VATTEN OCH AVLOPP Ett stort tekniskt system

VATTEN OCH AVLOPP Ett stort tekniskt system Anders Proos Emelie Liljegren Johanna Lundqvist

Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Frågeställningar... 3 Sveriges historia... 4 Viktiga personer... 4 Avloppsnätet... 5 Miljö... 7 Diskussion... 8 Källkritik:... 10 2

Inledning Vatten och avloppssystem är ett stort tekniskt system som är väldigt etablerat i vårt moderna svenska samhälle. Man tänker sällan på hur beroende vi är av att detta system ska fungera. Nästan hela svenska samhället är uppbyggt med dessa system och man glömmer lätt hur viktiga de är för att vi ska kunna fortsätta leva som vi gör idag. Redan på 1700-talet var det mycket folk som flyttade in till städerna. Den industriella revolutionen gjorde att urbaniseringen tog fart. Städerna förändrades och det blev mer och mer trångbott. Många invånare på liten yta innebär att det behövs stor tillgång till vatten och någonstans att göra av allt avfall. Det som skedde var att invånarna i städerna kastade sitt avfall på gatorna. Detta resulterade till att stadsmiljöerna blev mycket smutsiga. Den ohälsosamma stadsmiljön och brist på vatten och hygien gjorde att sjukdomar spreds. Politikerna hade ett intresse att försöka förhindra sjukdomar och fattigdom. Ingenjörerna försökte därför hitta på en teknisk lösning som skulle ge städerna en renare miljö. Resultatet blev en form av det tekniska vatten och avloppssystemet som vi har idag. Vi tror att det finns mycket intressant historia och många spännande orsaker till dagens uppbyggda vatten och avloppssystem, därför har vi valt vatten och avloppssystem som ämne. Syfte Syftet med arbetet är att få en inblick i ett tekniskt system, i vårt fall vatten och avloppssystem och se hur det har påverkat samhället, miljön och människan genom tiden. Vi vill lära oss och förstå hur olika aktörer kan spela in och påverka en tekniks utveckling. Metod Vi har mestadels använt oss av tryckta källor. Den bok vi hämtat mest fakta från är bekvämlighetsrevolutionen. Vi har även använt oss av avhandlingar från Lunds universitet, rapporter från Luleås universitet, nationalencyklopedin och hämtat fakta från vår kurslitteratur. Vi har varit mycket försiktiga med att använda oss av internetkällor och har granskat dem kritiskt innan vi använt fakta från aktuella internetsidor. Genom att använda oss av nedanstående frågeställningar har vi försökt komma fram till en förståelse hur vatten och avloppssystemen har påverkat samhället, miljön och människan genom utvecklingens tidsperiod. Frågeställningar För att uppnå vårt syfte tar vi hjälp av följande frågeställningar: o Hur påverkar vatten och avloppssystemen miljön idag i jämförelse med hur det såg ut i början av utvecklingen i Sverige? o Vilka var aktörerna som påverkade uppbyggandet av systemen under hela utvecklingens period? o Vilka var orsakerna till att dagens vatten och avloppssystem har blivit etablerat? 3

Sveriges historia I Sverige har vattensystemet varit etablerat i vardagen i nästan 150år, dock i början använde man vattnet enbart till att släcka bränder i de större tätorterna (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Ett stort problem under mitten av 1800-talet var att många dog i svåra koleraepidemier i både Stockholm och Göteborg, sammanlagt i Sverige blev ca 25 000 personer sjuka mellan 1834-1873. Kolera sprids genom ohygieniskt hanterade födoämnen, det fanns ingen riktigt bra uppfattning om vad som spred kolera på den tiden men man hade aningar om att det spreds via andningen i näsan och inte via munnen (Vattenportalen, 2006). Några faktorer som spelade en stor roll i kolerans framfart: Allt vatten fraktades med smutsiga hinkar. Inga riktiga kvalitétstester gjordes på vattnet. Endast självutnämnda experter testade vattnet genom att smaka på det. Smakade det bra var det bra kvalité. De använde naturen som avloppsreservoar, vattenreservoar, soptipp och badplats. Detta ledde till att människorna badade i sjukdomar. Hade man inte råd att hämta frisktvatten ifrån brunnar eller vattendrag så fick det duga med smutsigt. De som var styrande i Sverige under den tiden insåg då att hela befolkningen måste få tillgång till friskt dricksvatten för att stoppa epidemierna. En anledning till att börja upprätta vatten och avloppsnät i Sverige var att gatorna var extremt skitiga då de användes på nästan samma sätt som naturen (avloppsreservoar, vattenreservoar). Sverige var ett av de länder i Europa som var väldigt sena med att skaffa allmänna vattenledningar. Man har hittat exempel på vattenledningar från mitten av 1500-talet i Malmö som var urborrade stockar gjorda av trä. Det dröjde ända till 1861 för det första vattenreningsverket att invigas och redan 1875 hade Sverige upprättat vattenledningsnät i fjorton städer runt om i landet. År 1909 fanns det 65 städer med vattenledningsnät (Bekvämlighetsrevolution, 2008). För att underlätta pumpverket anlade man oftast vattenverken vid olika vattenfall så att de kunde drivas med hjälp av vattenkraften. Innan elektriciteten fick uppmärksamhet i Sverige användes oftast ångkraft, självtryck eller dieselmotorer. Det material man använde för att tillverka ledningarna i de tidiga vattenledningsverken var gjutjärnsrör som de flesta investerare satsade på (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Viktiga personer Några personer som var betydelsefulla för VA-systemens framgång i Sverige var far och son Richert och Fredrik Leijonancker. Leijonancker (1819-1883) var en ingenjör som blev utbildad vid Mariebergs högre artelleriläroverk, det ledde till en stor framgång för Leijonancker och blev senare officer i Väg och vattenbyggnadskåren. Han blev senare även chef för Väg och vattenbyggnadsstyrelsen. År 1853 bestämde sig Leijonancker sig för att 4

bege sig till England i uppdrag av Stockholm stad för att inhämta kunskaper om vattensystem, för att sedan ge ett förslag om hur man ska sätta upp ett vattenledningsnät. Josef Richert, fadern, studerade också på Mariebergs högre artelleriläroverk och hade Leijnoncker som lärare. Efter utbildningen på Marieberg blev Josef Richert chef för väg och vattenbyggnadskåren, senare fick Josef Richert ansvar för vatten och avlopp, han fick också ansvar för utbyggnaden av dessa system i hela Göteborg. Josef Richert släppte den första boken inom vatten och avloppssystem, kallad "Om vattenledning och vattenflopp" (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Johan Richert, sonen, hade också en stor betydande roll i VA-systemens utveckling. Efter att Josef Richert hade avgått som chef tog Johan Richert direkt över posten och fortsatte med utvecklingen 1888 (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Johan Richert arbetade senare som konsult i Stockholm, även i Norge, Finland, Ryssland och Kina inom VA-system (Tekniskamuseet). Avloppsnätet England var väldigt tidiga med att införa ett avloppsnät och det finns dokumenterat att man hade inmurade ledningar i husen redan på 1830-talet som var anpassade för köks- och tvättvatten. Sverige var senare med den tekniken och på 1880-talet infördes ett gemensamt avloppssystem. Några som var mycket positiva för ett avloppssystem var läkare då de trodde att det skulle ha en positiv effekt på människans hälsa (www.vattenportalen.se, 2006). Det finns få källor angående avloppsnätet jämfört med hur många källor det finns till vattenledningsnätet på grund av att politiker påstod att det var större behov av att få ett friskare vatten än att få ett bättre avloppsnät. Avloppsledningarna var tvungna att utvecklas parallellt med vattenledningarna på grund av att flera vattenledningar ger ett ökat deponeringsproblem. Det var väldigt stor förvirring om vad avloppssystemet skulle vara anpassat till, ifall det endast skulle vara spillvatten, spill och dagvatten (i separerade rör) eller ifall det skulle vara ett kombinerat system (spill- och dagvatten i samma rör). Stockholm var en av de första städer i Sverige som anlade ett avloppssystem och använde kombinerat system som en standard, anledningen varför de valde de kombinerade systemet var för att avloppssystemet ersatte de flesta diken och dikena användes för både spill- och dagvatten. Det fanns några aktörer som kämpade emot det kombinerade systemet då det var väldigt avancerat att försöka fördela upp spillvattnet och dagvattnet när det väl hade förts in i avloppsnätet. I försvar för det kombinerade systemet sade man att det inte fanns ett behov för något annat än ett kombinerat då det inte än hade införts WC än (Vattenportalen, 2006). Bild: Arbetsledare vid anläggandet av ett VA-system (Rapport från Luleå Universitet, 2007). 5

År 1909 ändrades planerna och ett system med dagvatten och spillvatten i två olika rör skulle användas. Anledningen var att dagvatten plötsligt ansågs väldigt farligt och mycket smutsigare än spillvatten då dagvattnet slet med sig smuts och annat ifrån takpannor. De styrande ville inte att detta skulle blanda sig med spillvattnet. Det blev en stor investering för de städer som redan hade installerat ett avloppssystem utan kombinerade rör. I USA utvecklades Snabbfiltret under 1800-talet men det var inget som länderna i Europa ville satsa på då det hade kortare livslängd och krävdes mer personal för att underhålla det än vad det behövdes för det långsamfiltret. Snabbfiltret skulle dock slå igenom i Europa när det användes i samband med kemisk fällning, sedimentering och klorering. Detta hände på 1920-talet(Rapport från Luleå Universitet, 2007). De första reningsverken sattes i bruk på 1930-talet och de första teknikerna för att rena vattnet var en mekanisk teknik för att ta bort de grövre partiklarna. 1950-talet kom en biologisk teknik för att ta bort organiskt material (Vattenportalen, 2006). Redan på 1950-talet var det en självklarhet att hushållen i Stockholm fick sitt vatten från det kommunala vattenledningsnätet och att det fanns ett fungerade avloppssystem. Det var bekvämt att kunna tappa obegränsat med vatten från kranen vilket ledde till att invånarna hittade nya användningsområden för vatten. Det blev t.ex. populärt att installera vattenspolande toaletter, badkar och dusch i hemmen. Vattenanvändningen ökade snabbt ända fram till år 1955. Anledningen var att vattenpriset var kraftigt subventionerat med hjälp av skattemedel. När vattenledningen väl etablerats vande sig hushållen vid att de inte behövde tänka på vare sig tillgång eller kvalitén på vattnet År 1955 kom VA-lagen vilket gjorde att fastighetsägarna själva fick stå för en del av kostnaden. Detta gjorde att hushållen blev mer medvetna om kostnaden för sin vattenförbrukning. Vattenförbrukningen per person och dygn har ökat från 300 till 340 liter från 1950-talet till år 2000. En tänkbar orsak till den blygsamma ökningen av vattenförbrukningen på 50 år kan vara att det utvecklats fler vattensnåla hushållsapparater, som exempelvis tvättmaskiner och diskmaskiner. Diskmaskinen är en hushållsmaskin vars användning har ökat kraftig sedan 1950-talet. Vid rätt utnyttjad diskmaskin används faktiskt mindre vatten än vid handiskning. Förbättringarna av systemen från år till år framstår som marginella, men resultatet av utvecklingen ses ändå över tiden vara mycket omfattande (Bekvämlighetsrevolutionen). Enligt Naturvårdsverkets undersökning beräknas vattenanvändningen öka med 21 procent i Sverige mellan 2000 och 2015 vid antagande om samma förbrukning i relation till produktion 2015 som de förhållanden som gällde 2000. Vid antagande om vatteneffektivitet beräknas istället vattenuttaget öka med 14 procent mellan år 2000 och 2015 (Statistiska centralbyrån, 2000). Industrisektorn är enligt statistik från 2005 den största vattenanvändaren i Sverige, ca två tredjedelar av allt sötvatten används av industrin i Sverige. Om man jämför med övriga Europa är tillgången på vatten i Sverige förhållandevis god (Statistiska centralbyrån, 2005). Efter millennieskiftet är i stort sett alla bostäder i Stockholms innestad och närförorter anslutna till kommunala avloppssystem (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). 6

Miljö Under mitten av 1800-talet hade större städer som Stockholm svåra miljöproblem. Ända fram till 1860-talet tömdes dasstunnorna mitt inne i staden. Det var inte nya problem, utan de berodde på att människorna levde så tätt och drev sina verksamheter nära inpå varandra. Antalet ökade invånare ledde till att miljöproblemen blev allt större. Stora mängder latrin och restprodukter från konsumtionen samlades och då dessa inte togs omhand på ett bra sätt, blev städernas ekosystem förorenade och på så sätt skapades också bra förutsättningar för spridning av sjukdomar som bland annat kolera, men också för insekter och skadedjur. I och med de snabbt växande industristäderna blev många vattendrag och gator förorenade och avfallshögarna blev allt fler. Från mitten av 1800-talet blev de sanitära förhållandena rejält förbättrade och ett omfattande reformarbete genomfördes. Under den tiden inrättades flera hälsovårdsnämnder. Vatten och avloppssystem byggdes, standardkraven på bostäder höjdes, och renhållningsväsendet organiserades på ett nytt och bättre sätt (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). Vattenförsörjningen krävde betydande arbetsinsatser av hushållen under 1800-talets mitt och kvalitén på vattnet var mycket låg och det berodde på att man inte hade lyckats klart skilja hushållsanvändningen som dricksvatten från användningen av vatten som avloppsmottagare. (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). I början var dessa miljöproblem lokala, men till följd av förbättringar av de sanitära förhållandena fick miljöproblemen en ny karaktär. Problemen försköts i tid och rum då avloppssystemen förorenade stränder och vattendrag längre bort. Föroreningarna ökade då vattenklosetter blev aktuellt under tidigt 1900-tal. Man var övertygad om att vattnets självrenande egenskaper skulle lösa problemet på egen hand (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). När de första kommunala reningsverken uppkom i Sverige under 1950-talet, var det största syftet att komma till rätta med de stora vattenvårdsproblem som var kopplade till kommunala avlopp. Det var synliga föroreningar, syrebrist, övergödning av sjöar och vattendrag samt skumbildning man ville få bukt på och därför är reningsverken byggda så att de i första hand avlägsnar större partiklar, biologiskt nedbrytbart material och fosfor (nationalencyklopedin). Det viktigaste fram till 1900-talet var att man skulle kunna förse hushållen med säkert dricksvatten. Under denna tid blev det möjligt att få vatten genom att vrida på en kran och det gjorde att vattenanvändningen steg avsevärt, för att sedan minska. Idag är det är de enskilda avloppen som står för de största utsläppen som bidrar till bland annat övergödning och algblomning i våra sjöar och i vissa fall också till att det blir för hög bakteriehalt i vattnet. Detta kan leda till badförbud. Näringsutsläppet minskar om avloppsvattnet rensas genom tillexempel markbädd eller infiltration (Stockholms stad). 7

Även idag bidrar orenade avloppsutsläpp inte bara till övergödning, utan även till smittspridning och syrebrist i vattendragen. Det kan räcka med att man borstar tänderna i dricksvatten som har kommit i kontakt med förorenat avloppsvatten för att vi människor ska riskera att bli sjuka. Om man inte alls skulle rena de enskilda utsläppen skulle fler sjöar vara igenväxta. Men om vi skulle bli bättre på att rena de enskilda avloppen skulle många av de sjöar som idag har låg vattenkvalitet förbättras (avloppsguiden). Övergödning och syrebrist i vattendrag leder inte bara till att vi inte kan bada eller att de blir igenväxta utan också till att det börjar lukta samt att fiskar dör ut och att den biologiska mångfalden minskar (Luleå universitet). Diskussion Innan industrialiseringen och urbaniseringen bodde de flesta i Sverige på sina egna gårdar. De flesta hade sin egen brunn och sin egen plats att slänga sitt avfall. Folket var mer utspritt i hela landet. Det kan därför inte ha funnits något större behov av ett gemensamt vatten och avloppssystem. Industrialiseringen måste ha varit en stor bidragande orsak till att vattensystemen var i behov att förändras. Många människor flyttade in till städerna och det ledde till att det blev mycket folk på liten yta. Problemet blev att man inte hade någonstans att göra av sitt avfall och det fanns inte någonstans att få tag på rent vatten. Eftersom man slängde allt avfall direkt ut på gatan blev det självklart smutsigt, förorenat och ohälsosamt. Det var inte konstigt att det inte fanns tillgång till rent vatten inne i städerna. När det inte fanns rent vatten spreds sjukdomarna snabbare än tidigare. Vi tror också att en bidragande orsak till smittspridningen var att folket bodde mycket tätt. De hade säkert ingen kunskap om att en bra hygien förebygger sjukdomar. Man trodde att vattnet kunde rena sig själv och därför kan det vara en orsak till varför de inte såg att det var ett problem. Idag rengör vi vattnet i reningsverken och detta har gjort att vi har förutsättningar för att kunna ha en bra hygien. Den stora skillnaden från idag och förr ca 100 år sedan var att vi har idag kunskap och kan kontrollera vattnets kvallite på ett bättre sätt. Det är inte konstigt att folket blev sjuka då de trodde att vattnet var rent när det såg rent ut och smakade gott. Då läkarna hade intresse av att folket skulle vara friska var det de som var aktiva i forskningen kring att förbättra hälsan hos folket. Vi tror att läkarna var de enda som var tillräckligt insatta i smittspridningen för att förstå hur viktigt det är med bra hygien och rent vatten. Eftersom att läkarna var välutbildade hade de stort inflytande på staten. De styrande i Sverige var säkerligen väldigt måna om att folket skulle må bra och ha en hög välfärd. Vi tror detta på grund av att friskt folk som kan arbeta drar in skatteintäkter och även för att det kostar när folket blir sjuka. Staten kan ha varit den största aktören som har påverkat utvecklingen av vatten och avloppssystemen för att det var dem som kunde finansiera utvecklingen. 8

Eftersom ingenjörerna också var välutbildade och hade stor kunskap om teknik tror vi att de också hade stort inflytande på utvecklingen av vatten- och avloppssystemen. Detta tror vi eftersom det var ett bra tillfälle för ingenjörerna att tjäna pengar genom att utveckla ett system som folket hade behov av. Pengar är alltid en drivande faktor. Vi tror att behovet av vatten har blivit större på grund av att vi har blivit allt mer bekväma och skaffat oss fler användningsområden. Det måste ha blivit en stor förändring i samhället när man plötsligt fick tillgång till obegränsat med vatten. I början av utvecklingen hade vattnet ett väldigt lågt pris på grund av att staten subventionerade det och vi tror att subventionen hade en positiv effekt på både samhället och på utvecklingen av vattensystemet då alla kunde ta del av det. Eftersom vattnet var billigt kunde alla användningsområden användas flitigt och säkerligen kunde en konkurrens skapas mellan de olika utvecklarna. I och med väldigt många fler kunde börja använda saker så som vattenspolade toaletter, badkar osv. tror vi också att det skapades en stor konkurrens mellan utvecklarna då efterfrågan för till exempel badkar blev så pass mycket större. Innan VA-systemen uppkom såg man smutsen och föroreningarna mycket tydligare då man kände stanken och såg smutsen med egna ögon. Idag är dessa problem dolda, vi vet att naturen är förorenad men vi ser det inte. Vi tar inte till oss problemet på samma sätt nu när vi inte ser det. Det är lättare att förstå problemet när man själv upplever det. Vi blir dagligen informerade om att vi människor håller på att förstöra vår planet med farliga utsläpp, men ändå gör vi ingenting för att förhindra detta. Syftet med VA-systemen var att göra miljön i städerna renare, men det man gjorde var att man försköt problemet ut i sjöar och natur, där man inte såg det. Det som i början var ett lokalt problem, blev ett globalt. Nu kan man undra om VA-systemen verkligen löste problemen? Framtiden: Eftersom vattenanvändningen inte har ökat särskilt mycket de senaste 50 åren tror vi inte det kommer att öka mycket mer i framtiden. Vi tror att vi kommer att utveckla fler vattensnåla och effektiva maskiner och system. Eftersom vi idag har stora miljöproblem kommer vi troligtvis vara medvetna om hur utvecklingen borde formas. Vi tror att det kommer bli mer aktuellt med återvinning av vatten och avloppsvatten och på så sätt att man kan använda de till andra saker, exempelvis använda dagvatten som spolvatten i våra toaletter. Tekniken och forskningen har under den senare tiden gått fort framåt och vi tror att den kommer fortsätta att göra det, men inte i samma takt. 9

Referenslista Litteratur: Gyberg Per och Hallström Jonas, 2009, Världens gång Teknikens utveckling, Studentlitteratur AB, Lund Pettersson Ronny, 2008, Bekvämlighetsrevolutionen, Stockholmia förlag Elektroniska källor: Vattenprotalen hämtat från http://www.vattenportalen.se/fov_sve_djup_sot_vattenforsorjning.htm, 090927 Avloppsguiden hämtat från http://www.avloppsguiden.se/varfor/varfor_rena.htm 090916 Tekniskamuseet hämtat från http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/vattenbyggarna/richert.htm, 090927 Nationalencyklopedin hämtat från http://www.ne.se/lang/reningsverk?i_whole_article=true, 090921 Stockholms stad hämtat från http://www.stockholm.se/byggbo/vatten-och-avlopp/, 090916 Prognoser och statistik från internet: Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. Hämtat från http://www.scb.se/statistik/_publikationer/mi1301_2000i15_br_mift0506.pdf, 090928 Sveriges officiella statistik, vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005. http://www.scb.se/statistik/mi/mi0902/2005a01a/mi0902_2005a01a_sm_mi27sm0701.p df, 090928 Rapporter från internet: Rapport från Luleå Universitet, 2007 hämtat från http://epubl.ltu.se/1402-1528/2007/13/ltu- FR-0713-SE.pdf, 090927 BILD: Luleå Kommuns bildarkiv hämtat från http://epubl.ltu.se/1402-1528/2007/13/ltu- FR-0713-SE.pdf, 090927 Källkritik: Vi har mestadels använt oss av litteratur i tryckt form bl.a. boken Bekvämlighetsrevolutionen. Fakta vi hittat handlar mest om är historia och utveckling från Stockholm därför valde vi att skriva mest om Stockholms historia. Vi har använt oss av en del källor från internet då vi varit ganska kritiska innan vi använt dem. Många av våra internetkällor är statliga och känns därför som säkra källor. Vi har hämtat fakta från rapporter från Lund och Luleå. I dessa har vi hittat mycket användbar och relevant fakta från. 10