Nummer 2 2015 Årgång 14 Pris: 49 kr Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Ambulans2015 mässprogram hlr träning med mätresultat polisens patrullhund Yatzy gör succé Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.s112.se samverkan 112 nr 21 2015 1 www.s112.se 1
KYLER BRÄNNSKADOR, INTE KROPPEN. Medical Care Spray är avsedd för behandling av termiska brännskador över hela kroppen liksom för ögon- och sårskador. Den öppna och riktade behandlingen ger en effektiv kylning av enbart den utsatta kroppsdelen vilket minimerar risken för hypotermi. För mer information, www.medicalcare.se 2 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se
ledare I armkrok med fotfolket Den ideella föreningen Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) har lyft fram sitt varumärke och sin goodwill de senaste åren. Ett gäng eldsjälar och fotfolksarbetare, med ordförande Janne Kautto i spetsen, som är passionerade och som driver frågor som är viktiga och innovativa för svensk ambulanssjukvård. Till gagn för patienter och kollegor. Men tyvärr, det är tungt att övertyga när avståndet till makten snarare ökar än minskar. Att uppmuntra bra initiativ och synpunkter är en viktig del av tidningen Samverkan 112. Samtidigt väcker det också känslan av att en hel del vilar på våra gemensamma axlar när det gäller att påverka, förändra, väcka opinion och driva debatt. Byt konkurrens mot samverkan Min högst personliga uppfattning är att samtliga yrkesgrupper och företrädare för olika intressen inom svensk ambulanssjukvård borde satsa på ett gemensamt upprop för att utveckla den svenska ambulanssjukvården. Byt konkurrens mot samverkan och bli grymt starka tillsammans! Vi ser sponsorskap och samarbeten som en viktig del i den passion Samverkan 112 har för utvecklingen av bland annat svensk prehospital akutsjukvård. Tidningen vill uppmuntra både nytänkande och utveckling i alla dess former. Tids nog urholkas stenen. Ett stort lycka till med Ambulans 2015 och ett stort tack för att vi fick förtroendet att vara med i planeringen och även få vara er mässtidning! idédödaren - gnällspiken Du har säkert någon eller några kollegor, för du är väl inte själv en sådan? Idédödaren, gnällspiken som likt gökens galande basonerar ut det går inte, det går inte. Idédödarens usla argument är välkända: Det köper dom aldrig! Går inte, så har vi aldrig gjort tidigare. Det funkar inte i praktiken. Bra idé, men det betyder merarbete. Menar du verkligen detta seriöst...! Gnällspikarna får under inga omständigheter förväxlas med den sunt ifrågasättande kollegan vars idéer är viktiga för att komma vidare i processen. Nu är det väl inte så att den ifrågasättande alltid har rätt. Men hen ställer oftast de rätta frågorna som får oss alla att tänka efter en extra gång när vi själva saknar förmågan att se bristerna. Vart vill jag komma? Jo, att vi framöver kommer att ha många spännande och ibland riktigt ifrågasättande reportage i Samverkan 112. Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Utgivningsplan 2015 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53, sven@s112.se Formgivning Sven Åsheden Reporter Mats Thorner, 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Anna Abelsson, Annika Hedberg, Mats Jonsson, Anna Kjellsson, Euan Morin, Maria Jansson Sjödin, Mats Thorner och Fredrik Diiets Vikström. Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Malmö. Tanja Nilsson Tel: 040-64 30 405, tanja@adviser.se Upplaga 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: Mats T Karlsson Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. www.s112.se samverkan 112 nr 2 2015 3
innehåll 18 14 polishunden yatzy Daniel Vesterlund om sin polishunden som gjort succé. dom ser döda ut allihop Det gurglar när bröstkorgen rör sig. 38 ambulansförare på 70-talet Hasse Wiklöf återsåg den Volvo Duett-ambulans från 1961, som han själv körde utryckning med. 42 hlr träning 2 minuters träning vid varje arbetspass 6 landet runt Notiser 29 utställare Placeringsskiss 46 Hallands gym försvinner FLISA vill ha standardiserade tester 8 HÖGISOLERINGSAMBULANS Specialfordon för ebolasmittade 30 konferensprogram Tisdag 28 april 48 samvetsstress Anna Kristensson Ekwall 12 nationell olycksgrupp Utreder ambulansolyckor i Norge 32 konferensprogram Onsdag 29 april 50 Tänk forensiskt på brottsplatsen! Henrik Edmans checklista 14 Hat-trick för Yatzy Polishunden som räddat liv 36 Tätt i hälarna på blåljuspersonalen Fotografens vardag 52 Framtidens ambulanssjukvård Målet är att hitta rätt vårdnivå 18 ambulansförare på 70-talet Hasse Wiklöf återsåg sin Duett 38 Dom ser döda ut allihop Att våga ta svåra beslut 54 alarm ambulansförbundet Henrik Johansson har ordet 22 taktisk ambulanssjukvård Positionerna flyttas fram i USA 42 hlr och hjärtstopp Händer under åren 2016-2021 56 ambulanssjuksköterskor - tolka ekg Magisteruppsats. Kunskapsnivån låg 28 Välkommen till Ambulans 2015 Kongressansvariga har ordet 44 tupplur kan rädda liv Trafikforskare Anna Anund 58 marknadsnyheter 4 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se
Vi erbjuder Dig rätt förutsättningar - vid utbildning... AMBU SAM Torso docka i vuxenstorlek, för basal HLR-träning. AMBU DOCKOR (torso och helkropp) Flertalet HLR-dockor för basal och avancerad HLR-träning. Finns även för övning i intubation och ventilering på mask. Tillval: PC-anslutning med HLR program. AMBU INTUBATIONSHUVUD För träning av alla intubationstekniker.... och i verkligheten ZOLL Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för sjukhus- och transportbruk. Förenklar och förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi är erkänt världen över. STATPACKS Ett brett sortiment av akutväskor och moduler av hög kvalitet. AUTOPULSE Ett kompakt och bärbart system som ger mer effektiva hjärtkompressioner på plats och under transport. www.s112.se För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431-44 80 50 I www.medidyne.se samverkan 112 nr 2 2015 5
Landet runt / Notiser Intensivvårdsambulans I Stockholms län finns en högteknologiskt medicinskt utrustad intensivvårdsambulans. Den hittills enda i sitt slag i Europa. Titta in i intensivvårdsambulansen under Ambulans 2015 Årets Sjöräddare Text och foto: sjöräddningssällskapet Text: SVEN ÅSHEDEN foto: Mats T Karlsson AISAB:s intensivvårdsambulans är en av få enheter i landet som är specialutrustad för att transportera patienter med särskilt vårdbehov mellan vårdenheter. Intensivvårdsambulansen bemannas med specialistsjuksköterska och ambulanssjukvårdare från AISAB:s station i Solna och är tillgänglig för uppdrag dygnet runt, årets alla dagar. Fordonet är extra stort för att kunna ge samma intensivvård som på en intensivvårdsavdelning (IVA) på sjukhus. Personal från sjukhusen (läkare och sjuksköterska) följer oftast med under transporten. De flesta patienter som transporteras med intensivvårdsambulansen är nedsövda och vårdas i respirator. en viktig framtida roll Fordonet har ett generöst vårdutrymme som ger möjlighet att inrymma ett vårdlag och få plats med högspecialiserad utrustning. Detta säkerställer kontinuiteten i vården av patienten. Intensivvårdsambulansen är utrustad med bland annat respirator, övervakningsutrustning, läkemedelspumpar och sugutrustning. Eftersom all medicinteknisk utrustning är energikrävande är fordonet bland annat utrustat med generator och elverk för att säkerställa patientsäkerhet. Mer än 80 procent av uppdragen under Antal uppdrag 2014 2013 2012 Källa: CAK-net 624 575 520 2014 var av prio 3 karaktär och nyttjandegraden uppgick till cirka 22 procent (Källa SOS Alarm, QlikView). Kostnaden för intensivvårdsambulansen var drygt 9 miljoner 2014. Ett intensivvårdsambulansuppdrag kan ta allt från två timmar till ett dygn. I genomsnitt utförs cirka 50-60 uppdrag varje månad. Intensivvårdsambulansen hämtar vid 5-7 tillfällen i månaden även patienter från andra delar av Sverige. I och med den specialisering av hälsooch sjukvården som nu sker, exempelvis i och med byggandet av Nya Karolinska Universitetssjukhuset, kommer det i framtiden att krävas fler transporter med högspecialiserad sjukvård mellan vårdenheter. Källa: AISAB och SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fordons-fakta CHASSI: MOTOR: TOTAL Längd: VÅRDUTRYMMETS längd: VÅRDUTRYMMETS Bredd: VÅRDUTRYMMETS höjd: Scania K 320 IB 4x2 DC9 320 hk, EEV 10,80 m 5,00 m 2,35 m 1,90 m Årets sjöräddare finns i Stockholm, närmare bestämt i Österskär. Frivilliga sjöräddarna Pernilla Rosén, Krister Stark och Gunnar Ström från RS Stockholm får utmärkelsen för sin dramatiska räddningsinsats den 14 december i fjol, då en man som fallit ur sin fiskebåt räddades från att drunkna i sista stund. Det är fantastiskt hedrande och roligt att ha fått den här utmärkelsen. Vi är väldigt glada för det, säger Pernilla Rosén, som var befälhavare ombord på räddningsbåten under insatsen. Det var på eftermiddagen den 14 december som en privatperson hörde ett svagt rop på hjälp ute på Trälhavet norr om Resarö, och ringde till stationstelefonen där dagens jourhavande befälhavare Pernilla Rosén svarade. Jag förstod direkt att det var bråttom. Jag bad uppringaren att även larma 112 och ringde in min besättning. När larmet från sjöräddningscentralen kom var vi redan i båten. De sökte av området varifrån ropen hade hörts med hjälp av radar, och snart föll sökarljusen på en tom båt. När de kom närmare såg besättningen en man som låg i vattnet och klamrade sig fast vid relingen. Han såg ut att vara på väg att tappa medvetandet, så ytbärgaren Krister Stark kastade sig genast i vattnet med en livboj och simmade fram till mannen. Efter hårt slit från besättningen lyckas man få upp den kraftigt nedkylda och då medvetslösa mannen i räddningsbåten och föra honom till land där ambulanshelikopter mötte upp. Känslan när vi fick upp honom och kunde svepa in honom i filtar var obeskrivligt skön, säger Krister Stark, som är relativt ny som frivillig sjöräddare och utförde ett av sina första skarpa uppdrag den här dagen. 6 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se
snabb polisinsats på gotland Polisen på Gotland var på plats efter en minut på sitt första SALSA-larm - livräddning vid hjärtstopp. Därmed var polisen en viktig pusselbit i livräddningskedjan med ambulans och räddningstjänst. Text och foto: polisen Därmed var polisen en viktig pusselbit i livräddningskedjan med ambulans och räddningstjänst. Polisen ryckte ut med blåljus och var på plats efter en minut och började genomföra sin första livräddning vid hjärtstopp på Gotland. Polispatrullen hade bara ett par dagar tidigare fått utbildning och inledde en hjärt- och lungräddning på en sjuk och livlös man i 40-årsåldern. Ambulansen kom till platsen omkring fem minuter senare och samarbetet med räddningstjänsten att rädda liv inleddes. De första minuterna är oerhört viktiga. För varje minut som går minskar överlevnaden med tio procent. Om inte polisen varit på plats så snabbt hade överlevnaden minskat med 50 procent. Med tanke på att det endast finns tre ambulanser på ön så är Gotland betydligt mer hjärtsäkert idag, säger Peter Bjurén ansvarig för SALSA-livräddning vid Polisen och Region Stockholm. Polisen på Gotland har redan hunnit rycka ut på ett par SALSA-larm vid hjärtstopp, utanför sjukhus, för att rädda liv. Det var i början av februari som poliser i yttre tjänst på Gotland fick utbildning enligt SALSA-konceptet i Stockholm och fem hjärtstartare i sina polisbilar. I Stockholm har överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus ökat från fyra till 12 procent sedan starten för tio år sedan. Alla är nöjda med att polisen snabbt kan vara på plats och att samarbetet med vårdpersonal och ambulans fungerar bra. Det här lovar gott inför sommarsäsongen för då kommer det väldigt mycket folk till Gotland, säger Peter Bjurén. Peter Bjurén berättar att polisen i region Stockholm ingår, som enda polis i Europa i studien Tango 2, som undersöker om HLR genom enbart bröstkompressioner leder till ökad överlevnad vid hjärtstopp. Är du intresserad av att bidra till säkrare utryckningskörning? Då ska du titta närmare på den nya instruktörsutbildning som Akut- och katastrofmedicinskt Centrum, AKMC, nu till hösten kör för tredje gången. Fokus har flyttats från körteknik i hög fart till smarta beteenden och rätt attityd. Resultatet blir effektivare och säkrare utryckningar. Under utbildningen får du också redskap och träning för att på ett pedagogiskt sätt föra fram budskapen. Några röster från den senaste utbildningen med deltagare från ambulans- och räddningstjänst i hela landet: För min del innehöll kursen precis vad jag behövde som blivande instruktör. Jag kände själv att jag behövde ha redskap för att bedriva utbildningen med nytt och relevant material samt belägg för hur jag skulle få fram budskapen och det tycker jag att jag hat fått. En av de bättre kurserna som jag någonsin gått. Mycket bra med teoretiska moment. Det var bra att presentationstekniken även var med, det behövs för att det skall bli proffsigt och få genomslag men även för den pedagogiska biten. Bättre lärare går ej att få. Duktiga, gedigen erfarenhet att dela med sig av och det är viktigt. Trevliga och glada. Läs mer och anmäl dig på www.vll.se/akmc Kursansvarig: Mikael Signon, 070-623 04 50 www.s112.se samverkan 112 nr 2 2015 7
AmbulansSJUKVÅRD / Reportage ambulanssjukvård / Specialfordon SVENSKA NATIONELLA HÖGISOLERINGSAMBULANSEN Här är ambulansen som ebolasmittade svenskar får åka. Ett reportage i samverkan med tidningen Vi Bilägare text och foto: FREDRIK DIITS VIKSTRÖM Svenska medborgare som drabbas av extremt smittsamma sjukdomar, till exempel ebola, ska inte åka vanlig ambulans. Transporten till nationella högisoleringsenheten i Linköping ska ske med ett långt mer smittoskyddat fordon. Att både kunna vårda och transportera en högisoleringspatient är unikt. Ingen annan ambulans i världen har det konceptet, konstaterar Hans-Göran Magnusson. Han är ansvarig för specialtransporter på Falck Ambulans, utöver jobbet som ambulanssjukvårdare, och i vagnhallen på stationen i Kallerstad, några kilometer från universitetssjukhuset i Linköping, visar han den gulskinande skåpbilen. Ambulansen är den tredje i ordningen av svenska högisoleringsbilar. Det var efter ett fall av blödarfeber i Linköping 1990 som sjukvården insåg behovet av att kunna flytta särskilt smittsamma patienter på ett säkert sätt. Den första togs fram 1995, 2001 kom en vidareutvecklad ersättare, och nu är den tredje bilen i drift. För otränade ögon är det svårt att skilja den specialbyggda ambulansen från en vanlig, men Hans-Göran Magnusson ger exempel på skillnader. Han ställer sig vid den bakre jalusidörren på vänster sida och tittar upp mot ventilationsluckan. Innanför sitter ett smittskyddsfilter som ska vara närmast hundraprocentigt virustätt. Man kan stå här med näsan uppåt utan att bli smittad, säger Hans-Göran Magnusson och går fram till förarhytten. Han öppnar dörren och pekar mot en tryckmätare på mittkonsolen. Displayen visar en digital nolla, men vid transport kommer fläktsystemet se till att det blir undertryck i sjukhytten. Syftet, berättar Hans-Göran Magnusson, är att ingen kontaminerad luft ska pysa ut. Luften i ambulansen kommer inte ut utan att gå genom filtret. max fyra timmar på landsväg Möjligheten att flyga till patienten är ett annat kännetecken. Hans-Göran Magnusson böjer sig ned och visar en av tio fästöglor i chassit, som används för att kedja fast ekipaget ombord på försvarets transportflygplan Hercules. Fyra timmar på landsväg är begränsningen. Annars blir det flyg, säger Hans- Göran Magnusson. Eventuella flygtransporter utgår från Extremt smittsamma sjukdomar kräver att personalen använder heltäckande skyddsdräkter. 8 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se
Personalen fram kommunicerar med det avskilda vårdutrymmet via radio. Malmens flygfält i Linköping och en tänkbar destination kan vara Västafrika för att frakta hem en ebolasmittad hjälparbetare. På landsväg och i luften ska en läkare och en sjuksköterska, iklädda tätslutande skyddsdräkter, finnas i sjukhytten. Man kan jobba ungefär en timme i dräkten. Det blir väldigt varmt, säger Hans-Göran Magnusson och påpekar att det finns ett uppblåsbart slusstält för att byta personal utan att släppa ut luft. Han öppnar bakluckan och blottar en nästan naken inredning utan skåp. Så mycket som möjligt har rationaliserats bort för att underlätta sanering efter transport. Det är formalinrökning som gäller. Man ställer in ett aggregat, stänger dörrarna och låter det stå några timmar. Sedan vädrar man ut och sedan är det fixat. Utöver personalen i vårdutrymmet ansvarar två ambulanssjukvårdare för att köra ambulansen, vilket kräver C-kort, samt för att sköta radiokontakten med sjukhytten. eskort av två polisbilar Skarpt läge blev det för första gången i början av januari. En sjuksköterska, 1 2 1. Ambulansen är specialbyggd och unik i flera avseenden. Bakom ett jalusi finns till exempel en kompressor som tillverkar ren medicinsk luft. 2. Om patienten finns långt från Linköping kan ambulansen ta flyget. Lastsäkring i försvarets Herculesplan sker med tio fästöglor i chassit. 3. Patient och personal har separata syrgassystem. 3 www.s112.se samverkan 112 nr 2 2015 9
AmbulansSJUKVÅRD / Reportage ambulanssjukvård / Specialfordon Den nya ebolaambulansen är stationerad i Linköping och Hans-Göran Magnusson ansvarar för bilen. Här kan ebolasmittade få intensivvård under transport. För att underlätta sanering är interiören mer avskalad jämfört med en vanlig ambulans. nyligen hemkommen från arbete i Sierra Leone, visade symptom på ebola och isolerades på en infektionsklinik i Malmö. Med några timmars varsel var ebolaambulansen på rull och med eskort av två polisbilar flyttades patienten till specialenheten i Linköping, som senare konstaterade att sjuksköterskan inte var smittad. Man önskar ju inte att någon ska bli sjuk, men om man ändå tar fram en sådan här ambulans känns det bra att testa den i skarp miljö. Och alltihop gick bra, säger Hans-Göran Magnusson, som inte är orolig för att hantera ebolasmitta. Det är en väldigt läskig sjukdom, men jag har jobbat med den äldre bilen och vi har gjort mycket övningar, så jag känner mig säker till 100 procent. Tanken är att den gamla högisoleringsambulansen ska fasas ut, men än så länge finns den kvar vid sidan av den nya. Hans-Göran Magnusson föredrar två bilar. Vi är lyckligt lottade att vi har den andra ambulansen. Om vi bara skulle ha en är vi naturligtvis sårbara. FAKTA: ebolaambulansen Pris: Ungefär fyra miljoner kronor. Modell: Mercedes Sprinter (enkelhytt) ombyggd av Hofmanns Karosseri i Nykvarn. Mått, cm: Längd 647 Bredd 229 Höjd 261. Motor: V6-diesel, volym 2 987 cm 3, max effekt 190 hk, automatlåda. Prestanda: Toppfart 154 km/tim. Tjänstevikt, kg: 3 580. Totalvikt, kg: 5 000. 10 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se
FOUR.C MOBILE MOBILT ÄRENDEHANTERINGSSYSTEM UTVECKLAT MED RAKEL-ANVÄNDARE, FÖR RAKEL-ANVÄNDARE. Ta emot uppdrag och information från SOS Alarm AB eller egen ledningscentral direkt på skärmen. Kör direkt till bifogade koordinater med den integrerade navigatorn. Bekräfta genomfört moment via virtuella statusknappar, som också kan generera autoförfaranden. www.celab.se/fourc www.s112.se VERSION 5 FINNS UTE NU samverkan 112 nr 2 2015 11
AmbulansSJUKVÅRD / Reportage ambulanssjukvård / Reportage / Olycksgrupp Stein Erichsrud nationell olycksgrupp I Norge finns en särskild nationell olycksgrupp som på plats utreder alla olyckor med ambulanser inblandade. Vi kommer närmare verkligheten på det sättet, säger Stein Erichsrud på statliga Vegvesen. Text: Mats Jonsson Foto: Privat Foto: Norska Statens vegvesen Sedan den nationella olycksgruppen började detaljstudera alla ambulansolyckor 2009 har ett 70-tal olycksfall rapporterats varav ett tiotal allvarliga med ett dödsfall. Gruppen som leds av senior ingenjör Stein Erichsrud, aktuell som föreläsare på Ambulans 2015, har tillgång till olika specialkompetenser. Medlemmarna i gruppen nöjer sig inte med att analysera polisprotokoll och andra dokument. De åker själva ut på alla olycksplatser efter allvarliga händelser eller situationer som det av andra anledningar finns någonting att lära av. Vi undersöker bilarna, pratar med cheferna och intervjuar de inblandade. På det sättet kommer vi närmare verkligheten och får fram uppgifter som vi annars aldrig skulle ha kunnat komma åt. herarki inom vården Felaktig säkring av patienter och löst liggande utrustning har visat sig vara orsaken till många av de skador som uppstått vid ambulansolyckorna. Något som de norska ambulansstationerna fått allvarliga påminnelser om av olycksgruppen. Det har visat sig att det ibland varken är okunskap eller slarv som är orsaken till att det ligger lös utrustning som far omkring i bilen när det smäller. Det kan också ha med hierarkin inom sjukvården att göra. Om det följer med en läkare med egen löst liggande utrustning kanske ambulanspersonalen av underdånighet känner sig pressade och avstår från att säga ifrån. Vi har därför tryckt på hur viktigt det är att det är ambulanspersonal som bestämmer vad som sker bak i en ambulans, säger Stein Erichsrud. Andra vanliga olycksorsaker är dålig hastighetsanpassning, missförstånd eller kommunikationsmissar mellan ambulansförare och andra trafikanter, exempelvis vid rödljus eller rondeller. återkommande fortbildning viktig Olycksgruppen har utifrån tryckt på behovet av återkommande fortbildning. Till skillnad från i Sverige måste norska ambulansbesättningar, poliser och brandmän ha ett särskilt blåljuskörkort, ett kompetensbevis på att de efter praktiska och teoretiska tester visat sig vara kvalificerade att köra utryckningsfordom. Det är bra, säger Stein Erichsrud. Men det gäller att hålla i fortbildningen också. Ambulansbranschen har haft väldigt stort fokus på den prehospitala kompetensen. Körförmågan och utryckningskompetensen har hamnat något i skuggan På ambulansmässan i Stockholm kommer Stein Erichsrud att visa bilder och berätta om ett antal olycksfall, varför olyckorna inträffade och vad som hade kunnat göras annorlunda. Sidokollision mot bergvägg Dödsolycka november 2011. Olycksrapport med 4 fokusområden: Patientsäkerhet, Eftermonterad utrustning, Medicinteknisk utrustning i sjukhytt Ambulanspersonalens placering. Till skillnad från i Sverige måste norska ambulansbesättningar, poliser och brandmän ha ett särskilt blåljuskörkort. 12 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se
Trygghet - Ekonomi - Kvalitet För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård. Läs mer på: www.ambulansproduktion.se Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30 Prenumerera på Samverkan 112 Genom att prenumerera kan du följa med i vad som händer inom det spännande blåljusområdet. För 250 SEK får du sex fullmatade nummer av tidningen. För prenumerationer i Europa tillkommer portotillägg på 150 SEK. Beställ en prenumeration via vår hemsida www.s112.se/prenumerera/ W W W. G M M E D I C A L. C O M Vad gör DU i en CVCI* situation prehospitalt? Möt oss på Ambulans 2015 Vi finns i monter 10 *Can t ventilate, can t intubate www.s112.se samverkan 112 nr 2 2015 13
polis / Reportage / Polishund Hat-trick för Yatzy Efter bara drygt ett halvårs tjänstgöring har teamet, Daniel Vesterlund och polishundenyatzy gjort succé. På kort tid har de hittat tre försvunna personer och därmed bidragit till att rädda liv. Text och FOTO: Maria Jansson Sjödin Patrullhunden Yatzy är en fyraårig schäfertik. Tillsammans med Daniel utgör hon Västernorrlands nyaste tillskott bland hundekipagen. Det innebär ett av elva ekipage i länet och ett av fyrtiotvå i Region Nord, som täcker halva Sverige. I hela landet finns cirka 420 ekipage. 14 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se
En form av Hat-trick i eftersök. Eller kanske mer passande maxpoängen för triss i tärningsspelet med samma namn som polisens arbetsvilliga hjältinna, schäfertiken Yatzy. Det är uppenbart att Yatzy älskar sitt jobb. Egentligen fattar hon att det är jobb på gång redan när Daniel klär på sig i sin uniform. Än mer uppenbart blir det när de parkerar sin tjänstebil på polisens övningsområde. Det blev lite väl mycket uppmärksamhet, men samtidigt är det roligt när det skrivs positivt om polishens arbete och visst är jag stolt över Yatzy, säger Daniel Vesterlund, om uppmärksamheten efter de lyckade eftersöken. Hon älskar att jobba. Hon tycker att träning är kul, men förstås är det ännu roligare att jobba i skarpt läge, säger Daniel Vesterlund, hundförare med placering i Härnösand. Tanken för dagen är att köra ett extra träningspass på övningsområdet i Wifstavarv norr om Sundsvall. Yatzy har mycket energi och tycks aldrig bli riktigt mätt på träning eller jobb. I maj förra året var Daniel färdigutbildad hundförare. I slutet av juni blev han tilldelad sin tjänstehund Yatzy och de började jobba tillsammans. Det vardagliga arbetet handlar om att spåra efter föremål som försvunnit eller gömts undan, undersöka brottsplatser, spåra misstänkta brottslingar, vid behov skydda hundföraren, sig själv och andra. Eller söka efter försvunna personer. Att vara hundförare är det roligaste arbetet jag kan tänka mig som polis, säger Daniel. Man känner verkligen att man kan vara till glädje för andra och gör nytta. Kombinationen med honom som engagerad hundförare och Yatzy som duktig spårhund är därmed given. Triss i eftersök Och Yatzy har verkligen visat sig vara en fena på att spåra. I slutet av december gjorde alltså paret tre lyckade eftersök på försvunna personer på kort tid. Två skedde till och med under samma dygn. LUDVIKA HEDE Fredrik Tjärnbäck och Christer Färnlund färdiga för avresa hem till Jämtland. Första XC70 ambulansen från Nilsson hämtas av Mats Strand, Mikael Blomgren och Jan Norman. Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se www.s112.se samverkan 112 nr 2 2015 15 15
polis / Reportage / Polishund Händelser som rönt mycket uppmärksamhet. Visst är jag stolt över Yatzy. Men egentligen gör vi ju bara vårt jobb och det är många som gjort samma sak före oss. Det anmärkningsvärda är väl att det skedde inom en så begränsad tid och att vi båda dessutom är tämligen nya på jobbet, säger Daniel ödmjukt. Det började i mitten av december med att Daniel och Yatzy blev kallade till Hammarstrand i Jämtland där en dement man försvunnit från ett boende. Vi hade sökt av ett område och var på väg tillbaka, när Yatzy vek av ut på en lägda och markerade en toffel. Därifrån ledde spåret vidare till mannen som satt på en veranda och frös, med alldeles för lite kläder och bara en toffel. Han var väldigt nöjd över att få komma hem, in i värmen, få mat och bli ompysslad. Efter någon vecka kom nästa larm. Denna gång från Timrå. Vi gick i ett område längs kusten då Yatzy hittade den försvunna kvinnan i ett buskage. Det var kallt och hon hade troligen somnat när hon blev väckt av Yatzys skall. Hon blev först rädd, men jag hoppas och tror att hon fick den hjälp hon behövde på sjukhuset. Dagen därpå försvann en dement man i centrala Härnösand vid lunchtid. Först gick vi flera timmar på måfå i området, utan resultat. På kvällen, flera timmar senare fick vi ett tips som medförde att Yatzy kunde leda mig rätt. Vi hittade den kraftigt nedkylda mannen i en lada. Han var väldigt glad över att vi fann honom och visste inte riktigt hur han hamnat så fel. Ett starkt team Daniel är oerhört nöjd med Yatzy som både partner och familjemedlem. Hemma är hon som vilken familjehund som helst och är väldigt mån om barnen. Men hon har enormt mycket energi och kräver mycket aktivitet för att vara tillfreds. Efter de tre sökuppdragen med lycklig utgång, har hon steriliserats. En operation som krävde någon veckas lugnare tempo, vilket gjorde henne aningen rastlös. Men nu är det full fart igen och Yatzys humör är på topp, Hon är fokuserad och väldigt bra på att söka. Om hon får vittring spårar hon rätt på det som söks, säger Daniel stolt hundförare. Daniel har placerat ut två föremål som övning. När Yatzy får klartecken dammsuger hon området med sin känsliga nos. Hon hittar först det ena föremålet och sedan det andra, en pistol. Belöningen för uträttat arbete är som vanligt Daniels glädje och beröm, samt en bit brandslang att leka med och i bästa fall ett grisöra att gnaga på. Kraven på polishund och hundförare är ganska lika. De ska bland annat ha bra fysik, god hälsa och vara psykiskt stabila. Föraren ska förstås även ha en bra förmåga att hantera hundar. Man kan säga att en bra polishund har behov av en ledare, aktivitet och mat, i den ordningen. Egenskaper som är tydliga hos Yatzy. Under övningen har hon hela sin koncentration riktad mot Daniel. Vad som pågår runtom är ointressant. Inte förrän hon hoppat in i bilen och de är på väg från övningsområdet, ser hon undertecknad i ögonen. Lite som en bekräftelse på att hon faktiskt vet att de haft sällskap under övningen. När Daniel lossar kopplet är det sök som gäller. 16 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se
EASYFIX READY2GO Säker (krocktestad) 3 års Garanti Ergonomisk Komfortabel Inspired Safety Innovation Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com Dags för arbete. Yatzy är beredd och fokuserad på Daniels önskemål. Vill du arbeta inom ambulanssjukvården? För oss är det viktigt att du som anställd har möjlighet att utvecklas i din roll, från dag ett. Kom och prata med oss så berättar vi hur! En glad förare, en brandslang och lite lek är belöning nog för Yatzy. Vi finns i monter R8 på Ambulans 2015 regiongavleborg.se/jobb www.s112.se samverkan 112 nr 2 2015 17
ambulanssjukvård / Reportage / ambulansmuseum På 1970-talet körde Hasse Wiklöf Duett-ambulans i Säffle. Den upprustade ambulansen finns nu i Höljebacka utanför Trollhättan, där Hasse återsåg den för första gången på över 40 år. 18 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se
ambulansförare på 70-talet Makalöst! Höljebacka har gjort ett fantastiskt jobb! Det sa Hasse Wiklöf när han i återsåg den Volvo Duett-ambulans från 1961, som han själv körde utryckning med i början av 70-talet. Text: Mats thorner foto: john thorner Hasse Wiklöf har med sin bakgrund bra förutsättningar att bedöma det unika brandkårs- och ambulansmuséet i Höljebacka. Hans yrkeskarriär kom att omfatta totalt 42 år inom ambulanssjukvården. Från hans inträde på vaktmästeriets transportfunktion 1971 vid sjukhuset i Säffle, till han blev chef för ambulansverksamheten 1978 och ända fram till pensioneringen 2012. Det är nästan så man får en tår i ögat. När jag tittar in i Duetten är det som att bli förflyttad tillbaka i tiden, tycker Hasse och berättar några minnen från sitt inträde i ambulanssjukvården. Transport På den tiden var det en ren transportverksamhet. Patienterna räknades inte som patienter innan de kom innanför akutmottagningens dörrar. Det enda vi gjorde var att sköta transporten dit, berättar han. Hasse kom från byggbranschen till vaktmästeriet på Säffle Sjukhus. Den enda ambulans som fanns tillgänglig var Duetten från 1961. Den hade tidigare gått som ambulans i Karlstad och brukligt var att uttjänta Karlstadsambulanser skickades till Säffle och till sist till Årjäng, innan de togs ur drift. Vi hade inte mer än 240 utryckningar per år på den tiden och man körde själv. Det fanns en rutin som gjorde att man vid larm plockade upp ett sjukvårdsbiträde från akutmottagningen, som följde med ut. Oftast var det trafikolyckor och andra olyckor som ambulansen larmades till, berättar han. Som ambulans var Duetten pålitlig, men ganska slö. Den hade visserligen en B16 Sport-motor med dubbla förgasare som gav cirka 75 hästkrafter. Men vikten på 1,6 ton märktes och toppfarten låg bara kring 90 km i timmen. Svårstartad ibland Man lärde sig också att man aldrig skulle stänga av motorn ute på larmen. När den var varm ville den inte starta igen, man fick vänta tills den svalnat lite. Någon radiotelefon fanns inte från början i bilen. På larmen fick personalen klara sig själva och bristen på kommunikationer kunde göra att informationsflödet gick trögt som vid en olycka i en korsning med E18. Det var en bil lastad med sill, som hade vält. Det låg sill över hela vägen och eftersom ingen chaufför stod att hitta, så antog man att han låg under bilen, berättar Hasse. En kranbil rekvirerades från Karlstad, men innan räddningslyftet kom igång så kom chauffören i taxi tillbaka till olycksplatsen. Han hade tagit taxi för att åka till en telefon och ringa sin chef. Forceringsverktyget Annars är Hasse Wiklöf ganska sparsam med att berätta om händelser vid utryckningar. Det var alltid allvar vid ambulanslarm. Olyckor eller sjukdomsfall då färden till sjukhuset ofta handlade om att döden strax väntade. En sak tar han dock upp. Ambulanspersonalens roll som losstagare Vi hade spett och ett forceringsverkvikten på 1,6 ton märktes och toppfarten låg bara kring 90 km i timmen. www.s112.se samverkan 112 nr 2 2015 19
AmbulansSJUKVÅRD / Reportage ambulanssjukvård / Reportage / ambulansmuseum Putte Fredriksson och Hasse Wiklöf i nya ambulanshallen. tyg att använda efter trafikolyckor. Det verktyget var faktiskt riktigt bra och då var bilarna enklare att bända upp och klippa sönder än idag. Duetten och den tidens rutiner vid ambulanslarm var Hasse Wiklöfs inträde i sjukvården. Därefter har han varit delaktig i omdaningen och utvecklingen av verksamheten fram till dagens ambulanssjukvård. Det första jag började kämpade för som chef 1978 var att ambulansen skulle komma in under sjukvården, istället för att lyda under vaktmästeriet. Men det dröjde till 1995 innan det blev så. Inviger Ambulanshall Men ambulanssjukvårdens fantastiska utveckling under några årtionden är egentligen en annan historia och vi återvänder till Höljebacka: Där finns eldsjälen Putte Fredriksson, som bjöd in Hasse Wiklöf att komma och se sin gamla Duett-ambulans. Vi återställde den sedan vi räddat den från en hantverkare, som målat den grön och använt den både som arbetsbil och som campingbil, berättar han. (Se Samverkan 112 nr 3/2008). Det allra mesta av Höljebackas museum handlar om gamla brandbilar och utrustning till räddningstjänsterna. Men Putte och hans vänner i muséet har också Duettambulansen, en hästdragen ambulansvagn från 1905 och dessutom en Volvo spetsnos-ambulans från 1939. Men den är ännu inte renoverad. Ambitionen är att låta ambulansdelen av Vi hade inte mer än 240 utryckningar per år på den tiden och man körde själv berättar Hasse Wiklöf. Höljebacka Brandkårsmuseum har byggt ut. Nu finns också en ambulanshall med Duettambulansen från 1961 som en av klenoderna. Hallen invigs i maj. 20 samverkan 112 nr 2 2015 www.s112.se