TJÄNSTESKRIVELSE 1 (10) 2013-09-11 Utbildningskontoret Dnr BIN 2013-232 Michael Andersson BOU 2013-399 Dnr KS Bildningsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Lärarlyftet II, förskolelyftet II och rektorslyftet Begäran om ianspråktagande av markeringar för kompetensutveckling UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till Bildningsnämndens beslut: 1. Bildningsnämnden begär hos kommunstyrelsen om ianspråktagande av markeringar för kompetensutveckling avseende lärarlyftet II med ca 2 700 tkr 2013, 3 500 tkr 2014 och 3 500 tkr för 2015. Förslag till Barn- och ungdomsnämndens beslut: 1. Barn- och ungdomsnämnden begär hos kommunstyrelsen om ianspråktagande av markeringar för kompetensutveckling avseende lärarlyftet II med ca 13 000 tkr 2013, 13 000 tkr 2014 och 13 000 tkr för 2015. 2. Barn- och ungdomsnämnden begär hos kommunstyrelsen om ianspråktagande av markeringar för kompetensutveckling avseende förskolelyftet II med ca 750 tkr 2013 och 750 tkr för 2014. 3. Barn- och ungdomsnämnden begär hos kommunstyrelsen om ianspråktagande av markeringar för kompetensutveckling avseende rektorslyftet med ca 300 tkr 2013, 300 tkr för 2014 och 300 tkr för 2015. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Bildningsnämnden beviljas medel avseende lärarlyftet II med ca 2 700 tkr 2013, 3 500 tkr 2014 och 3 500 tkr för 2015 som finansieras med ianspråktagande av markering för kompetensutveckling. Ianspråktagande respektive år sker utifrån faktiska redovisade kostnader dock sammanlagt max 9 700 tkr. 2. Barn- och ungdomsnämnden beviljas medel avseende lärarlyftet II med ca 13 000 tkr 2013, 13 000 tkr 2014 och 13 000 tkr för 2015 som finansieras med ianspråktagande av markering för kompetensutveckling. Ianspråktagande respektive år sker utifrån faktiska redovisade kostnader dock sammanlagt max 39 000 tkr. 3. Barn- och ungdomsnämnden beviljas medel avseende förskolelyftet II med ca 750 tkr 2013 och 750 tkr 2014 som finansieras med ianspråktagande av
2 (10) markering för kompetensutveckling. Ianspråktagande respektive år sker utifrån faktiska redovisade kostnader dock sammanlagt max 1 500 tkr. 4. Barn- och ungdomsnämnden beviljas medel avseende rektorslyftet med ca 300 tkr 2013, 300 tkr 2014 och 300 tkr för 2015 som finansieras med ianspråktagande av markering för kompetensutveckling. Ianspråktagande respektive år sker utifrån faktiska redovisade kostnader dock sammanlagt max 900 tkr. SAMMANFATTNING En förordning (SFS 2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor antogs 2011 och har därefter justerats vid flera tillfällen. Lärare och förskollärare måste också från och med i december 2013 vara legitimerade för att kunna bli anställda utan tidsbegränsning. Från den 1 juli 2015 gäller att tillsvidareanställda lärare utan behörighetsgivande examen inte får sätta betyg. För att Linköpings kommun ska klara kraven från staten måste ytterligare extra fortbildningsinsatser genomföras under åren 2013-2015 och ev längre för lärare och förskollärare. Sammantaget under våren 2013 inom grundskolan deltog cirka 175 lärare och fritidspedagoger i olika kurser inom Lärarlyftet II. Intresset inom gymnasieskolan för att delta i utbildning inom Lärarlyftet II har varit stort, inför hösten 2013 kommer ca 125 lärare och fritidspedagoger att delta. Alla har inte kunnat få starta ännu utan många står på kö. Fortfarande finns dock en stor osäkerhet avseende framtiden utifrån de övergångsbestämmelser, som är tänkta att träda i kraft 1 dec 2013, samt det faktum att endast c:a 430 lärarlegitimationer (drygt 300 legitimationer för lärare i grundskola och gymnasieskola och c:a 120 för förskollärare) hittills inkommit. Detta innebär en stor osäkerhet för Linköpings kommun gällande det framtida behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Många lärare vet fortfarande inte hur deras behörighet kommer att bedömas. Bildningsnämndens resursbehov under perioden motsvarar ca 10 mnkr och Barnungdomsnämndens behov motsvarar ca 42 mnkr som finansieras via kommunstyrelsens markering för kompetensutveckling. Beslutsunderlag: Klicka här för att ange text.
3 (10) BAKGRUND En förordning (SFS 2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor antogs 2011 och har därefter justerats vid flera tillfällen. Sammanlagt är det totalt cirka 180 000 redan examinerade och yrkesverksamma lärare som ska legitimeras. Avgörande för vilken behörighet läraren får är innehållet i examensbeviset. Lärare och förskollärare måste också från och med i december 2013 vara legitimerad för att kunna bli anställd utan tidsbegränsning. Från den 1 juli 2015 gäller att tillsvidareanställda lärare utan behörighetsgivande examen inte får sätta betyg. Till maj månad 2013 har 145 000 lärare och förskollärare ansökt om legitimation och 110 000 legitimationer är utfärdade av Skolverket. Övergångsbestämmelser Regeringen har i överenskommelse med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund enats om riktlinjer för övergångsregler som ska utformas för yrkeserfarna lärare i samband med övergången till lärarlegitimation med skärpta behörighetskrav. Regeringen kommer att lämna sitt förslag i en proposition till riksdagen innan sommaren 2013 och har för avsikt att de nya övergångsreglerna ska träda i kraft den 1 december i år. Utgångspunkten är att behörighetskraven i reformen ligger fast. Lärare ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i. Huvudvägen till behörighet är genom behörighetsgivande utbildning vid universitet och högskolor. Legitimerade lärare som saknar behörighet i ämne men under lång tid har undervisat i detta ska under en övergångsperiod kunna få sin yrkeserfarenhet tillgodoräknad och validerad. Principerna för detta ska vara följande: 1. En legitimerad lärare som undervisar i ämne som läraren saknar behörighetsgivande utbildning i beviljas behörighet om följande förutsättningar är uppfyllda: - läraren har undervisat under sammanlagt minst åtta läsår i ämnet under de senaste 15 åren, enligt läroplaner, kursplaner och i huvudsak enligt timplanens omfattning, - läraren själv ansöker om behörighet, - huvudmannen intygar att undervisningen har ägt rum enligt denna omfattning och intygar sökandens lämplighet i övrigt. Beslut fattas av Statens skolverk. Den enskilde ska kunna få beslutet överprövat. 2. För den som senast den 1 juli 2015 fyller 57 år ska lägsta kravet på undervisningserfarenhet enligt punkt 1 i stället vara fyra läsår. 3. Lärarlyftet, finns för legitimerade lärare som undervisar i ämnen som de saknar behörighet i. För den lärare som vill få sin yrkeserfarenhet validerad för behörighet, men som inte uppfyller kraven enligt punkt 1 eller 2 ovan, ska det vara möjligt att få detta prövat inom ramen för Lärarlyftet. Stockholms universitet får ett särskilt uppdrag att tillsammans med andra lärosäten utveckla formerna för validering.
4 (10) 4. Lärare ges, efter bedömning av Skolverket, behörighet om de tidigare har kompletterat sin utbildning med ett antal poäng som kan anses motsvara behörighetskraven vid tidpunkten för kompletteringen. Genomförande av Lärarlyftet II i Linköpings kommun Grundskolan Sammantaget under våren 2013 deltar cirka 175 lärare och fritidspedagoger i olika kurser inom Lärarlyftet II enligt följande fördelning: Deltagare ht 2012 - Cirka 63 lärare (690hp) och 10 fritidspedagoger (142,5hp) - Prioriterade ämnen: svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, naturorienterande ämnen åk 1-6 samt teknik Deltagare vt 2013 - Cirka 86 lärare (967,5hp) och 14 fritidspedagoger (202,5hp) - Prioriterade ämnen desamma som ht 12 samt teknik och svenska som andraspråk åk 1-9 och de lokala behov som finns ute på respektive skola. Beviljade studier till ht 2013 - Cirka 96 lärare ( 1 102,5hp) och 15 fritidspedagoger (202,5hp) - Lokala behov är prioriterade, vilket innebär studier inom bl a följande ämnen: Grundskolan: matematik, engelska, kemi, biologi och teknik. Grundsärskolan: speciallärarutbildning inriktning utvecklingsstörning Fritidspedagoger: praktiskt estetiska ämnen. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Intresset för att delta i utbildning inom Lärarlyftet II har varit stort. Alla har inte kunnat få starta ännu utan många står på kö. Störst efterfrågan är det på utbildning inom nya ämnen i gymnasieskolan, t ex pedagogik, sociologi, juridik, media och teknik. Inom svenska och svenska som andra språk behöver några lärare komplettera sin utbildning med 30hp för att komma upp i de 120 respektive 90hp som kräva för behörighet. Nästan alla lärare inom gymnasiesärskolan behöver komplettera sin utbildning med 90hp speciallärarutbildning med inriktning utvecklingsstörning. Detta kommer att ta tid eftersom utbildningen bedrivs på halvfart och därmed tar sex terminer. För att inte verksamheten ska bli lidande kan inte heller alltför många vara på utbildning samtidigt. Deltagare Lärarlyftet II - ht 2012: 10 lärare, 180hp - vt 2013: 16 lärare, 230hp
5 (10) Beviljade studier ht 2013-10 lärare, 142,5hp Finansiering De ekonomiska villkoren för deltagande i Lärarlyftet II för Linköpings kommuns lärare och fritidspedagoger innebär att 80 % av studietiden ingår i tjänsten och 20 % av studietiden är studieledighet utan lön. Tjänstledighet beviljas således endast för den omfattning som 20 % av studietiden motsvarar för medarbetaren. Tjänstledighet för deltagande reducerar varken semester/uppehållslön eller pensionsgrundande tid och lön.. Den i lärarens reglerade årsarbetstid avsatta tiden för kompetensutveckling ska i huvudsak användas för medverkan i Lärarlyftet II. Enheternas ersätts med en schablonersättning enligt nedanstående tabell per högskolepoäng och är avsedd att täcka vikariekostnader och alla kringkostnader förutom resor och övernattning utanför länet för vilket särskild schablon finns. Fritidspedagoger Lärare grundskola Lärare gymnasieskola 5 000kr/hp 6 200 kr/hp 6 800 kr/hp Under 2012 finansierades satsningen på Lärarlyftet II med ombudgeterade medel från 2011 års bokslut enligt barn- och ungdomsnämndens respektive bildningsnämndens förslag till bokslutsdisposition. För 2013 och 2014 har medel för lärarlyftet II avsatts under kommunstyrelsens resursmedel. För vt 2013 kommer följande medel för genomförd kompetensutveckling att avropas från kommunstyrelsen markering för kompetensutveckling: BOU: 5 866 tkr varav resor 48 tkr BIN: 1 514 tkr varav resor 5 tkr Kvarstår att avropa medel för några resor. För ht 2013 beräknas följande medel för pågående och planerad kompetensutveckling att avropas från kommunstyrelsen markering för kompetensutveckling: BOU: 6 249 tkr varav resor c:a 55 tkr grundskola 911 tkr varav resor c:a 5 tkr fritidshem BIN: 1 162 tkr varav resor c:a 4 tkr
6 (10) Framtida behov Generellt De övergångsbestämmelser, som är tänkta att träda i kraft 1 dec 2013, samt det faktum att endast c:a 430 lärarlegitimationer (drygt 300 legitimationer för lärare i grundskola och gymnasieskola och c:a 120 för förskollärare) hittills inkommit, innebär en stor osäkerhet för Linköpings kommun gällande det framtida behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Många lärare vet fortfarande inte hur deras behörighet kommer att bedömas. Grundskolan och grundsärskolan Det som med säkerhet kvarstår är det stora behovet av behöriga lärare i grundsärskolan och speciallärare i grundskolan. Allt eftersom legitimationer utfärdas kommer det även att bli tydligare i vilka ämnen i grundskolan som kompletterande behörighetsgivande utbildningar kommer att vara nödvändiga, utöver de prioriteringar av matematik, svenska, engelska och naturvetenskapliga ämnen som hittills gjorts. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kvarstående behov finns inom svenska (61-120hp) svenska som andra språk (61-90hp), spanska (61-90hp), speciallärarutbildning, ämnen inom inriktningen medier, information och kommunikation på samhällsvetenskapsprogrammet, ämnen på teknik programmet, ämnen inom inriktningen estetik och media på estetiska programmet, pedagogik, sociologi, matematik och juridik. Behoven är som störst inom de ämnen som ges på samhällsvetenskapsprogrammet eftersom det är gymnasieskolans största program. Totalt är dubbelt så många lärare från gymnasieskolan aktuella för Lärarlyftet II än de som i dags läget kan erbjudas plats. Ytterligare 10 lärare inom gymnasiesärskolan behöver komplettera med speciallärarutbildning mot utvecklingsstörning 90hp. Finansiering Planeringen för 2014 visar på nedanstående behov av ianspråktagande av kommunstyrelsens markering för kompetensutveckling: BOU För 2014 beräknas 13 000 tkr behövas. Långa utbildningar framförallt inom grundsärskolan kommer generera behov även för 2015. BIN För 2014 beräknas 3 500 tkr behövas. Behovet är dock större framförallt inom gymnasiesärskolan, men då utbildningarna är långa (90hp) kan inte alla komma igång med utbildning under 2014 utan några måste vänta till 2015.
7 (10) Slutsatser Behovet av behörighetsgivande utbildningar kommer att vara fortsatt stor under 2014. Svårigheterna som finns med legitimationsutfärdandena i kombination med oklarheterna kring övergångbestämmelserna innebär att en säkrare prognos för 2014 inte kan ske förrän senare under hösten 2013. Det finns samtidigt grund för en prognos av fortsatt flerårig satsning på behörighetsgivande utbildningar inom särskolan, såväl grundskolesärskola som gymnasiesärskola liksom generellt för speciallärare. De kommande behoven för grundskolan är i högre grad kopplat till de besked som ges genom fortsatt legitimationsutfärdande. Kortare behörighetsgivande kurser inom flera ämnen kan vara aktuella för låg- och mellanstadiet, färre men mer omfattande för lärare på högstadiet. För gymnasieskolan kommer behovet under 2014 att vara större än vad som låg till grund för budgetbeslutet 2012. Orsaken är framför allt att merparten av de kurser som krävs för att ge behörighet för gymnasielärare omfattar fler poäng än vad som låg till grund vid den preliminära beräkningen. Det innebär även att flera av dessa utbildningar kommer att pågå även 2015. Motsvarande gäller även för de behörighetsgivande utbildningarna för särskolan. Förskolelyftet II Bakgrund Regeringen uppdrog åt Statens skolverk att under 2012-2014, med start våren 2012, svara för genomförande av fortbildning av förskollärare och förskolechefer i förskolan. Fr.o.m. hösten 2013 har även vissa kurser öppnats för barnskötare. För att kunna leva upp till skollagens och läroplanens krav behöver förskolechefer och förskollärare i förskolan ytterligare möjligheter att utveckla sin kompetens. Under 2009-2011 genomfördes en fortbildningsinsats i form av det s.k. förskolelyftet. Den satsningen följdes upp med kompetensutveckling som ska bidra till att stärka förskollärares och förskolechefers kompetens och därmed främja förskolans måluppfyllelse. Kurserna omfattar högst 7,5 högskolepoäng. Genomförandet av Förskolelyftet II i Linköpings kommun Under våren 2013 deltog 16 förskollärare i olika kurser inom Förskolelyftet II, samtliga på Linköpings Universitet, enligt följande fördelning; Deltagare ht 2012-11 förskollärare - Kurser; Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet systematiskt kvalitetsarbete, 7,5 hp och Utmana och stödja varje barns utveckling och lärande i förskolan, 7,5 hp.
8 (10) Deltagare vt 2013-5 förskollärare (+ 11 förskollärare från ht 2012) - Kurs; Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet systematiskt kvalitetsarbete, 7,5 hp. Beviljade studier till ht 2013-11 barnskötare och förskollärare - Kurs; Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan, 7,5 hp. Intresset för att delta i Förskolelyftet II har varit ganska stort men tyvärr har ett flertal kurser blivit inställda p.g.a. för få deltagare. Förskolechefen har gjort en prioritering bland de medarbetare som sökt till förskolelyftet och därefter har utbildningskontoret prioriterat med utgångspunkt att få så god spridning som möjligt. Finansiering Det finns inget statsbidrag kopplat till Förskolelyftet II. De ekonomiska villkoren för deltagande i Förskolelyftet II för Linköpings kommuns förskollärare och barnskötare innebär att 80 % av studietiden ingår i tjänsten och 20 % av studietiden är studieledighet utan lön. Tjänstledigheten beviljas således endast för den omfattning som 20 % av studietiden motsvarar för medarbetaren. Tjänstledigheten för deltagande reducerar varken semester/uppehållslön eller pensionsgrundande tid och lön. Enheten ersätts med en schablonersättning med 5000kr/högskolepoäng och är avsedd att täcka vikariekostnader och kostnader för litteratur. Under 2012 finansierades satsningen på Förskolelyftet II med ombudgeterade medel från 2011 års bokslut enligt barn- och ungdomsnämndens förslag till bokslutsdisposition. För 2013 och 2014 finns följande behov av ianspråktagande av medel från kommunstyrelsens markering för kompetensutveckling till Förskolelyftet II: För 2013 beräknas 750 tkr och för 2014 beräknas 750 tkr. Rektorslyftet Bakgrund Rektorslyftet är en statlig satsning på vidareutbildning av rektorer under perioden 2012-2014. Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng och är på avancerad akademisk nivå. Kursen har som huvudmål att utveckla rektors pedagogiska ledarskap. Rektorslyftet är till för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning Och därefter har arbetat minst i ett år som rektor med ansvar för läroplansstyrd verksamhet.
9 (10) Genomförande av utbildning Utbildningen genomförs bla av Linnéuniversitetet I Växjö där våra deltagare går. Rektor avsätter cirka 15 procent av sin arbetstid för fortbildningen. Utbildningen sträcker sig under högst två terminer och minst 8 fortbildningsdagar ingår. Studierna sker både i grupp och enskilt Utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun hade 7 deltagare 2011/12 och 9 deltagare 2012/13. I nuläget finns inga anmälda till 2013/14. Finansiering För 2013 och 2014 finns följande behov av ianspråktagande av medel från kommunstyrelsens markering för kompetensutveckling till rektorslyftet: För 2013 finns behov av medel motsvarande ca 300 tkr och för 2014 och 2015 ca 300 tkr per år även om det i dagsläget inte finns några anmälda avseende läsåret 2014/2015. RESURSBEHOV Resursbehovet för 2013 är ca 16 800 tkr, för 2014 ca 17 600 tkr och för 2015 ca 16 800 tkr vilket för perioden 2013-2015 totalt blir 51 200 tkr. Ytterligare medel kan komma att behövas efter 2015 men i dagsläget är nivån svår att uppskatta. FINANSIERING Finansiering för lärarlyftet II, förskolelyftet II och rektorslyftet under 2013-2015 föreslås ske med kommunstyrelsens markering för kompetensutveckling. Eventuellt kan vissa kostnader även finnas efter 2015. SAMRÅD Samråd har skett med ekonomiavdelningen som tillstyrker förslaget till finansiering. Kommunstyrelsens markering för kompetensutveckling uppgår till 98 247 tkr. Barnoch ungdomsnämndens och Bildningsnämndens sammanlagda förslag till ianspråktagande uppgår till 51 200 tkr, därefter återstår 47 047 tkr av markeringen för kompetensutveckling.
10 (10) MBL Information enligt MBL 19 har genomförts. KOMMUNLEDNINGSKONTORET UTBILDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Lars Rehnberg Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen