Första hjälpen HK 5 sp våren 2009 Anki Stenkull-Aura Förebyggande insatser... Trafikvett Gå igenom trafikregler för Fotgängare Cyklister Samt trafikmärken som eleverna kommer i kontakt med till och från skolan samt under utflykter Reflex CE, EN 13356, uppg om vem som utfört typgranskning (upptäckt av bil på 300m, utan 100m) Reflexvästar CE, EN 1150 (EN 471 yrkesmässigt bruk) Cykelhjälm CE-märkt, EN 1078 (Special för barn under skolåldern) Cykel i skick Lagen förpliktar: Cyklist och passagerare på cykel skall i allmänhet under färd använda en ändamålsenlig skyddshjälm. Det är inte straffbelagt att låta bli att använda hjälm. www.liikenneturva.fi/fi/liitetiedostot/uutispoyta/kampanjat/kommu ntema_barn_2006_04_24.ppt - Badvett 1. Bada alltid tillsammans med någon! 2. Simma längs med stranden! 3. Hoppa eller dyk inte på okänt vatten! 4. Knuffa aldrig i eller håll fast någon under vattnet! 5. Simma inte under bryggor och hoppställningar! 6. Spring inte på bassängkant eller bryggor - du kan halka! 7. Ropa bara på hjälp om du är i nöd! 8. Undvik uppblåsbara leksaker i öppet vatten! 9. Lek inte med livräddningsmateriel! 10. Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen". 11. Meddela alltid var någonstans du ska bada och när du tänker komma tillbaka! BÅTVETT 1. Använd alltid flytväst! 2. Sitt alltid ner i båten och placera dig så att den är i balans! 3. Var inte fler personer i båten än vad den är avsedd för! 4. Byt bara plats i båten om det är absolut nödvändigt och då en i taget! 5. Stanna vid båten om du faller i vattnet! 6. Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen". 7. Om du ska rädda en nödställd, ta upp henne i aktern på båten! 8. Ropa bara på hjälp om du är i nöd! 9. Vifta långsamt med båda armarna över huvudet och åt sidorna om du behöver hjälp! ISVETT 1. Var aldrig ensam på isen! 2. Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning på isen! 3. Prova alltid isen med ispik om du är osäker! 4. Gå aldrig på is som du inte är säker på att den håller! Kärnis ska vara minst 10 centimeter tjock. 5. Tänk på att ny is, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag! 6. Lär dig var isens svaga platser är; vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn! 7. Ju högre fart du har, ju längre ut kommer du på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen! 8. Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen". 9. Lämna aldrig barn ensamma vid eller på isen! 10. Meddela alltid var någonstans du ska vara och när du tänker komma tillbaka!
Faror på isen Exempel på områden där det kan vara tunnare is är; där vattnet under är i rörelse, där något isolerar, leder värme etc. "Vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund, vindbrunn". Vid dessa platser skall man vara extra uppmärksam. Barn bör alltid ha en vuxen med sig på isen Icke simkunniga bör ha en räddningsväst Prova gärna isdubbar och hansalina innan ni ger er ut Olycka på is När du skall hjälpa någon som gått igenom isen bör du tänka på följande: Låt dig inte gripas av panik. Om personen är vid medvetande och inte har ansiktet under vattnet kan du ta det lugnt och planera räddningen ordentligt. Vinterkläderna gör att det dröjer i regel ca 10-15 minuter innan personen blir så påverkad av kylan att gripförmågan och reaktionsförmågan blivit allvarligt nedsatta. Det finns ingen anledning att i detta läge riskera din egen säkerhet och kanske hela räddningen bara för att vinna några minuter. En livräddare som ligger i en annan vak är ju inte till så stor hjälp! Närma dig vaken från samma håll som den nödställde kommit. Där höll ju isen för honom innan han gick igenom och då bör den också hålla för dig om du beter dig rätt. Känn dig för med ispiken. Lugna och uppmuntra den nödställde. Sträck aldrig fram din egen hand till den nödställde! Detta är regel nummer ett när du skall rädda någon ur vattnet Ha alltid något emellan dig och den nödställde, s.k. "förlängda armen". Det kan vara din ispik, en räddningslina, en livboj, trädgren etc. BRAND Om det börjar brinna, gör följande: Fördela uppgifterna om flera personer finns på platsen. Rädda alla som är i omedelbar fara. Stäng dörrar för att förhindra att röken och elden sprider sig Larma brandkåren genom att ringa 112 från en trygg plats Släck, om elden fortfarande är liten och ingen rök uppstått. Varna dem som inte befinner sig i omedelbar fara. Dirigera människorna till en samlingsplats. Informera genast brandmyndigheterna om människor befinner sig i fara och vad som hittills gjorts. Försäkra dig om att alla hunnit ta sig till samlingsplatsen. Kemikalier Alla kemiska produkter är klassifierade och märkta med farosymboler. Brandfarligt Hälsoskadligt Giftigt Explosivt Miljöfarligt Frätande Oxiderande Om en olycka inträffar Ring 112 1. Vad är det som hänt? 2. Hur många är skadade? 3. Ditt namn? 4. Vilket telefonnummer ringer du ifrån? 5. Vilken adress har olyckan skett på? 6. Kan du lämna en vägbeskrivning? 7. Kan du möta och visa vägen?
L-ABC HLR Se skilt papper Livsfarligt läge - Utförs först, syftar till att föra bort personen från allvarliga faror ex. Brand, vatten, järnvägsspår, risk för ras... - Som livsfarligt läge räknas omfattande pulsåderblödningar Andning - Kontrollera andning se lyssna känn - Säkerställ fria luftvägar Blödning - stoppa blödningar - Tryck och högläge Chock - orsakad av att mängden blod i kroppen är för liten (symptom snabb puls, gråblek, kallsvettig hud, oro, ångest) - stabilt sidoläge men med benen högt - håll den skadade varm - obs! Ge ingen dryck trots att den skadade är törstig! Framstupat sidoläge 1.Lägg dig på knä bredvid den medvetslöse 2. Placera armarna 3. Ta tag och rulla över den medvetslöse på sidan 4. Kontrollera luftvägarna Handen under kinden Ena benet över det andra Plåstra om och lägga förband Börja med att tvätta dina egna händer Rengör först runt såret och sedan in mot det eg såret Använd ljumt vatten och en mild tvål Svår smuts som inte lossnar kan man försöka ta bort med en fuktig kompress Om det går (inget skaver mot såret) låt det lufttorka Vid mindre sår räcker det med plåster, vid större även kompress Vid led och muskelskada Stoppa blödningen tryckförband använd en elastisk binda och linda hårt sträck ut bindan maximalt varje varv. Bör sitta på 15-20 min Lindra smärta kyl ned upprepa under 5-6 min. Lägg inte kylpåsen direkt mot huden, utan ex mellan varv 1 o 2. Minska svullnad ta av den första lindningen och linda bara halvhårt denna gång. Låt bindan sitta på några dagar. Högläge!
Sök vård vid... sår som är längre än någon centimeter och skärsår som glipar bitsår från djur djupa sticksår som är mer än ett par centimeter djupa svårare krossår som gör mycket ont, är stora eller svullna smutsiga sår Utslagna tänder Handskas varligt med tanden Lägg den i ett glas mjölk / under tungan Åk till tandläkare så fort som möjligt sår som sitter på ställen där läkningen är svårare, till exempel över leder, och därför behöver sys tecken på sårinfektion att huden runt såret blir allt rödare, svullnar, det bildas var, gör mer ont eller man får feber områden runt såret som känns avdomnade sår som inte slutar blöda efter en halvtimme sår i ansiktet som kan behöva sys för att man inte ska få missprydande ärr. Brännskador Spola den skadade kroppsdelen i svalt vatten 10-20 minuter Fortsätt kyla med ex en våt handduk Ha inte sönder blåsor Lägg ett fuktigt förband Sök vård om skadan är djup eller om den är större än ens egen handflata samt om skadan är i ansikte, händer, fötter eller underliv Skräp i ögat Skölj ögat med vatten Uppmana personen att blinka under sköljningen Om skräpet inte lossnar uppsök läkare ta inte bort det själv Skydda båda ögonen mot ljus Orm- och getingstick Vad kan man göra om barnet blir ormbitet? Uppsök eller kontakta sjukvård omgående! Barn reagerar olika på huggormsbett och vissa symtom kan komma först en tid efter att barnet har blivit bitet. Försök lugna barnet om det är oroligt och ängsligt. Barnet ska ligga ner, hålla den bitna kroppsdelen stilla och gärna högt. Giftet sprider sig snabbare i kroppen om man rör sig. Bär eller skjutsa barnet om ni ska förflytta er. Rör inte bettstället - sug eller tryck inte. Det är inte heller bra att snöra av kroppsdelen där barnet blivit bitet. Ta av åtsittande plagg, klockor eller smycken innan den bitna kroppsdelen svullnar. Undvik att ge barnet mat eller dryck utanför sjukhus. Lägg barnet i framstupa sidoläge vid illamående eller kräkning, för att förhindra att något kommer ner i luftvägarna. Uppsök sjukhus! Börja med att ta bort gadden. Skrapa bort den med en nagel, ett kreditkort eller ett knivblad. Du kan även ta ut den med pincett. Tryck inte ut gadden, för då pressas giftet ytterligare ut i huden. Tvätta bettet med tvål och vatten. Du kan eventuellt kyla med istärningar i en trasa. Precis efter det att du blivit stucken kan det vara bra att hålla det stuckna området stilla och kanske hålla det högt så att det inte svullnar upp onödigt mycket. Du kan använda kräm eller gel som innehåller lokalbedövande medel eller ett medel med antihistamin som dämpar klådan. Om du är allergisk mot insektsbett bör du tala med din läkare innan du åker på semester och kanske ta med kortison i tablettform eller annat läkemedel för injektion, till exempel adrenalin, men enbart för användning efter läkarens uttryckliga ordination. Om du får utslag, klåda och mår dåligt ska du genast använda den medicin din läkare har ordinerat. Kontakta därefter läkare. Om du inte har någon medicin behöver du omedelbar läkarbehandling. Kör inte bil själv eftersom du kan bli medvetslös.
Klä dig rätt Vinterklädd Det är viktigt att anpassa klädseln efter aktivitet. Klä dej som en lök enligt lager-pålager principen - då kan du ta av ett lager när du blir varm och ta på ett lager till när det börjar kännas kallt. Kläderna ska vara rymliga. Är de för täta pressas luftutrymmet ihop och det finns inget utrymme för ventilation. Närmast kroppen Syntet eller ylle. Inte bomull - det suger åt sig fukt, blir sedan kallt och kyler istället för att värma. Mellanlager Ett eller flera lager ylle, fleece eller flanell. Ytterst Vindtätt material. Jackan ska vara: lång - ner över rumpan gå att snöra åt både i midjan och i nederkanten ha en rejäl krage som skyddar halsen ärmvidden ska gå att reglera vid handlederna Händerna Tumvantar med foder som går upp över handlederna. Fötterna Flera strumpor av ylle och filtsulor i skorna ger den bästa isoleringsförmågan. Skorna behöver inte vara fordrade, det är yllesockan och sulan som isolerar. Även skorna ska vara rymliga liksom kläderna så att det finns utrymme för ventilation. Huvudet Välj mössa efter vad du ska göra: Om du arbetar eller rör dig så du blir varm väljer du en stickad luva som släpper ut en del av överskottsvärmen från huvudet. Om du håller dig stilla bör du ha en vindtät och fodrad mössa, gärna med nervikbart skydd för nacke och öron. Tips: Om du måste stå stilla och fryser. Ställ dig på en dubbelvikt tidning, den isolerar till en viss del mot kylan från marken. Stoppa en tidning innanför jackan. Rör på dig- småjogga, fäkta med armarna och kör åkarbrasor. Ställ dig i lä för vinden om det blåser. Det är viktigt att vara varmt klädd om benen, annars kan man börja frysa om fötterna! Fötterna är beroende av blodtillförseln via benen. Materialet hämtat från http://www.raddningstjanst.se/index.203---1.html www.liikenneturva.fi www.sls.a.se www.civil.se www.netdoktorn.se www.growingpeople.se www.raddningstjanst.se