på arbetet 50 50,5 40 40,7 30 30,5 30,0 Kvinnor 20 16,0 17,5 Män 10 10,9 12,3 0 Hjälper varje månad Hjälper varje vecka Hjälper flera gånger i veckan Hjälper varje dag
Begränsade möjligheter till ledighet för anhörigomsorg Endast två rättigheter enligt lag som få känner till: 1. Närståendepenning - endast vid livshotande sjukdom - rätt till ledighet med ersättning från Försäkringskassan i max 100 dagar (20 veckor) 2. Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl - rätt till tillfällig obetald ledighet för sjukdom eller olycksfall inom familjen som gör det absolut nödvändigt att vara närvarande - antalet dagar kan begränsas i kollektivavtal, här kan avtalas om att ledigheten är avlönad - samlad översikt saknas
Vårdkriser och akuta eller tillfälliga utryckningar: Hur lösa behov av ledighet enstaka dagar p.g.a. anhörigomsorg? Av de som ger omsorg minst en gång i månaden: Semesterdagar: 41% av kvinnor, 31% av män Kompledighet eller flex: ca hälften av både kvinnor och män Annan betald ledighet: ca 15% av både kvinnor och män Obetald ledighet enstaka dagar: ca 16% av både kvinnor och män Sjukskrivning: 5% av kvinnor, 2% av män Sjukskrivning som en nödvändig strategi för att lösa tillfälliga vårdkriser i brist på andra möjligheter?
Ökade hjälpbehov under en längre tid: Hur lösa behov av ledighet mer än två veckor p.g.a. anhörigomsorg? Av kvinnor och män som ger omsorg minst en gång i månaden: Närståendepenning: 1-2% Tjänstledig med lön: Mindre än 1% Tjänstledig utan lön: 2-3% Vanligare vara ledig utan ekonomisk ersättning än med, avspeglar begränsade möjligheter till ledighet för anhörigomsorg.
Att gå ner i arbetstid, säga upp sig eller gå i pension tidigare än planerat p.g.a. anhörigomsorg 13% av kvinnorna och 8% av männen som ger omsorg minst en gång i månaden. Uppräknat till befolkningen 45-66 år: drygt 90 000 kvinnor och drygt 50 000 män.
Minskade inkomster p.g.a. anhörigomsorg 16% av kvinnorna och 11% av männen som ger omsorg minst en gång i månaden. Uppräknat till befolkningen 45-66 år: 114 000 kvinnor och 75 000 män.
Slutsatser Omsorgsgivande får omfattande konsekvenser för välbefinnande, vardagsliv, arbetsliv och ekonomi för både kvinnor och män Kvinnor är mer påverkade: välmående, vardagsliv, gå ner i arbetstid, lämna arbetet och minskade inkomster Kvinnor och män lika påverkade i arbetssituationen, förutom svårt att fokusera, och tar lika ofta betalda och obetalda ledigheter Hur förstå dessa likheter och skillnader mellan könen? Inte enbart antalet hjälptimmar, även relationen och mottagarens hjälpbehov påverkar? Graden av lyhördhet och ansvarstagande för närståendes välmående? Könsskillnader i arbetsvillkor?