Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24 Mat till 9 miljarder människor 2050 2800 9,5 Världens befolkning 2600 8,5 Åkermark, m2 per person (på vänstra axeln) 7,5 Världens befolkning, miljarder (på högra axeln) 2400 Åkermark 2200 6,5 2000 1800 5,5 2000 2015 2030 2050 Källa: UN Medium variant scenario. FAO (2003): World Agriculture: Towards 2015/2030. Det behövs 60% mer mat. Utmaningen är att producera denna utan att förbruka mer resurser: Åkermark Sötvatten CO2 bildad per producerad enhet
Globala utmaningar Eutrofiering Klimatförändring Reducera negativ miljö påverkan Skörda mer på samma åkerareal Möta ökat behov av mat Begränsad tillgång till nya åkerarealer Mot 9 miljarder Hållbar intensifiering Sustainable intensification Vad är Hållbar intensifiering? Odla mer på samma areal med mindre miljöpåverkan.
Var kommer den ökade produktionen från: Större areal eller ökad produktivitet? Historisk utveckling 1961 2005: Ökad produktion +135 % Ökad areal +27 % Stanford University: Utsläpp från bland annat tillverkning av mineralgödsel har ökat, men nettoeffekten av högre skördar har gjort att vi undvikit utsläpp av upp till 590 GtCO 2 e sedan 1961 FAO World Hunger Map Varje dollar som investerats i skörd har medfört 249 kg lägre utsläpp av CO 2 e. Högre skördar har varit nyckeln för att producera tillräckligt med mat och samtidigt bevara naturliga arealer. Bn t CO 2 -e 800 700 600 500 400 300 200 100 Utsläpp av växthusgaser från: Förändrad markanvändning Risodling Gödselproduktion Lustgas från marken 0 GHG utsläpp med modernt lantbruk verklig utveckling ( 1965-2005) GHG utsläpp utan modernisering alternativt scenario ( 1965-2005) Antaganden: Konstant skörd sedan 1961, men med verklig global befolkningstillväxt Kölla: Burney et al. (2010); Stanford Univ.
Hur ser det ut i Europa? EU är en nettoimportör av mat Använder 35 miljoner ha utanför EU. En ökning med 10 miljoner ha på 8 år. Import 45 m ha, export 10 m ha. 40 35 30 25 Miljoner hektar odlade utanför EU konsumerade av Européer Kan Europa undvika att driva avskogning? Europeiska lantbrukare har redan en 10 hög produktivitet. Bättre kunskap och hjälpmedel kan 5 öka produktiviteten ytterligare. 0 20 15 1999/2000 2007/2008 Rätt kvävegiva
Optimal kvävegödsling är bra både för ekonomin och miljön Kväve Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegödsling och utlakning av kväve. Sofia Delin SLU Skara Sveriges Lantbruksuniversitet Samma giva på hela fältet är alltid fel (nästan). 70 60 50 40 Medel N-giva på fältet är 41 kg/ha 30 20 10 Medelgiva helt bortkastad på 13% av arealen Medelgiva ger för mycket på 27% av arealen Medelgiva ger bara rätt giva på 20% av arealen Medelgiva ger för lite på 40% av arealen N-givan sorterad efter behov på olika platser i fältet 0 1 51 101 151 201 251 301 351 401 451 501 551 601 651
Kväveeffektiviteten av mineral- N i EU15 har ökat sedan 1980 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Total inköpt kväve per år 1990-2013
Kväveeffektivitet mätt som kg spannmål/kg N 1990-2013 Utdrag ur Lantbrukets Affärer, Februari 2015 Kväveformen har betydelse Kväve tas främst och helst upp som nitrat. Ammonium måste omvandlas före upptag. Detta kan ta tid
Balansen mellan olika näringsämnen Alla näringsämnen plus vatten och sol behövs för en bra skörd
Gödsla i Balans! För högre skörd och minsta möjliga miljöpåverkan Minimilag Justus von Liebig 1840 Lägsta laggen begränsar skörden Onödigt höga laggar ökar risken för förluster till miljön Fosforbalans i Sverige. Kg/ha SCB 20 18 16 14 12 10 8 tillförsel totalt bortförsel totalt balans totalt 6 4 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Hans Nilsson, Greppa Näringen, Växjö möte Dec 14. Hans Nilsson, Greppa Näringen, Växjö möte Dec 14.
Balanserad gödsling ger ökad kväveeffektivitet Försök i Kotkaniemi Finland 120 100 Rel. skörd 80 60-8% - 16% - 26% 40 NUE 91% 84% 76% 67% 20 0 NPKS NPK NP N NUE = Nitrogen Use Efficiency (kväveeffektivitet) Skörd på jordar med olika fosforinnehåll Vårkorn, Finland 5500 Skörd kg/ha 5000 4500 4000 3500 Låg P jord (n=14) Mellan P jord (n=7) Hög P jord (n=13) 3000 0 10 20 30 P gödsling kg P/ha En hög skörd kräver hyggligt P innehåll i marken
Energibalansen Växtodling konsumerar och produserar energi Energi konsumtion Energi produktion
Energiförbrukning i växtodlingen Exempel: Höstvete Europa Livsmedelsindustri 10% Lantbruk (inkl. gödselproduktion ) 5% Övriga produktionsmedel och fältaktiviteter 40 % Industri, trafik, hushåll, samhällsservice 85% P och K gödsel (produktion, logistik och användning) 8 % N gödsel (produktion, logistik och användning) 52 % Energiförbrukning kvävegödselmedel 91% 2% 7% Produktion 40 GJ / t N Logistik & transport 1 GJ / t N Användning 3 GJ / t N
Mineralgödsel är en katalysator för solenergi Optimal användning av växtnäring ger: 1) Mer biomassa som fångar solenergi 2) Effektivare användning av åkermark 3) Mindre CO 2 utsläpp (om bioenergi ersätter fossil energi) Solenergi 1 enhet energi för produktion och användning av gödsel 10-15 gånger mer energi i biomassan Genom användning av N-gödsel Mat och foder Bioenergi Skörderester/ jordförbättring Energi input och output Med och utan N-gödsling GJ/ ha 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 N-gödsel relation energi insats/energi skörd: 1 : 7 1 : 8.5 56 72-7.5-8.0 Vete (8.5 t/ha) 71 Merskörd av energi genom användning av N-gödsel Energi skörd utan användning 98 av N-gödsel Energi input: - 7.0 Fältaktiviteter - 8.4 etc. N-gödsel Majs (11.4 t/ha) Merskörd av energi genom användning av N-gödsel Energi skörd utan användning av N-gödsel Energi input: Fältaktiviteter etc. N-gödsel
Uppfattning och verklighet Klimat & Miljö Modernt Lantbruk Modernt Lantbruk Klimat & Miljö Allmän uppfattning Yara Utsläppen minskar om N-effektiviteten ökar Bonus: Bättre lönsamhet! Säkerställ en balanserad näringstillförsel. Anpassa N-användningen efter grödans faktiska behov. Radmylla gödseln när det är möjligt. Tillför gödseln vid rätt tidpunkt för att garantera snabbt upptag. Använd en strategi med delade givor. Använd precisionsverktyg Yara N-Sensor, Yara N-Tester. Upprätthåll en god jordstruktur; dränera och undvik packning. Välj lämpliga kväveformer (ammoniumnitrat hellre än ammonium eller urea). Hantera stallgödseln effektivt.
Vägen framåt Hållbar intensifiering: produsera mer, på samma areal, med mindre miljöpåverkan Reducera negativ miljö påverkan Bästa lantbrukar praxis Skörda mer på samma åkerareal Möta ökat behov av mat Resurs effektivitet Växtnäringen skall vara i grödan Högre skördar - Smartare odling Kunskap, biologi och teknik Yara N-Sensor Yara N-Tester Yara Megalab Fråga grödan vad den behöver. Anpassar gödslingen till grödans behov. CheckIT TankmixIT Appar som ni kan ladda hem i era smarta telefoner Yara Crop Nutrition Produkter anpassade till svenska grödor och jordar. Rekommendationer och råd till svenska jordbrukare. Yara N-Prognos
-59% växthusgaser sedan 2004 Katalytisk rening av N2O har gett en minskning på 500 000 ton CO2-ekv. För den gödsel Yara säljer i Sverige