Forskningsbiblioteken 2007. Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Forskningsbiblioteken 2007 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Forskningsbiblioteken 2007 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Research libraries 2007. Media stock, media circulation, staff, costs etc. Förfrågningar Christine Lindmark, Kungl. Biblioteket, Inquiries tfn +46 8 463 43 58 christine.lindmark@kb.se Jessica Persson, Statistiska centralbyrån, tfn +46 8 506 944 27 jessica.persson@scb.se

Forskningsbiblioteken 2007 Förord Förord Snart vanligare att använda en e-bok än att låna en tryckt bok Användningen av e-material ökar och antalet utlån minskar Det sammanlagda antalet nya hemlån av böcker på högskolebiblioteken år 2007 var cirka 3,6 miljoner, medan antalet nedladdningar av e-böcker var 2,9 miljoner, en skillnad på 700 000 lån. Antalet tillgängliga titlar i e-boksformat har ökat från 832 000 år 2006 till 1,2 miljoner år 2007, och antalet nedladdningar har under samma period ökat med 1,6 miljoner. Med största sannolikhet blir det alltså inom kort vanligare att använda en e-bok än att låna en tryckt bok, framför allt bland högskolebibliotekens användare. Användningen av fulltextartiklar från seriella publikationer har en fortsatt hög användning. År 2007 togs cirka 10,1 miljoner fulltextartiklar fram ur seriella publikationer och cirka 6,7 miljoner fulltextdokument fram från fulltextdatabaser. Utöver detta kommer användningen av övrigt digitalt material på specialbiblioteken, där patent utgör en stor del. Parallellt med den snabba och omfattande utvecklingen av användningen av elektroniskt material sker en nedgång i antal lån av tryckt material. Under året minskade antalet lokala lån från 11,2 miljoner till cirka 10,6 miljoner. Efter en rad av år under 2000-talet då antalet lån stadigt ökat ser vi alltså för första gången en minskning i användningen av tryckt material. Biblioteken utvecklar nya tjänster Mer undervisning och fler virtuella besök De klassiska tjänsterna i biblioteksvärlden; lån, besök och referensfrågor, tappar mark och ersätts av nya. Detta visar hur forskningsbibliotekens service förändras i takt med att strukturen för informationsförsörjningen utvecklas. Idag behövs t.ex. mer undervisning för att användarna ska kunna tillgodogöra sig och orientera sig i det stora utbud av både tryckt och elektronisk material som biblioteken tillhandahåller. Antalet deltagare i bibliotekens undervisning i informationskompetens ökade med 23 procent under 2007. Cirka 144 000 personer deltog under 2007 och sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken 21 457 lärarledda lektionstimmar. Till detta kommer självstudiekurser på internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. År 2007 fanns sammanlagt 284 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken, tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser, en ökning med 70 procent jämfört med år 2006. Antalet virtuella besök fortsätter att öka. Samtidigt minskar antalet besök i bibliotekslokalerna och antalet referensfrågor. Under 2007 hade forskningsbiblioteken 61 400 besök per dag, en minskning med cirka 5 procent jämfört med 2006. Forskningsbibliotekens personal bevarade 452 300 referensfrågor, en minskning med 8 procent från förra mätningen.

Förord Forskningsbiblioteken 2007 Nya roller kräver kompetensutveckling Av de helårsanställda på forskningsbiblioteken är 63 procent bibliotekarier och dokumentalister. Biblioteksassistenter utgör 13 procent och fackutbildade specialister 11 procent medan övriga utgör 12 procent. Den personalkategori som ökat mest i procent räknat är fackutbildade specialister. Denna personalkategori utgörs av personer med annan profession än bibliotekariens, exempelvis pedagoger, informatörer, ekonomer och systemvetare. Troligtvis ser vi början på en trend där biblioteken får allt större behov av att komplettera bibliotekariernas kompetens med specialistkunskaper från andra yrkeskategorier, något som verkar logiskt med tanke på den tekniska utvecklingen och bibliotekens pedagogiska roll. Under flera år i rad har kostnaderna för att kompetensutveckla den egna personalen på forskningsbiblioteken ökat. Detta kan ses som ytterligare ett tecken på att forskningsbiblioteken ser behovet av att utveckla ny kunskap för framtiden.

Forskningsbiblioteken 2007 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 89. Förord...3 Inledning...7 Så görs statistiken...7 Annan statistik...8 Resultat...9 Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp...9 Serviceutbud och tillgänglighet...9 Samlingar...10 Användning av den elektroniska samlingen...11 Låneverksamhet...11 Fjärrlån...12 Undervisning och referensservice...13 Personal...13 Ekonomi...14 Tabeller...17 Teckenförklaring... 17 1. Forskningsbibliotek 2007, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer... 18 2. Forskningsbibliotek 2007, efter utlån från egna samlingar... 19 3. Forskningsbibliotek 2007, efter inkommande fjärrlån... 20 4. Forskningsbibliotek 2007, efter personal, antal helårsverken... 21 5. Forskningsbibliotek 2007, efter driftkostnader... 22 6. Forskningsbibliotek 2007, efter intäkter... 23 7. Forskningsbibliotek 2007. Bestånd, användning, personal och ekonomi... 24 Statistikens innehåll...47 Statistiska målstorheter...47 Objekt och population...47 Variabler...47 Statistiska mått...49 Redovisningsgrupper...49 Referenstid...50 Statistikens tillförlitlighet...51 Tillförlitlighet totalt...51 Mätning...51 Bortfall...51 Korrigering för bortfall...51 Statistikens aktualitet...53 Frekvens...53 Framställningstid...53 Punktlighet...53 Statistikens jämförbarhet...55 Jämförbarhet över tiden...55 Statistiska centralbyrån 5

Innehåll Forskningsbiblioteken 2007 Statistikens tillgänglighet och förståelighet...57 Spridningsformer...57 Tillgång till primärmaterial...57 Upplysningstjänster...57 Bilaga...59 Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek 2007...59 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Bibliotekssystem och tillgänglighet (avsnitt 1):... 60 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Bestånd och förvärv (avsnitt 2):... 61 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Användning (avsnitt 3):... 70 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Personal (avsnitt 4):... 84 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Ekonomi (avsnitt 5):... 85 In English...89 Summary...89 List of tables...89 List of terms...90 6 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Inledning Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 73 bibliotek i statistiken. Sedan förra året har Danshögskolans bibliotek tillkommit som uppgiftslämnare. Statens museer för världskultur, biblioteket, har utgått som uppgiftslämnare. Arbetslivsbiblioteket har lagts ned. Hjälpmedelsinstitutet har tillfälligt avstått från att lämna uppgifter p.g.a. byte av bibliotekssystem. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (38 st) och specialbibliotek (34 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 210 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och tillgänglighet bestånd och förvärv användning personal ekonomi Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan 1954. Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. Statistiska centralbyrån 7

Inledning Forskningsbiblioteken 2007 När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har Avdelningen för Nationell Samverkan på Kungl. biblioteket ansvaret. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren 2001-2002 ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Annan statistik För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier (www.kulturradet.se) 8 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Resultat Resultat Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i informationsförsörjningens struktur. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Från att under en följd av år ha haft en stark tillväxt minskade målgruppen år 2004 för första gången sedan 1990-talet. Denna nedgång har sedan fortsatt. Antalet helårsstudenter på de lärosäten som denna rapport omfattar var år 2007 cirka 278 000 (2006: cirka 284 000, 2005: cirka 294 000) och antalet forskande och undervisande personal (helårsekvivalenter) var 31 300 (2006: 31 500, 2005: 31 800). Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Ovanstående uppgifter har hämtats från NU-databasen (www.nu.hsv.se). Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också tillgängliga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för svenska forskningsbibliotek. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Utöver detta är man också ett forskningsbibliotek som är öppet för alla. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 7) Trots att allt fler bibliotekstjänster finns tillgängliga på internet, har bibliotekslokalerna fortfarande stor betydelse. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Skillnaden i öppethållande är stor mellan de olika biblioteken, allt från 168 timmar per vecka (Anna Lindh-biblioteket) till 8 timmer per vecka (Naturhistoriska Riksmuséet, Forskningsavdelningsbiblioteket). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskole- Statistiska centralbyrån 9

Resultat Forskningsbiblioteken 2007 biblioteken är 64 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 27 timmar. De stora biblioteksorganisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet timmar biblioteket har öppet med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan till 128 (Anna Lindh-biblioteket). Se vidare tabell 7. Antalet besök i bibliotekslokalerna minskar. Under 2007 gjordes cirka 61 400 besök per dag på forskningsbiblioteken (2006: cirka 70 400, 2005: cirka 71 500). Statistiken för år 2007 omfattar 73 bibliotek istället för 75 (år 2006) och två högskolebibliotek som tidigare år lämnat uppgifter om antalet besökare (Linköpings universitetsbibliotek och Växjö universitetsbibliotek) har inte haft möjlighet att redovisa detta från år 2007. Med hänsyn taget till detta pekar trenden likväl mot en minskning i antalet besök. Minskningen sker framför allt på högskolebiblioteken, medan specialbiblioteken ligger på samma nivåer som tidigare år. De användare som besökte de fysiska biblioteken har under året haft tillgång till sammanlagt 28 140 sittplatser (2006: 28 316, 2005: 25 343) och 5 267 persondatorer (2006: 5 141 och 2005: 4 675). Nästan alla datorer som är tillgängliga för besökarna har uppkoppling till internet. När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika högskolebiblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. Publika datorer kan delvis ersättas med tillgång till trådlöst nätverk eller uttag för inkoppling av medhavd dator, detta redovisas dock inte i denna statistik. Nedgången i antalet besök i bibliotekslokalerna bör ställas mot användningen av bibliotekens tjänster via webbsidan. Antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök, blir allt viktigare att mäta, men att utvärdera användningen av webbsidor är komplicerat. Bortfallet i inrapporteringen har även i år varit relativt stort. Det kan ändå konstateras att antalet virtuella besök ökar och att detta tyder på en annan användning av bibliotekens tjänster än de traditionella som erbjuds i bibliotekens lokaler. Samlingar (se tabell 1 och 7) Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt 896 147 hyllmeter böcker och seriella publikationer i tryckt form (exempelvis tidskrifter och tidningar). Av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är 77 procent digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Det samlade antalet titlar i elektronisk form uppgår till cirka 337 000, samma titel kan dock finnas tillgänglig från flera bibliotek. En stor del av licensavtalen för de 10 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Resultat elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast informationsresurser som biblioteken betalar för, och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på internet. I slutet av 2007 hade biblioteken tillgång till cirka 3 600 databaser, närmare 1,2 miljoner e-böcker och 48,8 miljoner övriga digitala dokument. I den senare gruppen ingår exempelvis patent. I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 7. Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 7) Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet framtagna fulltextdokument. Användningen har ökat framförallt när det gäller e-böcker. År 2007 laddades cirka 2,9 miljoner fulltextdokument ned från e-böcker (2006: cirka 1,3 miljoner, 2005: 647 000, 2004: 400 000, 2003: 80 000). Användningen av fulltextartiklar från seriella publikationer har en fortsatt hög ökningstakt. År 2007 togs cirka 10,1 miljoner fulltextartiklar fram ur seriella publikationer (2006: cirka 8,4 miljoner, 2005: 8,1 miljoner, 2004: 7 miljoner, 2003: 5 miljoner). När det gäller användningen av fulltextdatabaser ligger användningen på en fortsatt hög nivå. År 2007 togs cirka 6,7 miljoner fulltextdokument fram från fulltextdatabaser (2006: cirka 5,3 miljoner, 2005: cirka 5 miljoner, 2004: 4,5 miljoner, 2003: ca 4 miljoner) För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Statistikrapporteringen har blivit bättre men är fortfarande inte helt tillförlitlig. Låneverksamhet (se tabell 2 och 7) Den lokala utlåningen av tryckt material har varit ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet har emellertid tappat i betydelse eftersom bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till cirka 10,6 miljoner (2006: 11,2 miljoner) Efter en rad av år under 2000-talet då antalet lån ständigt ökat ser vi för första gången en minskning i antalet lån. Den tidigare ökningen av antalet lån kan ha berott på att målgruppen under en följd av år blev större, samtidigt som biblioteken höjde sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gjorde det lättare att Statistiska centralbyrån 11

Resultat Forskningsbiblioteken 2007 hitta litteratur, samtidigt som användarna fick möjligheter till utökad självservice. Det blev exempelvis enklare för användarna att förnya sina lån via internet. År 2007 utgjorde omlånen 55 procent av hemlånen (2006: 57 procent). Utvecklingen under 2000-talet finns redovisad i figur 1. 1. Låneverksamhet 2002 2007 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån 2 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Anm. För några högskolebibliotek som inte redovisat samtliga låneuppgifter har ändå de uppgifter som lämnats till statistiken tagits i med i beräkningen ovan (åren 2005, 2006). 2004 års siffra avseende lokala lån felredovisades i publiceringen av 2004 års statistik. Uppgiften har justerats i detta diagram. Den minskning vi ser i antalet lån av tryckta böcker ska ställas mot den snabba och omfattande utvecklingen av användningen av elektroniskt material, framför allt på högskolebiblioteken. Det sammanlagda antalet initiala hemlån (alltså inte omlån) var på högskolebiblioteken år 2007 cirka 3,6 miljoner, medan antalet nedladdningar av e-böcker på högskolebiblioteken var 2,9 miljoner. Det är en mellanskillnad på endast 700 000 lån. Med största sannolikhet blir det inom kort vanligare att använda en e-bok på ett högskolebibliotek än att låna en tryckt bok. Fjärrlån (se tabell 2, 3 och 7) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under 2000-talet minskat markant. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek har minskat och 2007 och uppgick inlånen till cirka 167 000 (2006: 168 800, 2005: 199 100). Även forskningsbibliotekens utlån av dokument och kopior till andra bibliotek visar på en minskning i årets siffror. Antalet fjärrutlån uppgick 2007 till cirka 358 000 utlån (2006: 387 400 utlån, 2005: 407 800). Av det totala antalet fjärrutlån var ca 223 800 initiala lån av originaldokument, d.v.s. huvudsakligen böcker. Den stora minskningen i forskningsbibliotekens fjärrlånehantering gäller antalet kopior som skickas till andra bibliotek. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln. År 2007 var 14 procent av alla fjärrutlån kopior (2006: 16 procent, 2005: 20 procent, 2004: 25 procent). Trenden visar att behovet av artikel- 12 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Resultat kopior minskat i och med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Istället erbjuder fler bibliotek elektroniska dokumentleveranser. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Drygt 90 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och cirka 70 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Undervisning och referensservice (se tabell 7) På många lärosäten utvecklas pedagogiken i riktning mot handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande. Detta påverkar främst universitets- och högskolebibliotekens verksamhet, och bibliotekens pedagogiska roll har diskuterats under senare år. Många universitets- och högskolebibliotek har utvecklats i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning och biblioteken har uppfattat att undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information bör vara en viktig del av bibliotekens verksamhet. Antalet deltagare i bibliotekens undervisning i informationskompetens ökade med 23 procent under 2007. Cirka 144 000 personer deltog under 2007 (2006: 118 000, 2005: 119 500). Sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken 21 457 lärarledda lektionstimmar (2006: 20 400, 2005: 22 021). Till detta kommer självstudiekurser på internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. År 2007 fanns sammanlagt 284 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken, tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser (2006: 167 och år 2005: 189). Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärntjänst på de flesta forskningsbibliotek. Under 2007 har forskningsbibliotekens personal besvarat 452 300 inkomna referensfrågor (2006: 492 000, 2005: 642 200). Den minskning som vi sett i antalet frågor har framför allt skett på högskolebiblioteken, medan specialbiblioteken som grupp ligger på samma nivåer som tidigare. Av de besvarade referensfrågorna har ca 34 procent kommit i elektronisk form till specialbiblioteken medan motsvarande siffra för högskolebiblioteken är 8 procent. Att antalet referensfrågor visar en vikande tendens medan antalet deltagare i bibliotekens undervisning ökar visar hur forskningsbibliotekens service och tjänster förändras i takt med att strukturen för informationsförsörjningen utvecklas. Idag behövs t.ex. mer undervisning för att användarna ska kunna tillgodogöra sig och orientera sig i det stora utbud av både tryckt och elektronisk material som biblioteken tillhandahåller. Personal (se tabell 4 och 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka uppgick vid mätperiodens slut till 2 209 helårsverken vilket innebär en minskning från föregående år.(2006: 2 253, 2005: 2 172). Statistiska centralbyrån 13

Resultat Forskningsbiblioteken 2007 Av de helårsanställda är 63 procent bibliotekarier och dokumentalister (2006: 64 procent, 2005: 63 procent). Biblioteksassistenter utgör 13 procent (2006: 14 procent, 2005: 15 procent) och fackutbildade specialister 11 procent (2006: 8 procent, 2005: 8 procent) medan övriga utgör 12 procent (2006: 14 procent, 2005: 14 procent). Den personalkategori som ökar mest i procent räknat är fackutbildade specialister. Denna personalkategori utgörs av personer med annan profession än bibliotekariens, exempelvis pedagoger, informatörer, ekonomer och systemvetare. Troligtvis ser vi början på en trend där biblioteken får allt större behov av att komplettera bibliotekariernas kompetens med specialistkunskaper från andra yrkeskategorier. Detta verkar logiskt med tanke på den tekniska utvecklingen och bibliotekens förändrade roll när det gäller att förmedla informationskompetens till användarna. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av figur 2. 2. Personal, antal helårsverken 2007 Övriga, 12 % Fackutbildade specialister, 11 % Biblioteksassistenter, 13 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 63 % Anm: Avrundningsfel kan förekomma. Ekonomi (se tabell 5 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt 1 673 miljoner kronor (2006: 1 650, 2005: 1 545, 2004: 1 541 miljoner, 2003: 1 907 miljoner). Av den summan gäller 123 miljoner specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 61% Förvärv, tryckt och elektroniskt 24% Övrigt, exklusive lokalkostnader 15% Lönekostnaderna har ökat jämfört med tidigare rapporteringsperiod. Under flera år har även kostnaderna för att kompetensutveckla den egna personalen på forskningsbiblioteken ökat. Det senare kan ses som ytterligare ett tecken på att forskningsbiblioteken ser värdet i att utveckla ny kunskap för framtiden. 14 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Resultat Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv är 24 procent. Abonnemang på eller inköp av elektroniska resurser har tagit en allt större del av förvärvskostnaderna. År 2007 gick 69 procent av förvärvskostnaderna till elektroniska resurser. Motsvarande siffra för 2006 var 65 procent, för 2005 var den 58 procent och för 2004 var den 53 procent. Cirka 90 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. År 2007 uppgick intäkterna till 2 043 miljoner (73 bibliotek), motsvarande siffra för år 2006 var 1 998 miljoner kronor (75 bibliotek), och för år 2005 var den 1 904 miljoner (73 bibliotek). Ett lägre antal studenter påverkar anslagen till högskolebiblioteken och flera högskolebibliotek har fått minskade anslag från moderorganisationen. Flera av specialbiblioteken ligger kvar på samma anslagsnivå eller har fått minskade anslag. Se vidare tabell 7. Statistiska centralbyrån 15

16 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure Statistiska centralbyrån 17

Tabeller Forskningsbiblioteken 2007 1. Forskningsbibliotek 2007, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2007, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar 20 000 0 3 0 3 15 000 19 999 1 2 0 3 10 000 14 999 0 10 2 12 5 000 9 999 0 13 0 13 2 500 4 999 0 1 5 6 1 000 2 499 0 3 2 5 500 999 0 0 1 1 250 499 0 2 5 7 100 249 0 1 10 11 1 99 0 2 7 9 Uppgift saknas 0 1 2 3 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt antal löpande titlar 16 338 364 775 51 643 432 756 Periodika 1 16 077 370 565 51 757 438 399 Varav tryckt 12 311 76 915 12 022 101 248 Varav elektroniskt 3 766 293 650 39 735 337 151 Tidningar 2 261 1 256 462 1 979 Varav tryckt 261 1 156 444 1 861 Varav elektroniskt 0 100 23 123 1) Ett specialbibliotek saknar helt eller delvis beståndsuppgifter avseende antal löpande titlar för periodika 2) Ett högskolebibliotek och två specialbibliotek saknar helt eller delvis beståndsuppgifter avseende antal löpande titlar för tidningar. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. "Totalt antal löpande titlar" avser endast de bibliotek som redovisat totala beståndet för både periodika och tidningar. Summeringen av andelar stämmer således inte med redovisade totaler. 18 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 2. Forskningsbibliotek 2007, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2007, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal 250 000-12 - 12 100 000 249 999 1 11-12 50 000 99 999-5 1 6 25 000 49 999-5 1 6 10 000 24 999-3 3 6 5 000 9 999 - - 4 4 2 500 4 999 - - 8 8 1 2 499-1 15 16 Uppgift saknas - 1 2 3 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt antal lokala lån 1 114 924 9 973 850 222 425 10 311 199 Därav angivet som hemlån, initiala lån 21 266 3 618 380 97 030 3 736 676 hemlån, omlån 5 673 5 585 651 87 445 5 678 769 kopior i stället för lån - 483 595 7 198 490 793 läsesalslån 1 87 985 107 351 30 752 226 088 Kategori ej angiven 0 178 873 0 178 873 Fjärrutlån, antal dokument 2 50 000 - - - - 25 000 49 999-3 - 3 10 000 24 999-8 - 8 5 000 9 999 1 8 1 10 2 500 4 999-9 3 12 1 000 2 499-5 4 9 500 999-2 5 7 100 499-1 11 12 1 99-1 8 9 Uppgift saknas - 1 2 3 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt antal fjärrutlån 2 7 291 323 581 27 144 358 016 Därav angivet som hemlån, initiala lån 4 721 199 063 20 034 223 818 hemlån, omlån 1 485 76 953 4 548 82 986 kopior i stället för lån 1 085 47 565 2 562 51 212 Kategori ej angiven 0 0 0 0 Fjärrutlån fördelade efter mottagare 2 Bibliotek i Sverige 5 807 303 676 24 650 334 133 övriga länder 1 484 19 905 2 494 23 883 Mottagarland ej angivet - - - - Totalt antal utlån från egna samlingar 1, 2 122 215 10 297 431 249 569 10 669 215 Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal 3-16 161 69 371 85 532 Därav direkt till slutanvändare - 2 290 67 580 69 870 till svenska bibliotek - 13 667 1 148 14 815 till övriga länders bibliotek - 204 643 847 Mottagaren ej angiven - - - - 1) Ett högskolebibliotek och ett specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av lokala lån. 2) Ett högskolebibliotek och ett specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrutlån. 3) Fyra högskolebibliotek och fem specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om elektronisk dokumentleverans från egna samlingar. Anm. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Statistiska centralbyrån 19

Tabeller Forskningsbiblioteken 2007 3. Forskningsbibliotek 2007, efter inkommande fjärrlån 3. Research libraries 2007, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument 1 20 000 - - - - 17 500 19 999 - - - - 15 000 17 999 - - - - 10 000 14 999-3 - 3 5 000 9 999-7 1 8 2 500 4 999 1 15 1 17 1 000 2 499-5 - 5 500 999-3 2 5 100 499-3 9 12 1 99-1 17 18 Justera till "uppgift saknas" - 1 4 5 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt antal fjärrinlån 1 3 363 151 011 12 921 167 295 Därav angivet som Originaldokument 3 129 86 086 3 738 92 953 papperskopior i stället för lån 192 31 664 6 862 38 718 elektronisk dokumentleverans 42 33 261 2 321 35 624 Kategori ej angiven - 0 0 0 Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige 2 941 105 259 9 232 117 432 övriga länder 422 45 752 3 689 49 863 Avsändarland ej angivet - 0 0 0 1) Ett högskolebibliotek och tre specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrinlån. Anm. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. 20 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 4. Forskningsbibliotek 2007, efter personal, antal helårsverken 4. Research libraries 2007, by staff, number of full-time equivalents Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken 100 1 3-4 50 99-4 - 4 25 49-5 - 5 10 24-16 3 19 5 9-6 6 12 0 4-4 25 29 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt antal helårsverken 170 1 075 153 1 398 Biblioteksassistenter, antal helårsverken 100 - - - - 50 99 - - - - 25 49-1 - 1 10 24 1 10-11 5 9-10 2 12 0 4-17 27 44 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt antal helårsverken 14 240 38 291 Fackutbildade specialister, antal helårsverken 100 - - - - 50 99 1 - - 1 25 49-1 - 1 10 24-4 1 5 5 9-2 - 2 0 4-28 25 53 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt antal helårsverken 84 142 20 246 Övrig personal, antal helårsverken 100 - - - - 50 99 - - - - 25 49-3 - 3 10 24 1 6-7 5 9-2 - 2 0 4-26 26 52 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt antal helårsverken 24 231 19 274 Samtliga personalkategorier, antal helårsverken 200 1 1-2 100 199-5 - 5 50 99-3 - 3 25 49-11 1 12 10 24-9 4 13 5 9-5 10 15 0 4-4 19 23 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt antal helårsverken 292 1 687 230 2 209 Anm. Avrundningsfel kan förekomma vid redovisningen av antal helårsverken. Statistiska centralbyrån 21

Tabeller Forskningsbiblioteken 2007 5. Forskningsbibliotek 2007, efter driftkostnader 5. Research libraries 2007, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr 1 (exkl lokalkostnader) 100 000 1 3-4 50 000 99 999-6 - 6 25 000 49 999-7 1 8 10 000 24 999-11 2 13 5 000 9 999-4 4 8 2 500 4 999-4 4 8 1 000 2 499-1 10 11 1 999-2 10 12 Uppgift saknas - - 3 3 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt tusental kr 192 046 1 358 160 122 776 1 672 982 Differens Totalt Summa andelar - - 0 0 Därav angivet för Personal löner 133 637 782 508 80 992 997 137 kompetensutveckling 3 064 16 206 1 173 20 443 totalt 136 701 798 714 82 165 1 017 580 Andel i procent 71,2 58,8 66,9 60,8 Förvärv tryckt material 6 657 104 317 11 982 122 956 elektroniska resurser 978 258 725 13 590 273 293 totalt 7 635 363 042 25 572 396 249 Andel i procent 4,0 26,7 20,8 23,7 övriga kostnader exklusive lokalkostnader 47 710 196 404 15 039 259 153 Andel i procent 24,8 14,5 12,2 15,5 Lokalkostnader, tusental kr 1 66 273 1 051 009 20 434 1 137 716 1) Tre specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om driftskostnader. Två högskolebibliotek och sex specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgift om lokalkostnader. Anm. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. 22 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 6. Forskningsbibliotek 2007, efter intäkter 6. Research libraries 2007, by incomes Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala intäkter, tusental kronor 1 5 000 1 31 8 40 2 500 4 999-4 3 7 1 000 2 499 - - 5 5 500 999-2 6 8 250 499 - - 2 2 100 249 - - 1 1 50 99 - - - - 25 49 - - - - 10 24 - - - - 1 9 - - - - 0/uppgift saknas - 1 9 10 S:a antal bibliotek 1 38 34 73 Totalt tusental kronor 253 658 1 680 570 109 337 2 043 565 Differenser Totalt Summa andelar - - 0 0 Därav angivet för anslag från moderorganisationen 225 830 1 519 195 97 867 1 842 892 bidrag och intäkter från offentliga sektorn 19 204 49 147 6 455 74 806 bidrag och intäkter från privata sektorn 4 600 15 101 1 947 21 648 projektmedel - 18 031 2 251 20 282 genererade intäkter 3 105 67 382 805 71 292 övrigt 919 11 714 12 12 645 1) Ett högskolebibliotek och åtta specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om intäkter och anslag. Anm. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Statistiska centralbyrån 23

Tabeller Forskningsbiblioteken 2007 7. Forskningsbibliotek 2007. Bestånd, användning, personal och ekonomi 7. Research libraries 2007, by stock, use, staff, and economy Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av IP-besök. 1 000/år Antal sittplatser Totalt varav med internetuppkopp ling Nationalbibliotek Kungliga biblioteket 5 570 3 330 263 33 29 Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket 2 417.. 125 29 26 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket 3.. 413 460 63 63 Chalmers bibliotek 3 1 201 900 520 83 43 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket 1 181.. 88 6 6 Göteborgs universitetsbibliotek 9 7 155 1 761 1 724 356 356 Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 1 327 110 195 13 12 Högskolan Dalarna. Biblioteket 2 631.. 180 45 45 Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser 1 1 523 373 817 220 210 Högskolan i Gävle. Biblioteket 1 918.. 500 50 50 Högskolan i Halmstad. Biblioteket 1 483 283 240 32 32 Högskolan i Jönköping. Biblioteket 1 1 551.. 605 99 96 Högskolan i Kalmar. Biblioteket 1 885.. 400 119 119 Högskolan i Skövde. Biblioteket 1 1 000.. 290 41 33 Högskolan Kristianstad. Biblioteket 2 645 159 377 79 79 Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket 1 1 005.. 293 45 45 Högskolan Väst, Biblioteket 2 790 123 383 88 88 Karlstads universitetsbibliotek 2 2 879 2 984 1 254 264 264 Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket 2 2 978.. 653 391 391 Konstfacks bibliotek 1 247.. 40 8 3 1.... 12 1 1 Kungliga Tekniska högskolans bibliotek 6 1 695 820 689 71 71 Linköpings universitetsbibliotek 5.... 1 031 200 190 Luleå universitetsbibliotek 3 1 523.. 597 124 123 Lunds universitets bibliotek 33 7 946 1 508 2 862 508 504 Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket 1 854.. 377 125 125 Malmö högskola. Bibliotek och IT 4.. 604 967 297 297 Mittuniversitetets bibliotek 5 2 103 278 1 255 164 164 Mälardalens högskolas bibliotek 2 1 960 300 660 104 98 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Biblioteket 1.... 30 25 25 Polishögskolans bibliotek 2 346.. 146 37 37 Röda Korsets Högskola. Biblioteket 1 151 24 38 10 10 Stockholms universitetsbibliotek 12 4 348 1 494 1 415 192 191 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 7 1 513 881 1 057 189 189 Södertörns högskolebibliotek 2 3 923 572 790 198 150 Umeå universitetsbibliotek 3 2 681 896 1 727 243 242 Uppsala universitetsbibliotek 20 4 510 2 438 2 130 307 304 Växjö universitetsbibliotek 1.. 96 950 124 123 Örebro universitetsbibliotek 4 1 194.. 832 130 130 Summa Högskolebibliotek 150 59 563.. 26 709 5 080 4 935 24 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av IP-besök. 1 000/år Antal sittplatser Totalt varav internetuppkopp ling Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samemuseum. Biblioteket 1 7.. 56 2 2 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 1.. 93 43 3 3 Arkitekturmuseets bibliotek 1 9 8 13 2 2 Armémuseum. Biblioteket 1 12.. 20 1 1 CAN:s bibliotek 1 4.. 7 2 2 Danshögskolans bibliotek 1 10.. 19 2 2 FMV Bibliotek 2 35.. 15 1 1 Immigrantinstitutets bibliotek 1 3 577 10 2 2 Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet 1 8.. 8 1 1 1 40.. 35 2 2 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket 1 16 9 24 1 1 1 2.. 10 1 1 Livrustkammarens biblioteket 1.... 6 1 1 Läkemedelsverkets bibliotek 1.... 16 3 3 10.... 40 8 8 Naturvårdsverkets biblioteket 2 9 19 14 5 5 Nordiska Afrikainstitutets bibliotek 1 92 147 42 9 9 Nordiska museets bibliotek 1 2.. 48 6 6 Patent och registreringsverkets bibliotek 1 111 74 46 11 11 Riksarkivets bibliotek 4 0 0 216 13 13 Riksdagsbiblioteket 2 389 29 100 20 20 SIPRI Library and Documentation Department 1 1 41 20 2 2 Statens maritima museer. Biblioteken 3 7.. 39 3 2 Statens musikbibliotek 1 45 308 44 8 8 Statistiska centralbyråns bibliotek 1 8.. 38 7 6 1 37 62 18 1 1 Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek 1 3.. 12 0 0 Svenska filminstitutets bibliotek 1 89 12 48 12 11 Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket 1 20.. 12 2 1 Sveriges Teatermuseum. Biblioteket 1 4.. 20 1 0 Tekniska museet, Biblioteket 1 4.. 20 2 2 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket 4 150.. 35 3 3 Vitterhetsakademiens bibliotek 2 120 26 59 15 15 VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC 1 20 115 15 2 2 Summa Specialbibliotek 55 1 257.. 1 168 154 149 Summa samtliga Bibliotek 210 61 390.. 28 140 5 267 5 113 Statistiska centralbyrån 25

Tabeller Forskningsbiblioteken 2007 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Nationalbibliotek Kungliga biblioteket 300 0 61 0 65 529 2 1 519 Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket 209 156 168 128 5 558 29 95 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket 245.. 47 6 1 146 100 37 Chalmers bibliotek 297 55 62 16 13 109 43 79 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket 240 0 38 0 1 427 22 10 Göteborgs universitetsbibliotek 320 260 82 40 75 424 32 740 Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 301 65 59 20 4 516 61 34 Högskolan Dalarna. Biblioteket 280 40 56 15 4 121 68 75 Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser 322 66 68 18 3 956 100 124 Högskolan i Gävle. Biblioteket 266 36 61 16 2 265 100 130 Högskolan i Halmstad. Biblioteket 285 0 62 8 2 226 96 136 Högskolan i Jönköping. Biblioteket 288 0 62 8 5 195.. 176 Högskolan i Kalmar. Biblioteket 316 140 65 20 2 082 99 140 Högskolan i Skövde. Biblioteket 290 36 64 0 2 860 87 53 Högskolan Kristianstad. Biblioteket 285 0 60 0 2 617 100 90 Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket 323 0 61 8 6 246 49 175 Högskolan Väst, Biblioteket 210 0 52 0 2 084 96 45 Karlstads universitetsbibliotek 323 35 70 6 4 632 100 193 Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket 289 39 63 18 13 385 29 79 Konstfacks bibliotek 187 8 41 10 1 576 85 40 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek 160.. 20........ Kungliga Tekniska högskolans bibliotek 247 0 58 14 23 715 55 158 Linköpings universitetsbibliotek 1 297 17 69 12 16 404 100 14 Luleå universitetsbibliotek 292 0 62 0 7 567 99 95 Lunds universitets bibliotek 325 0 70 0 167 723 17 2 516 Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket 223 0 51 12 2 000 96.. Malmö högskola. Bibliotek och IT 305 0 57 0 4 154 100 222 Mittuniversitetets bibliotek 290 0 54 0 5 510 92 220 Mälardalens högskolas bibliotek 286 48 60 23 2 752 86 246 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Biblioteket 225 0 30 0 200 100 6 Polishögskolans bibliotek 240 0 44 0 1 378 65 34 Röda Korsets Högskola. Biblioteket 198 0 36 0 271 56 13 Stockholms universitetsbibliotek 278 0 69 0 60 054 35 544 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 252 0 48 8 16 521.. 132 Södertörns högskolebibliotek 305 72 79 40 2 972 98 225 Umeå universitetsbibliotek 321 1 78 12 32 024 47 496 Uppsala universitetsbibliotek 335 40 80 27 134 314 37 572 Växjö universitetsbibliotek 321 36 80 26 6 016 94 249 Örebro universitetsbibliotek 321 33 67 14 8 164.. 306 Summa Högskolebibliotek........ 646 164.. 8 499 26 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samemuseum. Biblioteket 137 0 10 0 396.. 21 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 244 0 35 0 2 800 4 62 Arkitekturmuseets bibliotek 162 0 14 0 791 62 9 Armémuseum. Biblioteket 200 50 32 8 883 78 14 CAN:s bibliotek 230 0 25 0 353 69 5 Danshögskolans bibliotek 200 0 13 0 106 82 4 FMV Bibliotek 240 0 40 0 5 500 4 12 Immigrantinstitutets bibliotek 260.. 35.. 345 100 15 Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet 83 0 13 0 4 180 4 45 Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket 160 0 23 0 1 400 33 62 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket 220.. 20.. 2 810 85 60 Kungl. vetenskapsakademien, centrum för vetenskapshistoria 130 0 11.. 304 0 2 Livrustkammarens biblioteket 180 0 23 0 1 135 48 3 Läkemedelsverkets bibliotek 249.. 20.. 571 62 14 129 0 8 0 103 921 3 28 Naturvårdsverkets biblioteket 217.. 18.. 517 100 8 Nordiska Afrikainstitutets bibliotek 225.. 27.. 1 537.. 66 Nordiska museets bibliotek 2 359 140 46 22 3 260 68 26 Patent och registreringsverkets bibliotek 249 3 43 0 2 417 45 105 Riksarkivets bibliotek 289 0 44 14 9 429 5 66 Riksdagsbiblioteket 300.. 25.. 8 396.. 151 SIPRI Library and Documentation Department 250 10 35 0 2 000 85 30 Statens maritima museer. Biblioteken 119 0 12 0 1 388 52 10 Statens musikbibliotek 233 0 26 0 1 906 10 30 Statistiska centralbyråns bibliotek 247 0 36 0...... 160.. 20.. 2 203 17 62 Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek 225 25 40 5 550 71 5 Svenska filminstitutets bibliotek 210.. 32 3 1 581 37 54 Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket 240 0 25 0 3 875 98 25 Sveriges Teatermuseum. Biblioteket 130 0 14 0 1 816 5 11 Tekniska museet, Biblioteket 240 0 40 0 1 593 6 22 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket 250 0 40 0 4 895 70 45 Vitterhetsakademiens bibliotek 250 0 40 0 6 925 9 59 VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC 240 0 40 0 4 671 29 38 Summa Specialbibliotek........ 184 454.. 1 169 Summa samtliga Bibliotek........ 896 147.. 11 187 1) Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om periodika i tryckt form innehåller endast tidskrifter - ej monografiserier. Bibliotek inkluderar vidare EBSCOhost i redovisningen av antal löpande titlar av periodika i elektronisk form. 2) Nordiska museet har under året bytt lokaler vilket är en förklaring till skillnader mellan föregående år gällande bestånd etc. Statistiska centralbyrån 27

Tabeller Forskningsbiblioteken 2007 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd av antal löpande titlar Tryckt form Periodika Elektronisk form Summa, Tryckt form Tidningar Elektronisk form Summa Total, summa Nationalbibliotek Kungliga biblioteket 12 311 3 766 16 077 261 0 261 16 338 Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket 378 80 458 8 0 8 466 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket 280 6 766 7 046........ Chalmers bibliotek 530 8 061 8 591 7.. 7 8 598 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket 230 1 600 1 830 4 0 4 1 834 Göteborgs universitetsbibliotek 6 953 10 601 17 554 234.. 234 17 788 Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 330 1 883 2 213 3 0 3 2 216 Högskolan Dalarna. Biblioteket 502 8 820 9 322 14 0 14 9 336 Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser 634 9 300 9 934 6.. 6 9 940 Högskolan i Gävle. Biblioteket 418 8 696 9 114 13 0 13 9 127 Högskolan i Halmstad. Biblioteket 596 10 950 11 546 13 38 51 11 597 Högskolan i Jönköping. Biblioteket 675 13 173 13 848 17 0 17 13 865 Högskolan i Kalmar. Biblioteket 115 6 835 6 950 0 0 0 6 950 Högskolan i Skövde. Biblioteket 400 5 400 5 800 8 2 10 5 810 Högskolan Kristianstad. Biblioteket 332 6 670 7 002 13 0 13 7 015 Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket 403 3 617 4 020 45 0 45 4 065 Högskolan Väst, Biblioteket 415 10 500 10 915 8 0 8 10 923 Karlstads universitetsbibliotek 859 10 785 11 644 17 0 17 11 661 Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket 254 10 011 10 265 4.. 4 10 269 Konstfacks bibliotek 188 7 195 2.. 2 197 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek 57 0 57 0 0 0 57 Kungliga Tekniska högskolans bibliotek 702 6 500 7 202 19 2 21 7 223 Linköpings universitetsbibliotek 1 1 786 10 185 11 971 16 53 69 12 040 Luleå universitetsbibliotek 498 10 682 11 180 18 0 18 11 198 Lunds universitets bibliotek 16 613 16 501 33 114 231 0 231 33 345 Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket 250 804 1 054 5 5 10 1 064 Malmö högskola. Bibliotek och IT 634 6 928 7 562 7 0 7 7 569 Mittuniversitetets bibliotek 649 24 093 24 742 12 0 12 24 754 Mälardalens högskolas bibliotek.. 9 470 9 470 11.. 11 9 481 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Biblioteket 30 10 000 10 030 1.. 1 10 031 Polishögskolans bibliotek 225 30 255 2 0 2 257 Röda Korsets Högskola. Biblioteket 34 12 46 2.. 2 48 Stockholms universitetsbibliotek 24 992 7 618 32 610 124 0 124 32 734 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 2 992 6 225 9 217 12.. 12 9 229 Södertörns högskolebibliotek 458 9 363 9 821 23 0 23 9 844 Umeå universitetsbibliotek 5 673 8 821 14 494 19 0 19 14 513 Uppsala universitetsbibliotek 5 371 12 710 18 081 198 0 198 18 279 Växjö universitetsbibliotek 666 12 000 12 666 30.. 30 12 696 Örebro universitetsbibliotek 793 7 953 8 746 10.. 10 8 756 Summa Högskolebibliotek 76 915 293 650 370 565 1 156 100 1 256 364 775 28 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd av antal löpande titlar Tryckt form Periodika Elektronisk form Summa, Tryckt form Tidningar Elektronisk form Summa Total, summa Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samemuseum. Biblioteket 99 0 99 2 0 2 101 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 197.. 197 12.. 12 209 Arkitekturmuseets bibliotek 65 0 65 0 0 0 65 Armémuseum. Biblioteket 220 0 220 0 0 0 220 CAN:s bibliotek 75 25 100 0 0 0 100 Danshögskolans bibliotek 24 0 24 0 0 0 24 FMV Bibliotek 80 35 115 8 0 8 123 Immigrantinstitutets bibliotek 200 20 220 0.. 0 220 Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet 234 0 234 2 0 2 236 Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket 82.. 82 0.. 0 82 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket 240.. 240 0.. 0 240 Kungl. vetenskapsakademien, centrum för vetenskapshistoria.............. Livrustkammarens biblioteket 14 0 14 0 0 0 14 Läkemedelsverkets bibliotek 120 2 827 2 947 5 5 5 2 952 325 4 469 4 794.... 0 4 794 Naturvårdsverkets biblioteket 102 1 962 2 064 4 1 5 2 069 Nordiska Afrikainstitutets bibliotek 450 126 576........ Nordiska museets bibliotek 2 490 0 490 0 0 0 490 Patent och registreringsverkets bibliotek 542 13 507 14 049 12 11 23 14 072 Riksarkivets bibliotek 374 8 382 0 0 0 382 Riksdagsbiblioteket 2 702 8 895 11 597 358.. 358 11 955 SIPRI Library and Documentation Department 200 12 212 4 0 4 216 Statens maritima museer. Biblioteken 397.. 397 0.. 0 397 Statens musikbibliotek 241 50 291 0 0 0 291 Statistiska centralbyråns bibliotek 850 1 800 2 650 4 0 4 2 654 170 13 183 0 0 0 183 Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek 80.. 80 6.. 6 86 Svenska filminstitutets bibliotek 250 35 285 2 0 2 287 Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket 1 100 200 1 300 5 1 6 1 306 Sveriges Teatermuseum. Biblioteket 42.. 42 0.. 0 42 Tekniska museet, Biblioteket 60 0 60 0 0 0 60 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket 283 3 100 3 383 20 5 25 3 408 Vitterhetsakademiens bibliotek 900 2 471 3 371 0 0 0 3 371 VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC 814 180 994 0 0 0 994 Summa Specialbibliotek 12 022 39 735 51 757 444 23 462 51 643 Summa samtliga Bibliotek 101 248 337 151 438 399 1 861 123 1 979 432 756 1) Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om periodika i tryckt form innehåller endast tidskrifter - ej monografiserier. Bibliotek inkluderar vidare EBSCOhost i redovisningen av antal löpande titlar av periodika i elektronisk form. 2) Nordiska museet har under året bytt lokaler vilket är en förklaring till skillnader mellan föregående år gällande bestånd etc. Statistiska centralbyrån 29