LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2003-02-18--19 Sammanträdesprotokoll 1 (38) Plats och tid Landstingssalen, landstingshuset, Frösön den 18 februari 2003 kl 9.00-19 februari 2003 kl 14.45 Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Jan-Erik Eriksson och Börje Frisk Den 26 februari 2003 på landstingets kansli Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-41 Ordförande Justerande Staffan Granström Harriet Jorderud Jan-Erik Eriksson Börje Frisk BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2003-02-26 Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige 2003-02-18--19 Datum för anslags uppsättande 2003-02-26 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Datum för anslags nedtagande 2003-03-19 Underskrift Åsa Norlin
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (38) NÄRVAROFÖRTECKNING LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2003-02-18--19 Östersunds valkrets Emilia Winberg Christer Åkerlind Robert Uitto ( 1-23) Ruth Karlsson ( 24-41) Harriet Svaleryd Björn Sandal Wadih El-Achkar ( 1-12, 22-41) Ingemar Olsson ( 13-21) Sture Olsson Carina Akay Carl-Arne Åhlin Torgny Haraldsson Thomas Andersson Inger Jonsson Arne Eskilsson Danuta Finke Nina Fållbäck-Svenson Runar Englund ( 1-23) Sune Bengtsson ( 24-41) Elin Hoffner Torbjörn Junhov Annelie Bengtsson Finn Cromberger ( 1-23) Birgitta Cameron ( 24-41) Börje Frisk Owen Laws Per Lund ( 1-12) Bodil Sihm ( 13-41) Åke Westerlind Tapani Bergbacka Gusten Rolandsson Västra valkretsen Jonny Springe Karin Paulsson ( 13-41) Stefan Wikén ( 1-12) Maj-Lis Larsson Mikael Abramsson ( 13-41) Marita Oja ( 1-12) Maidie Wiklund Alf Högström Ann-Marie Johansson Göte Norlander Jan-Erik Eriksson Bernt Söderman Klas Hallman Alf Lundin Bo Danielsson Jöns Broström Anna-Britt Bromée Kerstin Weimer Jan Olof Dahlin Åke Durre Anders Silfverdal ( 13-41) Lars-Olof Eliasson ( 1-12) Östra valkretsen Mona Nyberg Bengt Bergqvist Harriet Jorderud, ordf Sven-Åke Draxten Sten Edvardsson Karin Näsmark Gunnar Geijer ( 1-12) Eva Nilsson ( 13-41) Yngve Hamberg Kjell Nilsson Jan-Olof Andersson
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (38) 1 Sammanträdets öppnande Fullmäktiges 1:e vice ordförande, som är ordförande vid sammanträdet, förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. Ordföranden håller ett minnestal över Alf Astner varefter följer en tyst minut. 2 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 3 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäles att fullmäktiges 1:e vice ordförande den 10 februari 2003 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 4 Interpellation från Gusten Rolandsson (kd) om hälsocentralers utrustningar (Jll 925/02) Gusten Rolandsson hade lämnat in en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse:
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (38) En äldre man har besökt sin hälsocentral på grund av han kände smärtor i bröstmuskulaturen. Han har tidigare varit helt kärnfrisk. Han ordinerades Alvedon utan provtagning. Smärtorna spred sig och vid nästa besök ordineras han återigen Alvedon. Efter ytterligare någon vecka faller mannen ihop och blir transporterad med ambulans till akuten. Hustru som medföljer vägrar att ta hem honom, hon kräver provtagningar. Proven visar cancer som spridit sig till skelettet. Mannen får beskedet utan förvarning. En äldre kvinna med smärtor i höftpartiet transporteras med ambulans in till akuten för röntgen av skelettet för att få en korttidsplats på sjukhem där man tog urinprov som visade på urinvägsinfektion. Resturinprov på sjukhuset tas med en enkla apparater som flödesmätare och ultraljudmätare som via en mikrofon föres utanpå magen och mäter resturinen i blåsan. Ett blodprov tas på en patient som sedan får vänta 4 veckor på svar. Svaret fås först vid besök på sjukhuset. Personalen på hälsocentralerna arbetar på ett mycket positivt sätt och gör allt vad som står i deras makt för att hjälpa patienter. Men de står ofta maktlösa när det saknas möjligheter att göra de enkla bedömningar som ovan redovisade fall belyser. Mina frågor landstingstyrelsens ordförande är: Varför skall en tidigare helt kärnfrisk man ordineras Alvedon utan provtagning, Kan det verkligen vara så att budgetmålen sätts före patientnyttan? Varför finns det inte samma enklare apparater på hälsocentralerna som på sjukhuset när det gäller t.ex. resturinprov? Hur ser kvalitetssäkringssystemet ut inom vårdkedjan? Varför fungerar inte vårdprocessen ifrån första telefonsamtal till hälsocentralen tills den dagen då patienten blir frisk och får lämna sjukhuset? Planeras någon analys av hur hela vårdkedjan fungerar? Interpellationen får ställas.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (38) 5 Interpellation från Gusten Rolandsson (kd) om sjukresor (Jll 926/02) Gusten Rolandsson hade lämnat in en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: En äldre kvinna (87 år) har varit på återbesök på länssjukhuset och skall återvända med den taxi som inväntat henne. Hon går från sin behandling och möter sin taxichaufför i sjukhusets foajé. Chauffören väntar på ytterligare medresenär och den äldre damen får därigenom tid att äta en bit mat. Hon ställer sig i matkö och skall just beställa då hon blir förd därifrån av en som har hand om hennes sjukresa. Denna person hävdar nu att den äldre damen inte får åka taxi utan skall åka landstingsbuss till Strömsund för att där stiga av och sedan stiga in i taxin som förväntats köra efter bussen från länssjukhuset till Strömsund. En mindre dispyt utbryter mellan taxichaufför och sjukreserepresentanten. Dispyten avslutas med att den äldre damen skall få åka taxi hela vägen. Efter ett tag så återkommer sjukreserepresentanten med ändrade order. Bussen som redan avgått har blivit återkallad och skall hämta den 87-åriga damen. När bussen kommer tillbaka så får den äldre damen åter lämna sin ännu ej påbörjade lunch för att fösas till bussen. Taxichauffören går åter emellan och denna dispyt avslutas åter med att damen skall få åka taxi redan från Östersund. Hon återvänder till sin mat, bussen avgår och damen äter sin lunch, nu utan att bli avbruten, stiger sedan in i taxin som tar henne hem. Min fråga gäller: Är detta sätt att behandla patienter ett led i att demonstrera att patientnyttan skall stå tillbaka i förhållande till förväntad ekonomisk nytta? Är det möjligt att sjukreseplaneringen kan ändras så att den samordnar resandet mellan olika patienter som skall till samma ort, även om resandet gäller taxi? Varför kan inte lokala taxiföretag få anlitas för sjukresor? Det skulle säkert bli mera patientvänligt och förmodligen kunna ske till samma eller lägre kostnad än vad som ovan relaterade fall visar. Interpellationen får ställas.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (38) 6 Interpellation från Åke Westerlind (sjp) om stafettläkare (Jll 47/2003) Åke Westerlind hade lämnat in en interpellation med följande lydelse: Landstingets olika personalkategorier har på senare år fått en drastiskt ökande sjukfrånvaro. Erfarna sjukvårdsarbetare säger upp sig och väljer andra livsuppgifter. Rekrytering av nya medarbetare misslyckas. Bemanningsproblemen accelererar. I detta läger skriver landstinget avtal med personalbemanningsföretag. Man köper dyra destruktiva, tillfälliga lösningar. Det gäller sjuksköterskor men i första hand läkare på sjukhuset och i andra hand på vårdcentraler. Bemanningsföretagen och deras resande sällskap skär guld med täljknivar. De stafettläkare som får tjänstgöra på våra vårdcentraler har i många fall inte kompetens för sin uppgift. De kan var lungläkare, gynläkare, geriatriker. De har ingen allmänläkarkompetens. Följaktligen skrivs många remisser till sjukhuset. Och det i sin tur generarar merarbete och långa köer och merkostnader. Från vården tas tid och resurser för introduktion och för att förstå lokala rutiner. Merarbete tar tid och resurser för nästa läkare ska reda ut vad föregående har igångsatt. Alla stolta målsättningar om kontinuitet, teamarbete, helhetssyn, kompetens etc faller platt till marken. Hur värdesätter landstinget sina trotjänare i perspektiv av detta? De som inte flyttar kring, de som inte nyförhandlar, de som inte löper stafett. Hur värdesätter landstinget sina trotjänare som bär sjukvården i Jämtland/Härjedalen? Vad är omfattningen åren 2001-2002 vad gäller stafettpersonal i länssjukvården? Vad innebär avtalen med bemanningsföretagen vad avser veckolön för stafettpersonal? Vilken strategi har landstinget för att komma ifrån stafettlösningar? Interpellationen får ställas.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (38) 7 Interpellation från Kerstin Weimer (fp) om den fasta bemanningen av läkartjänster (Jll 129/2003) Kerstin Weimer hade lämnat in en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: En tredjedel av läkartjänsterna inom primärvården är vakanta i Jämtland/Härjedalen enligt förre landstingsrådet Per-Ove Öberg i en intervju i DN 4 jan. 2003. De stora pensionsavgångarna bland landets läkare börjar slå igenom år 2005 för att öka varje år fram till 2015. Det finns behov att anställa 1 400 läkare varje år, enligt DN, men bara 800 utexamineras varje år i hela riket. Orsaken är bland annat neddragningen av läkarutbildningen under 90-talet. En viss ökning av platserna under de senaste åren kan inte förhindra konsekvenserna av 90-talets bantning förrän efter år 2010. Varje år får ca 300 utländska läkare svensk läkarlegitimation sett utifrån hela landet. Det saknas idag 300 allmän- och specialistläkare i de fyra nordligaste landstingen. Jag ställer därför följande frågor: Hur ser landstingets åtgärdsplan ut för att säkra den fasta bemanningen av läkartjänster i länet för de kommande 10 åren? Är det möjligt att ge utrymme för en presentation av situationen med berörda parter som ex. läkarförbundet och rekryteringsansvariga inom landstinget? Kan denna presentation ges under en av landstingsfullmäktiges sammanträdesdagar så att samtliga fullmäktigeledamöter kan få inblick i hela problematiken och beredas möjlighet till diskussion med ansvariga parter? Interpellationen får ställas.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (38) 8 Fråga från Gusten Rolandsson (kd) om folkhögskoleutredningen (Jll 98/2002) Gusten Rolandsson hade lämnat in en fråga till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: Förra mandatperioden beslöts att tillsätta en utredning som skulle se över bl.a. ledningsfrågorna inom landstingets folkhögkolor. Bakgrunden till detta var bl.a. att en ny politisk organisation för landstinget skulle tas fram och folkhögskoleutredningen skulle visa på hur skolorna skulle kunna leva upp till Folkhögkoleförordningens krav på folkhögskolestyrelse. Någon utredning har såvitt jag vet inte presenterats fullmäktige. Mina frågor är nu: Hur har arbetet med utredningen bedrivits, vilka resultat har utredningsmannen kommit fram till, när kommer utredningen att presenteras och vilken kostnad finns redovisad för utredningen? Frågan får ställas. 9 Fråga från Thomas Andersson (c) om tillgängligheten på länets hälsocentraler (Jll 162/2002) Thomas Andersson hade lämnat in en fråga till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: Landstinget har under flera år diskuterat tillgängligheten på länets hälsocentraler. Vi har satsat särskilda medel för att förbättra bl a telefontillgänglighet. Trots detta möts fortfarande i dag patienter av hänvisning att deras samtal avslutas när det är uuptaget och att läkarna inte har tid att svara när det är de som sköter tidbokningen. Mina frågor är därför:
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (38) Hur är läget i arbetet med att förbättra tillgängligheten i primärvården? Varför ska läkarna sköta tidbokningen? Frågan får ställas. 10 Inkomna motioner och medborgarförslag Nedanstående motioner och medborgarförslag har inkommit för beredning: 1. Motion från Thomas Andersson (c) om arbete för ökad mångfald Fullmäktige beslutar överlämna motionen till beredningen för demokrati och länsutveckling för att besvaras i oktober 2003. 2. Motion från Åke Westerlind och Åke Durre (sjp) om inköp av digitala dikteringssystem till läkarsekreterarna Fullmäktige beslutar överlämna motionen till landstingsstyrelsen för att besvaras i juni 2003. 3. Motion från Jan-Olof Dahlin, Gunni Holm och Owen Laws (mp) om försök med 3-3 -systemet samt arbetstidsförkortning för vårdpersonal Fullmäktige beslutar överlämna motionen till landstingsstyrelsen för att besvaras i juni 2003. 4. Motion från Jan-Olof Dahlin, Gunni Holm och Owen Laws (mp) om elöverkänslighet Fullmäktige beslutar överlämna motionen till beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur för att besvaras i oktober 2003.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (38) 5. Motion från Åke Westerlind (sjp) om att ordna värdar/värdinnor i sjukhusets entré Fullmäktige beslutar överlämna motionen till landstingsstyrelsen för att besvaras i juni 2003. 6. Motion från Finn Cromberger, Börje Frisk och Kerstin Weimer (fp) om rutinerna kring remisser Fullmäktige beslutar överlämna motionen till beredningen för vård- och rehabilitering för att besvaras i juni 2003. 7. Medborgarförslag från Jim Martinsson, Östersund om behov av ekonomiska resurser till kirurgkliniken i Östersund Fullmäktige beslutar överlämna medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för att besvaras i juni 2003. 11 Meddelanden Länsstyrelsens beslut 2002-12-17 att utse Henry Österlund (sjp) som ny ersättare i fullmäktige för Gertrud Abramsson som avsagt sig uppdraget. Länsstyrelsens beslut 2003-01-20 att utse Börje Lundin (v) som ny ersättare i fullmäktige för Knut-Idar Öynes som avsagt sig uppdraget. Länsstyrelsens beslut 2003-02-03 att utse Ulla-Britt Lindblad (s) som ny ledamot i fullmäktige för Alf Astner vilken avlidit. 12 Ajournering Fullmäktige ajournerar sig kl 09.15 för att åter sammanträda den 19 februari kl 08.00.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (38) Informationer: 1. Landstingets patientenkät (Hans Fröling). 2. Uppföljning av handikappolitiska programmet samt Handikappåret 2003 (Ewa Lundberg och Ambjörn Sandler) 3. Redovisning av regler för ökade valmöjligheter inom hälso- och sjukvården (Lars Månsson och Birgitta Clarin) 19 februari 2003 13 Upprop Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 14 Landstingsstyrelsens rapport 1. Styrelsen har diskuterat arbetsformerna. En insynspost finns hos styrelsen. 2. Charlotte Wäreborn Schultz börjar sin tjänst som landstingsdirektör den 3 mars. 3. Styrelsen har beslutat att 19,7 mkr får disponeras av medel i 2003 års budget av länssjukvården under 2003 för kökortning. 4. Styrelsens ordförande har besvarat remissen Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron. 5. Resultatdialog har genomförts för landstingets kansli. 6. Ett överskott på ca 14 mkr förväntas i 2002 års budget.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 12 (38) 15 Beredningarnas och revisorernas dialog med fullmäktige Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur Beredningen kommer att förlägga sina sammanträden ute i verksamheten. Det första sammanträdet hölls i länskulturens lokaler där beredningen informerades om kulturfrågor. Sammanträdet den 20 februari kommer att ägnas åt folkhälsoarbete och de frågor som tas upp är remiss över folkhälsoplan, folkhälsostrateger, utseende av folkhälsostipendiat samt barnchecklista. Beredningen för vård och rehabilitering Beredningens ledamöter har fått uppdrag i följande arbetsgrupper: - Samhällsstöd till funktionshindrade barn, - Revidering av handikappolitiskt program - Följa upp ambulansverksamheten och sjukreseverksamheten, - Samverkan med strukturberedningen - Samverkan med kommunerna - Samverkan med nationella handlingsplanen Beredningen för demokrati och länsutveckling Beredningens uppdrag är bl a att utveckla tankar om demokrati och att stärka röstetalet tillsammans med de politiska partierna. Beredningen har fått två motioner att bereda; Utökat samarbete mellan landstinget och frivilligorganisationerna samt Förstärk arbetet med utökad mångfald. Fullmäktiges ledamöter diskuterar dessa motioner och ger beredningen sina synpunkter. En remiss angående nationell plan för transportsystem som beredningen ska utarbeta ett förslag till yttrande över diskuteras.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 13 (38) Ekonomiberedningen Beredningen har hållit sitt första samanträde och främst diskuterat uppläggningen av kommande verksamhets- och budgetdialog. Strukturberedningen Beredningens uppdrag är att göra en översyn av landstingets verksamhet och organisation. Först ska en analys av nuläget och omvärlden göras. Därefter ska mål sättas. Landstingets verksamhetsidé ligger fast. Första etappen redovisas i juni och arbetet ska vara färdigt om två år. Landstingets revisorer 1. Nya tillämpningsbestämmelser vad avser rekryterings- och anställningsförmåner. 2. Landstingets patientenkät, telefonframkomlighet och bemötande. 16 Svar på interpellation från Gusten Rolandsson (kd) om hälsocentralers utrustning (Jll 925/2002) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Gusten Rolandsson inlämnade och under 4 antecknade interpellationen och anför följande: Gusten Rolandsson frågar om ordinering av läkemedel, utrustning vid hälsocentraler och brister i vårdkedjan. Inledningsvis finns det skäl att påminna om rollfördelningen i landstingets organisation. I princip är det så att vi förtroendevalda ska bestämma vad som ska göras inom t ex vården och för vilka. Landstingets anställda ska veta hur arbetet ska utföras och göra det. Det är oerhört viktigt att vi förtroendevalda inte ger oss in i medicinska bedömningar. Det ska vi inte lägga oss i. Mot den bakgrunden har interpellanten till en del överskridit gränsen mellan förtroendevalda och profession. Den första frågan varken kan eller vill jag som förtroendevald besvara. Det handlar nämligen om medicinska bedömningar. Rent allmänt finns det skäl att poängtera att patienten alltid ska stå i centrum. Det finns
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 14 (38) också system i vården som garanterar att patient/anhörig som anser sig felbehandlad kan få saken prövad. Även patientnämnden är ett organ som patienter kan vända sig till. De enklare apparater som interpellanten nämner kostar drygt 100 000 kronor per styck. Primärvårdens budget har tidigare inte inrymt sådan utrustning. År 2002 har emellertid sådana utrustningar inköpts till varje basenhet inom primärvården. Vårdprogram finns för flertalet frekventa sjukdomstillstånd. Varje enhet inom primärvården mäter sin egen kvalitet. Något samlat system för att mäta kvaliteten i hela vårdkedjan föreligger ännu inte. Utvecklingsarbete pågår både inom länssjukvården och primärvården inom detta område. Gusten Rolandsson yttrar sig. 17 Svar på interpellation från Gusten Rolandsson (kd) om sjukresor (Jll 926/2002) Karin Paulsson (s) besvarar den av Gusten Rolandsson inlämnade och under 5 antecknade interpellationen och anför följande: Gusten Rolandsson frågar om sjukreseplanering och lokala taxiföretags medverkan vid sjukresor. Interpellanten beskriver ett ärende med händelseförlopp som naturligtvis strider mot intentionerna för sjukreseverksamheten. Ansvariga för sjukreseverksamheten inklusive personalen på landstingsbussen känner inte igen beskrivningen. Om beskrivningen är riktig bör naturligtvis sjukresechef och patientnämnd omedelbart kontaktas. Beställningscentralen för sjukresor arbetar med att så långt som möjligt samordna taxitransporter. De fordon som kommer från orter utanför Östersund och som finns inne i Östersund används i första hand för resor ut i länet genom att det i avtal finns inskrivet att returresor sker till rabatterade priser. Under år 2002 utbetalades till taxientreprenörer ca 20 mkr. Om inte samordning gjorts vid dessa taxiresor skulle kostnaden ha varit 5,5 mkr högre. Beställningscentralen har avtal med lokala taxiföretag i länets samtliga kommuner. Det är också alltid det lokala taxiföretaget som har upphämtning inom sitt område.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 15 (38) När den beställda transporten utförts används bilen till returresa när sådan finns att erbjuda. Det finns också som bekant avtal med entreprenör för sjukresor med buss (landstingsbussen). De resenärer som ska till de orter som landstingsbussen trafikerar får naturligtvis resa med denna buss. Landstingsbussen har en fast kostnad som inte påverkas av antalet resenärer. Interpellanten insinuerar, utifrån ett ärende som ansvariga för verksamheten inte känner till, att sjukreseverksamheten medvetet låter ekonomiska hänsyn gå före patientnyttan. Den bilden överensstämmer inte med verkligheten. Sjukreseverksamheten ska bedriva sin verksamhet med god kvalitet till så låga kostnader som möjligt. Jag är övertygad om att sjukreseverksamheten arbetar med den inriktningen. Gusten Rolandsson yttrar sig. 18 Svar på interpellation från Åke Westerlind (sjp) om stafettläkare (Jll 47/2003) Robert Uitto (s) besvarar den av Åke Westerlind inlämnade och under 6 antecknade interpellationen och anför följande: Åke Westerlind frågar om landstingets utnyttjande av stafettpersonal inom sjukvården, vad avtalen med bemanningsföretag innebär i ekonomiska termer och vilken strategi landstinget har för att komma ifrån stafettläkarlösningar. Landstingets huvudinriktning är att nyttja stafettlösningar i så liten utsträckning som möjligt och att på sikt helt komma ifrån denna typ av bemanningslösningar. På grund av svårigheter att rekrytera personal till vissa tjänster måste vi dock för närvarande nyttja stafettläkare. Effekterna av denna lösning blir dock några av dem som beskrivs i interpellationen: - stafettläkarkedjor medför stora kostnader för landstinget - grovt räknat är kostnaden för en stafettläkare den dubbla mot anställning av egen personal, - i flera fall har kvaliteten på de levererade tjänsterna inte motsvarat våra krav, vilket lett till fler remisser och merarbete för övrig sjukvård.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 16 (38) Men samtidigt ska sägas att det finns flera exempel på lyckade stafettläkarlösningar. Genom stafettläkare kan vårdens tillgänglighet hållas på rimlig nivå. Under 2001-2002 nyttjade landstinget stafettläkarlösningar för 75,3 mkr varav primärvården drygt 50 mkr och länssjukvården drygt 25 mkr. För att komma ifrån stafettläkarlösningarna arbetar landstinget på flera fronter: - Vi har förstärkt insatserna för att rekrytera läkare till länet. Några exempel på detta är att vi numera har en adjunktstjänst vid Norrlands Universitetstjänst som bl a kan verka som kontaktperson gentemot läkare under utbildning, satsningen på rekrytering utifrån Nationella Handlingsplanens krav, Kalmenaprojektet där åtta polska läkare utbildas för tjänstgöring i länet samt satsningarna på bra AT- och STläkarprogram. Jag hänvisar också till Norrlandstingens gemensamma läkarrekryteringsprogram, som behandlas som särskilt ärende av landstingsfullmäktige. - Vi driver frågan om utökade platser vid läkar- och sjuksköterskeutbildningar. - Vårt erbjudande till vår egen personal att göra stafettläkaruppdrag i eget landsting. Detta erbjudande kommer inom kort att utökas med motsvarande erbjudande vad gäller övriga norrlandsting, så att exempelvis läkare i Västerbottens läns landsting kan ta på sig uppdrag även i vårt län. - Vår egen satsning på en intern bemanningsorganisation Kompetenscentrum där kompetenta och erfarna medarbetare ges möjlighet att som internkonsulter arbeta på olika avdelningar. För att kvalitetssäkra de stafettläkartjänster som fortfarande är nödvändiga och för att sänka kostnaderna görs nu en gemensam upphandling av stafettläkare av de fyra norrlandstingen, utifrån beslut i samverkansnämnden. För närvarande pågår granskning av inkomna anbud. För att kunna bryta beroendet av bemanningsföretag måste vi fortsätta att profilera oss som en attraktiv arbetsgivare som betalar konkurrenskraftiga löner, erbjuder en god arbetsmiljö samt stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter. Jämtland är inte ensam om problematiken, varför ett gemensamt krafttag via Landstingsförbundet är alldeles nödvändigt. På politisk nivå handlar det givetvis också om att finna gemensamma ståndpunkter kring frågan.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 17 (38) En ytterligare infallsvinkel på problematiken, som kommer ur att flera delar av landet och t o m Europa konkurrerar med varandra om läkare och till viss del annan sjukvårdspersonal är konkurrenskraften som Jämtland måste ha som län. Här kan landstingets andra verksamhetsområden tillsammans med kommunernas utbud spela en avgörande roll. Jag tänker tex på resultat av länsutvecklingsarbete, kulturutbud, boendemiljö, utbildningsutbud osv. Endast med gemensamma krafter som handlar om stopp för stafettläkeriet, arbetet för positiva arbetsmiljöer och ett lockande län kan vi övervinna problematiken. Därför är också personalförsörjnings- och arbetsmiljöfrågorna ett av de fem prioriterade områdena i landstingsplanen. Tillkomsten av den nya personalpolitiska delegationen är ett annat uttryck för att dessa frågor har strategisk betydelse inför framtiden. Genom denna kan personalfrågorna lättare lyftas upp på politisk nivå och synliggöras för samtliga landstingspolitiker. Åke Westerlind yttrar sig. 19 Svar på interpellation från Kerstin Weimer (fp) om bemanning av läkartjänster i länet (Jll 129/03) Robert Uitto besvarar den av Kerstin Weimer inlämnade och under 7 antecknade interpellationen och anför följande: Kerstin Weimer frågar om en åtgärdsplan för att säkra bemanningen av läkartjänster under kommande 10-årsperiod och om möjligheterna till en presentation av situationen med berörda parter i samband med ett fullmäktigesammanträde. Läkarutbildningen i Sverige är en statligt ansvar. Landstingen medverkar framförallt genom att ställa utbildningsplatser till förfogande efter den grundläggande läkarutbildningen - den s k AT/ST-utbildningen. Den besvärliga bristsituation som föreligger hänger samman med att dimensioneringen av den grundläggande läkarutbildningen under lång tid har varit alltför låg. Den ökning av utbildningsplatserna som skett under de senaste åren får genomslag i vården först efter 10-15 år. Länsarbetsnämnden och länets kompetensråd har gjort en undersökning av kompetensbehovet på länets arbetsmarknad fram till år 2015. Den visar på ett mycket
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 18 (38) stort behov av nyrekrytering på grund av stora åldersavgångar. I rapporten konstateras att rekryteringsbehovet successivt kommer att öka till ca 20 läkare per år framemot år 2015. I stort dessa läkare rekryteras från andra län eller utlandet i en allt hårdare konkurrens, eftersom motsvarande rekryteringsbehov finns över hela landet. Landstinget arbetar på flera fronter för att komma till rätta med rekryteringsproblemen: - Vi driver tillsammans med övriga norrlandsting frågan om utökade platser vid läkarutbildningen. - Vi har förstärkt insatserna för att rekrytera läkare till länet. Några exempel på detta är att vi numera har en adjunktstjänst vid Norrlands Universitetstjänst som bl a kan verka som kontaktperson gentemot läkare under utbildning, satsningen på rekrytering utifrån nationella handlingsplanens krav, Kalmenaprojektet där åtta polska läkare utbildas för tjänstgöring i länet samt satsningarna på bra AT- och STläkarprogram. Jag hänvisar också till norrlandstingens gemensamma läkarrekryteringsprogram, som behandlas som särskilt ärende av landstingsfullmäktige. - Vårt erbjudande till vår egen personal att göra stafettläkaruppdrag i eget landsting. Detta erbjudande kommer inom kort att utökas med motsvarande erbjudande vad gäller övriga norrlandsting, så att exempelvis läkare i Västerbottens läns landsting kan ta på sig uppdrag även i vårt län. - Vår egen satsning på en intern bemanningsorganisation Kompetenscentrum där kompetenta och erfarna medarbetare ges möjlighet att som internkonsulter arbeta på olika avdelningar. Det gäller också att profilera oss som en attraktiv arbetsgivare som betalar konkurrenskraftiga löner, erbjuder en god arbetsmiljö samt stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter. Därför är personalförsörjnings- och arbetsmiljöfrågorna ett av de fem prioriterade områdena i landstingsplanen. Tillkomsten av den nya personalpolitiska delegationen är ett annat uttryck för att dessa frågor har strategisk betydelse inför framtiden. Till detta kommer givetvis varje partis egna arbete för att utöva påtryckning centralt, arbeta för ett intressant län att arbeta i osv.
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 19 (38) Jag ställer mig positiv till interpellantens andra fråga - att anordna en presentation av situationen för fullmäktige. Då bör emellertid perspektivet vidgas till att omfatta personalförsörjning i sin helhet och inte endast gälla en specifik yrkesgrupp i vården. Jag är övertygad om att fullmäktiges presidium kan ta initiativ till en sådan presentation och diskussion. Den nya personalpolitiska delegationen bistår gärna i arbetet. För övrigt kommer delegationen att kontinuerligt avrapportera sitt arbete till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige, för att alla ledamöter skall kunna uppdateras i pågående arbete, nuläge och kommande åtgärder. Kerstin Weimer, Nina Fållbäck-Svenson, Åke Westerlind, Finn Cromberger, Owen Laws, Thomas Andersson, Bengt Bergqvist, Maidie Wiklund och Emilia Winberg yttrar sig. 20 Svar på fråga från Gusten Rolandsson (kd) om folkhögskoleutredningen (Jll 98/2002) Mona Nyberg (s) besvarar den av Gusten Rolandsson inlämnade och under 8 antecknade frågan och anför följande: Gusten Rolandsson ställer några frågor om folkhögskoleutredningen hur har utredningen bedrivits, vilka är utredningens resultat, när ska utredningen presenteras och hur mycket har utredningen kostat. Landstingsfullmäktige gav i november 2000 uppdrag till landstingsstyrelsen att utreda folkhögskolornas långsiktiga verksamhetsinriktning. I uppdraget ingick också att se över ledningsfrågorna för landstingets folkhögskolor. En politiskt sammansatt ledningsgrupp har ansvarat för utredningen och dåvarande länsutvecklingsutskottet har utgjort referensgrupp. Två expertgrupper från respektive folkhögskola har medverkat liksom bl a representanter för Krokoms och Härjedalens kommuner. Utredningen presenterades för landstingsdirektören i mars 2002. Den innehåller i korthet följande förslag: Landstinget bibehåller huvudmannaskapet för folkhögskolorna Landstingets folkhögskolor ska vara kulturella centra för länet Prioriterade områden ska vara internationellt utbyte av kunskap och kompetens samt nyttjande av it-baserade kunskapsvägar Särskild styrelse inrättas för folkhögskolorna
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 20 (38) Ett nytt ramberäkningssystem införs för folkhögskolorna Elevbostädernas standard ska förbättras väsentligt. Kostnaderna för hittills utfört utredningsarbete uppgår till drygt 50 000 kronor, huvudsakligen lön till utredningens sekreterare. Den presenterade utredningen har inte förts till beslut av främst två skäl: Kostnadsberäkningar för föreslagna åtgärder saknas och osäkerhet råder om konsekvenserna för folkhögskolorna vid ett eventuellt genomförande av Region Jämtland. Landstingsfullmäktige beslutade i november 2002 att genomföra en översyn av landstingets verksamheter och organisation. Den särskilda Strukturberedningen har nyligen påbörjat sitt arbete som bygger på ett helhetsperspektiv på landstingets framtida uppgifter. Det är rimligt att slutföra arbetet med folkhögskoleutredningen inom ramen för detta arbete. Gusten Rolandsson yttrar sig. 21 Svar på fråga från Thomas Andersson (c) om tillgängligheten vid länets hälsocentraler (Jll 162/2003) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Thomas Andersson inlämnade och under 9 antecknade frågan och anför följande: Thomas Andersson frågar om läget i arbetet med att förbättra tillgängligheten i primärvården och varför läkarna sköter tidbokningen. Enligt patientenkäten för 2002 uppgav 72% av de tillfrågade att de var nöjda eller mycket nöjda med telefonframkomligheten inom primärvården. Trots resultatet i patientenkäten är bristande tillgänglighet en stor anledning till kritik när medborgare kontaktar politiker. Arbetet med förbättringar i tillgänglighet fortsätter under 2003. Inom ramen för Nationella handlingsplanen finns ett delprojekt om tillgänglighet via telefon och internet. Enligt redovisning från primärvårdsförvaltningen framgår följande: