Gör språket tillgängligt! - om funktionshinder och andraspråksutveckling 2012-11-23 Julio Fuentes
Disposition Presentation av SIOS Fakta om språkinlärning Funktionshinder och andraspråksutveckling Ett marginaliseringsperspektiv på funktionshinder och etnicitet Intersektionalitet funktionshinder och etnicitet
SIOS medlemsförbund Assyriska RF, Chilenska RF, Eritreanska RF, Finlandssvenskarnas RF, Grekiska RF, Iranska RF, Italienska RF, Kurdiska RF, Polska RF, Portugisiska RF, Ryska RF, Ukrainska Alliansen, Serbernas RF, Serbiska ungdomsorganisationen, Somaliska RF, Spanska RF, RF Roma International, Syrianska RF, Turkiska RF, Turkiska Kvinnoförbundet, Yarsan RF, Kinesiska RF www.sios.org 22 förbund med ca 400 lokalföreningar och drygt 75 000 medlemmar 3
Fakta om språkinlärning Enspråkiga barn har ett ordförråd på ca 8 000 ord när de börjar skolan, förutom språkets struktur, uttal och flyt. Efter gymnasiet kan en ung person ha ett ordförråd omfattande uppåt 40 000 ord. För att kunna läsa en dagstidning behövs ett ordförråd på ca 25 000 till 30 000 ord.
Funktionshinder och andraspråksutveckling Hörselnedsättning Synnedsättning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Rörelsehinder Psykiska funktionsnedsättningar (PTSD) Utvecklingsstörning Andra funktionsnedsättningar (reumatism, migrän m.fl.)
Funktionshinder och andraspråksutveckling Den sociala situationen Påverkan från funktionsnedsättning i språkutvecklingen: trötthet, tidsåtgång och dåligt självförtroende Tillgänglighet, anpassning och hjälpmedelsträning Diagnos Undervisning i särskild grupp eller som integrerad studerande
Funktionshinder och andraspråksutveckling Antalet studerande i sfi och grundläggande vuxenutbildning är underrepresenterade särskilt de som har osynliga funktionsnedsättningar. Varför?
Funktionshinder och etnicitet Funktionshinder Etnicitet - Personer med etnisk minoritetsbakgrund Identitet Påverkar hela livet Marginaliserade grupper Utsatta för dåligt bemötande och diskriminering
Ett marginaliseringsperspektiv Att vara i marginalitet innebär att den enskilde inte har tillräckligt med grundläggande resurser (ekonomiska, sociala, politiska) för att få inflyttande över sina livsvillkor. Det finns en uppfattning om marginaliserade grupper.
Ett marginaliseringsperspektiv Marginaliseringsprocesser Det är sociala processer som bygger på fördomar, stereotyper och maktförhållanden som definierar vad som är normalt och som bidrar till att skapa och reproducera de maktstrukturer som finns i samhället.
Marginaliseringsprocesser för personer med etnisk minoritetsbakgrund och personer med funktionsnedsättning Process Personer med etnisk minoritetsbakgrund Personer med funktionsnedsättning Identifiering Identifiering av vissa egenskaper och förutsättningar hos individen. Omdefiniering Klassificering av individen på grundval av dessa egenskaper och förutsättningar Kollektivisering Individens egenskaper och förutsättningar överförs till hela gruppen Ansvarsöverföring Individen eller gruppen görs ansvariga för dessa egenskaper och den sociala situation de skapar. Identifiering av en egenskap bland många: hudfärg, utseende, kultur. Individen definieras uteslutande i form av den identifierade egenskapen. Man är en arab eller en grek, inte en lärare med arabiskt ursprung eller svenskgrekisk vaktmästare Araber har en arabisk kultur, turkar är muslimer. Det som skiljer invandrarna från svenskarna är deras kultur, som förklarar beteende och sammanhang. Samhället lägget ansvaret på individen eller gruppen som ska anpassa sig till samhällets normer, eftersom det är gruppen som ses som avvikande. I Sverige förväntas man inte använda turban på jobbet. Identifiering av funktionsnedsättningen: rörelsehinder, synskada, utvecklingsstörning. Individen blir den rörelsehindrade, den blinde, inte en förälder som har en nedsättning i rörelseförmågan. Det är svårt för någon som har ett funktionsnedsättning att klara sig själv. Man behöver vård och omsorg. De allra flesta invånare behöver inte ramper. Samhället görs tillgängligt i den mån ekonomin tillåter det.
Process Specialisering Specialiserade samhällsorgan skapas för att ta hand om den problematik som individen eller gruppen utgör. Institutionalisering Individen eller grupperna definieras utifrån ovan nämnda processer och får en identitet som uppfattas som legitim. Personer med etnisk minoritetsbakgrund Invandrarna ses som problem som måste hanteras och slussas in i en svensk verklighet. Invandrarråd och integrationsnämnder m.m. skapas. Dessa organ kan ändra skepnad men finns kvar. Invandrarpolitiken och integrationspolitiken blir till. Kulturalisering av invandrarnas situation. Allt som gäller personer med annan etnisk bakgrund tolkas i kulturella termer. Personer med funktionsnedsättning Funktionshindret ses som problem och undantag som måste hanteras av experter. Det bildas organ som permanentas över tiden: handikappomsorgen, handikappråd, m.m. Det skapas en handikappolitik. Reducering till medicinsk vård och omsorg. Personer med funktionsnedsättning ses i första hand som föremål för omsorg och omhändertagande.
Ett marginaliseringsperspektiv Personer med funktionsnedsättningar betraktas i huvudsak som mottagare av vård och omsorg.
Ett marginaliseringsperspektiv Personer med etnisk minoritetsbakgrund betraktas i stor sett genom sin kulturella tillhörighet. Det blir en kulturalisering.
Funktionshinder och etnicitet Funktionshinder Etnicitet Intersektionalitet mellan funktionshinder och etnicitet
Kulturalisering av funktionshindret Fenomen Kulturalisering Alternativa förklaringar Skam Användning av hjälpmedel Funktionshinder likställs med sjukdom Tycka synd om I invandrarnas hemländer skäms man för att ha ett funktionshinder Invandrarna undviker att använda hjälpmedel därför att då blir det funktionshindret synligt och med det kommer skammen Invandrarna tror att funktionshindret är en sjukdom och följaktligen kan botas. Invandrarna tycker synd om personer med funktionsnedsättning Skam förekommer också i Sverige. Exempelvis utvecklar personer med dyslexi strategier för att dölja sin nedsatta funktionsförmåga Användningen av hjälpmedel betraktas som ett erkännande att man blivit sämre. Det kan också finnas andra skäl, som hänsyn till nära släktingars situation och arbetsbörda. Det är inte alltid lätt att särskilja orsak och verkan. Många sjukdomar som tidigare orsakade funktionsnedsättningar kan botas idag. Att inte ställa krav är ett annat sätt att uttrycka denna nedvärdering. Man kräver inget därför att man inte tror att personer med funktionshinder kan prestera något.
Homogenisering av funktionshindret Behov Lära sig svenska som andraspråk som vuxen Diagnos om läs- och skrivsvårigheter för elever med annat modersmål Homogenisering Endast i vissa kommuner ges anpassade sfi-kurser för personer med funktionsnedsättning. Bristande tillgång till anpassade läromedel för personer med exempelvis synskada, dyslexi. Elever som har ett annat modersmål än majoriteten och lär sig ett andraspråk underdiagnosticeras i skolan. Man tror att svårigheterna beror på andraspråksinlärning
Två dominerande förhållningssätt Kulturalisering Personer med funktionsnedsättning och etnisk minoritetsbakgrund Homogenisering Överbetoning av kulturens betydelse Man bortser ifrån kulturella aspekter och språkliga behov
Gör språket tillgängligt! Språklagen (2009:600): Den enskildes tillgång till språk 14 Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska.