FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 1 # JANUARI 2015 125 ÅR AV ENGAGEMANG, NYTÄNKANDE OCH ANSVAR. LKAB 1890-2015. 04 09 16 18 LKAB:s egen saxsop Kostnadsbesparingar i fokus Flickor tänk om! 60-års fritid Sveriges första yrkesskola Pojkarna blev gruvarbetare, flickorna hushållerskor 2 1 B KA Sid 5 L r å 5 ro Aa ric E VECKOBLADET # 1 2015 1 s Lar sid 2
LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID ÅRET VAR 1976 när jag som 20-åring tog klivet in i LKAB och började arbeta som lastare i Kirunagruvan. Jag fortsatte sedan arbeta med olika yrken under jord på somrarna under mina studier till bergsingenjör. Idag arbetar jag som vd för ett av världens, i mina ögon, häftigaste företag. Vi firar 125 år För mig var LKAB, precis som för många andra, en språngbräda in i yrkeslivet. En väg till spännande utmaningar och en chans att se världen. Något som jag tycker har varit utmärkande för vår koncern ända sedan starten 1890 är utvecklingsmöjligheterna. I år firar vårt företag 125 år. Vi har under åren genomgått både goda och mindre goda tider. Vår förmåga till nytänkande och geologin har alltid gjort oss starka. Vi har rika, rena och mäktiga magnetitförekomster med otroliga egenskaper som både sparar miljön och effektiviserar våra kunders processer. Nytänkandet och engagemanget har varit utmärkande för de människor som arbetat på LKAB genom åren och utvecklat allt från brytning och logistik till förädling och säkerhetsfrågor. Det är tack vare er, våra medarbetare, som vi har tagit oss hit där vi är idag. Ni är vår motor som gör att företaget rullar på. Jag är väldigt stolt över den drivkraft jag ser när jag besöker verksamheterna, över ert engagemang Vår förmåga till nytänkande och geologin har alltid gjort oss starka. LARS-ERIC AARO, VD, LKAB för bolaget och den kunskap ni alla besitter. Därför vill jag rikta ett stort tack till alla er som har varit med och bidragit till 125 fina LKAB-år. Nu ska vi fira. Vi inleder året med en jubileumsbilaga av Veckobladet. I detta nummer har vi samlat gamla artiklar från våra tidigare personaltidningar SKIP, Malm och LKAB-tidningen. Vi kan konstatera att utvecklingen har gått framåt, men att vi alltid har arbetat mot samma mål vad gäller såväl Säkerheten först som en god arbetsmiljö och störningsfri produktion. Vid jubileer är det alltid kul att titta bakåt och minnas, för av det kan vi lära oss framåt. Det är vårt gemensamma arbete som lägger grunden för framtiden, så länge vi fortsätter att lyssna på våra kunder och deras syn på oss och nyttjar det till att fortsätta utveckla oss. Jag ser fram emot att dela denna resa tillsammans med er. Det är vi som är LKAB. Foto: Lars-Eric Aaros inpasseringskort på LKAB, 1982 SVARAR TUMMEN UPP...för LKAB:s första kvinnliga gruvarbetare Ing-Marie Lundmark. Strongt jobbat! Lastaren Osvald Olausson Ingela Olsson, varumärkeschef, Luleå: Framtiden handlar om att anpassa oss till förändringar och motivera våra medarbetare oavsett vilka produkter vi erbjuder. CITATET Kostnadskontrollen inom ett företag får inte uppfattas såsom en slags ekonomisk polisfunktion, som användes att spåra upp syndare och anställda räfst. ARNE S.LUNDBERG, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR PÅ LKAB, 1958 Foto: Fredrik Björkenvall Rejäla kollegor under jord KIRUNA. Osvald Olausson blir intervjuad i personaltidningen Skip i september 1974. Med god teamanda, "rejäla kollegor" lågt en lön på 4 150 kronor per månad med underjordstillägg om en krona per timme sa han: "Jag kan inte tänka mig att arbeta ovan jord". Olausson hade en månadsinkomst på cirka 20 procent över rikssnittet enligt gammal SCB-statistik. Vart befinner sig LKAB om ytterligare 125 år? FREDRIK BJÖRKENWALL Aud Ljunggren, administratör, Narvik: LKAB er verdens ledende gruve- og stålprodusent. Produktene pumpes i rør til Narvik. Nytt administrasjonsbygg for LKAB i Narvik Saxat ur LKAB-tidningen 1957 nummer 1: NARVIK. Våren 1956 ble det nye kontorbygg påbegynt og beregnes å bli ferdig engang i löpet av sommaren 1958. Det er da meningen at det meste av det kontorarbeid som nu foregår ute på forskjellige steder ved anlegget, skal overföres till kontoret. Bygget som föres opp i 5 etasjer med kjeller, har en grunnflate på ca. 600 m 2. Säkrare 66 säkert 67 KIRUNA. Det mål som ställdes upp av främst Kiruna-förvaltningen när skyddskampanjåret startade den 1 april 1966, att olycksfallen skulle sänkas med 15 procent, överträffades med bred mariginal. Antalet olycksfall, med mer än tre dagars frånvaro, minskade från 651 året före till 462 under kampanjåret. Kampanjen Säkrare 66 säkert 67 innehöll förmansträffar, riktade skyddsinsatser, propaganda och premiesystem vars mål var att göra gruvarbetet ännu säkrare. Affischens slogan löd: Det blev säkrare 66, det blir säkert 67 också. JOHANNA FOGMAN Göran Heikkilä, risk manager, Kiruna: Ökade brytningsdjup och lönsamheten gör att LKAB övergår till att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfallet. 02 VECKOBLADET # 1 2015 OMSLAG: Eleven B. Häggroth på svets- och smidesavdelningen. Foto: Lennart Nilsson VECKOBLADET # 1 2015 03
LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Pulverspridarna är förmodligen de enda i landet och sparar utan tvekan stora summor för LKAB Foto: Personaltidningen Skip, 1967 LKAB:s egen saxsop, ett exempel på rationalisering av städningsarbetet i manskapshusen. Sopen uppmärksammades även utanför företaget. Billigare städning LKAB. Traditionen att tänka nytt och utveckla är lång inom LKAB. Det finns otaliga exempel från bolagets historia på både små och stora knep för att effektivisera servicen inom en mängd olika områden. 2 januari 04 VECKOBLADET # 1 2015 1903 tog lastningen af malm i fartyg sin början på den av trä uppförda provisoriska malmkajen i Narvik. procentigt resultat. Under åren 1958 1965 minskade kostnaderna för städningen med 21 procent, uppger personaltidningen Skip från 1967. Effektiviseringen infördes i flera olika steg. Det började med städscheman som följdes av maskinskurning av golven i manskapshusen i Kiruna. Maskinens originalskurborste höll bara en vecka och kostade på den tiden 140 kronor. Där utveckades en rondell av gummi för att fungera på grovporiga cementgolv som slet på de skurborstar som fanns på marknaden. Olika skurmedel testades för att hitta det som vara effektivast. Tidiga- Under 1960-talet infördes flera olika metoder på vardagsrationalisering i städarbetet. En av dessa var innovationen av den så kallade saxsopen. Den effektivare och billigare städningen fick även uppmärksamhet utanför LKAB. Tidskriften Modern Städteknik skrev: Rationaliseringen och uppfinnandet av nya redskap har givit ett hundrare användes såpa och det starka lutpulvret. För att minska mängden skurmedel konstruerades en spridare av skurpulvret. Pulverspridarna är förmodligen de enda i landet och sparar utan tvekan stora summor för LKAB, skriver personaltidningen Skip. LKAB utvecklade egna produkter som var så effektiva och hållbara att de också fick gensvar i andra delar av landet. Enligt Skip började en del tillverkare producera dessa LKAB-redskap. Populärast blev saxsopen och en speciell vattenraka. MARITHA MOSSBERG per dag var medelförtjänsten för 8:32kronor ortdrifvare år 1908. LKAB. Året är 1910 och 20 pojkar påbörjar sin gruvutbildning på praktiska ungdomsskolan i Kiruna. Ämnena är gruvkunskap, matematik och fysik. Samtidigt börjar 20 flickor i samma skola men utbildas till hushållerskor. Idag finns LKAB gymnasiet för både tjejer och killar, på lika villkor. Gruvskolan i Kiruna var Sveriges första yrkesskola och inrättades år 1905 av disponent Hjalmar Lundbohm. Skolan hade blygsamma två elever de första året men ökade snabbt i popularitet. Bakgrunden till initiativet var att han ansåg att ungdomar hade vettig sysselsättning efter avslutad skolgång. I personaltidningen Malm år 1953, hänvisar dåvarande rektor Bengt Stensland till en skrivelse som P.O. Lindmark sysslar med elsvetsning. Instruktör Nore Gustavsson instruerar Folke Ylipää (vid maskin), Lars Åhling och Eimer Pallari. Foto: LKAB Gruvlära - lika viktigt nu som då skickats till Kirunas skolnämnd där Lundbohm framhåller att inget torde vara mer ägnat att avhjälpa denna olägenhet än en skola, i vilken gossar undervisas i praktiska läroämnen och flickor i matlagning och kvinnlig slöjd. Gruvskolan tog fart på allvar i samband med högmekaniseringen av gruvindustrin och behovet av duktiga gruvarbetare växte. Den tvåårige gruvskolan riktade sig till pojkar och innehöll 593 timmar teori och 21 månader praktik. Idag är utbildning ett prioriterat område inom LKAB, och ett könsneutralt sådant. 300 elever från grundskola till universitetsnivå praktiserar årligen i olika delar av verksamheten, LKAB anordnar sommarskola för barn mellan 11-13 år, lärare och elever får besöka gruvorna utan kostnad och vi sponsrar LTU:s studentföreningar. Det finns även möjlighet att söka ekonomiskt stöd via LKAB Akademi, som bildat en stiftelse med 75 miljoner i kassan tillägnat utbildning. Skillnaden mellan dåtidens gruvskola och dagens LKAB gymnasium är att eleverna idag inte lär sig de klassiska gruvmomenten som att ladda, spränga och borra. Idag läser de svets, maskin, hydraulik och ellära. Efter utbilningen kan de söka sig till vilket företag de vill, säger Lars Gavelin, ansvarig för skolkontakter på LKAB. Totalt 78 stycken elever läser idag en gymnasielinje med inriktning mot gruvindustri i Kiruna och Malmberget. ERIKA LINDBLAD VECKOBLADET # 1 2015 05
LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Maritha Mossberg: Jubileumsår Underjordsbrytningen steg för steg V Bolaget LKAB har brutit järnmalm i underjordsgruvorna i Kiruna och Malmberget sedan början av 1900-talet. Idag är gruvan i Kiruna världens största och modernaste underjordsgruva, medan Malmberget har den näst största. Så här presenterades underjordsbrytningen i personaltidningen Malm, nummer 3, 1952. 1962, 28 augusti, Malmberget: Upplandslaven invigs, premiär för intern gruvradio. Intervjuare redaktör Göran Littke, Malmberget. Foto: Gunnar Eriksson Historisk gruvradio för LKAB-anställda FOTO: LENNART NILSSON LKAB. Vikten av god internkommunikation har alltid varit i fokus för LKAB. Införandet av gruvradion i Malmberget 1961 är ett perfekt exempel på detta. Några arbetsmoment i underjordsbrytning 1. Magasinbrytning, t. v. ortdrivare K. G. Marklund som undersöker takets hållfasthet. T.h. borrare V. Johansson, Kiruna. 2-3. Laddning och tändning. Skjutare A. Eriksson, Malmberget. 4. Tappning från magasin. Tappare K. A. Fransson, Malmberget 5. Provtagning från järnvägsvagn av provtagarna B. Strömberg och N. Salmi, Kiruna 1 LKAB har under en period haft egen gruvradio. I början av 1960-talet fanns LKAB:s personaltidning Malmaren, en tidning för att informera de anställda om företagets händelser, som delades ut i Malmberget och Luleå. Tidningen ansågs inte komma ut nog ofta för att ge aktuell information tillräckligt snabbt varpå radioprogrammet Nytt och Aktuellt startades. I början sändes programmet från LKAB:s egna lokaler i Uplands manskapshus till högtalare i Vitåfors restaurang och Barons manskapshus. Senare installerades även högtalare i gruvstugor under jord. Redan från början visade det sig att programmet mottogs med intresse av dem som hade möjligheter att lyssna på det. Men det visade sig också, för att intresset skulle kunna bibehållas, att det krävdes att inslagen i de olika programmen verkligen hade aktualitet, att de var opartiska och inte färgades av företags propaganda, sa redaktör Göran Littke i en gammal LKAB-publikation. Gruvradion startade i Svappavaara i mars 1971 och i Kiruna i maj 1972. arje år, varje dag är det någon eller något som högtidlighålls någonstans i världen. Det får mig att tänka på mina egna årsdagar av olika händelser i livet. Några minns jag med ett leende, andra med sorg och en del kanske jag inte alls vill komma ihåg. I år firar jag fem år hos LKAB. När jag anställdes så fyllde LKAB 120 år. Nu blir det 125 år. I år, den 3 mars, är det 127 år sedan hennes snälla mormor lastade malmtåget avgick från Malmberget mot Luleå hamn. En milstolpe för gruvindustrin men också för Sveriges industrialisering som fick järnväg till platser norr om polcirkeln. Keramikföretaget Höganäs grundades 1797 och är LKAB:s allra äldsta kund. Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift, Garpenbergsgruvan, startade på 1200-talet. Tänk vilka jubileum de har haft. Utan rötter får vi svårare att växa Till hösten kan jag fira att det är 27 år sedan jag blev jagad av militärpolis på Prags gator. Sveriges Radio fyller 90 år. Där hann jag vara med och fira mitt 20-årsjubileum och lite till. En högtidsdag är lite som att göra bokslut över den tid som gått. Att minnas är också att reflektera och se vad som har varit bra eller vad som kan göras bättre. Vi har alla en historia och den behövs för att blicka in i framtiden. Historielös blir annars det samma som rotlös. Och utan rötter får vi svårare att växa. Den svarta magnetiska stenen djupt ner i marken, ger genljud över hela världen. Det är anledningen till att LKAB jubilerar. HOLLY NELSON 3 06 VECKOBLADET # 1 2015 4 ANSVAR 5 2 Nu kan du lyssna på den allra första sändningen av Nytt och Aktuellt på LKAB.com. VECKOBLADET # 1 2015 07
LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Kurt Rosander, gruvmätare. Foto: Gunnar Eriksson Med hjälp av en koordinatograf gör gruvmätaren Roland Holmgren en grafisk ihopläggning av en ort. Foto: Gunnar Eriksson På millimetern med gruvmätarna LKAB. Vem styr ortdrivningen till de rätta koordinaterna? Gruvmätarna är ett yrke som radikalt förändrats de senaste 40 åren. Fortfarande finns dock paralleller att dra mellan dåoch nutid. Vi är nog många som minns vårt första möte med underjorden bakom ratten. Euforisk var kanske också känslan över att på något lustigt vis hitta rätt trots den egna desorienteringen? Den mänskliga hjärnan har fantastiska förmågor men mycket att tacka är självklart logiken i systemet. I en artikel i Veckobladets föregångare LKAB-Tidningen från år 1966 beskrivs hur det gamla och högskattade gruvmätaryrket regleras; För gruvmätaren gäller det inte att veta på ett hum. För honom gäller det millimetern. Kurt Rosander intervjuades om hans arbete i underjordsgruvan i Kiruna och beskrev 08 VECKOBLADET # NR 1 2015 jobbet som fritt och intressant men kunde samtidigt kontrollera att det ska bli skönt när snedbanorna är färdiga och man kan förflytta sig med motorfordon. År 1966, endast fyra år efter produktionen i Kiirunavaara gick helt under jord, var snedbanorna inte färdiga och gruvmätarna förflyttade sig kilometervis per dag till fots med utrustningen över axeln. Mätningen började med att man gjorde fyra tvåmetershål i ortgångarna, slog in styrrör i väggen för att senare mäta riktning och avstånd utefter redan fixerade punkter. Datan gick vidare till Gruvkartekontoret i Stockholm för behandling och leverans av utstakningsdata och de exakta koordinaterna. Jobbet var av allt att döma både precisionsartat och mödosamt innan pucken passades vidare till ortdrivningen. Idag har arbetet kvar en stor del av utmaningarna men gruvkartan görs digitalt med moderna mätinstrument. Johan Gustafsson, produktionschef och gruvmätare, säger att teodoliten är ett minne blott. Den är sedan länge ersatt med en totalstation och en fältdator vart alla punkter finns inprogrammerade. Man får fram samma information med några knapptryckningar fast principen med mätpunkter är densamma. Vad är egentligen den största skillnaden mot förr? Mätningen är betydligt effektivare idag, vi är fem stycken som mäter under jord. Backar vi bandet till 1970-talet var det omkring tio gånger fler gruvmätare, säger Johan Gustafsson. Samarbete i kostnadssänkande syfte FREDRIK BJÖRKENWALL Faktaruta Teodolit Teodoliten började användas i stor skala på 1780-talet. Det är ett precisionsinstrument för att mäta horisontala och vertikala vinklar. Låga kostnader förutsätter teknisk rationalitet och god hushållning med arbetskraft och materiel. Den så kallade kostnadskontrollen inom ett företag får inte uppfattas såsom en slags ekonomisk polisfunktion, som användes att spåra upp syndare och anställa räfst. Så sammanfattade Arne S. Lundberg, verkställande direktör på LKAB, bolagets kostnadsläge i en ledare i nummer 2 av LKAB-tidningen 1958. VECKOBLADET # NR1 2015 09
LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Historien går igen... Produktionsarbete i Kirunagruvan. D å, precis som nu, möttes LKAB av en snabb expansion av malmprodukter och en stark efterfrågan på järnmalm. Genom att sänka kostnaderna skulle LKAB komma att bli starkare i konjunkturväxlingar och vid hårdnande konkurrens på marknaden. Arne S. Lundberg skrev: Ekonomisk disciplin är väl nödvändig, men ledningens viktigaste uppgift i kostnadssammanhanget är att söka ta vara på de anställdas kostnadsmedvetande och ge dem sådant siffermaterial, att de kan mäta kostnader, göra jämförelser och finna de svaga punkterna. Målet är samarbete i kostnadssänkande syfte Utvecklingen må ha gått framåt sedan Arne S. Lundbergs tid, men fokus på kostnader är idag av lika hög prioritet. Ett av de viktigaste målen inför 2015 handlar om just kostnadsbesparingar. Vi ska sänka vår kostnader 10 VECKOBLADET # 1 2015 Gustav Björklund, skrotare under jord i Kirunagruvan. med cirka sjuhundra miljoner kronor mot produktionsåret 2014. Det blir en stor utmaning. Det finns alltid en risk för bakslag i ivern att spara pengar. Vi ska inte spara pengar på bekostnad av säkerheten, säger Markus Petäjäniemi, produktionsdirektör på LKAB. digt innebär det alltid en del inkörningsproblem när en ny huvudnivå tas i drift. Det gäller även Malmbergets senaste huvudnivå på nivå 1250 meter, där man drillats med en del schaktproblem, säger Markus Petäjäniemi. Produktionsåret 2014 känne- rå över. I somras vaknade åskguden Tor till liv och skapade problem i produktionen. LKAB förlorade allt som allt 280 000 ton färdiga produkter. Till det positiva händelserna hör minskade produktionsstörningar i Grate-kiln processen i Kiruna/Svappavaara, följt av en ökad stabilitet i processerna. Vi har investerat i förädlingsverken och byggt om en del tekniska bekymmer, infört rutiner och arbetat med mjuka åtgärder. Vi har blivit noggrannare med att sköta underhåll i verken, vilket lett till bättre resultat, säger Markus Petäjäniemi. Fjärde kvartalet blev lite av tecknas som ett år fyllt av både med- och motgångar. Vi fick en bra start under första kvartalet, gick in i en jobbig och tung period under andra och tredje kvartalet och avslutade med ett riktigt lyckat fjärde kvartal. Flaskhalsen var våra underjordsgruvor som begränsade LKAB:s produktion, säger Markus Petäjäniemi. I Kirunagruvan pågår arbetet med att avsänka etagespel från den gamla huvudnivån 1045 meter under jord till den nya på nivå 1365 meter. Det gör oss väldigt sårbara under den period vi producerar från två huvudnivåer. Samti- Externa störningar är svåra att Skrotning pågår. en solskenshistoria i vintermörkret. LKAB producerade årets bästa månad i december och klarade 2,36 miljoner ton färdiga produkter. Vi spurtade på slutet. LKAB:s totala leveransmål för året var 26,5 miljoner ton. Vi nådde inte hela vägen fram, men klarade 26,0 miljoner ton innan årets slut, säger Markus Petäjäniemi. En inte fullt lika glad solskens- historia är olycksfallsstatistiken och den höga kostnadsnivån. Vi klarade produktionsbudgeten med dryga 200 miljoner kronor vilket i sig är bra, men kostnadsläget är fortfarande för högt i förhållande till de stora konkurrenterna och rådande prisnivåer. Minst nöjd är jag dock med olycksfallsutvecklingen i produktionen, säger Markus Petäjäniemi. LKAB visade en positiv trend där olycksfallskurvan gick nedåt, men lyckades inte bibehålla trenden under 2014. Ett typiskt kvinnligt yrke. Det handlar om säkerhet i vardagen, att inte gena i kurvorna och utföra säkerhetsanalyser före påbörjat jobb, säger Markus Petäjäniemi. I LKAB:s befintliga produktionsapparat har ombyggnation av verken påbörjats för att höja kapaciteten att kunna ta emot malm från de nya dagbrottsgruvorna. Under 2015 hoppas jag på en olycksfri störningsfri produktion och lägre produktionskostnader. Vi har en utmaning i att gå tillbaka till en nedåtgående olycksfallstrend. Samtidigt har vi inlett arbetet med OpEx steg två, att långsiktigt bygga en resurseffektiv kultur som stärker vår konkurrenskraft, säger Markus Petäjäniemi. Nu skrivs 2014 års produktionssiffror in i LKAB:s 125-åriga arkiv. Det är dags att blicka framåt och lägga fokus på produktionsåret 2015. Foto: LKAB Markus Petäjäniemi Produktionsåret 2014 i siffror Kvalitetsvärde leveranser: 93 procent i kvalitetsvärde mot målvärdet som var 96 procent. Produktkostnad: 488 kronor per ton mot målet som var 474 kr per ton. Under fjärde kvartalet producerade LKAB sammanlagt 6,7 miljoner ton mot planen 6,3 miljoner ton. JOHANNA FOGMAN VECKOBLADET # 1 2015 11
LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID FÖRSTA KVINNAN UNDER JORD ING-MARIE BLEV LITE TUFFARE AV YRKET KIRUNA. LKAB och borrningen fanns inom familjen sedan många år. Ing-Marie Lundmark tog som första kvinna i LKAB chansen att gå i sin fars och farfars fotspår när det 1978 blev tillåtet för kvinnor att utföra bergarbete. När började du arbeta 1 inom LKAB? Jag började redan 1957 som 14-åring på kopieringen. Där fick jag hjälpa till att rita och utbildade mig även till ritare. 1978 blev det tillåtet för kvinnor att jobba med bergarbete. Jag funderade på det där med borrningen och gick en utbildning. Det var lika spännande som jag hade trott. Både min pappa och farfar har jobbat med borrning så det blev som att gå i deras fotspår. Farfar började redan 1903. Hur reagerade 2 omgivningen på ditt beslut? Jag kommer ihåg första dagen på utbildningen. De höll på att ramla av stolarna. De trodde att det jobb jag verkligen inte skulle klara av var borrningen. Men det visade sig vara fördomar. Jag jobbade på borrningen i åtta år. Vad var det bästa 3 med ditt jobb? Jag tyckte om att jobba därnere. Stämningen var bra, jag var i en bra grupp. När vi träffades i reporten var det en sammanhållning som kändes ganska speciell. Alla var i samma båt. Vilka utmaningar 4 hade du i ditt jobb? Det var ganska jobbigt. Det var tungt, rejält tungt. I fyra år hade vi de gamla aggregaten vilket innebar många tunga lyft. Mitt gäng fick testa de nya och utvecklade aggregaten. Då slapp vi lyfta i samma omfattning. LKAB har alltid varit vänligt mot mig och företaget ligger mig varmt om hjärtat Hur påverkade det dig att vara 5 först som kvinna att jobba inom bergarbete? Jag kanske blev lite tuffare. Jag fick lära mig att fatta egna beslut eftersom jag inte kunde springa och fråga någon. Vilken glädje jag har haft att få lära mig att använda verktyg. Hur tror du att det 6 påverkade LKAB att du började? Jag tror att LKAB började tänka annorlunda. Det var en fördel för företaget. Nu är det ju många kvinnor som jobbar under jord. Men det där med att jag skulle ha visat vägen så långt tänkte inte jag. Jag gjorde bara det jag själv tyckte lät spännande och jag trivdes. LKAB har ledorden engagerad, 7 nytänkande och ansvar. Känner du igen det från den tiden du jobbade inom företaget? Ansvar har man nog alltid känt. Man har LKAB i modersmjölken och i många familjer har det gått i tradition. Det var LKAB eller SJ. Det var många som var engagerade i LKAB, jag har mött lastare som varit nitiska och skulle göra sitt jobb till varje pris. LKAB firar 125 år i år. Hur tror du att 8 de kommande 125 åren kommer att se ut för företaget? Eftersom det finns malm och tiderna går upp och ner hela tiden så tror jag att LKAB finns kvar. Sådana här tuffa år har funnits då och då under hela LKAB:s historia. KAJSA LINDMARK Namn: Ing-Marie Lundmark Ålder: 72 år Jobbar: Pensionär Familj: En dotter och ett barnbarn. Bor: Skellefteå. Intressen: Går och tittar ishockey. Målar i akvarell. Släktforskning. Bästa egenskaper: Positiv, pratglad som vågar prova på nya saker. Sämsta egenskaper: Dålig på att motionera. LKAB mellan år: 1957 och 2001. ENGAGERAD 12 VECKOBLADET # 1 2015 VECKOBLADET # 1 2015 13
LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID T ack vare en framgångsrik satsning på arbetsskydd kunde LKAB tidigt jämställas med tung industriverksamhet snarare än gruvindustrin i fråga om olycksfall. Stora kampanjer sjösattes liksom utställningar och utbildningar i arbetsskyddets tecken. Men det var ändå det som kallades propaganda, det vi idag kallar riktade kommunikationsinsatser, som utgjorde basen för det arbetsmiljörelaterade arbetet. Målande och beskrivande texter lockade läsarna till eftertanke och reflektion. Till exempel det här utdraget, en dåtidens Ordning & reda-upplysning. Om var och en skulle kunna göra sig kvitt den vaneföreställningen att det skulle ligga något mindervärdigt att städa omkring sig, skulle inte bara en hel del av olycksfallen kunna undvikas, utan man säger också arbeta lättare och fortare. Att ta sig fram över en byggnadsplats skulle inte behöva vara som att vandra genom en djungel med spikbräden som giftigt huggande reptiler och slangar som snärjande lianer, och en titt ned i en förvaringslåda för dynamit skulle inte behöva vara som en illustration till sprängämnesinspektörens mardröm. Säkerheten lika viktig nu som då LKAB. Arbetsskydd lönar sig. Det konstaterade man tidigt på LKAB. Genom åren har den ena innovativa idén avlöst den andra för att upplysa medarbetarna om vikten av en god arbetsmiljö och säkra arbetsplatser. Arbetsskydd lönar sig Så lät det när 1954 års säkerhetskampanj skulle propageras ut till LKAB:s samtliga enheter. De stora antalet olyckor var fortfarande, under 1900-talets mitt, kopplade till tekniska brister och farliga ar- betsmoment. I personaltidningen Malm från 1954 redogjordes det för höstens kampanj, en storsatsning för att få bukt med olyckorna. Nu skulle tyngdpunkten läggas på propaganda och utbildning. Stort fokus lades på att göra samtliga anställda medvetna om vikten av enskilda insatser i strävan mot att skapa ökad sundhet och säkerhet. Material och metoder skulle utvecklas så att de kunde beskrivas som idiotsäkra. Och vägarna för att nå personalen var minst sagt innovativa. Utrymmen tapetserades med affischer men medarbetarna skulle också göras påminda om skyddsfrågan i duschen. Tvålar graverades med tänkvärda satser som olyckor sker inte av en slump- de har alltid en orsak eller vad sägs om envar sitt eget skyddsombud? Säkerheten först 2006 tog LKAB beslut om att ta ett riktigt krafttag för att förebygga olyckor och tillbud. Det resulterade i Säkerheten först, ett arbetssätt snarare än ett projekt eftersom det inte finns ett stoppdatum. Därmed togs ett tydligt inriktningsbeslut om att säkerhetsarbetet aldrig är avslutat utan ständigt måste prägla verksamheten. Tidigt sattes målet om noll olycksfall upp och för att nå dit måste säkerhetsarbetet innefatta både hårda och mjuka frågor. Det handlar om att jobba med helheten. Inom ramen för det ryms så många fler mjuka värden än hårda, exempelvis beteenden och värderingar, berättar Kaisu Nilsson, avdelningschef på företagshälsovården. LKAB hade redan kommit en bra bit på vägen i fråga om att reducera uppenbara risker som ofta var kopplade till riskfyllda arbetsmoment. Nu var det dags för nästa steg. Allvarliga olyckor har minskat radikalt. De vanligaste olycksfallen vi har finns i kategorierna gällande snedtramp, snubbling, halkning samt hantering av föremål. Egentligen är det enkelt att eliminera, säger Jim Kostet, sektionschef på Företagshälsovården. När 125 år av arbetsmiljöoch säkerhetsarbete ska summeras är det lätt att konstatera följande - vi har kommit en otroligt lång bit på vägen men när det handlar om arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet finns inget slutdatum. JOSEFINE EJEMALM Jim Kostet, sektionschef på företagsfoto: Fredric Alm hälsovården. Tre ingredienser för lyckat säkerhetsarbete enligt 1966 års modell: Riktade insatser mot objekt och operationer som tidigare gett relativt stora utslag i statistiken. Detta arbete är också till vardags ett naturligt inslag i skyddsarbetet. Påverkan via första ledets arbetsledare. Träffar med arbetarna, 20-30 minuter långa och med ett par tre veckors mellanrum, skall ägnas åt angelägna skyddsspörsmål. Foto: Lennart Nilsson 14 VECKOBLADET # 1 2015 Frekvensen för antalet olycksfall med frånvaro per miljon arbetade timmar mellan 1960-2012. Skyddspropaganda, i första hand i personaltidningen och, vid malmbergsförvaltningen, gruvradion. VECKOBLADET # 1 2015 15
LEDARE OPEX REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Utdrag ur Upplysningar och ordningsregler för patienter vid Kaptensgårdens sanatorium : Under liggkurerna får samtal förekomma, men icke sång, hvissling eller oväsen. Under liggkuren omedelbart efter middagsmåltiden, den s.k. >>sofkuren>>, iakttages tystnad. Foto: LKAB-tidningen, nummer 4, 1974 Tänk om allt går igen? LKAB. Få lokalmedier och ännu färre branschfolk missade LKAB:s stora rekryteringsturné under hösten. Tänk om ledde till över tusen intresseanmälningar för nya tjänster. Men var konceptet verkligen helt nytt? Under förra året arbetade LKAB fram ett rekryteringskoncept riktat till framtida bland medarbetare utanför Malmfälten, konceptet Tänk om. Rekryteringen kickstartade under hösten med besök i fyra norrländ- 16 VECKOBLADET # 1 2015 ska städer Umeå, Skellefteå, Sundsvall och Östersund, för att få ihop så många intresseanmälningar som möjligt för kommande vakanser i de nya gruvorna i Svappavaarafälten. i Kiruna, och gav ett konkret exempel: Jag skickas på jobb jag inte trivs med. När killarna svetsar får jag måla. Flickor tänk om! kompleten liknande kampanj sjösattes terades med en särskilt tillsatt år 1978. Målet var i första jämställdhetsgrupp som hand inte att locka arbetade för kvinnors människor utanför utbildning i mansmalmfälten till jobb dominerade yrken i gruvorna, utan inom LKAB. Under kampanjen var 1974 1975 En kvinna betraktas åren istället ett (strax före den inte som jämbördig globala stålkrisen, försök att bryta arbetskraft den nära nog reds. anm.) anställ helt mansdodes 350 människor ELSE-MAY NILSSON minerande i bolaget varav 100 trenden som då av dessa var kvinnor. rådde i svensk industri. Sedan dess har antalet stakvinnor i gruvornas produkdigt gått upp och idag är cirka tion var lätträknade och 19 procent av personalstyrkan frustrationen bland de få som inom koncernen kvinnor med fanns var mycket påtaglig. ambition till fortsatt ökning. LKAB:s Flickor tänk om! Vi har satt ett mål om att 30 annonserades i tidningar och procent av de vi anställer till de via Arbetsförmedlingen. Elsenya gruvorna ska vara kvinnor. May Nilsson blir intervjuad i Vi behöver mer jämställda arpersonaltidningen Skip under betsplatser, sade Svappavaaras försommaren 1978. platschef Monica Quinteiro i Det är en press att ständigt samband med starten av kambehöva visa att man duger panjen Tänk om hösten 2014. till. En kvinna betraktas inte FREDRIK BJÖRKENWALL som jämbördig arbetskraft, sade Else-May Nilsson, tidigare mekaniker i anrikningsverket Patienterna på sanatoriet hade tre liggkurer per dag. Till utrustningen hörde bland annat liggstolen i trä, tjocka filtar och Foto: Kaptensgårdens sanatorium Malmberget, årsberättelse för år 1911 renhudar. Frisk luft och spottkoppar skulle bota tuberkulosen MALMBERGET. 1911 togs de första patienterna emot på sanatoriet. Kaptensgården ägdes av LKAB och var till för bolagets arbetare och familjer. Enligt årsberättelsen för 1911 bör Kaptensgården utanför Malmberget ha varit det nordligaste sanatoriet för lungtuberkulos i Sverige. För familjeförsörjare på LKAB var vistelsen kostnadsfri. Övriga LKAB-arbetare samt familjemedlemmar betalade en dagsavgift på 1 kr. Gustaf Neander, läkare på Kaptensgårdens sanatorium, är författare till årsberättelsen. Han skriver att sanatoriebehandlingen inriktade sig på hvila, frisk luft och kraftig näring. De bästa resultaten skulle nås genom noggrant regleradt lefnadssätt. Patienterna hade därför en fast uppställd dagordning som skulle följas från morgon till kväll. I ordningsreglerna för sanatoriet betonades renlighet och att motarbeta hostretningar: Det är af stor vikt för patienten att lära sig lämpligaste sätt att oskadliggöra upphostningarna, enär dessa anses vara af största betydelse för smittans spridande. När den sjuke hostade upp slem skulle de använda särskilda spottkoppar som noggrant rengjordes. Kaptensgårdens sanatorium lades ner 1950. Den nuvarande Kaptensgårdens lokaler används av Malmbergets AIF. Tuberkulos, förkortat tbc, är en smittsam infektionssjukdom som främst angriper lungorna. ÅSA HAAPASAARI Vid sanatoriet är fastställd följande dagordning Klockan 7.15 temperaturmätning. 7.30 afrifning, uppstigning. 8 1:a frukost. 8.20 morgonbön (frivillig). 8.30 rengöring af spottkoppar, städning av sofrum, hvarvid såväl manliga som kvinnliga patienter bädda sina sängar. 9.15 promenad. 10 2:a frukost. 10.30 12 l iggkur. 12 mjölk. 12 1.15 ledighet. Förmiddagens fastställda dagordning på sanatoriet. För eftermiddagen fanns en liknande dagordning som noggrant skulle följas fram till att patienten skulle gå och lägga sig. VECKOBLADET # 1 2015 17