Inriktningsbeslut Västerorts framtida avloppsrening

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-26 KS-2013/1372.520 1 (7) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Inriktningsbeslut Västerorts framtida avloppsrening Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun godkänner Stockholm Vatten VA AB:s inriktning, att med en total investeringsram om 5,4 mdkr (prisläge september 2013) lägga ned Bromma reningsverk och i stället leda avloppsvattnet från Västerort till Henriksdals reningsverk, samt att Henriksdals reningsverk byggs om för att klara högre reningsgrad än i dag (utredningsalternativ 4 enligt bilaga 3 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 november 2013). 2. Huddinge kommun godkänner att Stockholm Vatten VA AB säger upp anslutningsavtalet med SYVAB för omförhandling och förhandlar fram ett nytt avtal i syfte att anpassa anslutningsavtalet till den framtida strukturen för Stockholm Vatten VA AB:s rening av avloppsvatten. 3. Huddinge kommun godkänner att Stockholm Vatten VA AB, mot bakgrund av den förväntade nedläggningen av Bromma reningsverk och de ändrade driftförhållanden i Henriksdals reningsverk, förhandlar fram en överenskommelse med Fordonsgas Stockholm AB ( FSAB ) enligt riktlinjerna i utkast till avsiktsförklaring; se bilaga 4 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 november 2013. 4. Huddinge kommuns godkännande enligt punkterna 1-3 ovan sker under följande förutsättningar: a) Stockholm Vatten VA AB erhåller av Stockholms kommun ett bidrag av de medel som Stockholms kommun får vid exploateringen av området i och kring Bromma reningsverk, b) bidraget enligt a) ska vara så stort att den totala investeringskostnaden för Stockholm Vatten VA AB enligt det valda alternativet (se punkten 1 ovan) efter avdrag för bidraget, högst ska uppgå till den totala investeringskostnaden enligt utredningsalternativ 1 i Stockholm Vatten VA AB:s sammanfattande slutrapport Västerorts framtida avloppsledning, se bilaga 3 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 november 2013. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se 141 85 HUDDINGE

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-20 KS-2013/1372.520 2 (7) Sammanfattning Sveriges åtagande enligt Baltic Sea Action Plan, BSAP och EU:s vattendirektiv kommer att resultera i skärpta reningskrav med avseende på kväve och fosfor för reningsverken. Dessa krav samt tillväxten inom Stockholm Vatten VA AB:s verksamhetsområde kommer att medföra stora investeringar i såväl reningsverken i Bromma och Henriksdal liksom i det delägda reningsverket vid Himmerfjärden. Till detta kommer Stockholms kommuns önskan att bygga bostäder i Bromma, för vilken utbyggnad reningsverket delvis utgör ett hinder. Mot denna bakgrund har Stockholm Vatten VA AB utrett fyra alternativ för Västerorts framtida avloppsrening. Det första alternativet innefattar ett bevarande av Bromma reningsverk medan de tre andra innebär att detta reningsverk läggs ned. Alternativet som innebär att Bromma reningsverk bevaras är det alternativ som innebär den lägsta investeringskostnaden för Stockholm Vatten VA AB. Styrelsen för Stockholms Stadshus AB beslöt den 14 oktober 2013 att föreslå bl.a. Huddinge kommun besluta följande: 1. Stockholm Vatten VA AB:s inriktning, med en total investeringsram om 5,4 mdkr (prisläge september 2013), att lägga ned Bromma reningsverk och istället leda avloppsvattnet från Västerort till Henriksdals reningsverk, samt att Henriksdals reningsverk byggs om för att klara högre reningsgrad än i dag (utredningsalternativ 4, i bilaga 2) godkänns. 2. Godkänna att Stockholm Vatten VA AB säger upp anslutningsavtalet med SYVAB för omförhandling och förhandlar fram ett nytt avtal i syfte att anpassa anslutningsavtalet till den framtida strukturen för Stockholm Vattens avloppsrening. 3. Godkänna att Stockholm Vatten VA AB, mot bakgrund av den förväntade nedläggningen av Bromma reningsverk och de ändrade driftförhållanden i Henriksdals reningsverk, förhandlar fram en överenskommelse med Fordonsgas Stockholm AB ( FSAB ) enligt riktlinjerna i utkast till avsiktsförklaring, bilaga 3. Stockholms Stadshus AB har i sitt förslag till inriktningsbeslut alltså valt ett alternativ som inte innebär den lägsta totala investeringskostnaden för Stockholm Vatten VA AB. Avgörande för valet torde vara att det medger en utbyggnad av bostäder i Bromma. Kommunstyrelsens förvaltning har i och för sig inget att erinra mot detta förutsatt att den totala investeringskostnaden för Stockholm Vatten VA AB för det valda alternativet efter bidrag från Stockholms kommun inte kommer att överstiga det alternativ som skulle medföra den lägsta totala investeringskostnaden (alternativ 1).

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-20 KS-2013/1372.520 3 (7) Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger 2 % av aktierna i Stockholm Vatten AB, vilket bolag i sin tur äger samtliga aktier i Stockholm Vatten VA AB. Beslut om att bilda sistnämnda bolag fattades av kommunfullmäktige i Stockholm den 11 december 2006. Skälet till bolagsbildningen var då att lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster krävde att det som ansågs vara egentlig VAverksamhet skulle särredovisas från övrig verksamhet. Enligt det aktieägaravtal som upprättades i samband med att Huddinge Vatten AB och Stockholm Vatten AB fusionerades ska Huddinge kommunfullmäktige äga rätt att yttra sig innan sådana beslut fattas i verksamheten som rör Huddinge kommun och som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Sveriges åtagande enligt Baltic Sea Action Plan, BSAP och EU:s vattendirektiv kommer att resultera i skärpta reningskrav med avseende på kväve och fosfor för Stockholm Vatten VA AB:s reningsverk. Stockholms kommun har ett önskemål om att bygga bostäder i anslutning till det område där Bromma reningsverk är beläget. Stockholm Vatten VA AB har med anledning härav gjort en utredning om Västerorts framtida avloppsrening. Utredningen har omfattat följande fyra alternativ; 1. Brommaverket finns kvar och byggs ut för skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen. 2. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till en ny plats där ett nytt verk byggs. 3. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till Himmerfjärdsverket som byggs ut för denna belastning. 4. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet från Västerort leds till Henriksdalsverket som byggs ut för denna belastning samt skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen. Styrelsen för Stockholms Stadshus AB beslöt den 14 oktober 2013 bl.a. att föreslå Huddinge kommun besluta följande: 1. Stockholm Vatten VA AB:s inriktning, med en total investeringsram om 5,4 mdkr (prisläge september 2013), att lägga ned Bromma reningsverk och istället leda avloppsvattnet från Västerort till Henriksdals reningsverk, samt att Henriksdals reningsverk byggs om för att klara högre reningsgrad än i dag (utredningsalternativ 4, i bilaga 2) godkänns. 2. Godkänna att Stockholm Vatten VA AB säger upp anslutningsavtalet med SYVAB för omförhandling och förhandlar

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-20 KS-2013/1372.520 4 (7) fram ett nytt avtal i syfte att anpassa anslutningsavtalet till den framtida strukturen för Stockholm Vattens avloppsrening. 3. Godkänna att Stockholm Vatten VA AB, mot bakgrund av den förväntade nedläggningen av Bromma reningsverk och de ändrade driftförhållanden i Henriksdals reningsverk, förhandlar fram en överenskommelse med Fordonsgas Stockholm AB ( FSAB ) enligt riktlinjerna i utkast till avsiktsförklaring, bilaga 3. Investeringsutgiften enligt utredningsalternativ 4 bedöms till 5 493 mnkr. Motsvarande utgift för alternativ 1 är 3 118 mnkr (se sidan 7 i bilaga 3 till detta tjänsteutlåtande). Utredningsalternativ 4 innebär att Stockholm kopplas bort från Himmerfjärdsverket, som istället anpassas för en ökad anslutning från befintligt upptagningsområde, exklusive Eolshäll (Stockholm), men från nya områden, Trosa, Gnesta, Ekerö och Hölö. Huddinge kommer fortsatt delvis vara ansluten till Himmerfjärdsverket. Himmerfjärdsverket kompletterar befintliga processvolymer för reningen, som når ställda reningskrav och kommer att förstärka anläggningen med ny teknik i form av membranseparation. Alternativ 4 innebär att antalet personer som är anslutna till Himmerfjärdsverket minskar med 100 000 till följd av att Eolshäll leds till Henriksdal. SYVAB kommer efter inriktningsbeslutet för Stockholm vatten att behöva dimensionera sin anläggning i enlighet med inriktningsbeslutet. Långsiktigt kommer SYVAB därefter inte kunna ta emot avloppsvatten från Stockholms västra förorter. När det gäller ekonomin av de olika förslagen sägs följande: Med hänsyn tagen till de totala investeringsutgifterna, framtida drift och underhållskostnader och en intäkt baserad på en försäljning av marken, blir kostnadsökningen för avloppsreningen i stort sett lika för alternativ 1 och 4, motsvarande en höjning av taxan med ca 2 kr/m3. Vid en försäljningsinkomst om 2 500 mnkr är alternativen helt likvärdiga och vid en försäljningsinkomst om 1 800 mnkr behöver taxan höjas med ytterligare 30 öre/m3 för att alternativen ska vara likvärdiga.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-20 KS-2013/1372.520 5 (7) Bedömningen är dock att taxan, efter genomfört projekt, kommer att öka i motsvarande grad från dagens nivå om ca 10 kr/m3 till 12 kr/m3. Den markförsäljning som omnämns utgörs av den mark där Brommaverket för närvarande är beläget. Avsiktsförklaringen mellan å ena sidan Stockholm Vatten AB och Stockholm Vatten VA AB och å andra sidan Scandinavian Biogas Fuels International AB och Fordonsgas Stockholm AB avseende förvärv och uthyrning av biogasuppgraderingsanläggningar m.m. baseras på att parterna efter att bindande avtal ingåtts inte ska ha några anspråk på varandra med anledning av det s.k. utvecklingsavtalet eller de av Scandinavian Biogas Fuels International AB framställda garantikraven relaterade till sistnämnda bolags förvärv av aktierna i Fordonsgas Stockholm AB år 2010. Avtalet är utformat utifrån att alternativ 4 väljs, d.v.s. att Brommaverket läggs ned. Genom avtalet köper Stockholm Vatten VA AB dels den anläggning som Fordonsgas Stockholm AB har på Loudden för 30 mnkr och dels de anläggningar som samma bolag har i Bromma och Henriksdal för 160 mnkr. Avsikten är sedan att Fordonsgas Stockholm AB ska hyra anläggningarna i Bromma och Henriksdal. Anläggningen i Bromma ska hyras bara till dess att Brommaverket läggs ned. Förvaltningens synpunkter Huddinge kommuns avloppsvatten går inte till Bromma reningsverk. Henriksdals reningsverk renar främst avloppsvatten från det centrala och södra Stockholm samt från Nacka, Tyresö, Haninge och Huddinge. 770 000 personer är anslutna till Henriksdals reningsverk. Till Himmerfjärdsverket är 90 000 personer anslutna från Eolshäll och 22 400 personer från Huddinge. Utifrån den investeringskostnad som behövs för vartdera av de fyra olika alternativen så är investeringskostnaden för alternativ 1 lägst. I utredningen om Västerorts framtida avloppsrening som tagits fram av Stockholm Vatten tas frågan om bidrag från Stockholms stad upp för alternativ 2-4. Bidraget skulle baseras på försäljningen av marken för Bromma reningsverk. I Stockholms stadsledningskontors och koncernledningens (Stockholms Stadshus AB) tjänsteutlåtande i ärendet anges den bedömningen att nettovärdet, som tillfaller staden vid exploatering av området, är mellan 1 800 mnkr och 2 500 mnkr. Orden tillfaller staden förefaller innebära att Stockholm Vatten VA AB inte automatiskt kommer att få del av dessa medel. Den intressanta frågan för va-kollektivet i Huddinge kommun är främst förslagets inverkan på va-taxan. Alternativ 1 innebär en kostnad om 457 kr

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-20 KS-2013/1372.520 6 (7) per person och år. Motsvarande siffra för alternativ 4 är 604 kr per person och år. Under förutsättning att Stockholms stad ger nödvändiga bidrag till Stockholm Vatten VA AB av exploateringsintäkterna för att utjämna skillnaden i investeringskostnaden (3 118 mnkr för alternativ 1 och 5 493 mnkr för alternativ 4) finns i och för sig inget att erinra mot förslaget utifrån ett rent taxemässigt synsätt. Oavsett vad som sägs i föregående stycke anser kommunstyrelsens förvaltning att Stockholm Vatten VA AB, som huvudman för den allmänna va-anläggningen i Stockholm och i Huddinge, inte kan välja ett alternativ för Västerorts framtida avloppsrening där investeringskostnaden för bolaget är högre än för ett annat för bolaget likvärdigt alternativ. Möjligheterna att exploatera området i Bromma för bostadsändamål är därvid inget som Stockholm Vatten VA AB har att ta hänsyn till vid valet av alternativ. Här måste alltså Stockholms kommun bidra med medel för att Stockholm Vatten VA AB:s investeringskostnader för de olika alternativen helt ska utjämnas. Kommunstyrelsens förvaltning har varit i kontakt med handläggaren av ärendet på Stockholms Stadshus AB. Enligt denne tillhör fastigheten där Brommaverket är beläget Stockholm Vatten VA AB. Om inriktningsbeslutet kommer att innebära att Bromma reningsverk ska läggas ned är avsikten, enligt samma person, att Stockholms kommun ska tillföra Stockholm Vatten VA AB i runda tal 2 000 mnkr av de intäkter som kommunen får genom försäljningen av mark vid Bromma reningsverk. Detta belopp är ungefär det som är nödvändigt för att jämställa alternativ 4 med alternativ 1 ekonomiskt. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-20 KS-2013/1372.520 7 (7) Bilagor 1. Utdrag ur Stockholms Stadshus AB:s protokoll den 16 oktober 2013, 7. 2. Stadsledningskontorets och Stockholms Stadshus AB:s tjänsteutlåtande med rubriken Inriktningsbeslut Stockholm Vatten rörande Västerorts framtida avloppsrening 3. Västerorts framtida avloppsrening-sammanfattande slutrapport för reningsverk, ledningsnät, miljö och tillstånd samt avtal 4. Avsiktsförklaring mellan å ena sidan Stockholm Vatten AB och Stockholm Vatten VA AB och å andra sidan Scandinavian Biogas Fuels International AB och Fordonsgas Stockholm AB avseende förvärv och uthyrning av biogasuppgraderingsanläggningar m.m. Beslutet delges Stockholms kommun Stockholm Vatten VA AB

STOCKHOLMS STADSHUS AB En del av Stac:kholms stad Nr 5/2013 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med styrelsen for Stockholms Stadshus AB måndagen den 14 oktober 2013 Justerat 2013-10-16 Sten Nordin Karin W anngård 7. Inriktningsbeslut Stockbolm Vatten rörande Västerorts framtida avloppsrening Förelåg koncernledningens och stadsledningskontorets gemensamma tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslöt att föreslå kommunfullmäktige och Huddinge kommun besluta följande. l. Stockholm Vatten VA AB: s inriktning, med en total investeringsram om 5,4 mdkr (prisläge september 2013), att lägga ned Bromma reningsverk och istället leda avloppsvattnet från Västerort till Henriksdals reningsverk, samt att Henriksdals reningsverk byggs om för att klara högre reningsgrad än i dag ( utredningsalternativ 4, i bilaga 2) godkänns. 2. Stockholm Vatten VA AB uppsägning av anslutningsavtalet med SYV AB för omförhandling och för handling av ett nytt avtal i syfte att anpassa anslutningsavtalet till den framtida strukturen för Stockholm Vattens avloppsrening godkänns. 3. Stockholm Vatten V A AB, mot bakgrund av den förväntade nedläggningen av Bromma reningsverk och de ändrade driftförhållanden i Henriksdals reningsverk, förhandling av en överenskommelse med Fordonsgas Stockholm AB ("FSAB") enligt riktlinjerna i utkast till avsiktsförklaring, bilaga 3, godkänns. Koncernstyrelsen beslöt för egen del att l. Punkterna 1-3 enligt ovan godkänns. 2. Stockholm Vatten V A AB får i uppdrag att ta fram erforderligt underlag och vidta de övriga åtgärder som är nödvändiga för att bolagets styrelse skall kunna besluta om ett genomförande av projektet. Stockholm Vatten VA AB får inom ramen för uppdraget disponera 75 miljoner kronor. 3. Beslutet i ärendet justeras omedelbart. Stockholms Stadshus AB Org.nr 556415-1727 Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post 105 35 STOCKHOLM Stadshuset, 3 tr. 08-508 290 00 08-509 290 80 info@stadshusab.se

Reservation avgavs av Sara Pettigrew (MP) enligt följande: "Koncernstyrelsen föreslås besluta att l. Ärendet återremitteras till Stockholm Vatten AB för att nedanstående punkter ska utredas och klargöras innan beslut fattas. Punkter som vi anser behöver utredas och klargöras innan beslut fattas: Vid beslut om detta alternativ kommer Hemiksdalsverket bli det enda avloppsreningsverket som hanterar Stockholms avloppsvatten. På sikt planeras även ytan där Bromma reningsverks står idag att bebyggas med bostäder, och staden förlorar därmed en bit mark som inte kan användas för avloppsrening igen. Att hitta en ny plats för ett nytt reningsverk beskrivs i beslutsunderlaget som svårt redan idag. Då Stockholm växer kraftigt ökar med säkerhet mängden avloppsvatten som ska tas om hand för varje år. Därför vill vi se beräkningar på hur stora volymer avloppsvatten som kan hanteras i Hemiksdalsberget innan Stockholm slutligen växer ur anläggningen. Hur många invånare kan Hemiksdalsanläggningen klara av innan ett nytt reningsverk måste byggas? När kan denna tidpunkt komma att inträffa? Staden satsar även på att öka sin biogasproduktion och kommer vid en nedläggning av Bromma reningsverk förlora en plats för rågasproduktion. I underlaget saknas information om hur stor kapacitet Hemiksdalsberget har för att öka rågasproduktionen, och utbyggnad av rågasproduktion räknas inte heller in i kostnaden för alternativet. Det är viktigt att inte bygga bort möjligheten att rena ökande mängder avloppsvatten, och att alternativet inte förhindrar en expansion av rågasproduktion. Om all avloppsrening lokaliseras till en enda plats ökar sårbarheten i det fall ett haveri av någon anledning skulle inträffa i Hemiksdalsberget. Riskerna bör eventuellt kunna minskas med helt separata system i berget. Detta för att undvika att hela Stockholm vattens avloppsrening slås ut samtidigt. Jag efterlyser här en risk- och sårbarhetsanalys. Hur kan en sådan situation förebyggas? Vilka extra kostnader kan detta ge upphov till? Hur ska situationer med problem med avloppsreningen i verket hanteras?" 2. Därutöver anföra: Vi ställer oss försiktigt positiv till att arbeta vidare enligt utredningsalternativ 4, att lägga ned Brommaverket och leda avloppsvattnet till Hemiksdalsberget, då vi anser att både miljöaspekterna, med minskad bräddning och förbättrad avloppsrening, och möjligheten att frigöra yta för bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen väger mycket tungt. Vi anser dock att sårbarheten ökar om all avloppsrening lokaliseras till ett enda avloppsreningsverk. Detta kan tala för att alternativ 3, att leda vattnet till Himmerfjärdsverket skulle kunna vara en bättre lösning med samma positiva effekter som alternativ 4. Vi är mycket positiva till införande av ny och effektiv reningsteknik, men det faktum att den föreslagna membrantekniken ännu inte är prövad i stor skala är ett orosmoment för projektet, då miljöaspekten är en viktig del. Att energianvändningen ökar är också negativt. I detta stora projekt är det viktigt att redan från början se över tekniska löningar för att all använd och producerad energi ska kunna användas så effektivt som möjligt.

Tunneldragningar är av erfarenhet riskprojekt Projektet kan därmed bli svårare att genomföra, ta längre tid och kosta mycket mer än beräkningarna i rapporten. Jag är också intresserad av att se den ekonomiska konsekvensen av att först sälja delar av Bromma-anläggningen till Fordonsgas Stockholm för att sedan köpa tillbaka den efter bara några år. Vad gäller eventuellt framtida bostadsbyggande vill vi göra ett medskick till Stockholms stad att de grönområden som ligger i skyddszonen runt reningsverket ska inventeras och där så är motiverat, klassas som park. Ärendet är mycket omfattande och kommer ha en avgörande påverkan på Västerorts framtida avloppsrening. Om Bromma reningsverk läggs ned kommer alla andra alternativ att innebära höga kostnader. Innan beslut fattas anser vi därför att det finns ytterligare frågor att besvara." Reservation avgavs av Ann Mari Engel (V) enligt följande: "Koncernstyrelsen föreslås besluta att l. Förslaget avslås. 2. Bromma Reningsverk blir kvar i enlighet med alternativ l, mot bakgrund av de beräkningar och överväganden som framgår av den bilagda utredningen. 3. Nödvändiga förbättringar av reningsgraden på samtlig tre reningsverk genomförs. 4. Särskilda åtgärder vid Bromma reningsverk, för att möjliggöra bebyggelse med en skyddszon runt reningsverket på 100 meter, genomförs. 5. Därutöver anföra: Säkerheten; Att ha all avloppshantering på ett ställe (Henriksdal) innebär en större risk för störningar, i alla fall större risk för stora konsekvenser vid eventuella störningar. Alternativ l, att uppgradera BRY och delta i uppgraderingen av Himmerfjärdsverket är billigare och sprider riskerna (byggnadstekuiskt, ekonomiskt och miljömässigt). I detta alternativ ligger också att dra utsläppet från Himrnerfjärdsverket ut till söder om Landsort. Miljömässigt är det med stor sannolikhet att föredra framför att öka utsläppen i Saltsjön, i recipienten längst in i skärgården, även om P- och N-halterna relativt minskas. Kostnaden; Alternativ 4 är dyrt att genomföra och innebär en avsevärd kapitalförstöring, då anläggningen i Bromma läggs ned. Det föreslagna alternativ 4 är avsevärt dyrare än alternativ l både avseende investeringar och drift. SV AB är redan kraftigt skuldsatt och vår ekonomi är mycket känslig för ränteläget. Att ytterligare skuldsätta sig utöver vad som är nödvändigt känns inte bekvämt. Vi har också som kommunalt bolag en skyldighet att tillvarata våra ägares, stockholmarnas, ekonomiska intressen. Risk och nackdelar med tekniken; Förslaget bygger till stor del på ny teknik (membranfilterteknik) som ändå får bedömas som tämligen oprövad i stor skala i samband med avloppsvatten. Tekniken kräver mycket energi och en ökad kemikaliehantering. Teknikutveckling med membranfiltrering ingår även i de andra alternativen men spelar där en mindre central roll".

Vid protokollet: Rätt utdraget intygas: Sara Feinberg

Stadsledningskontoret Stockholms Stadshus AB Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 1 (13) 2013-09-25 ÄRENDE 7 Handläggare SLK: Katharina Gratschew Telefon: 08-508 29 311 Stadshus AB: Andreas Jaeger Telefon: 08-508 29 269 Till Koncernstyrelsen och kommunstyrelsen Inriktningsbeslut Stockholm Vatten rörande Västerorts framtida avloppsrening Stadsledningskontorets och koncernledningens förslag till beslut A. Kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB föreslår kommunfullmäktige och Huddinge kommun besluta följande. 1. Stockholm Vatten VA AB:s inriktning, med en total investeringsram om 5,4 mdkr (prisläge september 2013), att lägga ned Bromma reningsverk och istället leda avloppsvattnet från Västerort till Henriksdals reningsverk, samt att Henriksdals reningsverk byggs om för att klara högre reningsgrad än i dag (utredningsalternativ 4, i bilaga 2) godkänns. 2. Godkänna att Stockholm Vatten VA AB säger upp anslutningsavtalet med SYVAB för omförhandling och förhandlar fram ett nytt avtal i syfte att anpassa anslutningsavtalet till den framtida strukturen för Stockholm Vattens avloppsrening. 3. Godkänna att Stockholm Vatten VA AB, mot bakgrund av den förväntade nedläggningen av Bromma reningsverk och de ändrade driftförhållanden i Henriksdals reningsverk, förhandlar fram en överenskommelse med Fordonsgas Stockholm AB ( FSAB ) enligt riktlinjerna i utkast till avsiktsförklaring, bilaga 3. Ragnar Östbergs plan 1 105 35 Stockholm Telefon 08-508 29 00 stockholm.se stadshusab.se

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 2 (13) B. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Punkterna 1-3 enligt ovan godkänns. 2. Stockholm Vatten VA AB får i uppdrag att ta fram erforderligt underlag och vidta de övriga åtgärder som är nödvändiga för att bolagets styrelse skall kunna besluta om ett genomförande av projektet. Stockholm Vatten VA AB får inom ramen för uppdraget disponera 75 miljoner kronor. 3. Protokollet i detta ärende förklaras omedelbart justerat. Irene Svenonius Stadsdirektör/VD Stockholms Stadshus AB Sammanfattning Stockholm växer med ca 1,5 % per år, motsvarande 15 000-20 000 personer per år, och är därmed en av Europas snabbast växande städer. Sveriges åtagande enligt Baltic Sea Action Plan, BSAP och EUs vattendirektiv kommer att resultera i skärpta reningskrav med avseende på kväve och fosfor för reningsverken. Mot bakgrund av de stora investeringarna, som måste genomföras i reningsverken och önskemålet att bygga bostäder i Bromma, har frågan om Bromma reningsverks fortsatta verksamhet ifrågasatts. Stockholm Vatten har utrett fyra olika alternativ för Västerorts framtida avloppsrening. Inriktningen kommer att få bäring på hela stadens avloppsrening. De fyra utredningsalternativen har analyserats utifrån teknisk genomförbarhet, miljöpåverkan, befintliga avtal, tidplan för genomförande, kostnader och risker. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Den sammanvägda bedömningen, utifrån de ovan nämnda parametrarna samt möjligheten att redan idag framtidssäkra stadens avloppsrening, är att utredningsalternativ 4 är det mest fördelaktiga alternativet. Utredningsalternativ 4, att lägga ned Brommaverket och leda avloppsvattnet från Västerort till Henriksdalsverket, ger staden möjlighet att fortsätta växa och samtidigt minska stadens miljöbelastning.

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 3 (13) Investeringsutgiften enligt utredningsalternativ 4 bedöms till 5 355 mnkr. Av dessa 5 355 mnkr bedöms investeringen i Henriksdals reningsverk till 3 910 mnkr och investeringen i tillkommande ledningsnät till 1 445 mnkr. Därtill tillkommer en investering om 138 mnkr, som hanteras inom ramen för delägandet av Himmerfjärdsverket. I utredningsalternativ 4 ger en nedläggning av Bromma reningsverk även en möjlighet att exploatera kringliggande fastigheter. Bedömning är att nettovärdet som tillfaller staden vid en exploatering av området är mellan 1 800 mnkr och 2 500 mnkr. Bedömningen är att överledningen av avloppsvatten från Bromma till Henriksdals reningsverk är möjlig fr.o.m. december 2018. Ombyggnaden av Henriksdals reningsverk kommer dock att pågå till slutet av 2019. Koncernledningen och stadsledningskontoret ställer sig positiva till Stockholm Vattens val av lösning för stadens framtida avloppsrening (utredningsalternativ 4). Som en effekt av nedläggningen av Bromma reningsverk skapas även en möjlighet att bygga ett stort antal nya bostäder invid Brommaplan. Det kommande projektet utgör en omfattande investering och är att definiera som stort projekt (>300 mnkr), enligt kommunfullmäktiges investeringsregler. Koncernledningen avser att i särskild ordning och med externa konsulter följa upp projektet med redovisning till koncernstyrelsen. Bakgrund Stockholm växer med ca 1,5 % per år, motsvarande 15 000-20 000 personer per år, och är därmed en av Europas snabbast växande städer. Sveriges åtagande enligt Baltic Sea Action Plan, BSAP och EUs vattendirektiv kommer att resultera i skärpta reningskrav med avseende på kväve och fosfor för reningsverken. En förutsättning för stadens tillväxt är en fungerande avloppsrening, som klarar kraven på såväl rening som påverkan på omgivningen i form av buller, lukt och transporter. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Trycket på nya bostäder i Stockholm ökar och kring Brommaplan planeras en helt ny markanvändning. För Stockholm Vattens avloppsreningsverk utgör stadens tillväxt och de skärpta kraven en stor utmaning som kommer att medföra stora investeringar i såväl reningsverken i Bromma och Henriksdal, liksom i det delägda reningsverket i Himmerfjärden.

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 4 (13) Mot bakgrund av de stora investeringarna, som måste genomföras i reningsverken och önskemålet att bygga bostäder i Bromma, har frågan om Bromma reningsverks fortsatta verksamhet ifrågasatts. Vid en exploateringsstudie som gjordes under år 2012 framgår att en nedläggning av Bromma reningsverk skulle möjliggöra ett stort antal nya bostäder kring Brommaplan. Vid ett beslut att Bromma reningsverk ska byggas ut, på grund av de skärpta reningskraven, kommer det att bli mycket dyrt att lägga ner verket vid ett senare tillfälle. Stockholm Vatten styrelse fattade den 2013-03-07 ett utredningsbeslut rörande Västerorts framtida avloppsrening, som beskrev fyra olika handlingsalternativ. Ärendet anmäldes till koncernstyrelsen samt kommunstyrelsen och behandlades den 19 mars respektive 17 april 2013. Ärendet Mot bakgrund av de stora investeringarna, som krävs för att uppfylla kommande reningskrav, har olika vägval studerats för reningen av avloppsvatten från Västerort. Stockholm Vatten har utrett olika alternativ för Västerorts framtida avloppsrening och inriktningen kommer att få bäring på hela stadens avloppsrening. Utredningen har studerat följande alternativ: 1. Brommaverket finns kvar och byggs ut för skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen 2. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till en ny plats där ett nytt verk byggs 3. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till Himmerfjärdsverket som byggs ut för denna belastning 4. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet från Västerort leds till Henriksdalsverket som byggs ut för denna belastning samt skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen De fyra utredningsalternativen har analyserats utifrån teknisk genomförbarhet, miljöpåverkan, befintliga avtal, tidplan för genomförande, kostnader och risker. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Utredningsalternativ 1, Bromma reningsverk är kvar och byggs ut för skärpta krav, alternativet är fördelaktigt utifrån

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 5 (13) genomförbarhet, risktagande och kostnad. Det är värt att notera att alternativet bygger på konventionell reningsteknik, som vid ytterligare framtida reningskrav kan behöva kompletteras. Alternativet är även hämmande utifrån stadens utveckling. Verksamheten vid Bromma reningsverk är av sådan art att ett skyddsavstånd om minst 200 m för byggande av nya bostäder krävs. Planerna för Västerort är i nuläget ambitiösa för att möta en ökad efterfrågan på bostäder i Stockholm. Om Bromma reningsverk blir kvar och byggs ut kommer det leda till att reningsverket blir kvar under en lång tid, mer än 30 år. Utredningsalternativ 2, det är svårt att finna en plats för ett helt nytt reningsverk. Förmodligen får placeringen bli långt från Stockholm, vilket innebär stora investeringar i tunnlar och reningsverk. Byggandet av den nya tunneln innebär en tillståndsprocess och en tunneldrivning som är mycket tidskritiskt för projektet. Utredningsalternativ 3 och 4 innebär flest fördelar med avseende på sammanvägd miljöpåverkan. En överledning av avloppsvattnet från Västerort till ett annat reningsverk avlastar befintliga recipienter genom att nya tunnlar leder till högre kapacitet med minskad bräddning av orenat avloppsvatten till Mälaren och Saltsjön som följd. Den sammanvägda bedömningen, utifrån de ovan nämnda parametrarna samt möjligheten att redan idag framtidssäkra stadens avloppsrening, är att alternativ 4 är det mest fördelaktiga alternativet. Alternativ 4, att lägga ned Brommaverket och leda avloppsvattnet från Västerort till Henriksdalsverket, ger staden möjlighet att fortsätta växa och samtidigt minska stadens miljöbelastning. Befintliga avtal som behöver sägas upp eller omförhandlas vid ett genomförande av utredningsalternativ 4, förväntas inte vara begränsande och hanteras inom ramen för projektet. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here.

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 6 (13) Beskrivning av alternativ 4 Bromma reningsverk läggs ner och avloppsvattnet från Bromma och Eolshäll leds till Henriksdals reningsverk, som byggs ut för en ökad belastning. Den blå linjen markerar huvudsaklig ledningsdragning för utredningsalternativ 4. Henriksdals reningsverk utökas med en ny förbehandlingsanläggning i Sickla, med pumpstationer, grovrening och försedimentering. Befintliga volymer i Henriksdals reningsverk är tillräckliga och kompletteras med maskinutrustning och ny teknik, membranseparation. Slamhanteringen kompletteras där slamavvattningen flyttas från Sickla till Henriksdalsberget, varför i huvudsak alla transporter kommer att ske från Henriksdalsanläggningen. Detta är en stor förbättring mot utredningsalternativ 1, 2 och 3. Henriksdals reningsverk byggs om så att anläggningen kan drivas som separata delar. Det skapar redundans och minimerar risken att hela reningsverket slås ut vid exempelvis bortfall av ström. Stockholm kopplas bort från Himmerfjärdsverket, som istället anpassas för en ökad anslutning från befintligt upptagningsområde, exklusive Eolshäll (Stockholm), men från nya områden, Trosa, Gnesta, Ekerö och Hölö. Huddinge kommer fortsatt vara ansluten till Himmerfjärdsverket. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Himmerfjärdsverket kompletterar befintliga processvolymer för reningen, som når ställda reningskrav och kommer att

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 7 (13) förstärka anläggningen med ny teknik i form av membranseparation. Tidplan Tidplanen för projektet grundar sig i de åtgärder som skall vara utförda vid utgången av år 2018, detta för att möta kraven om utsläpp till Östersjön som ställs i BSAP. Den pressade tidplanen från Östersjösamarbetet och att en stor del av åtgärderna är tvingande innebär att Stockholm Vatten måste påbörja planering och projektering redan nu. Inriktningen att gå vidare med utredningsalternativ 4 kommer att innebära planering, projektering och genomförande av följande delprojekt: 1. Ombyggnad och anpassning av Henriksdals reningsverk till kommande miljökrav 2. Ny grovrening i Sickla 3. Tunnel från Bromma/Eolshäll till Henriksdals reningsverk 4. Flyttning av slamutlastning från Sickla till berget i Henriksdal. Bedömningen är att överledningen av avloppsvatten från Bromma till Henriksdals reningsverk är möjligt december 2018. Ombyggnaden av Henriksdals reningsverk kommer dock att pågå till slutet av 2019. Det kommer att finnas tillräcklig kapacitet vid Henriksdals reningsverk att hantera det tillkommande avloppsvattnet till dess att samtliga biobassänger är ombyggda. Stockholm Vatten förväntas återkomma med ett förslag till genomförandebeslut, för kommunfullmäktige att ta ställning till, senast under 2015. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Ekonomi En ekonomisk bedömning har gjorts utifrån samtliga utredningsalternativ. Utifrån den bedömningen har utredningsalternativ 2 och 3 uteslutits på grund av de höga investeringsutgifterna i relation till nyttan och stora risker i genomförbarhet.

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 8 (13) Utredningsalternativ 1, att Brommaverket finns kvar och byggs ut för skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen, är att se som lägsta nivå för att nå upp till de givna miljökraven. Utredningsalternativ 1 är att se som projektets noll-alternativ och de övriga utredningsalternativen ska i första hand ställas i relation till detta alternativ vid jämförelsestudier. Utredningsalternativ 1 har en investeringsutgift om 2 638 mnkr, som härrör till investeringar i Henriksdals- och Bromma reningsverk. Därtill tillkommer en investering om 480 mnkr i Himmerfjärdsverket som hanteras inom ramen för delägandet av Himmerfjärdsverket. Investeringsutgiften enligt alternativ 4; att lägga ner Brommaverket och leda avloppsvattnet från Västerort till Henriksdals reningsverk, bedöms till 5 355 mnkr. Av dessa 5 355 mnkr bedöms investeringen i Henriksdals reningsverk till 3 910 mnkr och investeringen i tillkommande ledningsnät till 1 445 mnkr. Därtill tillkommer en investering om 138 mnkr som hanteras inom ramen för delägandet av Himmerfjärdsverket. I utredningsalternativ 4 ger en nedläggning av Bromma reningsverk en möjlighet att exploatera kringliggande fastigheter, som befinner sig inom det nu angivna skyddsavstånd om 200 meter. Bedömning är att nettovärdet, som tillfaller staden vid en exploatering av området, är mellan 1 800 mnkr och 2 500 mnkr. Med hänsyn tagen till de totala investeringsutgifterna, framtida drift och underhållskostnader och en intäkt baserad på en försäljning av marken, blir kostnadsökningen för avloppsreningen i stort sätt lika för alternativ 1 och 4, motsvarande en höjning av taxan med ca 2 kr/m3. Vid en försäljningsinkomst om 2 500 mnkr är alternativen helt likvärdiga och vid en försäljningsinkomst om 1 800 mnkr behöver taxan höjas med ytterligare 30 öre/m3 för att alternativen ska vara likvärdiga. Bedömningen är dock att taxan, efter genomfört projekt, kommer att öka i motsvarande grad från dagens nivå om ca 10 kr/m3 till 12 kr/m3. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Miljö I det förespråkade utredningsalternativ 4, läggs Bromma reningsverk ner och avloppsvattnet från Västerort leds till Henriksdal. Alternativ 4 ger även en ökad anslutning till Henriksdals reningsverk, tillföljd av att Eolshäll leds till

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 9 (13) Henriksdal, vilket minskar belastningen på Himmerfjärden. Med denna lösning minskar antalet anslutna till Himmerfjärdsverket med ca 100 000 personer. All rening i Henriksdals reningsverk kan ske i bergutrymmen, vilket innebär att påverkan på omgivningen blir liten. Ny effektiv teknik, med membranseparering i det biologiska reningssteget, införs för att minska utbyggnaden av nya volymer. Den nya membrantekniken för rening bidrar även till betydligt mindre utsläpp och belastning på Saltsjön och Himmerfjärden, jämfört med idag. Membrantekniken utgör en bra grund för kommande framtida krav på rening av exempelvis läkemedelsrester. Den nya reningstekniken med membranseparation innebär dock en ökad energibelastning jämfört med idag. Genom kapacitetsförbättringarna i reningen och med det nya ledningsnätet från Bromma till Henriksdal kommer bräddningarna att minska avsevärt. Bräddavloppen på ledningsnätet i Bromma och vid Eolshäll bidrar till att minska bräddmängderna av orenat avloppsvatten till Mälaren. Utöver detta blir det också möjligt att ta bort en stor bräddavloppspunkt vid Bägersta byväg i Enskede, som idag belastar östra hamnbassängen i Saltsjön. Som en del i projektet kommer slamutlastning vid Sickla att flyttas till Henriksdal och Lugnets trafikplats, vilket minskar transporterna genom Hammarby Sjöstad. Utredningsalternativet 4 är att se som en miljömässig förbättring av verksamheten och enligt en ny förordning är detta ej anmälningspliktigt. Stockholm Vatten avser dock att ansöka om nytt tillstånd. Biogas När Bromma reningsverk läggs ner och avloppsvattnet leds till Henriksdal kommer 18 000 m³ rötkammarvolym att försvinna. Rötkammarna vid Henriksdals reningsverk har kapacitet att behandla den tillkommande mängden slam. För att ytterligare öka gasproduktionen vid Henriksdal, med hjälp av matavfall och externt material, måste extra åtgärder till i anläggningen. Därmed beräknas den årliga rågasproduktionen kunna öka från 20 MNm³ upp till ca 30 MNm³. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. När Bromma reningsverk läggs ner ändras även förutsättningarna för samarbetet med Fordonsgas Stockholm (FGS), som äger uppgraderingsanläggningarna i Bromma och Henriksdal. Förändringen innebär att inflytandet över

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 10 (13) utbyggnaden av uppgraderingskapacitet flyttas från FGS till Stockholm Vatten. FGS ambitiösa program för utökad biogasproduktion via tillskottssubstrat är under dessa förutsättningar inte är möjligt att genomföra. FGS och Stockholm Vatten har fört diskussioner om att Stockholm Vatten övertar FGS anläggningstillgångar i Bromma och Henriksdal. Genom att göra detta kan investeringarna i uppgraderingsanläggningarna för biogas tryggas. Utbyggnadstakten kan sedan ske i den takt som Henriksdals reningsverk ökar sin produktion av rötgas. Intentionen är att FGS sedan hyr anläggningarna av Stockholm Vatten och svarar för uppgradering till fordonsgas och försäljningen av densamma. Risker Riskanalyser har utförts för reningsverk och ledningsnät separat. Riskanalysen har innefattat följande kategorier: 1. Konsekvens kostnad: Risk för fördyrningar. 2. Konsekvens tid: Risker med en snäv tidplan. 3. Konsekvens arbetsmiljö: Obehag, skador eller dödsfall för arbetare. 4. Konsekvens ersättning till 3:e man: Kan delas upp på två delkonsekvenser. I denna översiktliga värdering har de dock slagits ihop. a. Konsekvens ersättning till 3:e man: Kostnad för ersättning p.g.a. skadade hus, ledningar eller andra störningar (driftavbrott tågtrafik, datorer eller verksamhet i hus) etc. b. Konsekvens skador på 3:e man: Obehag, skador eller dödsfall för 3:e man. Obehag kan även avse buller, begränsad framkomlighet mm. 5. Konsekvens omgivning/miljö: Påverkan på naturmiljö t ex grundvatten, flora och fauna. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Flest kritiska risker finns inom kategorin kostnad och tid vilka är knutna till moment i projektet som främst handlar om lokalisering, beslutsprocess, tillståndsprocess och ambitionen för genomförandet och projektberoenden. Dessa identifierade risker kan anses vara de samma för ledningsnät och

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 11 (13) reningsverk, dvs. utifrån projektet finns närmast en konsensus kring vilka risker som är de mest kritiska och som måste hanteras i fortsättningen av projektet. För valt alternativ ingår processval med ny teknik. Tekniken måste utvärderas och testa innan slutgiltigt processval görs. Viktigt att poängtera är att valt alternativ kommer att innebära stora ingrepp i stadsmiljön och samarbete med alla inblandade parter är viktigt och där Stockholms Stad har en stor roll att spela för genomförandet. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Stockholms Stadshus AB i samråd med stadsledningskontoret. Koncernledningen och stadsledningskontorets synpunkter och förslag Stockholm växer i snabb takt och med stadens ambition att medverka till 100 000 nya bostäder till 2030, är det av yttersta vikt att utbyggnaden av infrastruktur följer med. Koncernledningen och stadsledningskontoret ställer sig positiva till Stockholm Vattens val av lösning för stadens framtida avloppsrening (utredningsalternativ 4). Som en effekt av nedläggningen av Bromma reningsverk skapas även en möjlighet att bygga ett stort antal nya bostäder invid Brommaplan. Koncernledningen och stadsledningskontoret anser att den valda reningstekniken med membranseparation är att betrakta som framsynt och framtidsäkrar reningsverksamheten med ett tidsperspektiv fram till 2040. Därtill kräver den nya tekniken mindre utrymme än konventionell teknik, vilket öppnar upp för redundans och en ökad skalbarhet i Henriksdalsberget. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Ett antal externa intressenter kommer att direkt påverkas av projektet, bl.a. Norrenergi då avloppsvatten inte längre kommer att passera deras värmepumpar fr.o.m. december 2018. Det medför att Norrenergi får tillgodose sitt värmebehov på annat sätt. Även anslutningsavtalet för rening av avloppsvatten från Stockholm till Syvab kommer att sägas upp för omförhandling. Det innebär att Stockholm kommer att minska sitt engagemang i Syvab till förmån för Henriksdals reningsverk.

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 12 (13) Avtal om leverens av rågas från Bromma reningsverk till Fordonsgas Stockholm AB kommer att upphöra. Däremot kommer leveransen av rågas i Henriksdal att öka. Koncernledningen och stadsledningskontoret gör samma bedömning som Stockholm Vatten, att befintliga avtal som behöver sägas upp eller omförhandlas vid ett genomförande av utredningsalternativ 4, inte förväntas vara begränsande och hanteras inom ramen för projektet. Det kommande projektet utgör en omfattande investering och är att definiera som stort projekt (>300 mnkr), enligt kommunfullmäktiges investeringsregler. Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmanar Stockholm Vatten att följa stadens projektmetodik för stora projekt och avrapportera projektet i tertialrapporterna under avsnittet Investeringar, Planeringsprojekt över 300 mnkr till bolagsstyrelse, koncernstyrelse samt kommunfullmäktige. Därutöver uppmanar koncernledningen bolaget att kontinuerligt återkomma till sin styrelse och till koncernledningen med lägesredovisningar. Koncernledningen avser att i särskild ordning och med externa konsulter följa upp projektet med redovisning till koncernstyrelsen. Projektet är komplext med många beroenden och koncernledningen och stadsledningskontoret menar att bolaget omgående bör se över behovet av att förstärka organisationen med en sammanhållen byggherreorganisation för projektet. Lärdomar bör dras från koncernens övriga större projekt som befinner sig i ett senare investeringsskede. Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmanar även Stockholm Vatten att verka för att ledningsdragningen mellan Bromma och Henriksdal skapar synergier med kommande exploateringsområden så som Årsta och Söderstaden. Bilagor 1. Styrelseärende och protokollsutdrag, Västerorts framtida avloppsrening, vid Stockholm Vatten VA AB styrelse 2013-09-04. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. 2. Västerorts framtida avloppsrening, Sammanfattande slutrapport för reningsverk, ledningsnät, miljö och tillstånd

Tjänsteutlåtande SLK Dnr 023-1432/2013 Stadshus AB Dnr 2013/3.2.2/153 Sida 13 (13) samt avtal. 3: Avsiktsförklaring (LoI). 4: Nuvärdesanalys, Stockholms framtida avloppsrening. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here.

Västerorts framtida avloppsrening - Sammanfattande slutrapport för reningsverk, ledningsnät, miljö och tillstånd samt avtal 21 augusti 2013

Denna rapport är sammanställd av Jonas Grundestam och Lars-Gunnar Reinius, Stockholm Vatten. Materialet till rapporten är hämtat från delrapporterna ingående i projektet Västerorts framtida avloppsrening enligt följande: Delrapport 1 Reningsverk, 2013-08-16. Sweco Delrapport 2 Ledningsnät, 2013-08-16. Atkins, Ramböll, Sweco Delrapport 3 Miljö och tillstånd, 2013-08-14. Tyréns

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 5 2 Inledning... 9 2.1 Bakgrund... 9 2.1.1 Bromma reningsverk... 9 2.1.2 Henriksdals reningsverk... 10 2.1.3 Stockholms anslutning till Himmerfjärdsverket... 10 2.2 Utredningsalternativ för projektet... 10 2.3 Syfte och mål med projektet... 11 2.4 Beskrivning av projektets avgränsningar... 12 2.5 Beskrivning av projektets genomförande... 12 3 Gemensamma förutsättningar för utredningen... 14 3.1 Tidshorisont... 14 3.2 Reningsverk... 14 3.3 Ledningsnät... 14 3.4 Miljö och tillstånd... 15 3.5 Avtal... 15 3.6 Redovisning av kostnader för utredningsalternativen... 15 3.7 Riskanalys för utredningsalternativ 1-4... 16 4 Sammanfattning av utredningsalternativ 1... 17 4.1 Inledning... 17 4.2 Reningsverk... 17 4.3 Ledningsnät... 17 4.4 Miljö- och tillstånd... 17 4.4.1 Förändring i verksamheten... 17 4.4.2 Påverkan från bräddningar... 17 4.4.3 Utsläpp till recipient... 18 4.4.4 Energi och resursförbrukning... 18 4.4.5 Tillståndsfrågor... 18 4.5 Avtal... 18 4.6 Genomförandetidplan för utredningsalternativ 1... 18 4.7 Kostnadssammanställning för utredningsalternativ 1... 19 5 Sammanfattning av utredningsalternativ 2... 21 1 (45) 21 augusti 2013

5.1 Inledning... 21 5.2 Reningsverk... 21 5.3 Ledningsnät... 21 5.4 Miljö- och tillstånd... 23 5.4.1 Förändring i verksamheten... 23 5.4.2 Påverkan från bräddningar... 23 5.4.3 Utsläpp till recipient... 23 5.4.4 Energi och resursförbrukning... 23 5.5 Tillståndsfrågor... 23 5.6 Avtal... 24 5.7 Genomförandetidplan för utredningsalternativ 2... 24 5.8 Kostnadssammanställning för utredningsalternativ 2... 25 6 Sammanfattning av utredningsalternativ 3... 27 6.1 Inledning... 27 6.2 Reningsverk... 27 6.3 Ledningsnät... 27 6.4 Miljö- och tillstånd... 28 6.4.1 Förändring i verksamheten... 28 6.4.2 Påverkan från bräddningar... 29 6.4.3 Utsläpp till recipient... 29 6.4.4 Energi och resursförbrukning... 29 6.4.5 Tillståndfrågor... 29 6.5 Avtal... 29 6.6 Genomförandetidplan för utredningsalternativ 3... 29 6.7 Kostnadssammanställning för utredningsalternativ 3... 30 7 Sammanfattning av utredningsalternativ4... 32 7.1 Inledning... 32 7.2 Reningsverk... 32 7.3 Ledningsnät... 32 7.4 Miljö- och tillstånd... 33 7.4.1 Förändring i verksamheten... 33 7.4.2 Utsläpp till recipient... 33 7.4.3 Påverkan från bräddningar... 33 7.4.4 Energi och resursförbrukning... 34 2 (45) 21 augusti 2013

7.4.5 Tillståndfrågor... 34 7.5 Avtal... 34 7.6 Genomförandetidplan för utredningsalternativ 4... 34 7.7 Kostnadssammanställning för utredningsalternativ 4... 35 8 Sammanfattning av utredningsalternativ 1-4... 37 8.1 Inledning... 37 8.2 Tekniska lösningar och genomförbarhet... 37 8.2.1 Reningsverk... 37 8.2.2 Ledningsnät... 37 8.3 Miljöpåverkan... 37 8.4 Genomförandetidplaner... 38 8.5 Kostnader... 39 8.5.1 Anläggningskostnader... 39 8.5.2 Årskostnader... 39 8.5.3 Bidrag från Stockholm Stad... 40 8.6 Risker... 41 9 Konklusion... 44 9.1 Teknisk genomförbarhet... 44 9.2 Miljöpåverkan... 44 9.3 Kostnader... 44 9.4 Genomförandetidplaner... 44 9.5 Risker... 45 9.6 Slutgiltig konklusion... 45 3 (45) 21 augusti 2013

4 (45) 21 augusti 2013

1 SAMMANFATTNING Stockholm växer med ca 1,5 % per år, motsvarande 15 000-20 000 personer per år, och är därmed en av Europas snabbast växande städer. Sveriges åtagande enligt Baltic Sea Action Plan, BSAP och EU:s vattendirektiv kommer att resultera i skärpta reningskrav, främst med avseende på kväve och fosfor för reningsverken. Trycket på nya bostäder i Stockholm ökar och framförallt kring Brommaplan där en helt ny markanvändning planeras. En förutsättning för stadens tillväxt är en fungerande avloppsrening som klarar kraven på såväl rening som påverkan på omgivningen i form av buller, lukt och transporter. Utredningen av reningsverk och ledningsnät har utförts för år 2040. Stadens tillväxt och de skärpta kraven kommer att medföra stora investeringar för Stockholm Vattens avloppsrening, vilken i nuläget omfattar reningsverken i Bromma och Henriksdal samt det delägda reningsverket i Himmerfjärden. Eftersom trycket på annan markanvändning vid Bromma är stort och förväntas öka finns det i nu möjlighet att välja väg för avloppsreningen i Västerort. För att anpassa Bromma reningsverk för bostäder i anslutning till anläggningen måste stora investeringar göras. Inriktningen ska då vara att behålla verksamheten en lång tid framöver, mer än 30 år. Ett utbyggt Bromma reningsverk måste kunna anpassas till framtida krav och förutsättningar, något som begränsas kraftigt av placeringen. Inför kommande utbyggnader av Stockholm Vattens anläggningar i Bromma och Henriksdal har alternativ för Väserorts avloppsrening studerats enligt följande: 1. Brommaverket finns kvar och byggs ut för skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen 2. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till en ny plats där ett nytt verk byggs 3. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till Himmerfjärdsverket som byggs ut för denna belastning 4. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet från Västerort leds till Henriksdalsverket som byggs ut för denna belastning samt skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen Arbetet har utförts av fyra parallella projektgrupper, där utredningsmaterialet avrapporteras för varje delprojekt. Denna rapport sammanfattar arbetet. De fyra utredningsalternativen har analyserats utifrån teknisk genomförbarhet, miljöpåverkan, befintliga avtal, tidplan för genomförande, kostnader och risker. Utredningsalternativ 1, Bromma reningsverk är kvar, är mest fördelaktigt utifrån genomförande, risktagande och kostnad. Verksamheten vid Bromma reningsverk är av sådan art att ett skyddsavstånd om minst 100 m för byggande av nya bostäder krävs. Planerna för Västerort är i nuläget ambitiösa för att möta en ökad efterfrågan på bostäder i Stockholm. Om Bromma reningsverk blir kvar och byggs ut kommer det leda till att reningsverket blir kvar under en lång tid, mer än 30 år. Utredningsalternativ 3 och 4 innebär flest fördelar med avseende på sammanvägd miljöpåverkan. En överledning av avloppsvattnet från Västerort till ett annat 5 (45) 21 augusti 2013

reningsverk avlastar befintliga recipienter genom att nya tunnlar leder till högre kapacitet med minskad bräddning av orenat avloppsvatten till Mälaren som följd. Om beslutet tas att Bromma reningsverk ska läggas ner är utredningsalternativ 4 det mest fördelaktiga. Befintliga avtal förväntas inte vara begränsande för inriktningsbeslutet. Tabell 1-1 sammanfattar kostnaderna för de olika utredningsalternativen, där jämförande kostnader har tagits fram för anslutna personer till Stockholm Vatten samt per m³ spillvatten och år. Kostnaderna som redovisas avser kostnaderna för Stockholm Vatten för Henriksdal, Bromma och Himmerfjärdsverket (SYVAB). För Himmerfjärdsverket har kostnaderna beräknats från den procentuella anslutningen, baserat på flödet, från Stockholm Vatten. Tabell 1-1 redovisar alltså de kostnader, investering, drift- och underhåll samt kapital som faller på Stockholm Vatten, med årskostnader beräknade för år 2020. 6 (45) 21 augusti 2013

Tabell 1-1: Sammanfattning av investerings och årskostnader för utredningsalternativ 1-4 för Stockholm Vatten (SVAB). Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Enhet Hdal BRV SYVAB SYVAB SYVAB SYVAB Hdal Nytt RV Hdal Hdal 36 % 11 % 69 % 11 % Anslutning 1000 p 865,8 356,9 361,7 865,8 459,5 259,1 865,8 718,6 1 325,3 259,1 varav från SVAB 1000 p 129,5 459,5 24 459,5 24,2 Avloppsvattenflöde Mm³/år 96,6 47,1 44,1 96,6 59,5 31,7 96,7 91,2 156,1 31,7 - varav från SVAB Mm³/år 16 59,5 3,6 63,1 3,6 Spillvattenflöde Mm³/år 67,7 32,9 30,8 67,7 41,6 22,2 67,7 63,8 109,3 22,2 - varav från SVAB Mm³/år 11,2 2,5 44,2 2,5 Investeringar Reningsverk Mkr 1 623 1015 480 1 623 5 289 138 1 914 4 609 3 910 138 Ledningsnät Mkr 0 0 0 0 5 334 1 855 0 1 445 Summa investering Mkr 1 623 1 015 480 1 623 10 623 138 3 769 4 609 5 355 138 Drift och underhållskostnad Reningsverk Mkr/år 132 74 37 132 73 10 138 118 240 10 Tillkommande tunnlar och ledningsnät Mkr/år 0 0 0 0 23 23 0 14 0 Summa drift- och underhåll Mkr/år 132 74 37 132 96 10 161 118 254 10 Kapitalkostnad Reningsverk Mkr 208 111 55 232 363 16 232 374 436 16 Tillkommande tunnlar och ledningar Mkr 0 0 0 0 297 0 124 0 99 0 Summa kapitalkostnad Mkr 208 111 55 232 660 16 356 374 535 16 Summa årskostnad Mkr 340 185 92 364 756 26 517 491 789 26 Total investeringskostnad SVAB Mkr 3 118 12 384 8 378 5 493 Total Årskostnad SVAB Mkr 617 1 146 1 008 815 Kostnad per m³ spillvatten kr/m³ 5,52 10,25 9,01 7,29 Kostnad per person ansluten till SVAB kr/p,år 457 849 761 604 7 (45) 21 augusti 2013