de facto. JURIDISKA FÖRENINGEN UMEÅ UNIVERSITET NR 3 2013 Bugande tjänstemän Arga skånska bönder Lunch med Lundius
Din väg till näringslivets centrum Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark företagskultur som bygger på byråns kärnvärden kvalitet, affärsfokus och laganda. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella uppdrag i näringslivets centrum. Genom vårt utbildningsprogram Professional Development Program, tidig klientkontakt samt ett nära samarbete med seniora jurister får du en bra grund samtidigt som du möter nya utmaningar varje dag. Vi rekryterar nyexaminerade jurister löpande under året. För oss är det viktigt att du delar våra värderingar samt har ett starkt intresse för affärsjuridik och konsultrollen. Läs mer om våra uppdrag och hur din karriär hos oss kan se ut på vår hemsida. välkommen till möjligheternas byrå!
LEDARE & REDAKTION de facto nr 3, 2013 Vår virtuella värld Terminsstart. CSN. Kurslitteraturinköp. Jag tar det vanligtvis i den ordningen. Jag har således efter kursstart och stadd vid kassa sökt titeln Företagsekonomi 100 på några av de vanligaste bokkrängarsidorna på internet. Jag köper ingen. Istället går jag till bokhandeln. Kostnadsmässigt dumt men tidsmässigt smart. Själva inköpet är dock ointressant. Vad som följde på sökningen är det. Fortfarande en månad senare dyker nämligen boken Företagsekonomi 100 upp på många av de sidor jag besöker på internet. Ni har säkert varit med om samma sak; företag utnyttjar dina likes och sökningar för direktreklam. Internet har utvecklats till en viktig plattform för reklam och för att sälja. Varför? För att konsumenterna finns på internet och då är det naturligtvis någon som vill tjäna pengar. Men att köpa saker är långt ifrån allting vi gör virtuellt. Vi umgås och bildar oss där. Naturligtvis blir vi också utsatta för brott på nätet. Vissa har till och med sex via uppkoppling. En parallell virtuell värd. Lika verklig som den verkliga världen i någon mening men samtidigt helt annorlunda. Att lagstiftningen inte hänger med i utvecklingen och är tvåa på bollen är kanske naturligt men icke desto mindre olyckligt. Två talande exempel är näthatsbrott och internetbedrägerier där riskerna att åka fast är små och offren inte sällan står hjälplösa. Trots farorna tror jag att informationsteknik, där internet är en del, kommer räknas som en av människans avgörande tekniska bedrifter. Möjligen i paritet med industrialismen eller övergången från jakt och fiske till jordbrukarsamhälle. Tekniken har på samma sätt som dessa två avgörande skeenden reformerat människans livsvillkor. Det säger sig självt att en sådan genomgripande förändring kräver anpassning, bland annat genom nya lagar och regler. Jag frågade Högsta Domstolens ordförande Marianne Lundius när hon tror att det första justitierådet eller professorn kommer ha internet som specialområde. Se vad hon svarar på sidan 6. Till sist. Hoppas ni har en riktigt fin höst! Carl Matz Chefredaktör de facto de facto. Chefredaktör och ansvarig utgivare Carl Matz Redaktionschef Theresa Karlström Skribenter Ulrika Byström Annica Edgarsson Maja Edlund Maria Eklund Fredrik Drake Louice Gustavsson Johannes Hammar Henrik Johansson Tahmina Sahibli Jeanne Sinclair Jon Sydberg Jens Werner Fotografer Elin Blomgren Carl Matz Korr Tove Larsson Fredrik Sandström Layoutansvarig Anders Liljeberg Omslagsbild Marianne Lundius Foto: Elin Blomgren Adress De facto Juridiska föreningen/ juridiska institutionen Umeå Universitet, 901 87 Umeå www.jf-umea.se Repro och tryck Helhet reklam AB Helhetreklam.se De facto ges ut två gånger per termin av Juridiska föreningen vid Umeå Universitet. Bidrag skickas till tidningens adress. Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera och redigerar inlämnat material. För insänt och ej beställt material ansvaras ej. De åsikter som framförs är skribenternas egna och återspeglar inte Juridiska föreningens eller Juridiska institutionens värderingar eller åsikter. 3
de facto nr 3, 2013 Borgenärsskyddet har du järnkoll på. Men vet du vem som dömde finalen i fotbolls-vm 1994? Vi vet redan att du kan lagen och är intresserad av affärer. Det gäller alla i den här branschen. Berätta hellre för oss om det där barndomsintresset som har vuxit till en fascination, hobbyn som lägger beslag på halva din fritid eller din besatthet av områden vi andra knappt kan stava till. Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer och vi växer. Vi har tagit oss hit genom att kombinera jobberfarenhet med kunskap hämtad från världen utanför kontoret där affärer görs. Därför söker vi dig som kan och vet saker även utanför affärsjuridiken. Du som i slutänden kan visa oss och våra klienter vad riktig specialistkunskap är. 4 Besök oss på lindahl.se/karriar och facebook.com/lindahlkarriar
ORDFÖRANDE HAR ORDET de facto nr 3, 2013 de facto. nr 3, 2013 Ledare En verklig värld, fast annorlunda 3 Det kunde inte börjat bättre 5 Intervju och porträtt Marianne Lundius tar revansch 6 Debatt och aktuellt En het rättspolitisk potatis 12 Vin(n)er du på vingård? 16 Skräpkulturens kassako 22 Reportage Arbetsplatsreportaget: Departementet 18 På programmet Nollningsspecial: Hur, vem och varför? 13 JD runt hörnet 17 Sök till styrelsen! 26 Annica och Maja frågar dig! 24 Krönikor Theresa Karlström: Kvinnors rätt till ja 10 Man kan leda en häst till vattnet 27 18 13 6 Härlig höst väntar Ulrika Byström Ordförande Juridiska Föreningen Efter det senaste numret av de facto avslutades vårterminen på bästa sätt: juriststudenterna stod som självklara vinnare i tävlingen mot odontologerna. Tentan skrevs och efter tentafesten kom det efterlängtade sommarlovet. Förhoppningsvis har ni alla njutit av sommaren och taggat för en fantastisk höst med JF för fantastisk är vad den hittills har varit. Höstterminen innebär att nya studenter välkomnas till programmet och även vi som numera känner oss universitetsgamla har njutit av den speciella stämning som insparken för med sig. Sittningar har avlöst varandra, JF är officiellt den nyaste sektionen under Umeå studentkår, Kårhuset är under uppbyggnad och vi har även hunnit med en gästföreläsning med HD:s ordförande Marianne Lundius. Era idéer är nödvändiga Hösten med JF kunde inte börjat bättre. Styrelsen är full av energi och ser fram emot att arbeta hårt för att upprätthålla våra traditioner samtidigt som vi även strävar efter att utveckla föreningens verksamhet. Vi arbetar just nu för fullt med traditionsenliga even mang som Stockholmsresan, företags-epp, beachvolleyboll- och fotbollsturnering. Men för att utveckla föreningen behöver vi hjälp av er medlemmar. JF:s verksamhet innefattar många olika aspekter av studentlivet och oavsett vad du är intresserad av så finns det en chans att vara med och påverka. Gå med i studiesociala utskottet, Juriststudenternas rådgivning, utbildningsgruppen, marknadsutskottet eller varför inte bli skribent i de facto? Möjligheterna är många och för oss i styrelsen är er medverkan och idéer nödvändiga. Avslutningsvis vill jag passa på att önska de nya studenterna välkomna. Umeå är känt bland andra juristutbildningar för den härliga, norrländska stämningen och atmosfären är verkligen fantastisk. Juristprogrammet i Umeå håller hög kvalité både vad gäller utbildningen och studentlivet och jag hoppas att ni kommer att trivas lika bra som jag gör! 5
de facto nr 3, 2013 MARIANNE LUNDIUS Text: Carl Matz, T5 Foto: Elin Blomgren, T3 En praktisk jurist Marianne Lundius är sedan 2010 Högsta domstolens ordförande. Från Bonderska palatset i Gamla stan i Stockholm skapar hennes domstol prejudikaten som vägleder rätten i vårt land. Möt juridikstudenten som blev tingsnotarie, som blev advokat och till slut landets högsta domare. En av huvudpersonerna i den spännande boken Shantaram heter Karla. Enligt Karla är det näst bästa i världen en god lyssnare. Det bästa är makt. Marianne Lundius har otvivelaktigt det senare men det är ingenting hon skyltar med. - Säger du att du är Högsta domstolens ordförande när du åker taxi? frågar en student. Marianne Lundius ser lätt häpen ut, som om tanken aldrig föresvävat henne. Förmodligen har den inte det heller. Hon svarar nej. Men en god lyssnare är hon. Hon lyssnar med både öron, kropp och ögon. Marianne Lundius ger sällan intervjuer. Och när hon gör det rör de endast hennes yrke. Hemma hos reportage eller morgonsoffor är inte förenligt med hennes roll som ordförande tycker hon. Det har med respekten för domstolen och parterna att göra: - Det ska inte vara så att någon vars mål ska prövas i domstolen ska kunna tänka: Åh! Marianne Lundius, jag såg ett program om henne, hon är matlagningsintresserad och gör goda köttfärslimpor! (Vi åt köttfärslimpa under lunchintervjun.) Att jag fick träffa henne när hon var i Umeå och föreläste, eller höll föredrag som hon själv beskrev det, var därför på många sätt unikt. Hon gav som väntat inget recept på husmanskost, men väl en spännande inblick i en framgångsrik karriär som praktisk jurist och livet på landets högsta domstol. Du säger i en artikel: Jag är i grunden en praktisk jurist och ingen teoretiker. Vad betyder det? Jag är i grunden advokat och min uppgift var att hitta lösningar på klienternas problem. Det är en lösningsorienterad och framåtriktad verksamhet, man använder regelverket för att nå ett mål. Ibland när jag träffar renodlade teoretiker så säger jag, för att reta 6
MARIANNE LUNDIUS de facto nr 3, 2013 upp dem lite, att rättsregler bara är till för att underlätta mänsklig samvaro. Det ska vara lite måtta på teoretiserandet, tycker jag. En styrelsekollega jag hade en gång i tiden sa att det som var bra med mig var att jag inte som många jurister sa: Det går inte! Utan jag brukade säga: Det går inte att göra så här eller så där, men vi kan lösa det på ett annat sätt. Bland andra åklagare och advokater har på senare år fått utökade möjligheter att pröva på domar yrket. Du själv, som var delägare på en advokatbyrå innan du blev justitieråd, har ju också på ett sätt gått den vägen. Vilka fördelar och nackdelar ser du med det? Ja, det kan man säga även om jag inte blev grillad i domarnämnden. Då var det kallelsetjänst och jag blev uppringd. Jag är för att ha en blandad domstol. Det är bra med folk från annat håll. I USA till exempel kröner man sin karriär med att bli domare. Jag skulle gärna se ett större flöde mellan domaryrket och andra juristyrken för det ökar respekten och insikten om varandras roller och hur man arbetar i de olika yrkesgrupperna. Det tror jag också gör att man får bättre dynamik i dömandet vilket är väldigt bra. Jag är för att ha en blandad domstol. Det är bra med folk från annat håll Men det finns också nackdelar. Det skulle initialt kunna vara förenat med svårigheter för någon som inte har processerfarenhet att vara ensamdomare i en tingsrättdomstol. Men är man processerfaren tror jag att man utan vidare kan döma. För min egen del som närmast saknade processerfarenhet har det varit bra att arbeta i en kollegial domstol. Då behöver man inte den erfarenheten på samma sätt. Som ordförande i HD är du också ansvarig för personalen. Hur bär du dig åt för att lyssna på de drygt nittio anställda på HD? När jag blev ordförande gick jag runt och träffade precis alla domstolens anställda. Jag följde ett måls väg genom domstolen från aktuariekontoret genom beredningsorganisationen och kansliet fram till domarna. Genom ett introduktionsprogram som införts för alla nyanställda träffar jag de nyanställda under en halvtimme där vi lär känna varandra. Då uppmanar jag Det hör nog till ovanligheterna att man kan ringa direkt till ordföranden i ett lands högsta domstol dem att säga till om de upptäcker något som fungerar mindre väl jämfört med deras tidigare arbetsplats. Friska ögon ser mycket mer än de som blivit hemmablinda. Dessutom försöker jag vara en vanlig människa. Vi har numera ett väldigt öppet klimat mellan justitieråd, justitiesekreterare, domstolssekreterare och kansliet i övrigt. Så har det inte alltid varit. Det öppnare klimatet beror också på att alla numera arbetar i ett och samma hus. En domstol som Högsta domstolen behöver en kraftfull serviceorganisation. Det är viktigt att det är hög kvalitet på alla nivåer. Så jag försöker ingjuta i alla medarbetarna att de ska vara stolta över sitt arbete på domstolen och att alla är viktig för slutprodukten, avgörandet. Det är klart att det är ett alldeles för stort kontrollspann med nittio personer, men jag försöker nå ut till alla. Det viktigaste är att de känner att de kan komma in till mig. Och det gör de också ibland. När Björn Blomquist, nationell samordnare mot organiserad brottslighet, var här i våras berättade han att det kan ringa människor till honom som av olika skäl har hamnat i kontakt med rättvisan och vill ha hjälp. Händer det dig också och hur hanterar du det i så fall? Mina företrädare hade en öppen telefon och allmänheten kunde ringa direkt till ordföranden i Högsta domstolen. Min företrädare Johan Munck, som är en otroligt skicklig jurist och samtidigt en varm människa vilket ska understrykas, kunde sitta i långa telefonsamtal med den rättssökande allmänheten och tog också emot besök ibland. Jag har svårt att hinna med det och det hör nog till ovanligheterna att man kan ringa direkt till ordföranden i ett lands högsta domstol. Jag stängde av den telefonen och satte upp en manual för hur vi på domstolen ska behandla sådana telefonsamtal. Innan jag blev ordförande hade jag en person, som flera gånger hade fått avslag på resningsansökningar som ringde mig och den gången lyckades jag faktiskt få henne att förstå att ha moraliskt rätt inte alltid är detsamma som att få rätt i domstol eftersom det hade ankommit på henne att bevisa sin rätt. När hon 7
de facto nr 3, 2013 MARIANNE LUNDIUS förstod vad jag menade minns jag att hon upphetsat utbrast: Olof, Olof, kom! Äntligen har jag talat med en domare som kan förklara hur det förhåller sig. Sedan önskade hon mig med värme en riktigt god jul. Då trodde jag att man skulle kunna hjälpa de här personerna som upplever sig orättvist behandlade av rättssystemet. Jag funderade på om domstolen borde ha en anställd som var både psykolog och jurist och som skulle kunna tala med dessa personer så att de skulle kunna lägga sin upplevda orättvisa bakom sig. Men sedan läste jag att fixeringen kan ha psykologiska orsaker och att det kan vara svårt att tillhandahålla en förklaring som de kan acceptera. Både din mormor och mamma var jurister. Är det vanligt med juristsläkter tror du? Min morfar också, pappa, min morbror, syster och bror och make är alla jurister. Dessutom har jag ett barn som är jurist och ett extra barn som är jur.kand. Kort sagt så finns det många jurister i min släkt. Jag har inga belägg för det, men det påstås att det finns vissa yrken som går i släkten, juristyrket brukar nämnas som ett exempel men också läkaryrket. I Högsta domstolen finns det flera exempel på justitieråd vars pappor också har varit justitieråd. Jag ville egentligen inte bli jurist utan jag började läsa in naturvetenskapliga linjens matematik för jag ville läsa medicin. Men det tyckte min mamma och pappa var dumheter. Förväntansfulla studenter inför Mariannes föredrag 8 Varför ska du hålla på och komplettera naturvetenskapen? sa de. För det var inte bara matematiken som behövde läsas in. OK då, sa jag och så blev det juridik. Jag hade också beundrat min pappa mycket för han var advokat och på den tiden fanns det en amerikansk TV-serie om en försvarsadvokat som hette Perry Mason som min pappa faktiskt liknade litegrann. Så jag tänkte: Jag ska bli advokat. I tidskriften Neo säger du att fokuseringen på dig som kvinna i en mansdominerad miljö inte är särskilt intressant. Varför inte då? Det är ändå vanligt idag att just framhålla hur viktigt det är med kvinnliga förebilder och med varannan damernas. HD har under drygt trehundra år haft elva kvinnliga justitieråd och du är den första kvinnliga ordföranden. Hur tror det kommer att se ut om femtio år? För mig är det inga konstigheter eftersom jag är uppvuxen i en familj med yrkesarbetande kvinnor. Jag kan ibland tycka att jag i vissa avseenden har haft det lättare för att jag har varit kvinna. Jag har alltid umgåtts mycket med killar och har haft större problem med kvinnor som jag tyckt varit motsystrar snarare än medsystrar. Kvinnor är tyvärr dåliga på att stötta varandra. Sen är det viktigt att få in kvinnor i typiskt enkönade miljöer. På advokatbyrån, där jag var enda kvinnliga juristen, kunde mina manliga kollegor inte slappna av inför varandra för att de skulle upprätthålla sin prestige. Men det visade sig, att när det var något som hade gått fel, kom de in till mig och vågade tala om det som kändes jobbigt. Då blev det en mer avslappnad stämning.
MARIANNE LUNDIUS de facto nr 3, 2013 Det skulle inte förvåna mig om Högsta domstolen på sikt kommer bestå av fler kvinnor än män eftersom juristyrket i allmänhet och domaryrket i synnerhet håller på att bli ett kvinnoyrke. Det är fler kvinnor på juristutbildningarna, och överhuvudtaget på universitet. När det kommer fram fler kvinnliga chefsdomare och domstolschefer så kommer förmodligen antalet kvinnliga justitieråd öka. Alltmer av vår vardag flyttas ut på internet. Vi handlar, umgås och blir utsatta för brott där. När får vi se det första justitierådet eller professorn med internet som specialområde? Jag är utsatt för brott på internet. Jag är förtalad i min myndighetsutövning och ingenting görs. Det är dubbelt olyckligt, dels för mig, men också för allmänheten. Hur ska kvinnor och män som har blivit uthängda på internet tro att de ska kunna få rättsväsendets stöd när ordföranden i Högsta domstolen inte får det? Brottet ligger dessutom under allmänt åtal så jag behöver inte ens ange det själv utan åklagare kan väcka åtal ändå. Det finns IT juridik, men jag undrar om det kommer bli ett specialområde? Jag tror istället att det kommer integreras i övriga rättsområden. Jag var referent i det s.k. MP3-målet som var det första målet, inte bara i Sverige, som gällde om anordnande av länkar till musikfiler på internet utgjorde brott mot upphovsrättslagen. Innan dess hade jag tillsammans med min son hållit på mycket med datorer och jag hade därigenom lärt mig hur en dator och internet tekniskt fungerar. Den kunskapen hade jag nytta av som referent i målet. Man måste komma ihåg att internet bara är en infrastruktur. Det är precis som vägnätet som man transporterar sig i bil på. Men den digitala tekniken griper in i olika rättsområden och lagstiftaren hinner inte alltid med. Det är därför det är viktigt att det finns en Högsta domstol som kan fylla ut när det finns luckor i lagstiftningen. Vad är du mest stolt över i din gärning som jurist? Jag tror faktiskt att bli justitieråd var det mest märkvärdiga och det är synd att inte min mamma fick uppleva det. Hon blev motarbetad som kvinnlig jurist. Min mamma hette Gerd och var stadsnotarie i Lund. När hon skulle skriva under något beslut så sa hennes chefer: Skriv nu så att det ser ut som om det står Gert. Det var heller inte tal om att hon skulle bli befordrad eftersom hon hade en man som tjänade pengar. När jag blev justitieråd kändes det litegrann som en revansch för mammas räkning. Det är ingen gärning, men det är ändå någonting jag är stolt över. Jag är förtalad i min myndighetsutövning och ingenting görs Finns det någonting du skulle ha velat göra som jurist men inte hunnit med? Jag hade velat arbeta på advokatbyrå i USA direkt efter tingstjänstgöringen. Men min pappa avrådde. Han sa: Nu kommer man ihåg dig på tingsrätten och de kan ge referenser. Åker du till USA så kommer du att vara glömd när du kommer tillbaka. Men i det låg också att han insåg att om jag flyttade till USA så skulle jag aldrig komma hem igen. I en vanlig diskussion är det inte ovanligt att man ändrar åsikt eller byter ståndpunkt. Händer det också justitieråd under arbete inför en dom? Om man jämför med förr så sker överläggning mer öppet nu. Före överläggningen ska man ha läst på sitt mål så pass väl att man har en välgrundad uppfattning. Efter att alla ledamöterna sagt sitt i tur och ordning så vidtar en diskussion. Det kan hända att en ledamot vänder en hel avdelning. Vi justitieråd bedriver ett intellektuellt arbete och skapar genom våra avgöranden informationsprodukter. För att uppnå en hög nivå på avgörandena måste det vara väldigt högt i tak. Man måste våga pröva sina tankar och inte vara rädd för att bli beslagen med: Där har du helt fel. Vågar man inte tänka djärva tankar blir det heller inga snilleblixtar. Vad kommer du sakna när du slutar som ordförande? Jag kommer att sakna överläggningarna, för de är det roligaste. Sen kommer jag sakna mina kollegor för vi har ett väldigt trevligt samarbete. När man är domare är pensionen så definitiv. Man kliver ut genom dörren och sen är det slut. Är man advokat kan man fortsätta till döddagar - nästan. Vad ser du fram emot? Att vara ledig utan krav, jag jobbar nästan alltid. Då kommer jag att läsa alla de intressanta böcker och artiklar som jag har fått avstå från på grund av tidsbrist. Jag köper många böcker och har ett relativt stort bibliotek hemma men för tillfället får jag nöja mig med att bara titta på böckerna. 9
de facto nr 3, 2013 REDAKTIONSCHEF Den provocerande sexualiteten Hon har urringade tröjor på sig. Hon ville ha det. Hon gillade det. Fan vad äckligt. Inför vårt första skadeståndsseminarium fick vi läsa den så kallade Instagramdomen. Ett rättsfall där två flickor döms efter att ha publicerat inlägg med bilder och tillhörande texter på ett antal ungdomar. Inläggen handlar om vilka horor personerna är. Hur de knullar runt. Orden är grova, men vi lyfter knappt på ögonbrynen. Vi har redan sett det så många gånger förr. Majoriteten som hängs ut på det här viset, med syftet att visa på deras lösaktighet, är tjejer. Det är ett effektivt vapen. För det är ett av de värsta rykten en ung tjej kan få, att hon tycker om sex. Få saker upprör så mycket, genererar så många skeptiska blickar och startar så långtgående visklekar som en tjej som visar att hon har en sexualitet. Kanske dansar hon lite extra vågat, kanske har hon på sig utmanande kläder, hon kanske skickar snuskiga meddelanden eller tar avklädda bilder på sig själv. Låt oss ta Miley Cyrus och hennes nya video som exempel, den har skapat en hel del rubriker. För hör och häpna, hon är naken och man kan nästan se hennes bröst! Kritiken lät inte vänta. Hon har spårat ur, tappat greppet och är inte längre en passande förebild för unga flickor. Hon är ett offer. Hon är en slampa. Inte heller det här är något nytt. Det är så kallad slutshaming. Det är fruktansvärt att kvinnor hängs ut på det här sättet och mina tankar går ut till dem. Men det är också fruktansvärt eftersom det gör att all kvinnlig sexualitet blir fångad i en box. Du får inte agera ut din sexlust är budskapet som sänds ut. En duktig flicka beter sig inte på det sättet, känner inte på det sättet. Även den kritik som syftar till att uppmärksamma den Theresa Karlström Redaktionschef de facto ständiga sexualiseringen av kvinnor gör ofta mer skada än nytta då den indirekt framställer kvinnan som svag. Om vi ständigt utgår från att varje kvinna som tar av sig kläderna gör det för att hon inte kan stå emot samhällets krav och normer reducerar vi henne från en autonom individ till ett offer. Vi bör utgå från att varje kvinna har tagit ett medvetet och självständigt beslut. Att vad hon än gör, gör hon av egen vilja. Sedermera är det givetvis en viktig diskussion att behandla frågan om hur fritt det fria valet verkligen är. Viktig, men separat. Respekten för det egna valet måste komma i första hand. Hon är inte längre en förebild för unga kvinnor I SVT Debatt påtalade en av debattörerna hur unga kvinnor behöver få höra att de är vackra och betydelsefulla. Att de ska respektera sina kroppar. Det är självklart sant men unga kvinnor behöver inte höra att de är vackra lika mycket som de behöver höra att deras sexuallitet inte är något skamligt. Inte något de behöver trycka undan utan tvärtom, något de borde bejaka. Kan det svåraste med att acceptera unga kvinnors sexualitet vara att den faktiskt existerar? Att de också kan vara kåta. Att de också kan vilja dra hem någon om så bara för en natt. Att de också känner lust. Rätten att kunna säga nej till sex innebär också rätten att få säga ja. 10
MARIANNE LUNDIUS Expand your career. Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa affärsjuridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team. Linklaters stockholmskontor rekryterar löpande biträdande jurister till vårt Junior Associate Program. Inom ramen för programmet får du prova på verksamheten i tre olika arbetsgrupper under det första året. Vi söker dig som är nyutexaminerad från juristutbildningen och som har ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. Du har även mycket goda akademiska meriter. Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. Läs mer om tjänsterna på vår hemsida där du också kan söka direkt online. Linklaters lämnar juridisk rådgivning till världens ledande företag, finansiella institutioner och statliga organisationer i deras mest komplexa transaktioner och ärenden. Med 29 kontor i de främsta affärs- och finanscentra, levererar Linklaters en unik service till klienter över hela världen. Linklaters är den enda ledande globala advokatbyrån med lokal närvaro i Norden. www.linklaters.com/joinus wwww.facebook.com/linklaterssweden
de facto nr 3, 2013 AKTUELLT Tvistig fråga avgjord? Sommaren som passerade var knappast händelselös juridiskt sett! Vi studenter har varit lediga från juridiken men det har inte Högsta domstolen (HD) varit. Där har en kontroversiell rättsfråga avgjorts i plenum. Målet rör dubbla sanktionsförfaranden och därmed konflikten med en grundläggande rättssäkerhetsprincip, att du inte ska dömas två gånger för samma gärning. ( ne bis in idem, för den hugade). Före prejudikatet kunde åtal väckas för skattebrott trots att den tilltalade redan före åtalet ålagts av Skatteverket att betala skattetillägg för samma oriktiga skatteuppgift. En slags dubbelbestraffning. Men nu, i och med HD:s ställningstagande, är detta inte längre tillåtet! HD:s tvärvändning av praxis kommer kanske inte som en chock för de med insyn i rättsutvecklingen. Rättsfrågan har åtminstone delvis prövats i både EUdomstolen och Europadomstolen. Deras avgöranden har visat att Sveriges, och för den delen andra länders system, inte varit juridiskt gångbara. Alla som vurmar för rättssäkerhetsfrågor torde välkomna HD:s besked, samtidigt som alla skattefifflare måhända jublar? Men hur ser våra politiker på prejudikatet? Någon lag mot att döma för skattebrott efter att skattetillägg påförts har aldrig kommit, frågan har istället överlämnats till rättstillämpningen. Onekligen en bidragande faktor till kontroversen. Sedan går ju staten nu miste om en del intäkter. Men regeringen tillsatte faktiskt redan förra året en utredning som fick i uppdrag att utreda dylika rättssäkerhetsfrågor utan att som utredningen skriver i sin sammanfattning [minska] effektiviteten i Skatteverkets kontrollverksamhet eller kvaliteten i enskildas uppgiftslämnande. När utredningen presenterades, ungefär i mitten av september i år, blev det liv i luckan! Knappast förvånande då utredningens förslag är att legalisera, eller med min uppfattning, försöka legalisera förfarandet med skattetillägg och skattebrott som dubbla påföljder. En slags påföljdskonkurrens om man så vill. I korthet föreslås följande: När åtal väcks för skattebrott ska åklagare även kunna yrka att skattetillägg ska utdömas. Jon Sydberg Termin 5 Alternativt ska åklagare, genom ett strafföreläggande, kunna påföra ett skattetillägg mot en enskild. Kritiker menar att förslaget utgör ett sätt för staten att kringgå HD:s nya prejudikat och därmed tassa försiktigt förbi rättssäkerhetsaspekten. Naturligtvis förutsätter detta att förslaget förverkligas vilket kanske förefaller osannolikt. Däremot är det nog ingen högoddsare att förslaget i vart fall leder till en proposition, eftersom staten torde vara angelägen att återfå de intäkter som den, som sagt, går miste om. Prejudikatet väntas hur som helst innebära en stor mängd resningsärenden eftersom HD har öppnat för att prejudikatet ska ha viss retroaktiv verkan vilket är unikt! Denna verkan utsträcker sig dock endast domar som meddelats efter den 10 februari 2009. Just detta datum anses vara principiellt viktigt eftersom Europadomstolen då tolkade skyddet mot dubbelbestraffning annorlunda. Riksåklagaren har flaggat för att alla domar om skattebrott meddelade efter ovan nämnda datum ska granskas, vilket är drygt 2 000 domar och beslut. Granskningen kommer naturligtvis innebära ytterligare kostnader. Prejudikatet väntas hur som helst innebära en stor mängd resningsärenden Tills vidare får vi avvakta besked från regeringen, om vad som händer med utredningens förslag, men faktiskt även från Högsta förvaltningsdomstolen. För bara några veckor sedan blev nämligen den rättsinstansen också inblandad. Domstolen prövar nu om åtal för skattebrott innebär hinder för skattetillägg; d.v.s. det motsatta förhållandet till HD:s prejudikat. Rent rättspolitiskt kan alltså även hösten bli händelserik! 12
NOLLNING de facto nr 3, 2013 NOLLNING Det kommer finnas 120 vänner och fler, att hälsa på i korridorer och barer i framtiden Nollning är förmodligen det bästa sättet att ta sig an en ny stad. Visst, man börjar de flesta dagar med en mun torrare än Kalahariöknen, iförd en allt mer sunkig nolletröja, men det är värt varenda förstörd förmiddag! Dagen efter uppropet var det dags för det första utbildningsmässiga momentet i den nya värld som är Universitetet, ett studiebesök hos en yrkesverksam jurist. Jag måste erkänna att utgången på måndagskvällen inte kändes lika rolig på tisdagmorgon, när jag kravlade mig ur sängen 06.55. På vilja och med en sällan skådad plikttrogenhet (läs: dåligt samvete), tog jag mig till Campus. Tyvärr upptäckte jag inte förrän jag var på plats, att jag var en timme tidig, och följaktligen hade kunnat tillskansa mig ännu en välbehövd timmes vila. Efter studiebesöket förstod jag dessutom att jag hade gått till fel jurist, och egentligen skulle varit hos CSN i stan. Dagens tips är att läsa schemat ordentligt. Förvisso läste jag noggrant det enda schemat värt att följa de två första veckorna, nollningsschemat som generalerna utställt med klara instruktioner om att ge järnet! Och visst gav vi järnet! Jag har aldrig skjutit så långt som jag gjorde på brännbollen! Tyvärr lär det nog inte stå i min dödsruna att: Han sköt säkert tjugo meter på brännbollen under sin nollning eftersom det inte är ett speciellt imponerande slag. Men fatta vad populär jag hade blivit i mellanstadiet om jag bara en gång hade presterat på den nivån. Det fanns däremot definitivt andra i sällskapet som bättre än jag förtjänar att få sina imponerande slag omnämnda i respektive dödsruna. Nollningsschemat, som generalerna utställt, gav klara instruktioner om att ge järnet! Och visst gav vi järnet! Nä, om man faktiskt nämner nollningsperioden i min dödsruna kommer man antagligen att ta upp min legendariska tackling av en styck ekonom under bataljerna på Campusängarna. och den ondskefulle ekonomen, med ren och skär illvilja strålande ur ögonen, satt på huk vid strandkanten för att fylla hinken och sabotera dragkampen för de gentlemannamässiga juristerna, till sin och sitt lömska ekonomsläktes fördel. Men då klev Han fram, och handlingskraftigt och bestämt störtades ekonomen ner i den forsande floden till juristernas allmänna förtjusning. Genast kom minst ett dussintal andra ekonomer emot Honom för att hämnas sin fallne kamrat. Men Han klarade av att få hälften av sina angripare med sig ner i fallet, och ekonomerna vågade inte visa sig på E-puben på resten av terminen!. Skämt åsido, vi knegade på bra mot ekonomerna, och förutom att vi lyckades genomföra dagen med hedern i behåll, spöade vi dem både i fest och i dans! Nolledansen är och förblir ett slagkraftigt vapen i kampen för juridisk självständighet. forsättning på nästa sida 13
de facto nr 3, 2013 NOLLNING På sittningar var det med stor glädje vi skrattade med generaler som trots år av träning, inte kunde sjunga de studentikosa visor som krävs för att erhålla examen från ett svenskt universitet. Det var verkligen roliga tillställningar! Gemenskap rotas och frodas sannerligen under en nollningsperiod. Det var en sann fröjd att cykla genom Tvistegränd till Fontänen och hojta på nyfunna vänner, bromsa in och lika enkelt som att knyta skorna, 14 börja snacka skit med andra i vita tröjor med tvivelaktiga målningar på. Det må vara som så att vi nu har tagit av oss tröjorna, men det kommer finnas 120 vänner och fler, att hälsa på i korridorer och barer i framtiden! Jag lyfter på hatten för Nollor, Faddrar och Generaler! Tack! Henrik Johnsson, T1
NOLLNING de facto nr 3, 2013 NOLLNING Som fadder har man all anledning att vara en god förebild och ledsagare, allt handlar om det Det är söndag, jag är nyvaken och står på Rådhustorget. Jag har fortfarande inte kommit ur kostymen jag hade på mig under bröllopsfesten kvällen innan. Runt mig står människor jag aldrig tidigare mött. För dessa människor börjar idag det äventyr jag själv påbörjade för ett år sedan. Och i dessa människors ögon lyser en spänd glöd. Det är svårt att säga vilka som är mest förväntansfulla inför de kommande två veckorna; nollorna som inte vet vad som väntar dem eller faddrarna som vet precis vad som kan komma att hända De förutseende generalerna vet också vad som kan hända och därför får vi faddrar höra att vi har ett ansvar för våra nollningsgrupper under insparken. Ett ansvar som kanske inte tas på största allvar. Vi juriststudenter vet att vi som huvudregel inte bär ansvar för andras handlingar. Passivitet bestraffas endast i undantag. Under de två veckorna som gick insåg jag dock att ansvaret snarare är något vi själva väljer än något vi tvingas in i, för vi börjar faktiskt bry oss om våra adepter. Vi väljer att ta vårt ansvar och går några extra hundra meter för att se till att den nyanlända nollan hittar på Ho Chi Minh-leden mellan Ålidhem och campus. Vi väljer att ta ansvar för den nolla som hoppade i Nydalasjön för att sekunden senare inse att det inte fanns några varma kläder kvar. Eller så tar vi under en regnig tipspromenad ansvaret för att behålla en god stämning i gruppen genom att berätta anekdoter om polismyndigheten i Karlstad, om den mystiska Tengilklanen på Origo, eller om hur personen som satt bredvid dig under förra årets nolle-fika blev din livskamrat. Det är inte säkert att vi sett någon hitta sin livskamrat under den här insparken, men många har nätverkat flitigt och funnit både tillfälliga kontakter och vänner för livet. På detta plan har många faddrar mer än gärna tagit sitt fulla ansvar och haft tillfälliga kontakter med nollor. Det kan ha handlat om allt från att (med ett vinstintresse) sälja kurslitteratur till hutlösa överpriser till att (med ett helt annat vinstintresse) vara vänlig nog att dela på taxi-kostnaden hem. Vi har under två veckor sett juristaspiranterna kriga på campusängarna och kämpa i UB. Och som fadder har jag avundats nollornas nyfikenhet och förväntan. På samma sätt minns jag att jag avundades mina gamla faddrars visdom och rutin och jag hoppas att även jag varit någon att se upp till. När vi numera möts i korridoren blir det mest en igenkännande blick eller ett Hejhurärläget?jagmåstespringa! istället för en fråga om huruvida de måste ha nolle-tröja på sig ikväll. Och jag tror att det är då vi faddrar har lyckats uppfylla syftet med insparken. För nollorna har förvisso blivit våra vänner, men de har också blivit självständiga studenter som inte längre kräver en hjälpande hand eller en vägbeskrivning till s213. Allt som nu saknas för att göra dem till fulländade juriststudenter är tentaångest, sönderflikade böcker, och ett eget konto på Karnov. Efter finsittningen kommer nollningens tid vara över. Den osäkerhet som fanns hos nollorna är då utbytt mot målinriktade steg i jurparken, för nollor har blivit T1:or. Ensamma står faddrar kvar med minnen. Johannes Hammar, T3 15
de facto nr 3, 2013 DEBATT Exemplarisk lagstiftning ger platt fall för vinbönder Det enda sättet att bli miljonär genom att driva vingård i Sverige är att börja som miljardär! Så skämtar de svenska vinbönderna. Är det för att Sverige inte kan den ädla konsten att odla vin? Absolut inte. Det hela handlar om politik och juridik. Till att börja med kan vi, för sista gången, ta död på påståendet att Sverige inte har klimatförutsättningarna att odla högklassigt vin. Vi kan inte göra ett kraftigt och mustigt rödtjut likt Amarone, men det kan inte Tyskland eller Österrike heller. Vi har inte värmen och solen som krävs för att få de tjocka tanninerna i de flesta blåa druvorna att mogna tillräckligt. Däremot finns det vissa platser i Sverige som har riktigt bra förutsättningar att göra bra vita-, mousserandeoch roséviner. Detta tack vare druvorna Solaris och Cabernet Cortis som är korsningar av olika druvor för att passa i kallare klimat. Även röda viner gjorda på Pinot Noir har visat sig bli lyckade bland annat på grund av att de inte har så tjockt skal. På Arilds Vingård nere i Nordvästra Skåne brukar jag jobba om somrarna. I dagsläget ligger vingårdens hektarareal på åtta och skörden år 2012 låg på 3 000 flaskor. Nästa år planerar gården odla vin på 16 hektar, vilket innebär att man om fyra år kommer kunna producera ca 10 000 flaskor årligen. Det roliga med detta projekt är att det finns efterfrågan för att producera mycket mer vin än detta. Svensk vinframtid ser riktigt spännande ut förutom i ett avseende: staten bromsar utvecklingen och försäljningsmöjligheten. Lösnigen stavas gårdsförsäljning till allmänheten I Sverige är det som bekant systembolaget som har monopol inom detaljhandelsledet gällande alkohol, dvs. att sälja den alkohol som man kan ta med hem. Det vingårdarna kan göra är att servera vinet via restaurang eller sälja via de tre närmsta systembolagen. Problemet med detta är uppenbart: affärsverksamheten blir begränsad och ineffektiv. Lösningen stavas gårdsförsäljning till allmänheten. Det anser däremot inte politikerna som hävdar att något sådant skulle skada folkhälsan och vara oförenligt med systembolagets monopol. Frågan är hur många alkoholister som åkt ut på landet för att köpa dyrt vin? Det vore märkligt om folkhälsoargumentet väger över de fördelar gårdsförsäljning kan innebära. Den svenska vinkulturen skulle kunna utvecklas och turismen tillta. Sverige är tillsammans med Island det enda land i Europa som inte tillåter gårdsförsäljning av egenproducerad alkohol. På Arilds Vingård får vi varje dag besök av utländska gäster som inte kan förstå eller sluta skratta när vi säger att de måste förtära allt på serveringsområdet och att de inte kan ta med sig en flaska. Att de svenska vinbönderna inte kan konkurrera på samma villkor som andra EU-baserade vingårdar torde rimligen strida mot konkurrensrätten inom EU. Sverige har visserligen beviljats undantag när det gäller alkoholmonopolet men det hela slutar i en ganska absurd alkohollagstiftning som bör ändras. I vart fall måste gårdsförsäljning bli ett undantag, alternativt prövas som försök. Det riktigt intressanta hade varit om vingårdarna i Sverige trotsat lagen och sålt till allmänheten. Kanske inget att rekommendera men på så sätt hade gårdarna förmodligen kunnat få upp ett fall till EU domstolen som kunnat skapa ett prejudikat. Denna tanke har funnits bland vinbönderna, men när man uttryckte den offentligt hotade myndigheterna med näringsförbud. Ett på tok för hårt straff då det riktiga är böter. Våra politiker lever i förvissningen om att vår lagstiftning är exemplarisk och korrekt. Något som EU-domstolen tidigare ofta korrigerat. Jag tror och hoppas att en justering ska kunna ske trots lagstiftarens föråldrade syn på gårdsförsäljning. Fredrik Ferrand Drake del Castillo, T5 16
JURISTENS DAG de facto nr 3, 2013 Juristens dag - närmare än du tror Juristens dag infaller tyvärr först i slutet på januari men vi studenter har mycket att se fram emot. Huvudansvariga för vår dag berättar varför just denna juristens dag kommer bli någonting alldeles extra. Nu när höstmörkret sluter sig tätare och kylan börjar bli allt mer påtaglig blir det i allmänhet svårare för gemene juriststudent att se fram emot vintern. Men vinter innebär juristens dag! Dagen kommer på sedvanligt manér gå av stapeln den 22-23 januari i Universums lokaler. Dessutom kan arbetsgruppen presentera en smygstart i form av en gästföreläsning redan i november. Utan att avslöja alltför mycket kommer gästföreläsningen erbjuda studenterna att ta del av den juridiska sidan av samhällets kanske mörkaste delar. För bästa uppdatering om de senaste nyheterna kring Juristens dag och dess förberedelser hänvisas till Juristens dags hemsida och Facebook-sida. Tveka dessutom inte på att hugga tag i någon av de många studenter som är involverade i arbetet med dagen. Vi tar mer än gärna emot förslag och idéer från er. För nya studenter är Juristens dag studentens förlängda arm ut i arbetslivet. På arbetsmarknadsdagen får du möjlighet att möta det arbetsliv som efter nio terminer kanske kommer att bli din vardag. Dessutom är det ett optimalt tillfälle att på ett mer avslappnat och socialt sätt få knyta kontakter med potentiella arbetsgivare. Juristens dag 2014 kommer dessutom på ett unikt sätt presentera flertalet fantastiskt spännande föreläsare inom juridikens alla områden och vår förhoppning är Arbetsgruppen kan redan nu presentera en smygstart i form av en gästföreläsning i november! att detta kommer att lyfta arbetsmarknadsdagen ytterligare. Det gläder oss att söktrycket till arbetsgruppens platser har varit så högt som i år. Det är ett kvitto på att Juristens dag utvecklas och att studenterna är villiga och intresserade av att göra evenemanget allt bättre. Att fler studenter i de yngre terminerna har engagerat sig i arbetet med Juristens dag kommer garanterat att göra årets dag nyskapande. Med gästföreläsningen i november kickar vi igång en spännande upptakt inför arbetsmarknadsdagen så kom och lys upp höstmörkret tillsammans med Juristens dag-gänget. Vi hoppas att ni alla är med på tåget! Huvudansvariga för Juristens dag 2014 Jeanne Sinclair, T5 Louice Gustavsson, T5 Tahmina Sahibli, T5 17
de facto nr 3, 2013 ARBETSPLATSREPORTAGET Text & foto: Carl Matz, T5 18
ARBETSPLATSREPORTAGET de facto nr 3, 2013 Välkommen till Justitiedepartementet Henrik Matz arbetar på Justitiedepartementet. Men hur tog han sig dit? Och varför bugar departementstjänstemännen hela tiden? Mitt i Stockholm, mitt i staden, träffar jag Henrik Matz. Han är fyllda 45 och är 180 centimeter lång. Han ler. Dagen vi träffas har sommaren kopplat grepp. Gräset är grönt, det glittrar i vattnet, varmt om än med en sval fläkt då och då. Vi möts i kvarteret Loen, Jakobsgatan 24. Hem åt nyinflyttade Justitie- och Finansdepartementen. Byggnaden saknar skyltar; jag fick leta en god stund för att hitta den, trots att jag hade adressen. - Upphandlingen lär ha blivit överklagad, berättar Henrik och skrattar. En god start. Vi sätter av mot Gamla Stan och Nobelmuseet för lunch. Jag har i sista stund avstått från att gå dit i shorts och T-shirt, ett klokt val så här i efterhand. Henrik är tjänstemannaaktigt välklädd. - De skulle ändå släppt in dig, säger Henrik skämtsamt när jag för ämnet på tal utanför Riksdagen. Men man måste uppenbarligen hålla en viss stil. Trots att vi är släkt har jag bara träffat Henrik en gång förut. Hans pappa Walter träffade jag däremot oftare när han hälsade på hemma och pratade gamla domarminnen. Walter var lagman vid Motala tingsrätt och det var också där Henrik först kom i kontakt med juridiken. Över en trevligt upplagd tallrik med köttbullar, potatismos och lingon berättar Henrik att han jobbade på tingsrätten som vaktmästare några somrar på 80-talet. - En dag sladdar en jättelik Merca, en Porsche och en Saab Turbo upp på tingsparkeringen. Alla bilar är splitternya. Ur kliver rättens notarier. Innan de berättade att de gjorde stora pengar på aktier hade jag en väldigt skev bild av notarielivet, minns Henrik med ett leende. Trots notariernas ekonomiska framgångar var ekonomi ingenting för honom. Henrik läste juridik vid Uppsala universitet för att, efter ett år som lärare på institutionen, sitta ting. Det ledde ända till avklarad tid som hovrättassessor år 2003. - Domarbanan var absolut attraktiv och lärorik och låg närmast mig som student! Man får en väldigt bra grund att stå på. Den kan jag verkligen rekommendera! - Och därefter? undrar jag nyfiket, samtidigt som vi tvingas till en omväg av vaktparaden på väg tillbaka mot departementet. - Därefter sökte jag mig till Regeringskansliet och enheten för fastighetsrätt och associationsrätt som rättssakkunnig. Just domarbanan är enligt Henrik överrepresenterad för de som anställs som rättssakkunniga och är det första karriärsteget inom departementet. Senare kan du avancera till kansliråd, ämnesråd, departementsråd och slutligen rättschef. - Men det sista är inget man aspirerar på, tillägger Henrik och skrattar men säger: - Om du är intresserad av att arbeta med frågorna på din enhet och vill ta ansvar för projekt så är karriärmöjligheterna allmänt sätt goda. Som att inte det vore nog har Henrik också hunnit med att doktorera i processrätt. Avhandlingen heter Begreppet domstol i EU-rätten: en studie av domstolsbegreppet i bestämmelserna av förhandsavgörande. Den finns på universitetsbiblioteket om ni vill låna. Skrivandet gjorde han mellan åren på domstolarna men la sista handen vid den när han redan jobbade på Regeringskansliet. Minst sagt företagsamt. Nu är vi inne i byggnaden. Det tog ett tag. Departementet är, tvärt emot vad jag hade föreställt mig, omgärdat av olika säkerhetsanordningar i form av slussar och kodlås. Alla tjänstemän jag träffar har sina passerkort runt halsen. Läsarna är monterade i navelhöjd. Resultatet är att tjänstemännen gör en föga ergonomisk halv-bugning varje gång de ska passera. Jag räknar till elva bugningar under vår rundtur och då har vi inte varit på några ovanliga platser. 19
de facto nr 3, 2013 ARBETSPLATSREPORTAGET Om elva är genomsnitt kröker byggnadens totalt 700 tjänstemän ryggen 38.500 gånger per vecka. Henrik säger att staten sörjer väl för personalvård men kanske borde departementsgymmet i källaren tillsvidareanställa en kiropraktor och några ryggmaskiner. Efter att ha fått se byggnadens fantastiska terrass på högsta våningen sätter jag och Henrik oss i ett litet konferensrum. - Varför har du gjort så många olika saker? undrar jag. Var det en medveten strategi? - Det kan man fråga sig! utbrister Henrik, det var delvis ett eget val. Doktorera var jag väldigt sugen på. Och att jag sökte mig till Regeringskansliet var ingen slump. Men det kommittésekreteraruppdrag jag har nu blev jag tillfrågad om. Jag tyckte det skulle vara roligt med lite omväxling Doktorera var jag väldigt sugen på Henriks tjänstebeskrivning är lite speciell. Han jobbar 80 % som sekreterare i en statlig utredning, Lösöreköpskommittén. Den resterande tiden arbetar han på sitt vanliga jobb som kansliråd. Jobben skiljer sig åt. Som kansliråd arbetar han med lagstiftningen på hans enhet; vanligast genom att skriva lagrådsremisser och propositioner. Som sekreterare gör Henrik praktiska saker som att boka lokaler och skickar ut kallelser till möten. Men huvuduppgiften som upptar 70 80 % av hans tid är att skriva på kommitténs betänkande. Sekreterare i en statlig utredning. Titeln framkallar inte gåshud på armarna. Jag är med i händelsernas centrum - Vad är det roligaste och det svåraste med att vara kommittésekreterare? frågar jag prövande. - Det är inte så särskilt svårt. Det ligger mest på det roliga planet, svarar han och får mig att dra på munnen. Men fortsätter aningen allvarligare: - Det råkar dessutom vara en intressant utredning. Rättsfrågan Henrik och den övriga utredningen ska fundera på är om avtalsprincipen bör ersätta traditionsprincipen som sakrättsmoment vid lösöresköp. Jag byter fot. Det är en intressant frågeställning. Det tycker nog de flesta som läst sakrätt. Henrik berättar att dagens uppgift har bestått i att sammanställa olika synpunkter som kommitténs experter lämnat till ett diskussionsprotokoll inför nästa sammanträde. - Det låter precis som en seminarieuppgift!? utbrister jag förvånat. Henrik håller med. En relativt vanlig föreställning hos juriststudenter är att den privata sektorn, med advokatbyrå som främsta exempel, måste vara mer spännande och roligare den statliga. Jag har ingen säker uppfattning i frågan och har av naturliga skäl inte prövat på något av alternativen. Just därför är jag nyfiken på vad Henrik tycker det finns för fördelar med att jobba på justitiedepartementet? Och finns det något han saknar? - Det är framförallt väldigt intressanta arbetsuppgifter, säger han entusiastiskt. Det verkar som han går igång på frågan. 20