NUMMER 1 2009 ÅRGÅNG 55. Putte stolt ambassadör Full beredskap för katastrof Konsten att vara medmänniska Vart tar kläderna vägen?

NUMMER 1 2009 ÅRGÅNG 55 Putte stolt ambassadör Full beredskap för katastrof Konsten att vara medmänniska Vart tar kläderna vägen?

Foto: Kjell Israelsson Besök oss gärna på www.erikshjalpen.se Rosemarie Engblom, webbansvarig på Erikshjälpen, är mycket nöjd med den nya hemsidan. Lätt att ge på nätet Rosemarie Engblom, webbansvarig på Erikshjälpen, grattis till den nya hemsidan. Vad är syftet med den nya layouten? Vi ville göra en enklare sida med lätta sökfunktioner så att man smidigt hittar den information man söker, kanske om våra projekt eller om Second Hand. Det ska också på hemsidan vara lätt att ge en gåva till Erikshjälpen eller bli långsiktig givare. En nyhet på hemsidan är Gåvobutiken. Berätta! I Gåvobutiken kan man på ett roligt och lätt sätt ge en gåva till något projekt. Gåvorna är paketerade så att man kan välja exempelvis en get eller ett babypaket. När du valt gåva klickar du dig vidare genom de olika stegen; hur du vill betala, personinformation och Gåvobevis. Gåvobeviset är en bekräftelse på att du köpt gåvan. Det kan användas om du vill ge bort gåvan till någon annan. Gåvobeviset kan du skriva ut själv. Vi kan också hjälpa till med en utskrift. Det kostar då 20 kronor extra för porto och hantering. I Erikshjälpens gåvobutik på www.erikshjalpen. se kan du bland annat gå in och beställa ett babypaket för 50 kronor. Vad finns det mer för gåvor att köpa? Du kan bidra till många bra saker! Du kan välja på exempelvis en get, en ko eller en toalett. Du kan skicka en läkare eller ett babypaket till någon som verkligen är i behov av det. Har du några bra tips till dem som vill beställa en gåva? Som beställare i Gåvobutiken kan du själv välja betalmetod, om du vill betala via kontokort, via din internetbank eller på annat sätt som är smidigt för dig. Företag som beställer gåvor väljer ju med fördel faktura som betalningssätt. Varför ska man ge gåvor genom just gåvobutiken? För att det är ett kul och bra sätt att hjälpa och samtidigt ge något till en vän eller bekant som kanske redan har allt. Det är i allra högsta grad dubbel givarglädje, både till den som får det och för dem som får del av hjälpen i våra projekt. Text och foto: Tina Andersson 2 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 utgivare Erikshjälpen Box 1 570 15 Holsbybrunn Besöksadress: Bergmossevägen 5 telefon 0383-46 74 50 fax 0383-502 30 e-mail info@erikshjalpen.se hemsida www.erikshjalpen.se redaktion Bengt Swerlander, ansv utg Louise Nordlund Isaksson Peter Toftgård Camilla Sköld Monica Samuelsson, red Anna Rostedt Rosemarie Engblom Tina Andersson utgåvor Erikshjälpens tidning ges ut i mars, juni, oktober och december. Utöver det kommer tolv månadsbrev ut. annonser För information och bokning tel 0383-46 74 50 tryck VTT Grafiska Tidningen trycks på miljövänligt papper grafisk formgivning Conspectus ISSN 0284-950X plusgiro 90 09 28-3 90 29 04-2 (det senare används endast då OCR-kod finns) bankgiro 900-9283 Citera oss gärna men glöm inte att ange källan 4 3. Omslagsbilden: Ska förse dig med lite olika förslag så får du vara med och välja. December 2006 I detta nummer: Hjärtlig, varm Fasta och punkter: med glimten i ögat. Putte Nelsson har, som lagledare i SVT:s tittarsuccé Så ska det låta, tagit steget in i svenska vardagsrum. För Erikshjälpen berättar han om sin uppväxt, karriär och vad han gör hellre än att stå i rampljuset. Foto: Jenny Hammar Mars 2009 I detta nummer: 4 Carl Axel en svensk hjälte 8 Tema: Katastrofhjälp 16 Vi möter Putte Nelsson 20 Årsrapport 2008 6 26 Så funkar Klädinsamling Fasta punkter Ledaren 3 Second hand 29 Bildkryss 30 8 20 Vi blir fler som bär drömmen Jag minns fortfarande männens tomma blickar. Många av dem hade just förlorat barn, fruar, släktingar och nära vänner. De hade stannat för att vakta det som fanns kvar av staden Balakot efter den fruktansvärda jordbävningen. Av den kvalmiga lukten att döma hade långt ifrån alla omkomna ännu grävts fram ur rasmassorna. Sökandet pågick oförtrutet. Överlevande kvinnor och barn hade börjat vandringen ned till låglandet. Rädslan för nya skalv var stor och befogad. Det räknades till närmare hundra efterskalv. Balakot, tidigare en vacker stad, ligger i en av Pakistans många dalgångar. När jordbävningen bröt ut sattes stenblock från de omkringliggande bergen i rörelse och slog sönder mycket i sin väg. Halva befolkningen fick sätta livet till här. Bara i Balakot dog uppemot 20 000 människor. Erikshjälpen var tidigt på plats i Pakistan efter jordbävningen 2005. Du som var med och gav pengar minns filtarna och madrasserna, tälten och kokkärlen som vi kunde ge till drabbade familjer. Du minns kanske också boskapen som vi skänkte familjer för att de åter skulle komma på fötter ekonomiskt och börja se och hoppas på en framtid igen, trots att förlusterna varit så stora. Det är med glädje som vi i denna tidnings årsrapport konstaterar att vi idag är fler som stödjer Erikshjälpens viktiga arbete för medmänniskor runt om i världen än för ett år sedan. Trots finanskris och blytunga rubriker! Varje enskild gåva är kanske inte större men nu är vi fler som hjälps åt! Det tycker jag säger mycket om den dröm många av oss bär på. Drömmen om en bättre framtid, inte bara för oss själva! I detta nummer av tidningen uppehåller vi oss en del kring just katastrofinsatser. Det handlar, precis som en av rubrikerna säger, om att hålla beredskap för det oväntade. Det gör vi samtidigt som vi envist arbetar vidare med utbildning, hjälp till självhjälp, att motverka kvinnlig könsstympning och hela tiden kämpa för barns rätt att just vara barn. Tack för att du också är med! Bengt Swerlander Erikshjälpens generalsekreterare bengt.swerlander@erikshjalpen.se 3

1 En svensk hjälte Carl-Axel Ekman har nyligen, i en stor TV-sänd gala, utnämnts till Svensk Hjälte. Anledningen är hans stora engagemang för kvinnors situation i Kenyas nordöstra provins och staden Garissa. De senaste tjugo åren har Ekman årligen besökt staden för att genom Skandinaviska Läkarbanken Erikshjälpen bekostar ett 50-tal läkare Claudio Bresciani / SCANPIX Juryns motivering Björn Ulvaeus och Mark Levengood gratulerar Carl-Axel Ekman under galan Svenska Hjältar och överlämnar en statyett till minne av utmärkelsen och ett inramat hyllningsbrev från Kofi Annan. Carl-Axel Ekman är en Svensk Hjälte för att han under 20 år arbetat för att hjälpa utsatta kvinnor och barn i Kenyas fattigaste provins och för att han räddat hundratals undan könsstympning. tjänstgöra som kirurg på det lokala sjukhuset. Parallellt med detta har också ett stort engagemang för kvinnornas situation vuxit fram. Jag har sett så många sönderslagna kvinnor i Garissa. Våldet i hemmen är utbrett. Ändå är det ingen som blir dömd. Kvinnorna berättar att de fallit från träd och ramlat i trappor. Inte många vågar erkänna vad de egentligen utsatts för. Namn: Carl-Axel Ekman Ålder: 87 år Yrke: Kirurg Aktuell som: Svensk hjälte för sitt engagemang mot kvinnlig könsstympning. Brinner för: Flickors och kvinnors situation i Garissa i nordöstra Kenya. Det säger Carl-Axel Ekman som tidigt också såg både de medicinska och psykiska effekterna av kvinnlig könsstympning. En tradition som i Garissa utövas i sin allra grymmaste form. 98 procent av kvinnorna här är idag omskurna, trots att ingreppet egentligen är förbjudet enligt kenyansk lag. Destruktiv tradition Många tror att könsstympning av kvinnor påbjuds av islam, men i Koranen står det inget om detta. Många av de kvinnor som utför ingreppet tror också att det är något religionen kräver, säger Carl-Axel som därför medvetet sökt kontakt med imamerna i Garissa. Idag talar de varje fredag i moskén om att könsstympning är en destruktiv tradition som bör brytas. Det gör att också männen får inblick i problematiken. Detta är något som man aldrig pratar om i hemmen. Under åren i Garissa har Carl-Axel Ekman och hans, nu bortgånga, hustru Monica också tagit hand om många föräldralösa flickor. Tillsammans med den lokala organisationen Womankind har ett hem för flickor byggts och även en skola. Flickorna som växer upp här skonas från könsstympning och idag finns flera hundra flickor i Garissa som sluppit ingreppet. När befolkningen ser att dessa flickor mår och utvecklas bättre än de omskurna flickorna vågar fler och fler ifrågasätta traditionen. Tror på förändring Rätt till sin egen kropp Tuffast motstånd mot könsstympningens avskaffande möter Carl-Axel Ekman idag hos de äldre kvinnorna. Det handlar om mor- och farmödrar som själva utsatts för ingreppet och som i många fall också sett till att barn och barnbarn blivit stympade. Psykologin liknar den vid nollningen i lumpen och vid tekniska högskolor där rekryter och nykomlingar minsann också ska klämmas åt och pinas på samma sätt som tidigare generationer. Jag tror på fortsatt förändring genom ungdomarna. När de propagerar mot kvinnlig könsstympning får det stort genomslag även bland de äldre generationerna. Kontakt har också etablerats med fotbollslaget i Garissa. I samtal med spelarna har Carl-Axel berättat vad flickorna i deras eget samhälle utsätts för och hur skadligt det är. Idag spelar killarna med tröjor som deklarerar Jag säger nej till kvinnlig könsstympning. I början sågs de oomskurna flickorna som fritt villebråd för pojkar och män i samhället. Det har vi lyckats bryta och de får idag samma respekt som andra flickor. Det är en mycket glädjande utveckling. MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Text: Monica Samuelsson Skandinaviska Läkarbanken bildades år 1990 och fungerar idag som ideell förening i samverkan med Erikshjälpen som till största del finansierar verksamheten. Årligen sänds ett 50-tal läkare och annan medicinsk personal ut för oavlönade arbetsinsatser i utvecklingsländer. Normal arbetsperiod är sex till åtta veckor. Kenya, Tanzania, Zambia, Swaziland, Etiopien och Bangladesh finns bland de länder som fått medicinsk hjälp genom Skandinaviska Läkarbanken. Beställ Erikshjälpens minitidning om kvinnlig könsstympning kostnadsfritt på tel 0383-46 74 50. På www.erikshjalpen.se kan du också läsa eller skriva ut tidningen. 4 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 5

Läs hyllningsbrevet från Kofi A Annan till Carl-Axel Ekman i sin helhet på www.erikshjalpen.se Carl Axel Ekman Hyllas av förebilden Kofi Annan Det var vid en allsvensk fotbollsmatch mellan Elfsborg och Djurgården på Ryavallen i Borås som det tillkännagavs att Carl-Axel Ekman var nominerad till Svensk Hjälte. Ekman, som sedan år 1969 är lagläkare för Elfsborg, skulle i pausen berätta lite för publiken om arbetet för utsatta flickor i Garissa. Plötsligt avbröts jag och man pekade på en storbildsskärm där Björn Ulveus framträdde. Han gratulerade mig till nomineringen. Då visste jag inte ens att utmärkelsen Svensk Hjälte fanns, berättar en fortfarande omtumlad Carl-Axel Ekman. Sedan blev det stor TV-sänd gala på Cirkus i Stockholm? Ja, det var roligt att träffa de andra nominerade. Vi var i olika åldrar och har engagerat oss på olika sätt men blev snabbt goda vänner. Lite extra samhörighet känner jag med simmaren Christoffer Lindhe från Ulricehamn som tävlade för Sverige i Paralympics i Beijing. Motivationen och envisheten har vi gemensamt. Att göra det bästa av sin situation. Att, trots många bakslag, inte ge upp. Du fick också brev från Kofi Annan, FN:s förre generalsekreterare, som du själv har som något av en förebild. Ja, det var ett fantastiskt brev med varma hälsningar och gratulationer. Av brevet att döma har han verkligen satt sig in i vad vårt arbete i Garissa går ut på. Särskilt tryckte han på vikten av utbildning för de unga flickorna som en väg till en bättre framtid. Det har varit mycket uppståndelse och många intervjuer efter utmärkelsen. Har några frågor förvånat dig? En del tycker att det är konstigt att jag som man ägnar mig åt problematiken kring kvinnlig könsstympning. Det gör jag inte i egenskap av man utan i egenskap av läkare. Jag har sett hur kvinnor lider på grund av gamla traditioner. Vissa traditioner ska man arbeta för att bevara, men inte den här typen som orsakar så stor skada och så stort lidande. Det är min lilla filosofi. Du är 87 år och har ännu inga planer på att slå dig till ro. Vad kan du säga om formen? Jag går lite stappligt men huvudet fungerar bra och spiriten är det inget fel på. Vad står på programmet för din nästa resa till Garissa? Läkararbete och undervisning. Jag har visserligen, av moraliska skäl, slutat operera men jag går ronder och så håller jag medicinsk undervisning för läkarna och sköterskorna. Assisterar gör jag fortfarande vid operationer men jag opererar aldrig ensam längre. Kampen mot kvinnlig könsstympning går väl också vidare? Ja, nu är det viktigt att sprida tankarna om kvinnors rättigheter från Garissa till andra, omkringliggande, distrikt i nordöstra provinsen. Vad tycker du om svenskens engagemang i gemen? Gör vi det vi kan? Vi är nog ganska generösa ekonomiskt. Däremot kan det kanske ibland vara svårt att engagera folk till ideellt arbete. Många känner kanske inte till vilken tillfredställelse ideellt arbete kan ge. Jag kan inte tänka mig ett lyckligare pensionärsliv än det Monica och jag haft. Vi har ju också haft förmånen att engagera oss gemensamt. Jag är, trots att jag gått igenom en del och förlorat nära och kära, en mycket lycklig människa. Foto: Åsa Dahlgren Monica och jag förlorade två barnbarn och en måg i tsunamin. Efter det och sedan Monica gick bort för två år sedan har grabbarna i Elfsborgslaget betytt ännu mer för mig. De har hört hur svårt flickorna i Garissa har det och de gör mycket för att hjälpa till. De har också etablerat kontakt med fotbollslaget i Garissa och ställer upp på många sätt. Under tjugo år har Carl-Axel Ekman motarbetat traditionen med kvinnlig könsstympning i Garissa. Något som nu börjar ge resultat i form av förändrade attityder och en ny generation flickor som klarat sig undan det destruktiva ingreppet. Garissas fotbollslag spelar med budskapet Nej till kvinnlig könsstympning på bröstet. Tröjorna har man fått hjälp med från Carl-Axels hemmaklubb Elfsborg. Foto: Privat Vill du stödja Erikshjälpens arbete mot kvinnlig könsstympning? Välkommen med en gåva till PG 90 09 28-3. 6 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 7

ERIKSHJÄLPEN TEMA: KATASTROFHJÄLP I KAMBODJA Text och foto: Monica Samuelsson Beredskap för det oväntade När katastrofen är ett faktum Vi har ingen nedre gräns för hur liten en katastrof får vara för att vi ska kalla den en katastrof och agera därefter. När en naturkatastrof eller svält drabbar så är det lika illa för den enskilda människan oavsett hur omfattande katastrofen är geografiskt eller räknat till antal drabbade. Peter Toftgård har i sitt arbete som projekthandläggare och chef för Erikshjälpens internationella arbete besökt många platser som drabbats av katastrofer. Han vet hur viktig den direkta hjälpen är. Att det finns organisationer som snabbt är på plats för att sträcka en hand och fylla de mest grundläggande behoven av rent vatten, mat och förnödenheter. Han har också sett vad det betyder att en organisation stannar kvar när många andra packar ihop och reser hem. Att finnas kvar för att hjälpa människor att så snart som möjligt hitta tillbaka till en fungerande vardag. Tydlig handlingsplan Namn: Peter Toftgård Befattning: Chef för Erikshjälpens internationella avdelning Brinner för: Barns möjlighet till en god utveckling Erikshjälpen som organisation ser ju alltid till barnens behov. Det gäller också i vårt humanitära bistånd och i vår katastrofhantering. Därför prioriterar vi alltid arbetet med att få igång skolor så att barn så snart som möjligt återfår sina rutiner. Det skapar trygghet, tillfälle att leka med andra barn och bearbeta det man gått igenom. Tsunamin och jordbävningen i Pakistan 2005 är två stora katastrofer som också fått enorm uppmärksamhet massmedialt. Det gäller långt ifrån alla katastrofer som inträffar. Att hålla beredskap och som organisation veta hur man ska gå till väga är lika viktigt oavsett om TV-kamerorna är på plats eller inte. Vi har praktiska redskap för arbetet med katastrofhantering. En tydlig handlingsplan anger hur vi går vidare vid olika scenarier. En katastrofgrupp samlas tidigt för att planera och samordna våra insatser. Vi har också en person, Anders Lindgren, med huvuduppgift att arbeta med frågor kring humanitärt bistånd. Anders har både en gedigen kunskap och erfarenhet som tillför mycket. Därtill har vi ett stort internationellt nätverk, en resursbank, av både organisationer och personer som vi snabbt kan kalla in beroende på var i världen en katastrof slår till och vilken karaktär den har, berättar Peter Toftgård. Snabbt på plats Vid massmedialt uppmärksammande katastrofer vill människor ofta vara med och skänka pengar. Men för att kunna agera direkt och inte behöva vänta på att pengar ska komma in har Erikshjälpen en liten buffert för snabba insatser. Den består helt av insamlade medel. Det handlar inte om några jättelika belopp men det ger oss möjligheten att snabbt vara på plats med hjälpen. De pengarna gjorde att vi kunde agera så snabbt som vi gjorde både vid tsunamin och vid de senare årens katastrofer i Bangladesh, både översvämningen och cyklonen Sidr för drygt ett år sedan. Vid katastrofer i regioner där Erikshjälpen har lokala samarbetspartners kan man gå in och göra nytta redan från första dagen. Då har vi i det uppkomna läget möjlighet att göra det som ingen annan kan. I andra sammanhang kanske vi gör störst nytta i det långsiktiga uppbyggnadsarbete som tar vid när vardagen ska försöka återgå till det normala. Erikshjälpen har tydliga riktlinjer som kännetecknar organisationens insatser vid en katastrof. Det allra viktigaste är att ta största möjliga hänsyn till människors värdighet och självkänsla. Beroende på hur man hjälper någon kan man antingen trycka ned eller lyfta upp en människa. Vi vill lyfta och återställa hoppet hos de individer som vi kommer i kontakt med vid en katastrofinsats. Hjälp till självhjälp Att tidigt skapa forum för social gemenskap är också, menar Toftgård, viktigt efter en katastrof. Genom att möta andra människor kan trauman bearbetas. Det behöver inte vara något märkvärdigt. Kanske bara en kaffeservering dit människor kan söka sig för att få prata. Ensam i sitt tält löser ingen de problem som ett trauma för med sig. Våra insatser efter en katastrof ska så snart som möjligt riktas in på hjälp till självhjälp. Människor vill själva ta hand om sitt liv och sin familj. Med rätt stöd kan den processen komma igång tidigare. Skulle vi fortsätta att bara dela ut hjälp riskerar vi att skapa passivitet. Då har vi inte uppnått någonting. Det finns många olika former av katastrofer. Oftast tänker man kanske på naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar, stormar och cykloner. Torka och missväxt kan också snabbt försätta människor i svält. Krig och väpnande konflikter sätter också det vanliga livet ur funktion och drabbar många. Tsunamikatastrofen 2004. När strider pågår och människor tvingas från sina hem kan flyktingströmmar uppstå och situationer som absolut är att beteckna som katastrofer för de drabbade. På andra platser kan långvariga krigstillstånd göra att området behöver byggas upp igen med skolor och sjukvård. Så är det ju bland annat i södra Sudan som levt med en nästan tjugo år lång konflikt. När det nu är relativt stabilt på vissa håll är behovet av återuppbyggnad stor. Vattenförsörjningen behöver säkras och skolor komma igång med sin verksamhet. Ibland omnämns även aidsepidemin som en humanitär katastrof. Det finns också de som menar att den bör hanteras som en sådan. När vi jobbar med aidsproblematiken ser vi att vi har stor nytta av vårt ordinarie biståndsarbete. Mycket handlar om utbildning, både inom hälsovård men också om könsroller och jämställdhet. I det praktiska arbetet mot aidsepidemin blir metoderna därför desamma som i utvecklingsbistånd. Men visst är det samtidigt en gigantisk katastrof med över två miljoner döda bara under det senaste året. När tillgången till bromsmediciner nu ökar minskar ju dödligheten. Samtidigt får vi en situation med ett ännu större antal människor som lever med hiv. Det innebär i sig nya utmaningar i arbetet med att stävja epidemins framfart. Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren, Lars Isaksson Den stora jordbävningen i Pakistan 2005 är en av många katastrofer där Erikshjälpen varit snabbt på plats. Hjälparbetet efter tsunamin pågick då fortfarande på flera andra håll. Två stora katastrofer inom loppet av ett år bidrog till ytterligare skärpning av katastrofberedskapen. Att livet snabbt återgår till det vanliga är kanske allra viktigast för barnen. Därför är återställd skolverksamhet något som Erikshjälpen prioriterar i sitt katastrofarbete. 8 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 9

Vill du vara med och göra en insats i Akuem? Läs mer om Eriksdagen på sidan 24! Södra Sudan Att bygga något som består Skolan i Akuem. Människorna i Akuem i södra Sudan har levt med kriget som följeslagare i tjugofem år. Närheten till det krigsdrabbade Darfur har gjort att många av barnen här växt upp i flyktingläger och endast sporadiskt fått gå i skolan. Här har Erikshjälpen byggt en skola och planerar för hälsorelaterade insatser. I skuggan av kriget är det inte mycket som består och ingen som vågar satsa. För vem vill börja odla när man när som helst kan tvingas fly och någon annan får skörda det du sått? Och vem lägger ned stor möda på sitt hem när det inte finns byggmaterial att få som står emot översvämningarna? Människorna i Akuem är beroende av FN:s matprogram. Man lever i en katastrof som pågått så länge att många inte känner till något annat. Anders Lindgren, humanitär hjälpkoordinator för Erikshjälpen, har sedan starten av projektet i slutet av 2007, besökt Sudan med jämna mellanrum för att sätta igång de olika delarna i arbetet. Det kan vara väldigt frustrerande att arbeta i förhållanden som dessa. Allt har försummats och befolkningen lever under existensminimum. Det finns inga arbeten och de flesta har ingen inkomst alls. Vi behöver få människor att börja odla sin egen mat igen för att inte fortsätta vara beroende av bistånd. De traditionella könsrollerna kan också göra att det är svårt att få männen att vilja arbeta. Att hämta vatten är till exempel kvinnogöra och att då få någon att hämta vatten till cementblocken, som skolan byggs av, kan då vara svårt. Då får man försöka göra det lite mer tekniskt, så går det bra. Koleraepidemi Under Anders Lindgrens senaste besök i Akuem bröt en koleraepidemi ut, för tredje gången på kort tid, i området. Vattnet från översvämningarna samlas i stillastående pölar där bakterier frodas. Kunskapen om hygien är dålig, det finns inga latriner och bara två brunnar för alla 15 000 invånare. Det var en väldigt jobbig situation. Vi såg dem 10 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 Faktaruta Skolprojektet i Sudan startade före jul 2007. Den första byggnaden blev klar i våras. Sedan dess har cirka 600 elever börjat i skolan som är den första riktiga skolan i Akuem. Två nya byggnader började byggas i november 2008. Sammanlagt ska skolan i Akuem rymma åtta klassrum, bibliotek, lärarrum och administration. Vy över provinshuvudstaden. bära ut döda från kolerakliniken och vi kunde inget göra. Man visste aldrig när man själv kunde bli smittad. De två kvinnorna som hjälper oss i köket blev också smittade. Anders kunde ganska tidigt få tag i lite mediciner och vätskeersättningsmedel, något som sedan var väldigt svårt att hitta. Då man förlorar uppemot femton liter vatten på ett dygn är medicinen avgörande för utgången. Vi kunde hjälpa de två kvinnorna, sedan hade vi inte mer. Det fanns inga mediciner och ont om rent vatten på kolerakliniken. De hade inte heller några sängar. Människor låg på presenningar som sedan städades av så gott det gick. Det blir en slags mental utmattning att arbeta i sådana situationer. Då krävs det att man fokuserar på några enskilda individer, barn som tack vare projektet får gå i skolan. Om jag bara ser den stora massan känns det vi gör så lite. Istället tänker jag på vad det betytt för barnen att få gå i skolan, vilken skillnad det gör i deras liv, säger Anders Lindgren som nu blickar fram mot nästa fas i arbetet i Akuem. Nu är det brunnar, tillgång till rent vatten, latriner och kunskap om hälsa och hygien som står högst på prioriteringslistan. Insamlingen till detta påbörjas redan nu i vår. Text: Rosemarie Engblom Foto: Anders Lindgren, Monica Samuelsson ERIKSHJÄLPEN TEMA: KATASTROFHJÄLP I KAMBODJA Bli fadder! Som fadder ger du flickor och pojkar runt om i världen chans att förverkliga sina drömmar. Ditt fadderstöd ger barn en trygg uppväxt, skolgång och möjlighet till högre utbildning och egen försörjning. Du är också med och stöder utvecklingen i samhället där barnen bor och vi skickar regelbundet rapporter om arbetet. Vill du veta mer? Kontakta Helena eller Birgitta på tel 0383-46 74 50 eller gå in på www.erikshjalpen.se för att se vad som passar för dig! Barn kan vi ger dem möjligheter! E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 11

TEMA: KATASTROFHJÄLP Foto: Göran Tesfai Skoglund Vi människor är bra på att sköta det vardagliga, men när det värsta händer blir vi villrådiga vi vet inte vad vi ska göra. Hur kan man hjälpa människor och samhälle att komma på fötter efter en krissituation? Göran Tesfai Skoglund Bästa krishanteringen Att vara medmänniska Det värsta i en kris är att bli övergiven. Tillsammans med andra människor klarar vi mycket, men det är svårt om man är ensam. Göran Tesfai Skoglund har lång erfarenhet av arbete med kris- och katastrofhantering. Sitt afrikanska namn, Tesfai, fick han under uppväxten i Eritrea, ett land som då ockuperades av Etiopien. Under åren har han arbetat med krishantering i bland annat Liberia, i Thailand efter tsunamin och i Kosovo. Inte sällan har han jobbat på platser där även Erikshjälpen genomfört större katastrofinsatser. Till vardags arbetar Göran idag som kris- och säkerhetssamordnare i Klippans och Åstorps kommuner. Men han håller också ofta föreläsningar och utbildningar för räddningstjänst, polis, företag och ideella organisationer. Medmänsklighet Att ha en plan och inte springa runt som yra höns, det är viktigt menar Göran. Men det allra viktigaste är vanlig hederlig medmänsklighet. Livet är fint. Det är min utgångspunkt. Men livet kan också vara hårt. Det svåraste är inte värsta smällen, det är det oväntade, onormala och hotande. Det är det vi kallar en kris. Det värsta i en kris är att bli övergiven. Tillsammans med andra människor klarar vi mycket, men det är svårt att hantera en kris om man är ensam. Därför måste vi se till att ingen blir övergiven i en kris, fortsätter Göran. Jag har arbetat i många länder och märkt att vi människor är väldigt lika. Ingen kris är värre eller lättare bara för att man bor på en viss plats. Det är lika svårt att förlora ett barn i Sverige som i Darfur. Alla reagerar i en kris men på olika sätt. Majoriteten ser ut och uppför sig som vanligt men är ändå traumatiserade. En del blir passiva, ytterligheten av det är apati. Andra blir aktiva i stället, pratar mer och kanske till och med blir aggressiva. Det är bara en procent som blir hysteriska, men det är ofta den bild som katastroffilmer ger oss. För att hjälpa måste man komma nära och säga hur är läget? De kommer att berätta om de ser att du verkligen bryr dig om. Att komma på fötter igen I ett samhälle menar Göran även att det är viktigt att människor kan återfå sina roller och funktioner efter en kris. Vi glömmer bort att vi är mammor, pappor, idrottsledare, snickare. Om jag drabbas av en kris och du ser mig, se mig inte som ett offer utan som en pappa och en yrkesarbetande man i sina bästa år. Göran beskriver arbetet med att komma ur en kris som en pyramid där man först måste se till basbehoven. Mat, vatten och skydd är oftast självklara biståndsinsatser, men det räcker inte, det krävs en helhetssyn. Man kan vara länge i ett flyktingläger med mat, vatten och skydd och ändå vara traumatiserad. Det behövs även värdighet och tecken på hopp. Nästa nivå i pyramiden är rehabilitering där människors och samhällets extra behov tas om hand. Sista stadiet är renovering där vissa av dem som drabbats behöver specialkompetens för att komma på fötter. Saker kommer inte bli som förr men människor kan börja ta tag i livet igen, komma vidare. Några kommer dock kanske aldrig att bli hela igen, menar Göran och sammanfattar sin lektion i krishantering: Det bästa vi kan göra i en krissituation är helt enkelt att finnas till hands, inte lämna någon ensam, och bara ösa in medmänsklighet. Text och foto: Rosemarie Engblom 12 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 13

Sveriges ambassadör i Bangladesh Namn: Britt F Hagström Yrke: Sveriges ambassadör i Bangladesh sedan hösten 2005. Har tidigare bland annat varit ambassadråd i Dhaka med ansvar för Sidas biståndsprogram i landet. Jag beundrar människors förmåga att sträva vidare TEMA: KATASTROFHJÄLP normalt liv. Hur man bar tillbaka fiskebåtar som spolats upp på land, hur man försökte reparera sina nät och plocka ihop resterna av husen för att bygga nya skjul. Jag blev också glad över att vi från svensk sida kunde bidra med humanitärt stöd. Det många svenskar känner till om Bangladesh är att det är ett tättbefolkat land som ofta drabbas av naturkatastrofer och att korruptionen är utbredd. Jag berättar gärna att Bangladesh är så mycket mer. Här finns många engagerade och vänliga människor. Landet har också en rik kultur och en stor utvecklingspotential. Ambassadör Britt F Hagström har bott närmare sju år i Bangladesh. Att landet är utsatt för naturkatastrofer har hon själv upplevt. Den svåra cyklonen Sidr hösten 2007 kändes även i Dhaka. Här är vi ju annars mer skyddade. Jag har rest en del i landet och tänkte därför mycket på hur det var för de mest utsatta människorna i söder, berättar Britt som tidigt besökte de värst drabbade områdena. Jag blev nedstämd av att se både materiell förstörelse och möta människor som mist sina kära. Samtidigt blev jag imponerad av hur de som överlevt snabbt försökte återgå till ett Återkommande bakslag Britt Hagström är imponerad över hur man i Bangladesh byggt upp system för att tidigt kunna varna för cykloner. Det finns också ett stort antal cyklonskydd runt om i landet dit människor kan ta sig vid allvarliga varningar. Men skyddet täcker inte alla. På sikt behövs fler skydd och bättre vallar men också grödor som tål högre saltvattenhalt. Vissa delar av landet drabbas också av torka. Det behövs ett samlat grepp kring hela klimatfrågan. Bangladesh har kommit långt med sin handlingsplan för klimatanpassning men det krävs resurser för att genomföra allt. Sverige har avsatt extra pengar för Bangladesh för att bidra till åtgärder för klimatanpassning. Tillsammans med andra givare hoppas vi kunna bidra till att genomföra behövda åtgärder, fortsätter Britt Hagström som sett hur befolkningen lärt sig att leva under de tuffa omständigheterna och med de återkommande bakslagen. Man bygger sina hus och vägar så att de ligger högre än åkrar och risfält. Men helt kan man aldrig skydda sig och katastrofer drabbar alltid de fattiga värst och blir till personliga tragedier. Jag beundrar människors förmåga att ändå sträva vidare under så svåra förhållanden. Utbyte gagnar alla Mycket bistånd har under åren gått till insatser i Bangladesh. Men landet är, menar Britt Hagström, inte längre fullt så beroende som för tio år sedan. Det internationella stödet betyder mycket för landets utveckling. För de lokala ideella organisationerna är kontakten med utländska aktörer också värdefull. Den bidrar till ömsesidigt kunskapsutbyte som gagnar alla inblandade. Man ska aldrig underskatta värdet av personliga möten mellan människor med olika kulturella och personliga bakgrunder. I december genomfördes demokratiska val i Bangladesh som rapporterades som föredömligt lugna. Valet var ett framsteg för demokratin. 85 procent av befolkningen röstade och många valobservatörer fanns på plats. Samtliga säger att valen var välorganiserade och gick rätt till, berättar Britt Hagström som själv bevittnade valet och såg när röster räknades. Både män och kvinnor stod lugnt i kö och var stolta över att kunna delta. De visade upp sina röstkort som tagits fram med såväl foton som fingeravtryck. Sverige har bidragit med stöd till framtagandet av de nya röstlängderna. Tidigare längder har alltid kritiserats av dem som inte vunnit valet. Denna gång kunde ingen klaga på detta. Flytande sjukhus genial idé Britt F Hagström har besökt Friendship, Erikshjälpens samarbetspart i Bangladesh, för att titta på det arbete organisationen utför. Jag är imponerad. Det flytande sjukhuset ger sjukvård till en befolkning som annars har mycket små möjligheter att få vård. Det är en genial idé, säger Britt Hagström och fortsätter; Friendship har också utvecklat en modell för att bygga byarna ute på sandbankarna i floden så att de inte ska drabbas så hårt av de årliga översvämningarna. Man har utvecklat egna metoder och arbetssätt för att hjälpa de fattigaste av de fattiga i landet. I detta arbete har man haft stor hjälp av organisationer som Erikshjälpen. Det gör Friendship och Erikshjälpen till bra exempel på värdet av ömsesidigt kunskapsutbyte. Text: Monica Samuelsson Kvinnor köar för att få rösta i valet december 2008. Foto: Privat Runa Khan från organisationen Friendship, ambassadör Britt Hagström och Marianne Stattin Lundin, projekthandläggare på Erikshjälpen vid ett möte i Dhaka. Foto: Monica Samuelsson 14 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 15

TEMA: KATASTROFHJÄLP Upprop: Ge en gåva direkt i Gåvobutiken www.erikshjalpen.se Hjälp svältdrabbade i Kenya Situationen är akut, meddelar Erikshjälpens samarbetspartner i landet Nyligen kom rapporter om den svåra situationen i Kenya, som inte uppmärksammas i media, men som sker i det tysta. Den kenyanska regeringen uppskattar att över tio miljoner människor plågas av undernäring och akut matbrist, som börjat skörda offer, både vuxna och barn. Under de senaste två åren har stora delar av Kenya blivit helt eller delvis utan regn vilket lett till svår torka, förlorade skördar och svält. Erikshjälpens samarbetsorganisation, Taretuoki Mission Trust, vädjar om hjälp i den akuta svältkatastrof som drabbat Mashururegionen i södra Kenya. Erikshjälpen har beslutat att, i ett första skede, hjälpa 150 familjer och totalt 750 barn och vi behöver få in medel från allmänheten. De 150 familjerna får matpaket under en tremånadsperiod och barnen får näringsberikad gröt. Särskild hjälp går till barn under tio års ålder och även till familjer bestående av föräldralösa barn där mor- och farföräldrar fungerar som vårdnadshavare. Även anhöriga till de barn som får stöd genom Taretuokis center i Emali får del av hjälpen. Var med och rädda barn från svälten. Använd det bifogade inbetalningskortet. Ju mer pengar vi får in, desto fler familjer kan få mat. Ett matpaket som räcker till en familj under en månad kostar 225 kr. Foto: Åsa Dahlgren. Hungersnöden berör de barn som finns i flera av Erikshjälpens projekt i Kenya och stöds av faddrar. Även om matförsörjningen är säkrad i skolan behövs hjälp till deras familjer. Värmande kläder har nått Moldavien Cyklonen Favio i februari 2007 vände upp och ned på livet för många människor i Mocambique. Louzane JoJo Tivane och hustrun Amelia Falamento Mutseena bor i byn Machocomane ett par mil inåt landet från kuststaden Vilankulos. Paret fick sitt hus förstört i cyklonen men har fått hjälp från Erikshjälpens samarbetspartner CMA att återställa det igen. Tiden direkt efter katastrofen fick många också stöd i form av mat för att klara sin överlevnad. Foto: Susanna Lindahl Lucia 8 år och Nicoleta 6 år provar sina nya vinterjackor. I januari gjorde Erikshjälpen ett upprop med insamling till familjen Leu i Moldavien. Tillsammans med många andra familjer som har det ytterst knapert, har de nu fått extra hjälp med kläder i vinterkylan. I februari fick familjen Leu ta emot ett stort blått paket med kläder från Erikshjälpen. Förväntan ligger i luften när mamma Liuba öppnar paketet. Flickorna berättar att de väntat på sina presenter från Sverige. Familjen hälsar och tackar för att ni har samlat ihop kläderna och skickat dem till Moldavien. Familjen Leu har förstås stora ekonomiska behov för att klara sin vardag, men paketet med kläder är helt klart en stor hjälp mitt i den kalla vintern. Och särskilt välkommet att det kommer tack vare människor som vill göra gott för andra! Hör av dig till Erikshjälpen om du också önskar få våra månatliga upprop. Du väljer själv när du vill ge en gåva. Ring 0383-46 74 50. 16 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 17

Vet hur det ska låta Nu är han Putte med hela Sverige Jag har alltid haft musik omkring mig. Pappa spelar ventilbasun och mamma klarinett, mandolin och piano. Jag växte upp i kyrkan och där var musiken en naturlig del av livet. Namn Putte, i passet står det Fredrick, Nelsson Ålder 38 Bor I Stockholm Yrke Pianist och körledare Familj Gift med Johanna. De har två barn; Chatilla 5 år och Melvin 3 år. Aktuell som Ambassadör för Erikshjälpen. Fingerfärdig pianist i Så ska det låta samt i musikalen om rock n rollstjärnan Buddy Holly på Göta Lejon i Stockholm. Han rör om i koppen med fläderte och tittar ut genom caféfönstret. Idag är Putte Nelsson en omtyckt och ofta anlitad pianist. Lågkonjunkturen tycks inte ha drabbat artistkalendern som är välfylld i flera år framöver. Premiären på Göta Lejon av musikalen om Buddy Holly är just avklarad. En ny säsong av SVT:s tittarsuccé Så ska det låta ligger framför. Jag hade egentligen inga planer på att bli yrkesmusiker. Jag jobbade med en massa andra saker. Sålde jeans, arbetade på husfabrik, var hotellvaktmästare, chaufför och grävde ned bredbandskabel. Jag tror jag skulle kunna jobba med vad som helst. Det handlar väl mer om att trivas och ha bra arbetskamrater. Samtidigt är jag ödmjukt glad över att få ha musiken som jobb. Det går nog inte en enda dag utan att jag känner tacksamhet för det. Ratade blockflöjten Självlärd är han. En bekant till familjen spelade ofta på pianot när han var på besök. När tangenterna blev lediga satte sig Putte på pallen och försökte låta likadant. Sedan ville han lära sig trummor men det höll på att sjunga stopp. När jag gick i skolan skulle man alltid Varje avsnitt av Så ska det låta har i genomsnitt tre miljoner tittare. Putte Nelsson här tillsammans med kollegorna Peter Settman och Stefan Gunnarsson. Foto: Carl-Johan Söder/SVT börja med blockflöjt. Men är man tio år och ser sig själv som trummis så är det inte mycket att få en blockflöjt i handen. Hade jag fått två kunde jag ju i alla fall trummat med dem, skrattar Putte som ändå kom att spela trummor i några år innan pianot tog överhanden. 18 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 19 Foto: Jenny Hammar

Jag spelade till ungdomskören i kyrkan. Sedan startade vi ett band i Vetlanda. Då spelade jag keyboard. Så småningom flyttade jag till Stockholm och läste musik ett par år på en folkhögskola. Känd för svenska folket blev Putte Nelsson 2006 under sin första säsong med Så ska det låta. Då hade han redan varit heltidsmusiker och turnerat sedan 1996. TV har ju en stor genomslagskraft. Men jag tycker ändå att kändisskapet för min del ligger på en behaglig nivå. Jag syns inte varje dag. Jag finns inte på löpsedlarna. Visst känner folk igen mig, en del tittar kanske en extra gång, någon kommer fram och säger att de tycker om programmet. Någon superkändis är jag inte. Mycket kärlek Han föddes i Etiopien 1971. Tre månader gammal adopterades han av Roland och Gudrun Nelsson, missionärer utsända av Pingstförsamlingen i Värnamo. I familjen fanns då redan storasyster Camilla. Tiden i Etiopien blev kort för Puttes del. Han var bara nio månader när familjen flyttade till Sverige och Umeå. Jag var i Etiopien igen för några år sedan. Det var spännande att se landet och kulturen. Att tänka att man kunde ha vuxit upp där, säger Putte och blir tyst en stund. Det känns ganska privat. Min familj finns här, jag har haft en jättebra uppväxt och har fått mycket kärlek. Jag har inte saknat någonting. Men vem vet, kanske besöker vi Etiopien igen när våra barn blir lite större. De internationella kontakterna var många i Puttes barndomshem. Pappa Roland blev föreståndare för Erikshjälpen efter John Hall i början av 80-talet. Det förde med sig mycket resande och många utländska gäster. Det har säkert präglat mig även om jag som barn mest såg det som pappas grej. Det var ju hans jobb. Men visst har jag fått följa organisationen på väldigt nära håll, fortsätter Putte Nelsson som idag själv är ambassadör för Erikshjälpen. För mig står Erikshjälpen för förtroende och trygghet. Det är en organisation som får mycket gjort för de pengar som samlas in. Det visar ju också de låga administrativa kostnaderna. Jag är stolt över att få representera en organisation som gör så mycket gott och står för så mycket bra som Erikshjälpen. Det känns meningsfullt. Familjen viktigast Trots att framgångarna varit många och uppmärksamheten stor på senare år så är det familjen som ligger Putte närmast hjärtat. Att bara vara hemma eller hitta på saker tillsammans med Johanna och barnen är det bästa i livet. Melvin Foto: Privat År 1966 flyttade Roland och Gudrun Nelsson som missionärer från Värnamo till Awasa i Etiopien. Två perioder kom de att ägna församlingsarbete och yrkesutbildning. I Etiopien adopterades även Camilla och Putte. När bilden togs 1976 hade familjen bosatt sig i Umeå. 1980 går flyttlasset till Vetlanda och Roland Nelsson börjar på Erikshjälpen där han två år senare blir föreståndare. kryper gärna upp och sitter i pappas knä vid flygeln hemma. Och Chatilla sjunger av hjärtats lust så fort hon hoppar in i bilen, oavsett om resan är några minuter hem från dagis eller de fyrtio milen till farmor och farfar eller mormor och morfar i Småland. Visst är familjen viktigast. Ärligt talat så tar jag inte arbetet som musiker på så blodigt allvar. Det är mitt jobb och mitt levebröd. Jag är lyckligt lottad. Och skulle jag arbeta med något annat skulle jag ändå alltid ha musiken. Putte hejar bekant på några andra cafégäster och konstaterar att då ses vi ikväll. Det är måndag vilket betyder körövning. Över tusen medlemmar har skrivit in sig i Sjung nu-kören som Putte driver tillsammans med körprofilen Lasse Axelsson. Gospel, pop och visor står på repertoaren. Tio gånger möts man varje termin för att sedan ha en storslagen avslutning i Berwaldhallen eller Konserthuset. Intresset för att sjunga är stort. I Sverige är det en hel folkrörelse. Jag tror vi mår bra av att sjunga, konstaterar Putte när vi dricker ur sista skvätten te och säger hej och tack för samtalet. Text: Monica Samuelsson Liberia är ett sargat land som långsamt håller på att resa sig från det inbördeskrig som drabbat hela befolkningen. Phebe Hospital, tjugo mil från huvudstaden Monrovia, har raserats tre gånger. Ett år efter krigsstilleståndet 2003 kunde personalen, för förhoppningsvis sista gången, flytta tillbaka verksamheten till Phebe. Sedan dess har svenska Margareta Sidenvall besökt och arbetat på sjukhuset vid sex tillfällen. Hon har fått se landet läka bit för bit. Men mottagningarna på sjukhuset är överfulla och många av patienterna som kommer in är svårt sjuka. Har sett mycket I Sverige jobbar vi preventivt. Men här kommer man när problemet uppstår och som läkare hamnar man i situationer som aldrig skulle uppstå hemma, säger Margareta Sidenvall. Margareta är gynekolog och arbetar med avancerade förlossningsskador. Flera års erfarenhet av arbete i utvecklingsländer har gjort att hon sett mycket av detta. Förlossningar sker i regel i hemmen. Om något går fel kan det ta lång tid för kvinnan att ta sig till sjukhus. Många behöver akut kejsarsnitt och många får svåra förlossningsskador, vilket bland annat kan leda till fistelbildningar. Under min senaste period i Phebe koncentrerade jag mig på att operera fistlar. Det är ett problem som uppstår när barnet inte kommer ut utan trycker så länge mot urinblåsan att vävnaden där dör. Det blir ett hål mellan vaginan och urinblåsan så att kvinnorna hela tiden läcker urin. Problemet är inte bara medicinskt utan även socialt eftersom kvinnorna ofta stöts bort då de luktar illa, berättar Margareta. Kvinnor köar för ingrepp Under de två första veckorna fick Margareta extra utbildning i fisteloperationer på sjukhusbåten Mercy Ship i Monrovias hamn. Mercy Ship drivs av en amerikansk organisation men får också stöd från Sverige. Hit kunde Phebe hospital även sända de patienter som behövde en mer avancerad fisteloperation. Svenska Margareta Sidenvall har vid sex tillfällen besökt och arbetat på sjukhus i Liberia för Skandinaviska Läkarbanken som till största delen finansieras av Erikshjälpen. Läkare i ett trasigt land Eftersom sjukhuset i Phebe i förväg gjort ett upprop bland kvinnor i området väntade ett fyrtiotal patienter på att få bli opererade. Tjugofyra kvinnor kunde opereras. Det blev ett par operationer per dag. Det kan vara väldigt olika operationer, allt från ganska enkelt till helt omöjligt. Till en del måste man säga nej, det går inte, berättar Margareta. I hennes arbete som överläkare på Hudiksvalls sjukhus blir dramatiken sällan så stor. Men vistelserna i Liberia har gjort Margareta frustrerad över hur vi i Sverige tar mycket för givet. Vi är inte tacksamma för det vi har här i Sverige. Det är frustrerande att vi kräver oerhört dyra behandlingar medan andra delar av mänskligheten inte ens har det allra nödvändigaste och något så billigt som en vaccination som räddar liv. Text: Rosemarie Engblom Läs mer om Skandinaviska Läkarbanken på sidan 5. 20 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 21

22 ERIKSHJÄLPEN FÖRÄNDRAR VÄRLDEN GENOM ATT GE LIV ÅT BARNS DRÖMMAR. Årsrapport 2008 Erikshjälpens huvudmål är att barn och familjer som lever i utanförskap och fattigdom ska kunna utvecklas och själva vara med och påverka och förbättra det samhälle de lever i. Erikshjälpen arbetar därför långsiktigt tillsammans med lokala organisationer på många platser runt om i världen. Insatserna gäller främst hälsa, utbildning, försörjning och påverkan. Under år 2008 uppgick Erikshjälpens totala intäkter till 61 miljoner kronor. Mer än hälften var direkta gåvor från allmänheten och företag. När tidningen trycks är siffrorna fortfarande preliminära. Erikshjälpen är en effektiv småländsk organisation och vi har även under 2008 lyckats hålla kostnaderna på en mycket låg nivå. Därmed kan vi hjälpa allt fler utsatta barn, säger Bengt Swerlander som är generalsekreterare för Erikshjälpen. Att fler blivit trogna givare och ingår i Erikshjälpsfamiljen är mycket glädjande! Det är gåvorna från allmänheten som ligger till grund för all vår verksamhet. Att bidra till en bättre värld Trots vikande konjunktur under hösten har insamlingen till Erikshjälpen varit stabil. Fler har valt att regelbundet ge en gåva som Ung fadder, Fadder eller Månadsgivare. Samarbetet med företag och idrottsklubbar har utökats och fler har blivit Erikshjälpens ambassadörer. Det är många som valt att vara med och bidra till en bättre värld! Utvecklingsarbete Erikshjälpen har under året bedrivit samarbete med ett 60-tal organisationer i 27 länder där barns behov och rättigheter stått i fokus. Här följer några exempel: har arbete med att skapa försörjning genom hjälp till självhjälp fortsatt. I Kambodja gavs läs-, skriv- och matematikundervisning för vuxna bland de allra fattigaste, som förberedelse för att klara mikrokreditlån och skapa sig en försörjning. rent vatten i sina byar. Kvinnorna, som tidigare lagt en stor del av sin tid på att hämta vatten, har kunnat gå alfabetiseringskurser. Parallellt har hälsoundervisning skett. och aidsinformation har pågått i i stort sett samtliga projekt i Afrika. föräldralösa har de befintliga sociala nätverken tagits tillvara och barnen har fått ett hem. Skandinaviska Läkarbanken sänt ut ett 50-tal läkare som arbetat ideellt på sjukhus i Afrika och Asien och betjänat de allra fattigaste med sjukvårdsinsatser. Opinion och påverkan Barns rättigheter och behov har stått i centrum i bl a Kambodja, där målmed- E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 vetet arbete pågått för att påverka lagstiftningen till förmån för barns bästa. Via nätverket Viva Network har organisationer med barnfokus gjort gemensam sak och lyft barns rätt i samhället i bl a Bolivia och Indien. I Mali har kampanjen mot kvinnlig könsstympning fortgått och börjat ge resultat. Senaste rapporten visade att 15 procent tagit ställning mot ingreppet. I Sverige har informatörer arbetat med Rafiki-programmet för barn i skolor om barns rättigheter och lika värde. Katastrofinsatser och återuppbyggnad Strax söder om Darfurområdet i Sudan har en skola byggts för barn som på grund av oroligheter inte haft tillgång till skola tidigare. Återuppbyggnadsarbetet för översvämningsdrabbade i Bangladesh har fortsatt. Landet är trångbott och för att skapa en hållbar utveckling för familjer som bor på sandöar har flera flyttbara skolor uppförts. Vid monsunfloderna äter sig vattnet in i öarna, men skolorna har flyttats och undervisningen kunnat fortsätta. Miljö och återvinning Inflödet av begagnat sjukvårdsmaterial från sjukhus i Sverige har ökat. Materialet har rekonditionerats och sänts till kliniker i Afrika, Asien och Östeuropa. Även begagnade kläder har sänts som bistånd till utsatta i bl a Afrika. Erikshjälpen second hand har öppnat flera nya butiker. Mer än 2 000 personer har arbetat ideellt och över 3,5 miljoner kunder har handlat second hand. Önskar du mer utförlig information är du efter den 25 april välkommen att beställa förvaltningsberättelsen för år 2008 på telefon 0383-46 74 50. Erikshjälpen har haft 90-konto sedan 1963 och kontrolleras av SFI, Stiftelsen för Insamlingskontroll. SFI godkänner att maximalt 25 procent av de totala intäkterna går till insamlings- och administrationskostnader. Erikshjälpen har under de fem senaste åren ett snitt på 11 procent. Bilderna från vänster: Bild 1 I Burundi har skolor byggts för den utsatta twa-befolkningen. Här är dessa barn den första generationen twa som får skolgång. Foto: Roland Nissfolk Bild 2 Aminata Tarawale är en av många kvinnor i Mali som lärt sig läsa, räkna och fått utbildning i småföretagande. Nu är hon på gång att starta en egen liten affärsrörelse. Foto: Anna Rostedt Bild 3 Erikshjälpen har över fem tusen faddrar som stöder barn och ungdomar runt om i världen, bl a i Jaigaon, Indien som är hemvisten för de här systrarna. Foto: Tina Andersson Bild 4 I Malawi har många deltagit i odlingskurser där nya metoder och bättre grödor introducerats, så jordbruket blir lönsamt. Foto: Mattias Ingeson Direkta gåvor (angivet i miljoner kronor) Regelbunda gåvor 13,8 Faddergåvor 12,1 Testamenten 3,7 Minnes- och högtidsgåvor 1,6 Övriga intäkter (angivet i miljoner kronor) Svenska Missionsrådet 11,5 Överskott från Second Hand-butiker* 10,5 Radiohjälpens kampanj Världens Barn 3,0 Radiohjälpen 1,4 Övrigt 3,0 *Utöver de 10,5 miljoner kronor som skänkts från Second handbutikerna till Erikshjälpen har också 17,5 miljoner gått till samarbetande lokala församlingars och föreningars egen biståndsverksamhet. Regional fördelning av utvecklingsinsatser 2008 Afrika 49% Asien 34% Östeuropa 12% Sydamerika 5% Fördelning av insatser 2008 Utvecklingsinsatser 89% Humanitärt bistånd såsom katastrofinsatser och återuppbyggnad 3% Barn i Sverige 4% Information 4% E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 23

Hela dagskassan till Sudan Shoppa och gör en insats Under Eriksdagen 2008 kunde man tydligt läsa Idag bygger vi en skola i Akuem, Sudan på skyltar i Erikshjälpens Second Hand butiker. Och så blev det! Försäljningen under Eriksdagen ifjol inbringade 1,1 miljoner kronor. Pengar som räckt till att bygga skolan och även drift under ett år. Nu är det dags för 2009 års storsatsning! Lördagen den 25 april låter Erikshjälpen Second Hand butiker återigen dagskassan gå till ett speciellt ändamål. Och nu är det en storsatsning på brunnar, rent vatten, latriner och utbildning i hälsa och hygien som står på dagordningen. Akuem har ca 15 000 invånare. Området drabbas ofta av översvämningar vilket resulterar i utbrott av kolera eftersom de sanitära förhållandena är mycket dåliga. Elsie är en av många mycket nöjda kunder i butik i Lund. Hon kommer gärna in för att se vad som plockats upp på hyllorna sedan sist och för att växla några ord, denna gång med Birgitta som stod i kassan. Det är så roligt att komma till Erikshjälpens butik. Man hittar nästan alltid något trevligt att handla, säger Elsie. Ifjol föll tvåhundra personer offer för koleran. Mörkertalen är därtill stora. Med latriner som förhindrar att avföring sprids, brunnar som ger rent vatten och utbildningsprogram om hälsa kan detta förhindras. Välkommen till våra butiker! Läs mer om Eriksdagen på www.erikshjalpen.se Nu överträffar vi fjolårets resultat! Välkommen till Eriksdagen lördagen den 25 april! På sidan 29 ser du vilken butik som finns närmast dig! 24 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 Böcker Stefan Einhorn Medmänniskor Hans förra bok Konsten att vara snäll översattes till femton språk och såldes i över 250 000 exemplar. I uppföljaren Medmänniskor bjuder Stefan Einhorn in läsaren till tolv skiftande berättelser om medmänsklighet. En lättläst bok som ändå bär på ett stort djup och insikt i vad det egentligen handlar om att vara människa. Ishmael Beah Lång väg hem en barnsoldats berättelse Bara tolv år gammal tvångsrekryterades Ishmael Beah till Sierra Leones regeringsarmé. I tre år blev han kvar som fruktad barnsoldat tills han mot betalning befriades och sändes till ett rehabiliteringscenter för barn som tjänstgjort i krig. En lång resa tillbaka till ett normalt liv hade börjat. Ishmael föddes 1980 och bor idag i New York där han arbetar som rådgivare åt barnsektionen inom Human Rights Watch. E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 25 STEG 1 Skolan är klar! STEG 2 Nu behövs rent vatten! Behovet av rent vatten i Akuem är stort. Här bor tusentals människor som både gör sina behov och hämtar disk- och dricksvatten i den uttorkade floden. Nyligen skördade en koleraepidemi många liv. Foto: Anders Lindgren Foto: Liselotte Erndin Svenska Mästare vill samarbeta med Erikshjälpen Sedan tio år tillbaka har Erikshjälpen ett givande samarbete med hockeylaget HV71. Ett stort stöd har getts via kampanjer för bland annat vatten, kor och solfångare och Erikshjälpen har fått synas i ett nytt idrottssammanhang. Nu är det dags för ytterligare ett gäng svenska mästare att synas ihop med Erikshjälpens verksamhet när gräset är grönt. Nyligen var representanter för fotbollslaget Kalmar FF på besök i Holsbybrunn. Det var Kalmar FF som tog kontakt med oss och vi blev förstås jätteglada. Ett stort klubblag men med en personlig touch som bryr sig om sina medmänniskor och som under åren arbetat med en hel del välgörenhet. Vi tror att både spelare och klubben kan fungera som mycket goda förebilder säger Louise Nordlund-Isaksson, insamlings- och kommunikationsansvarig på Erikshjälpen. Kalmar FF s marknadschef Staffan Roth ser samarbetet som en start på något nytt. Vi hoppas givetvis på ett långvarigt samarbete med Erikshjälpen där vi kan göra en insats för barn i drabbade länder, säger marknadschef Staffan Roth. Nu ska ett passande biståndsprojekt tas fram som vi kan samlas kring och kanske finns fotbollen med på ett hörn. Fotboll är ju världens största sport och det märks inte minst i våra projektländer där väldigt många barn och ungdomar spelar boll både på lek och lite mer allvar, säger Louise Nordlund Isaksson. Det är ju fantastiskt roligt att Erikshjälpen kan förena nytta med nöje. Den glädje som fotbollen ger är ju densamma antingen man spelar på Fredrikskans i Kalmar eller på en bakgata i Uganda. Du kan läsa mer om Kalmar FF på vår www.erikshjalpen.se Aktiesparare? Nu kan du skattefritt skänka din utdelning till Erikshjälpen. 100 kronor i utdelning till dig kan istället bli 143 kronor till arbetet för utsatta barn! Kontakta oss så berättar vi mer! Erikshjälpen tel 0383-46 74 50. Bengt Swerlander bengt.swerlander@erikshjalpen.se Mattias Ingeson mattias.ingeson@erikshjalpen.se

Klädinsamling - för en bättre värld Begagnade kläder kan bli sjukhussängar till Etiopien! Vanliga frågor om klädinsamling: Nu är det vår och då är det många som vill rensa i garderoben! Erikshjälpen tar gärna hand om dina begagnade kläder. En del går direkt till bistånd, men mycket säljs och omvandlas till biståndsinsatser av olika slag. Jordens resurser är begränsade och vi vill göra vad vi kan för att dra nytta av det som är bra. Så släng inte dina kläder, lämna dem till oss! Helt och rent, är ledorden. Annars kostar det bara pengar. +++ Genererar pengar till bl a svenskt begagnat sjukvårdsmaterial som renoveras och sänds till Afrika. Kläder lämnas in i klädbox Klädbox Secondhand Kläder lämnas in i butik Second hand-butik Så kommer dina kläder till nytta: Sortering sker på olika platser i landet Sopor --- Kostar pengar. Sortering Externa kunder +++ Genererar pengar till bl a svenskt begagnat sjukvårdsmaterial som renoveras och sänds till Afrika. Klädbistånd främst till behövande i Afrika och Östeuropa. Secondhand butiker i Östeuropa Butiksförsäljning Butiksförsäljning +++ Försäljningen i butiker i Sverige genererar pengar till biståndsinsatser. Kyrkor får kläder att sälja i egna butiker. +++ Genererar pengar till kyrkornas sociala verksamhet för utsatta barn. Vi tar gärna emot dina kläder och skor! Hela och rena! Sopor --- Kostar pengar. Var kan jag lämna kläder? Erikshjälpen tar gärna emot kläder i second handbutikerna, se s. 29. Dessutom finns det klädboxar på över 300 platser i landet, utplacerade vid återvinningsstationer. Jag vill att de kläder jag skänker ska gå direkt till behövande. Går det? Din gåva förvaltas på bästa sätt för att få ut maximalt. Oavsett om din tröja går direkt och värmer den som fryser eller om pengarna omvandlas till en rullstol för den som behöver det, är målet att få ut mesta möjliga av det som lämnas in. Därför går det inte på förhand att svara på hur just dina kläder kommer till störst nytta. Vad blir till sopor? De kläder som inte är hela eller rena måste slängas och en avgift måste betalas när de exempelvis bränns i värmeverk. Det blir för dyrt att tvätta kläder eller sy i dragkedjor och knappar och därför kan dessa plagg varken säljas eller skickas som bistånd. Självklart ska ingen behöva få kläder som inte är hela eller rena. Slås den inhemska klädproduktionen ut när kläder skickas som bistånd? Kläderna går till de allra fattigaste - och de har i stort sett ingen köpkraft alls. Erikshjälpen arbetar parallellt med att hjälpa familjer att hitta en väg ut ur fattigdom så att de kan försörja sig själva. När det uppnåtts har de inte längre behov av hjälp och kan själva gynna den inhemska klädmarknaden. Dessutom får många människor sysselsättning genom att handla med begagnade kläder, precis som vid nyproduktion. Varför säljs kläder till externa kunder? Allt som samlas in går inte åt till bistånd eller försäljs i second hand-butikerna. För att dra nytta av allt som kommer in säljs kläder till externa kunder inom internationella recyclingindustrin. Pengarna används bl a till att renovera och skicka ut begagnat sjukvårdsmaterial till sjukhus i olika länder i Afrika, Östeuropa och Asien. Robert Bergman: Allt bör återanvändas så länge som möjligt, sett ur global synvinkel. Vi behöver värna om vår miljö, säger Robert Bergman som är verksamhetsledare för Human Bridge. Ju bättre kläder vi får in, desto högre blir kvalitén på biståndssändningarna. Dessutom kan mer kläder omsättas i pengar och göra nytta. Erikshjälpens second handbutiker startade 1990 för att generera medel till biståndsinsatser. Idag finns det 45 butiker runt om i landet och de drivs oftast tillsammans med en förening eller församling. Human Bridge bildades 2001 och är Erikshjälpens och Läkarmissionens gemensamma organ för materialbistånd. Man samlar in och rekonditionerar begagnad utrustning från svenska sjukhus, samlar in kläder samt hanterar organisationernas frakter. Human Bridge skickar ut sjukvårdsmaterial och kläder till behövande i olika länder. Även second hand-butiker bedrivs. Vill du veta mer? Gå in på erikshjalpen.se och klicka vidare till second hand och gå in på www.humanbridge.se Du hittar våra second hand-butiker på s 29 i tidningen. Mer information och öppettider finns på erikshjalpen.se och humanbridge.se. Tips! Gå in på secondhand.blogg.se och inspireras! Erikshjälpen, Human Bridge och Erikshjälpen Second Hand Butiker har sina kontor samlade i Holsbybrunn, utanför Vetlanda i Småland. Det finns många skäl att handla second hand. Visste du att det går åt 6 600 liter vatten för bomullsodling till ett par jeans? 26 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 27

Välkommen! 28 Det kom ett mejl... Jag hade länge letat efter en fin tårtspade. Hade sett några i vanliga butiker men de som var fina kostade ganska mycket. Och även om tårta ju hör till högtid och fest så kände jag inte för att betala så mycket för något jag ändå använder så sällan. Men så kom jag att titta på. Där fanns det flera stycken söta att välja mellan och priset var ju också helt OK. Det blev två stycken! En lite sirligare och en lite mer robust. Att jag inte tänkte tidigare på att leta på Second Hand! Therése Bli Månadsgivare! För fem kronor om dagen kan du förändra världen. Du stöder Erikshjälpens arbete kontinuerligt varje månad och ger skolgång, hjälp till självhjälp och står upp för barns rättigheter. Du kan själv välja belopp. Anmäl dig redan idag! Tel 0383-46 74 50 eller www.erikshjalpen.se E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 Foto: Roland Nissfolk Tack alla företag för era julgåvor! Många företag valde även i år att stödja arbetet för barn genom att köpa Erikshjälpens julkort eller ge bidrag till solfångare, kor i Indien eller brunnar i Afrika. En julhälsning till samarbetspartners och anställda som förenade nytta med nöje. Stort tack säger vi därför till: Fagerhults Belysning AB Stålgross i Sverige AB Reklamia Nässjö AB Switchcom Samres AB AB Nevotex Carlo i Jönköping AB Effect Trading AB Priveq GP III AB Terad AB Kinnarps Interiör Skillingaryd Waterjet Entreprenat Öst AB 0371 webb & reklam AB Landsbro Rör AB RGB Design AB Skanska Inneklimat AB Wennblom & Andersson AB Anderssons Mekaniska AB AB Hässelby-Blommor Åvalls Matallindustri AB JPS Konsult AB JSComputers AB Grass Nordiska AB Emprender Mäklare AB Jörgensen Industrielektronik AB Finnveden Urval Mona Lisas Mode Trust2You AB Götes Varubod Tornum AB Säkra Försökringsmäklare Sabina Inredningar AB Bröderna Jonssons Träindustri Kvänum Energi AB Shango AB Formec Teknik AB Törestorp Metallcenter AB Philips AB City Häslocentral AB Curomed Utbildnings AB Reason AB Åkerstedts Verkstads AB Familjedoktorn Minikliniken AB Peter Fabian Med AM Rotage AB Råsa Byggproduktion AB Salong Team Myresjöhus Evaldssons Bild i Kvänum AB G-sons Gatukök och Pizzeria Nordmarkens Kakel AB Palms Järn & Bosättning Fagerströms Sahlins Livs AB Vill Du hjälpa till? Ta kontakt med närmaste Second handbutik och hör efter om de behöver Din hjälp! Överskottet i butiken går till bistånd. Nytt på gång Johan Svennberg är nyanställd på Butiker centralt och tar över när Bosse Berbres går i pension. Jag ska arbeta med att etablera nya butiker, precis som Bosse gjort. I ett första läge handlar det om att hitta lämplig lokal, sedan att rita upp, planera och iordningställa lokalen så att den passar oss. Även befintliga butiker byggs om emellanåt och kräver en hel del planering. Vad blir dina huvuduppgifter, Johan? Vad håller du på med nu? Vi har tre nya butiker på gång i år, så det finns mycket att göra. Vi har också fått många nya förfrågningar från församlingar som vill gå in i samarbete med oss och starta second handbutiker. BODAFORS Erikshjälpan Second Hand Skolgatan 4 Tel 0380-700 30, 37 06 92 BOLLNÄS Renshammarv. 10 Tel. 0278-19000 BROBY Allt Möjligt Second Hand Storg. 38. Tel 044-41761 DALA-JÄRNA Industriv. 15 Tel 0281-20172 EDSBYN Arken Second Hand Rotebergsv 40. Tel 0271-22200 ESLÖV Eslövs Biståndscenter Kvarng. 4. Tel 0413-555128 FILIPSTAD Tegnérg. 3 Tel 0590-10336 FRÄNSTA Fränstav. 235 (vid ICA) Tel 0691-31527 GAMLEBY Second Hand Varvet, Hamnen. Tel 0493-51169 GENARP Risav. 2. Tel 040-48 0041 GÄVLE Södra Skeppsbron 35 Tel 026-18 50 60 GÖTEBORG Fältspatgatan 6 (Högsbo) Tel 031-20 90 70 HARMÅNGER Backvägen 1. Tel 0652-307 67 HEDEMORA Gussarvsg. 3. Tel 0225-774606 HJO Fredsverkstan Mekens industriomr. Strömsdalsv 22 Tel 0503-14209 HUSKVARNA Birkag. 38. Tel 036-143090 HÄRNÖSAND Magasinsgatan 11 Tel 0611-260 40 HÖGSBY Second Hand Storg. 38, Tel 0491/21380 HÖÖR Handelsg. 1A. Tel 0413-22100 IDALA Idalaboden Hallen, Frillesås Tel 0340-652080 JÖNKÖPING Solåsrondellen, Bangårdsg 23 Tel 036-16 23 32 KALMAR Second Hand Larmg 6 N. Tel 0480-27120 KARLSKRONA Second Hand Landbrog. 11. Tel 0455-145 50. KARLSTAD Gengåvan Second Hand Blockgatan 5. Tel 054-21 14 00 KÄRRTORP Second Hand Kärrtorpsplan 1. Tel 08-648 31 31 LINDESBERG Löpargatan 8. Tel 0581-80610 LUND Stora Söderg 25. Tel 046-130035 MALMÖ Volframg 5. Tel 040-131730 NORRKÖPING Hagebygatan 31 Tel. 011-180710 RÄTTVIK Reparatörv 5. Tel 0248-10264 SKENE -Gruvan Örbyvägen 16. Tel 0320-322 20 SKÄRBLACKA Etiopienhjälpen Bergslagsv 25. Tel 070-5770050 SKÖVDE Gengåvan Second Hand Kvantumhuset, G:a Kungsv 54 Tel 0500-486400 SPÅNGA Skogängsv 59. Tel 08-36 88 20 SUNDSVALL Bosvedjan Centrum Bäckebov 12. Tel 060-170830 Återkommande Mode / Nybrogatan 20. Tel 060-170830 SÄFFLE Kvarnhjulet Second Hand Västra Storg 11. Tel 0533-10909 SÄVSJÖ Hantverkareg. 5. Tel 0382-12300 SÖDERHAMN N Hamngatan 41. Tel 0270-103 01 TIMRÅ Verkstadsv 2. Tel 060-580895. TOMELILLA Rundelsg. 6. Tel 0417-511482 TRANÅS Fyndplatsen Storg. 12 TRELLEBORG Hedv 176. tel 0410-17300 VALLENTUNA Gengåvan Second Hand. Svedjev. 2. Tel 08-511 76222 VETLANDA Lilla Nyg. 12. Tel 0383-17410 VIMMERBY Mässbrog 1. Tel 0492-13030 VRIGSTAD Gästgivareg 4. Tel 0382-305 10 VÄNERSBORG Vassbotteng 16. Tel 0521-17327 VÄRNAMO Västbovägen 51. Tel 0370-161 60 VÄSTERVIK Second Hand Storg. 23. Tel 0490-18800 VÄXJÖ Lagergatan 6 (Samarkand) Tel 0470-777200 Lindra Kungsgatan 11 Tel 0470-456 60 ÅKARP Lundavägen. 51. Tel 040-430017 Drivs av butiker Drivs av butiker i samarbete med lokal församling eller förening Drivs av Human Bridge som är ett samarbetsorgan mellan Erikshjälpen och Läkarmissionen För öppettider och inlämning av varor, kontakta närmare butik eller gå in på www.erikshjalpen.se. Du kan också söka just din butik direkt genom följande adressystem: www.ortsnamnet.secondhand.nu, alltså t ex www.idala.secondhand.nu 29

Konstruktion: John Strandberg Bildkryss 1/09 Gåvobutiken på nätet ett enkelt sätt att ge I Erikshjälpens gåvobutik på webben hittar du smarta sätt att glädja och hjälpa. Du kan smidigt beställa den gåva du vill ge, exempelvis en get till en fattig familj. Du betalar direkt via kontokort, internetbank eller inbetalningskort. När du gjort det kan du skriva ut ett personligt gåvobevis. Enklare kan det knappast bli! Välkommen in på www.erikshjalpen. se/gavobutiken Krysslösning 4/08 T A T R A P P J Y M P A J A C K A U L K O R T L B A U F A O T V L K S U T T L B Ö N O T S T Ä L V A R U M A G A S I N A T O L L D I R I G E N T O R Ä D D S J U N G A N D E E L E V E R U M E N E K A M R E R E N S T F A D E R T O N A R N A A B B A A O R M J R A T T S N Å L A K L Ä M D E F I I Å T G Å J U L D A G S M O R G O E A A L F U N D R A N K O N S T G A L L E R I E R E R Å T T A N S L U T O R D E N Vinnare Bildkryss 4/08 Agneta Elofsson, Värnamo Karin Willenheimer, Växjö Arvid Nilsson, Vittaryd Har Du frågor och funderingar kring hur man skriver ett testamente? Beställ Erikshjälpens informationsfolder! Ring 0383-46 74 50 eller maila oss på info@erikshjalpen.se Välkommen! Kort om Erikshjälpen: Här är ett bildkryss för hela familjen. Riv ut eller kopiera hela sidan och sänd den till: Erikshjälpen, Box 1, 570 15 Holsbybrunn. Märk kuvertet Bildkryss nr 1. Senast den 24 april vill vi ha din lösning. Tre pristagare får varsitt hemligt paket. Namn... Adress... Postnr... Postadress... Barnen står i centrum för Erikshjälpens engagemang, såväl i Sverige som i övriga världen. Barn har rätt att utvecklas under goda levnadsvillkor och de har rätt till utbildning. Fristående biståndsorganisation Erikshjälpen har en kristen värdegrund och arbetar med katastrofinsatser, rehabiliteringsprojekt och utvecklingsprojekt i olika delar av världen. Gåvor från enskilda gåvogivare, kyrkor, organisationer, företag och myndigheter utgör basen för verksamheten. Erikshjälpen får också, via Svenska Missionsrådet (SMR), medel från Sida till en rad utvecklingsinsatser. Hjälp till mest behövande Erikshjälpen samarbetar med lokala kyrkor och organisationer ute i fält, vilket medverkar till att hjälpen når fram till de mest behövande. Engagera dig! Du kan bli Månadsgivare, Fadder eller Ung Fadder och ge barn vad de har rätt till genom att månatligen ge en gåva via autogiro. Du väljer själv vilket ändamål det ska gå till. Systers hemliga låda skickas till barnavdelningar på svenska sjukhus. Lådan innehåller tapperhetsmedaljer och andra uppmuntringspresenter som delas ut till sjuka barn. Återvinning Begagnat sjukvårdsmaterial och tandläkarutrustning tas tillvara, renoveras och sänds till kliniker i flera olika länder. Human Bridge utför detta arbete på uppdrag av Erikshjälpen. Erikshjälpens tidning innehåller reportage som skildrar aktuella biståndsprojekt. Skoltidningen Rafiki ges ut till lågoch mellanstadieklasser, för att öka förståelsen mellan barn i olika länder. Ett 50-tal second handbutiker drivs i Sverige av butiker respektive Human Bridge. Ofta är det ett samarbete med lokala församlingar eller föreningar. Överskottet går till olika projekt och bekostar också hantering och frakter av kläder och sjukvårdsmaterial. Erikshjälpen startades 1946 som Farbror Eriks barn- och hjälpverksamhet av Erik Nilsson från Ruda, Småland. Erikshjälpen har 90-giro som kontrolleras av SFI, Stiftelsen För Insamlingskontroll. 30 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 31 Köp en toalett 350 kr Köp en ko 1800 kr

Posttidning B Avsändare: Erikshjälpen, Bergmossevägen 5, 570 15 Holsbybrunn Lungile Plats: Ncotshane, Pongola, nordöstra Sydafrika Detta gör vi: I Pongola ger Erikshjälpen stöd till barns skolgång och aktiv fritid. Särskilt stöd ges också till funktionshindrade barn. Bakgrund: Arbetet startades år 2000 av Anna-Karin Nygren och Zibuse Mazeka. Ifjol tog Erikshjälpen över ansvaret för arbetet i Pongola från organisationen Ge livet en chans. Lungile i Pongolas kåkstad har en dröm: Jag vill bli nyhetsuppläsare! 32 Runt staden Pongola i Sydafrika kryllar det av sockerrörsplantager. De ägs av vita bönder och nittiofem procent av befolkningen här är just vit. Några kilometer utanför staden ligger också ett så kallat township, kåkstaden Ncotshane. Där bor de flesta svarta. Många barn i Ncotshane och liknande kåkstäder har förlorat sina föräldrar i aids. Här i Ncotshane finns Erikshjälpens samarbetspartner SDFC* på plats för att förbättra människors levnadsvillkor. Stöd från Sverige förmedlades tidigare genom Onsala församling och organisationen Ge livet en chans. Sedan januari 2008 har Erikshjälpen det löpande ansvaret för projektet. SDFC får regelbundna besök av en mentor som hjälper dem att arbeta med sin framtida inriktning och hur man bättre ska organisera arbetet. Från Sveriges sida har både privatpersoner, kyrkor, skolor, företag och organisationer visat projektet ett stort engagemang. Och arbetet i Pongola fortsätter, berättar Peter Toftgård, chef för Erikshjälpens internationella avdelning. De viktigaste verksamheterna just nu är centret för funktionshindrade barn, programmet för fattiga barn i form E R I K S H J Ä L P E N N U M M E R 1 M A R S 2 0 0 9 av stöd till skolgång och kläder och ett hospis för svårt aidssjuka. Funktionshinder en skam Projektet i Pongola bygger på just dessa tre huvudinriktningar. Idag får närmare 150 barn del av stödet genom inköp av skor, skolmaterial, skoluniformer och skjortor. Utbildning är det viktigaste medlet för att bekämpa fattigdom. Genom utbildning får barnen en chans att själva påverka sin egen framtid. Vi vill rikta ett varmt tack till alla faddrar och andra givare för det stöd ni ger till verksamheten i Pongolaområdet, säger Helena Häggqvist på Erikshjälpens fadderavdelning. SDFC driver också Isibani Sethu, ett boende för funktionshindrade barn. I Sydafrika är funktionshinder något man ofta skäms över. Risken är också stor att funktionshindrade barn inte får den uppmuntran och omsorg de behöver. Här bor Lungile Londiwe sedan tre år tillbaka. Hon är tolv år gammal och går i skolan i Pongola. På grund av sitt funktionshinder är Lungile rullstolsburen. När hon föddes ville inte hennes mamma ta hand om henne. Hon togs i stället om hand av sin farmor, som kämpat hårt för att Lungile ska få gå i skolan. På loven hälsar hon ofta på sin farmor, som bor strax utanför Pongola. Hon har under flera år hållit fast vid sin dröm. Jag drömmer om att bli nyhetsuppläsare i tv, säger Lungile glatt. Meningsfull fritid Med tanke på den ofta hårda miljön i Ncotshane är det en stor risk att barn och ungdomar hamnar i fel kretsar. Missbruket och kriminaliteten är utbredd. Därför ges stöd till lokala ungdomsgrupper som engagerar barn och ungdomar i olika aktiviteter. På så sätt får de syssla med allt från idrott till dans och teater, vilket mottagits positivt. Barnen och ungdomarna tycker om att visa upp vad de lärt sig. Det ger självförtroende och framtidstron växer. Text: Tina Andersson Foto: Peter Toftgård * Simadlangenthsa Development Facilitating Committee Vill du också bli fadder? Ring 0383-46 74 50 eller gå in på www.erikshjalpen.se