Lågenergibeläggningar Grön framtid

Relevanta dokument
Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Presentation Kenneth Lind

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Av: Karl Öhman Datum: Telefon: Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

LCA-LCC- Verktyg. Modellen Modellen redovisar:

Framtiden för Kallteknik

Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

Energiförbrukning och kvalité

När en väg projekteras och byggs anpassas den till terrängen och det blir på så sätt: Skärningar Vägen ligger under befintlig mark

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Asfaltdagen Hvordan möter de. Sverige? Åsa Lindgren Presentation v 1.0 TMALL 0141 P

Energieffektiva beläggningar 2

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Funktionsentreprenad: val av beläggning

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Energieffektiva beläggningar

Tankdagen Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson. Anläggning Teknik, Rune Fredriksson

BULLERDÄMPANDE BELÄGGNING Hur långt har utvecklingen kommit?

Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter

Steg a) 0,129 b) 1,72 c) 2,05 7 a) 960 kr b) 1600 kr c) 14 kr 8 30% 9 a) 32% b) 60% c) 12% 10 20% 11 a) b) c) a) 135 b) c) 6 ( )

NVF Specialistseminarium 2014

En vägledning för bygg- och anläggningsentreprenören?

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

BMW Z Fordonshistorik. Stulen. Antal vägmätaravläsningar: Antal besiktningsuppgifter: Antal registrerade uppgifter: 39. Problem Check.

Miljöanpassade beläggningar

Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen)

På väg mot världens renaste kollektivtrafik

Åsa Burman Director Lighthouse

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET KEMI Lpo 94

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Feb mar 11. Aug 12. Feb mar 12. Mar apr 14. Sep 11. Apr 10. Nov 11.

Metodgruppens styrgrupp

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Underlag till inriktning för plan

Rose-Marie Nilsson Miljövetenskapliga institutionen Lunds Universitet 2014

Masshantering. Sven Brodin

Varför använder LFV PMB i flygplatsbeläggningar

Kemi. Kursplan för år

Anvisningar för grävning i allmän mark

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats

Fakta om Modity. Energihandelsbolaget Modity startade 2010 av sina nuvarande ägare, Kraftringen och Öresundskraft (50-50).

Ringanalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson

Om BIL Sweden n e d e w S IL B

Pemco Energi, Pär Westborg

Framtiden för Kallteknik

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Asfaltdagar Nya asfaltklister - emulsioner. Malmö, 24 november 2004 Stockholm, 25 november Olle R.Larsen

Energieffektiv asfaltbeläggning

Vad styr val av bitumen?

Avgifter för upplåtelse av offentlig plats

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

chefen och konjunkturen

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?

Energibesparing vid. Energibesparing vid asfaltverk Varmasfaltverk. Material i produkt Fabrik Process Planering.

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

Håkan Arvidsson, ,

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning

Röd politik för en grön miljö. Jöran Fagerlund

Halvvarma, flexibla beläggningar

Metodgruppens bitumenutskott

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

1. Utläggning, grundläggande teknik

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Kalltillverkad asfaltbeläggning

Kartläggning av luftkvailtet

Antalet människor som lever i extrem

Upphandling Harvestad område C, information

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Väghållarens strategier i kommuner Malmö Stad

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bastuholmen 14

Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Riktlinjer för medborgardialog

SUZUKI CNG MILJÖBILAR

GRUNDLÄGGANDE RIKTLINJER UNDERBYGGNAD FÖR

Fast förbindelse Fårö

D A B A D B B D. Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2012 Benjamin

TRÄNARPASSET VERKSAMHETSSEMINARIERNA

Svensk författningssamling

MBL-förhandling Vad gäller på HP

Kompletterande trafikutredning för Herrgårdsbacken i Floda

Vad hände egentligen på COP21 i Paris?

Transkript:

Lågenergibeläggningar Grön framtid Roger Lundberg Marknadschef NCC Roads AB Sektor asfalt Sverige NCC Roads AB 1

EU och Sveriges klimatpolitik påverkar asfaltindustrin I Sverige tillverkas ca 7 milj. ton asfalt/ år Till detta går det åt ca 49 Milj liter eldningsolja för tillverkning asfalt Vi släpper ut ca 150,0 Milj kg koldioxid ( 21,7kg co2/ton asfalt) Utöver detta tillkommer för Loss hållning, krossning, transporter (40km) och utläggning ca 102 Milj kg CO2 Peak oil 2010 - Efterfrågan blir större än tillgången Peak naturresurser Stigande oljepriser Strategisk viktig fråga för TRV NCC Roads

Olika metoder för lågtempererad asfalt Definition lågtempererad asfalt i Sverige: - tillverkningstemperatur > 120 grader - likvärdig kvalitet som varmmassa - skall fylla kraven enligt AMA och TDOC. ( TRVKB ) Olika tillsatsmedel förändrar viskositeten Sasobit, Asphamin, cecabase, rediset LQ-1102, ZycoTherm Tillsätts i blandare, bindemedelsvågen, online i bitumenledningen eller vid bitumendepån Blandbitumen / mjukbitumen och skummat penetrationsbitumen WAM FOUM Olika blandningsprocesser LA-asfalt, LEA, KGO Skummat penetrationsbitumen och ny blandningsordning NCC Green Asphalt NCC Roads

EX utförda fullskaliga projekt med tillsatsmedel och skumbitumen Flödesblandad asfalt KGO ( Trafikverket ) Lågtempererad asfalt SBUF ( PEAB ) WAM FOUM ( NCC Roads - Shell ) Redicet LQ-1102 ( Skanska, PEAB - Akzo Nobel ) Green Asphalt ( NCC Roads Nynäs ) LA Asphalt ( NCC Roads Nynäs ) ZycoTherm ( PEAB Mats Norell Blandat på depå av Nynäs ) Asphamin ( NCC Roads, SBUF PEAB) Sasobit ( Skanska, PEAB, NCC ) Cecabase ( PEAB ) NCC Roads

Framtiden Lågtempererad asfalt Viskositetssänkning genom tillstasmedel, skumning eller blandningsmetod Arbetsmiljö minskar rök och lukt minskar lättflyktiga organiska föreningar minskar aromatiska kolväten (16PAH) Kvalitet minskad oxidering av bindemedlet minskade separationer lättpackade asfaltmassor tjocka bitumenhinnor ( vissa metoder ) Icke fossila bränslen biobränslen träpellets fiskolja Yttre miljö sänkta växthusgaser Sänkta CO2 utsläpp med upp till 80% i vissa fall nettoflöden av CO2 Återvinning ökad användning av återvunnen asfalt NCC Roads Återvunnen asfalt minskar nyttjande av ändliga resurser - bitumen - ballastmaterial minskade transporter minskad miljöbelastning i våra täkter

Kallteknik

Emulsioner baserat på hårda bindemedel- obrutet system 160/220 (referens)

Vad händer 2012 och framåt TRV har fokus på energi och CO2 TRV har satt upp mål för energieffektivisering Nytillverkad emulsionsmassa i verk, baserat på hårda bindemedel Skall föras in i Regelverket I första hand AG massor Kallteknikgrupp och labbgrupp är bildad i Sverige ( hela branschen ) Tester i full skala har utförts under 2012-2014 SBUF projekt Svappavaara, Göteborg 2012 och V95 Boliden 2014 TRV har avtal med VTI om uppföljning Två doktorander är anställda på KTH Uppföljning av tidigare projekt 1997----- EU-Standard på gång

SBUF Energisnåla beläggningar kalltillverkad asfalt i 2 etapper

Laboratoriearbete 2012-2013 Material från olika täkter utvärderades med tre olika metoder, Pankas metod, NCC:s metod och Akzo Nobels metod. De olika metoderna gav likartade resultat. Färdig kallmassa Stenmaterial Emulsioner Receptur Bearbetbarhet Specifik yta, filler Olika emulsioner Kornkurva Brytningskontroll Petrografisk analys Olika emulgatorer Emulsionshalter Arbetsbarhet Vändskak, finmaterial brytare Vattenhalter täckning mmmm Olika basbirumen mmmm 2013-04-11 NCC Roads AB 10

Resultat laboratorieundersökning Stenmaterial Täkt ASR-tal Specifik yta Vändskak på filler (m2/kg) Svällning % Viktförlust % Supartallen 0 1581 1,1 8,1 Sälgsjön 3 2259 1,4 18,7 Råsta 48 3180 3,5 29,0 ASR är ett mått på alkalisilikareaktiv kvarts ( kiselsyra ) Värdet är på bergarten och är utförd som en förenklad petrografi

Svappavaara 2012

Viacomac 32

Fullskaletest Göteborg 2012 Björlanda, Lexbyvägen 20mm ABTs 8 Referens 60mm AG 22 20mm ABTs 8 SBUF 60mm Base D 22

Tillverkning kall AG Utan granulat / öppen kurva Base 22 4,8% restbitumen

Utläggning/Packning

Miljöbelastning Varm AG22 160/220 4,8% Kall Base22 160/220 4,8% restbitumen Aktivitet CO2/ton kwh/ton CO2/ton kwh/ton Losshållning/krossning 2,7kg 43,9kWh 2,7kg 43,9kWh Asfalttillverkning 38,2kg 127,8kWh 15,6kg 53,3kWh Transport/utläggning 2,9kg 11,0kWh 2,9kg 11,0kWh Totalt 43,8kg 182,9kWh 21,1kg 108,4kWh Detta ger per m2 5,3kg/m 22,0kWh/m2 2,5kg/m2 13,0kWh/m2 Skillnaden i miljöbelastningen mellan en kall AG och varm AG är 22,7kg CO2/ton asfalt och 74,5kWh/ton asfalt.

Fortsatta labbarbete 2014 Labbgruppens fortsatta arbeten utifrån resultat etapp 1 - Bestämma referensmassa med material som vi vet fungerar bra - Nya tester, Byta 0-4 i sämre fungerande stenmaterial mot: - Andra 0-4 material - sand - Granulat - Tillverka kall AG enligt Tysk standard med sand och cement - Panering inför fullskaleförsök 2014 utifrån labbresultat Härdad i 60 o C 4 dygn

Varuträsk - Boliden Green Asphalt tillverkades med mobilt asfaltverk ( six pack ) Kall AG utfördes från kallt asfaltverk med lamellblandare ÅDT Väg 95 är mätt år 2010: 3000 ÅDT varav ca 11 % är tung trafik Längd objekt 15057 meter och bredd 9,2 meter Fräsning ner till befintlig IM Ny uppbyggnad från ca 100 mm IM Lager 1. 120 kg AG 22. 160/220 bredd 4,60 m ( 30% ÅA ) Lager 2. 110 kg ABb 22. 160/220 bredd 4,60 m ( 30% ÅA ) Lager 3. 90 kg ABT 16. 160/220 bredd 4,55 m ( 20 % ÅA Teststräcka ca 400 m med kall AG: 120 kg Base 22. Nyrec 70/100 bredd 4,60 m ( 30 % ÅA ) 2013-04-11 NCC Roads AB 19

Tillverkning / Utläggning AG22 160/220 Green Asphalt 30%ÅA Base 22 70/100 kallt 30%ÅA 2013-04-11 NCC Roads AB 20