Kost och psykisk hälsa Kognus Stockholm 4 september 2012 Mats Humble Psykiatriskt ForskningsCentrum Örebro Kost och psykisk hälsa finns det samband? Kan hjärnan påverkas av vår kost? Vilka mekanismer är inblandade? Är det vanligt att vår psykiska hälsa kan förbättras genom kost/supplement? Högriskgrupper? Med mera Ensidig kost Personer med autism Ofta extremt ensidig kost En pojke åt i 5 år endast pommes frites Fick livshotande vitaminbrist (fr.a. A och D) Nära förlora synen Ätstörningar (fettbrist el. kolhydratöverskott) Missbrukare fr.a. alkohol Ofta B-vitaminbrist Kan leda till Wernicke-Korsakov syndrom, svår närminnesstörning, som botas av B- vitaminer. Lång rad misslyckade varningar Undvik ägg p.g.a. kolesterol Nästan allt kolesterol i blodet har vi producerat själva Undvik animaliskt fett Transfetter i härdat vegetabiliskt fett är antagligen mer riskabelt än smörfett Undvik mättat fett Naturfolk som lever på kokos verkar inte ta skada av det Kokosfett prövas som medel mot Alzheimer-demens Undvik fisk p.g.a. miljögifter Leder till brist på ω3-fett och D-vitamin Undvik rödbetor p.g.a. nitrat Nitrat förbättrar hjärnans cirkulation
Stenåldern Inget rent socker Ont om rent fett Energifattig Mycket fibrer Mer vitaminer Mer mineraler Kostskillnader Nutid Gott om rent socker Gott om rent fett Energirik Fiberfattig Mindre vitaminer Mindre mineraler Hur bra är vår kost? Är bristtillstånd vanliga? Övervikt vanligare än undervikt Kan man ändå ha brist på mikronutrienter? Går alla risktillstånd att påvisa i prover? Finns det riskgrupper? Gravida Äldre Invandrare Veganer Gluten- och laktosöverkänsliga Genetiska enzymvarianter Celiaki (glutenöverkänslighet) och ökad psykiatrisk sjuklighet Kost och hjärnan: mekanismer Råvaror och co-faktorer för signalsubstanser tryptofan, tyrosin, fenylalanin, kolin, etc B 6, B 12, folsyra, zink, etc inositol, fosfat Sockerbalans och insulin påverkar bl.a. serotonin beroendemekanism? Antioxidativt skydd vitamin C och E, selen, lingon m.fl. Beståndsdel i cellmembraner ω-3-fettsyror Hormonell effekt D-vitamin Carta et al. J Psychosomat Res 2002
Några för hjärnan viktiga grundämnen Magnesium Nervsystemets retbarhet påverkas, brist kan ge bl.a. muskelkramper och sömnsvårigheter. Selen Antioxidantium. Brist ökar risken för hjärtsjukdomar och cancer. Låga nivåer kan bidra till depression och ångest. Zink Viktigt för en rad enzymer. Depressioner och ätstörningar kan förbättras av zinktillskott. Jod Krävs för sköldkörteln och energiomsättningen. D-vitamin De vanligaste bristerna Selen Finns i berggrunden och kommer att ingå i allt som odlas där och i alla djur som äter foder därifrån. Olika mängd i olika geografiska områden. Sverige ligger lågt, USA högt Magnesium Omega-3-fett Interners kost i England Gesch et al 2002 Brist på: Folsyra D-vitamin Zink Magnesium Selen Jod Kalium Nutritionens betydelse för våld och kriminalitet Bernard Gesch: Br J Psychiatry 2002 172/231 interner i Brittiskt fängelse Hälften fick supplement av vitaminer, mineraler och omega-3-fettsyror Ledde till 35% minskning av regelbrott: totalt 754 incidenter
Innehållet i EMPower+ (allt x3) Substanser som visat effekt i studier Vitamin A 960 IU Kalcium 220 mg Vitamin C 100 mg Fosfor 140 mg Vitamin D 240 IU Magnesium 100 mg Vitamin E 60 IU Kalium 40 mg Vitamin B1 3 mg Jod 34 mcg Vitamin B2 2.25 mg Zinc 8 mg Niacin 15 mg Selen 34 mcg Pantotensyra 3.6 mg Koppar 1.2 mg Vitamin B6 6 mg Mangan 1.6 mg Folsyra 240 mcg Krom 104 mcg Vitamin B12 150 mcg Molybden 24 mcg Biotin 180 mcg Järn 2.29 mg Dessutom dl-fenylalanin, glutamin, citrus bioflavonoider, vindruvskärnor, kolin, inositol, Ginkgo biloba, methionin, germanium, bor, vanadin, nickel Vitamin A 960 IU Kalcium 220 mg Vitamin C 100 mg Fosfor 140 mg Vitamin D 240 IU Magnesium 100 mg Vitamin E 60 IU Kalium 40 mg Tiamin 3 mg Jod 34 mcg Riboflavin 2.25 mg Zinc 8 mg Niacin 15 mg Selen 34 mcg Pantotensyra 3.6 mg Koppar 1.2 mg Pyridoxin 6 mg Mangan 1.6 mg Folsyra 240 mcg Krom 104 mcg Kobalamin 150 mcg Molybden 24 mcg Biotin 180 mcg Järn 2.29 mg Dessutom dl-fenylalanin, glutamin, citrus bioflavonoider, vindruvskärnor, kolin, inositol, Ginkgo biloba, methionin, germanium, bor, vanadin, nickel EMPower+ mot bipolär sjukdom Gately & Kaplan 2009 Naturliga antioxidanter är bäst Patienter via internet Diagnos via hemklinik Tillägg till ordinarie medicinering Noggrann symptomskattning via internet Databasstudie Ingen kontrollgrupp
Sockerberoende finns det? Synaps i hjärnan Bitten Jonsson terapeut i Hudiksvall: Ja absolut Charlotte Erlansson-Albertsson professor i Lund: Ja troligen Kvällstidningar: 1½ miljon svenskar Stimulerar belöningscentrum Samband med endorfiner och dopamin Insulin påverkar tryptofan och serotonin i hjärnan Ännu mer problem med aspartam? Fett i psykiatrin Omega-3-fett (ω3) inom psykiatrin: Depression Bipolär sjukdom Schizofreni ADHD/DAMP Borderline Kronisk trötthet Alzheimers sjukdom Ketogen kost vid epilepsi Hjärnans viktigaste fettsyror Mättade fettsyror Smörsyra 4:0 Kapronsyra 6:0 Kaprylsyra 8:0 Kaprinsyra 10:0 Laurinsyra 12:0 Myristinsyra 14:0 Palmitinsyra 16:0 Stearinsyra 18:0 Arakidinsyra 20:0 Behensyra 22:0 Lignocerinsyra 24:0 Enkelomättade fettsyror Palmitinoljesyra 16:1 Oljesyra 18:1 Gadoljesyra 20:1 Erukasyra 22:1 Fleromättade fettsyror Linolsyra 18:2 (n-6) Arakidonsyra 20:4 (n-6) Linolensyra 18:3 (n-3) Eikosatriensyra 20:3 (n-3) Eikosapentaens. (EPA) 20:5 (n-3) Dokosahexaens. (DHA)22:6 (n-3)
Sveriges viktigaste källor för ω3-fettsyror (g ω3-fettsyror/100 g) Sill 4,7 Strömming 2,9 Lax 3,3 Ål 7,4 Siklöja 2,5 Regnbåge 3,6 Alltså: D-vitamin kan ha betydelse i depressionsbehandling Röding 3,5 Makrill 4,4 Flera studier om nyttan med ω3-fett i psykiatrin handlar om hur mycket fisk som ingår i kosten (Hibbeln m.fl.) Fisk är vår viktigaste källa för ω3-fett, men också vår viktigaste källa för D-vitamin. Vinterdepressioner i USA blev mer förbättrade av D-vitamin än av ljusbehandling (Gloth et al. 1999). Sveriges viktigaste källor för D-vitamin (µg D-vitamin/100 g) D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott Sill 12 Lax 12,5 Strömming 9 Abborre 21 Ål 30 Regnbåge 14 Gös 29 Makrill 13 Röding 10 Tillgänglig på Läkartidningens hemsida under listan över 2007 års mest lästa artiklar
Hur D-vitaminproduktionen i huden varierar med hudfärgen och tid i UVB-ljus D-vitaminnivåer under året Befolkningsstudie i Storbritannien, Hyppönen 2007 Årstider och etniskt ursprung
D-vitamin, ett unikt vitamin Fall av influenza A bland 334 japanska skolbarn: RCT, D3 1200 IE/dag vs placebo Dessutom 80% minskning av astmaanfall Vi kan själva bilda D-vitamin med hjälp av solens UVB-ljus. På sydliga breddgrader betyder kosten ingenting för D-vitamintillgången. I Sverige kan vi bara bilda D-vitamin under ljusa halvåret. Ju mörkare hy, desto mindre D-vitamin rel. riskreduktion 59% p = 0.014 Urashima et al. 2010 54-årig svensk man med återkommande depressioner Recidiv varje år i oktober Regelmässig remission april-september Typisk anamnes för SAD (vinterdepression) Ekonomin tillät inte utlandsresor Prövat 3 olika antidepressiva med blygsam effekt Genomgått kognitiv terapi Sedan flera år psykoanalytisk terapi Behandling och labutveckling (25-OHD) Behandling: Vitamin D3 4000 IE (100 µg)/d i 1 månad, därefter 2000 IE (50 µg)/d Patienten: Bättre effekt än de andra behandlingarna Enligt hustrun: Det enda som har hjälpt hittills. Humble 2010 Humble 2010
Varierande känslighet för D-vitaminstatus I? Kostkällor för D-vitamin 25-OH-D-vitamin 25 50 75 100 A. Normal tillgång till D-vitamin Sommar 1. Vinterdepressioner 2. Vårdepressioner 3. Ingen D-vitaminrelaterad depression Höst Vinter Vår Sommar Humble 2010 Fiskleverolja, i särklass högst halt, dock viss risk för överdos av A-vitamin Fisk: ål, gös, abborre, lax, sardiner, makrill, sill, sik, strömming, gädda Äggula Helmjölk och smör producerade sommartid Matfett och lättmjölkprodukter som berikats med D-vitamin Fågel och kött med skinn D-vitamin är ovanligt hållbart vad gäller lagring, kokning och upphettning Hur mycket D-vitamin får man Hur mycket D-vitamin får man
Om solning och D-vitamin Hudens D-vitaminbildning mättas efter c:a 30 minuter. Därefter sker ingen nettoproduktion. Däremot fortsätter UV-ljusets skadande effekt. Solskyddsmedel blockerar samtidigt både D- vitaminbildningen och UV-ljusets skadeverkan. Solarier ger ofta en hygglig D-vitaminbildning. UVB-intensitet, exponerad hudyta och hudpigment avgör hur mycket som bildas. D-vitamin omvandlas till kalcitriol, ett viktigt hormon Betydelse för: Kalk och skelett Motverkar diabetes, högt blodtyck och hjärtsvikt Motverkar autoimmuna sjukdomar som MS Motverkar cancer (grovtarm-, bröst-, prostata- ) Utveckling av nervsystemet Skyddar nervceller Cancerformer år 2-4 Samtliga fall: Placebo: 6,8 % Calcium: 3,6 % D3+Ca: 2,0 % NNT = 21 D-vitamin vid schizofreni Mörkhyade som flyttar till solfattiga världsdelar har 5-8 gånger högre risk att insjukna i schizofreni. Barn i Finland som fick extra mycket D- vitamin första åren hade betydligt lägre risk att få schizofreni senare i livet Patienter med schizofreni är födda på våren betydligt oftare än förväntat. Råttfoster som utsätts för D-vitaminbrist får hjärnskador som liknar de vid schizofreni. Lappe et al. 2007