Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för skogsvetenskap. Institutionen för skogens produkter, Uppsala

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för skogens produkter, Uppsala Stormskadornas ekonomiska konsekvenser hur ser försäkringsersättningsnivåerna ut inom familjeskogsbruket? Storm damage s economic consequences What are the levels of compensation for the family forestry? Fredrik Ekman Examensarbeten ISSN 1654-1367 Nr 31 2009

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för skogens produkter, Uppsala Stormskadornas ekonomiska konsekvenser hur ser försäkringsersättningsnivåerna ut inom familjeskogsbruket? Storm damage s economic consequences What are the levels of compensation for the family forestry? Fredrik Ekman Nyckelord: Skog, storm, försäkring, värdering och ersättning Examensarbete, 15 hp Grund C-nivå i ämnet företagsekonomi (EX4087) Ekonomprogrammet med naturresursinriktning Kull H03 Handledare: Fredrik Ingemarson, Anders Lindhagen Examinator: Lars Lönnstedt

Förord Arbetet är ett examensarbete på 10 poäng inom ämnet företagsekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), på Institutionen för skogens produkter under handledning av Dr. Fredrik Ingemarson. Författaren vill tacka sin handledare och Anders Lindhagen för deras arbete med denna studie och även de intervjuade tjänstemännen. Författaren vill rikta ett speciellt tack till Gerry Wahlqvist på Länsförsäkringar, Mats Almlöf på Skogsstyrelsen och Anders Bogghed på Lantmäteriet för deras värdefulla synpunkter. För översättning av sammanfattningen vill författaren tacka Caroline Kennedy. Slutligen vill författaren även tacka familjen Ekman som har varit ett viktigt stöd i och med diskussioner under arbetets gång. 3

Sammanfattning Stormskador på skogen är något som alla generationers skogsägare utsätts för och kommer att utsättas för i framtiden. Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för det enskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar värderingsmetoder i skogsskadeförsäkringen. Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försäkringstjänstemän samt två skogliga tjänstemän. Frågeguiden bestod av flera frågeställningar kring skogsförsäkringens uppbyggnad och funktion. Beräkningarna av ersättningsnivåerna baseras på sex gran- och tallbestånd i Götaland. Bestånden har hög, medel och låg bonitet vilka utsätts för skada på sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter. Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förändringar i den skogliga planeringen både på kort, och lång sikt för skogsägaren. Utifrån deras värderingar får skogsägaren en ersättning som skall täcka delar av skogsägarens förluster. I regel värderas skador i skog av externa konsulter, en stor aktör där är Skogsstyrelsen, som alltså står för en stor del av besiktningar och värderingar av skador i skog Efter en sammanställning av allt material och beräkningar utvecklas studien till en jämförelse mellan den verkliga avkastningen och ersättningen. Hur stor ersättningen blir beror bl.a. på bonitet, ålder, medeldiameter, trädslagsfördelning, skadad andel av virkesförråd och andel stambrott. Därefter lyfter studie fram svagheterna hos dagens värderingsmetoder och ger förslag till förbättringar av stormförsäkringen. En slutsats som dragits utifrån denna studie är att nivån på ersättningen skulle kunna justeras och även att enskilda träd med vissa begränsningar bör ingå i skogsförsäkringen, vilket de inte gör i dagens läge. Nyckelord: Skog, storm, försäkring, värdering och ersättning. 4

Summary Damage on standing trees through storm is something that today s forest owners and their former generations have suffered from, and will suffer from again. This study describes the economic consequences that storm damage on standing trees have for the private Swedish family forestry and also creates an understanding for today s valuation methods. The qualitative data collection for the study was made through interviews with three insurance brokers from several insurance companies and with two forestry experts. The question guide consisted of multiple questions regarding the build up and the functions of the forestry insurance. The estimates of the compensation levels are based on six spruce- and pine populations in Götaland. The populations are divided up into high, middle and low growing averages that are exposed to damage of their entire area, 1 hectare, at four different moments in time. The result of the study shows that damages from storms result in extra labour and vast changes in the planning of the forest, both short term and long term for the forest owner. A lot of time is spent on inventory of damages and meetings with possible insurance brokers. On the basis of their evaluations, the forest owner receives a compensation, which should cover parts of his/her losses. After a compliment of all the material and calculations the study evolves in to a comparison of the real yields and the compensation. The amount of compensation is related to the age of the population, the wood content and the degree of technical damage. Furthermore the study accentuates the weaknesses of today s valuation methods and proposes improvements to the storm insurance. A conclusion drawn from this study is that the level of compensation could be adjusted, e.g. also include some of the individual damaged trees. Keywords: Forest, storm, insurance, evaluation and compensation. 5

Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 SUMMARY...5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...6 1. INLEDNING...7 1.2 SYFTE...9 1.3 AVGRÄNSNINGAR...9 1.4 BEGREPPSDEFINITION...10 2. METOD...11 2.1. Respondenter...11 3. RESULTAT...13 3.1 SKOGSFÖRSÄKRINGAR...13 3.2 LÄNSFÖRSÄKRINGARS SKOGSFÖRSÄKRING FÖRE OCH EFTER STORMEN GUDRUN...13 3.2.1 Länsförsäkringars skogsförsäkring fram till 2001/1 2007...13 3.2.2 Länsförsäkringars skogsförsäkring fr.o.m. 1/1 2007...14 3.3 LÄNSFÖRSÄKRINGARS INVENTERINGS-, VÄRDERINGS- OCH ERSÄTTNINGSFÖRFARANDE...14 3.3.1 Länsförsäkringars inventeringsförfarande...14 3.3.2 Länsförsäkringars skadevärdering...15 3.3.3 Länsförsäkringars värderingsverktyg...15 3.3.4 Länsförsäkringars skadeersättningsregler fram till 1/1 2007...17 3.3.5 Länsförsäkringars skadeersättningsregler fr.o.m. 1/1 2007...17 3.4 KVANTITATIVA DATA FÖR STUDIENS BERÄKNING AV DEN STÅENDE SKOGENS VÄRDE...18 3.4.1 Virkespriser före och efter stormen Gudrun...19 3.4.2 Upparbetningskostnader före och efter stormen Gudrun...19 3.5 KVANTITATIVT DATA FÖR BERÄKNING AV LÄNSFÖRSÄKRINGARS ERSÄTTNING...20 3.5.1 Val av boniteter och omloppstider...20 3.5..2 Val av stormtidpunkter och övre höjd...21 3.5.3 Typträdshöjd enligt Lantmäteriets definition...22 3.5..4 Typträdets rotvärde per skogskubikmeter...22 3.5..5 Schabloner vid fördyrad avverkning...22 3.5..6 Länsförsäkringars material för beräkning av ersättning av teknisk skada...23 3.6 LÄNSFÖRSÄKRINGARS ERSÄTTNING AV TYPBESTÅNDEN VID TIDPUNKTERNA A, B, C OCH D...23 3.6.1 Länsförsäkringars ersättning av mervärdet för typbestånden vid tidpunkterna A, B, C och D...23 3.6.2 Länsförsäkringars ersättning av fördyrad avverkning för typbestånden vid tidpunkterna A, B, C och D...25 3.6.3 Länsförsäkringars ersättning av teknisk skada för typbestånden vid tidpunkterna A, B, C och D...25 3.6.4 Länsförsäkringars total ersättning för typbestånden vid tidpunkterna A, B, C och D...26 3.7.1 Studiens beräkning av intäkter före och efter stormen för sex typbestånd vid tidpunkter A, B, C och D...27 3.7.2 Studiens beräkning av drivningskostnader före och efter stormskada...29 3.7.3 Studiens beräkning av den stående skogens virkesvärdet vid bilväg före & efter stormskada...29 3.8 STUDIENS JÄMFÖRELSE AV DEN STÅENDE SKOGENS VIRKESVÄRDE & LÄNSFÖRSÄKRINGARS TOTALA ERSÄTTNING...30 3.8.1 Studiens beräkning av skillnaden av den stående skogens värde före och efter stormskada...30 3.8.2 Studiens jämförelse av den stående skogens virkesvärde & Länsförsäkringars total ersättning...31 4. DISKUSSION...32 4.2 RESULTATANALYS...33 4.3 SLUTSATS...34 REFERENSER...36 KÄLLOR FRÅN INTERNET...36 KÄLLOR FRÅN LÖPANDE SKRIFTLIG KONTAKT...37 6

1. Inledning 1.1 Bakgrund Under den 8e till 9e januari 2005 drabbades i synnerhet de södra delarna av Sverige av stormen Gudrun. De allvarligaste skadorna var i Hallands, Kronobergs och Jönköpings län. Facit efter stormen Gudruns härjningar i kärnområdet i södra och mellersta Götaland blev sju dödsfall, 415 000 hushåll utan el, 260 000 abonnenter utan telefoni (SMHI 2007) och omkring 75 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk) stormfälld skog (Skogsstyrelsen 2006.b). Under dessa två dagar blåste nästintill en hel svensk årsavverkning omkull (Näringsdepartementet 2006). Kraftiga vindstyrkor lämnade efter sig stor förödelse. Som mest uppmättes vindhastigheter på 42 meter per sekund i de kraftigaste stormbyarna över havet. Över land uppmättes den högsta vindstyrkan till 33 meter per sekund (SMHI 2007). Den 14e januari 2007 drabbades Sverige ytterligare av stormen Per, som orsakade stora skador på skogarna i främst Götaland och Svealand. Hårdast drabbade var Hallands, Blekinges, Smålands, Skånes och Västra Götalands län. Skadorna efter stormen Per har uppskattats av Skogsindustrierna till omkring 12 miljoner m 3 sk stormfällt virke (Skogsindustrierna 2007). Fenomenet storm och stormskadad skog är inte ovanligt, det har förkommit flertalet stormar i Sverige under modern tid. I Tabell 1 följer en sammanställning över större stormar under 1900-talet. Tabell 1. Sammanställning över tidigare stora stormar i Sverige under 1900-talet, Skogsindustrierna 2006 Datum Värst drabbade områden Stormfälld skog (m 3 sk) 01 mar-43 Nordöstra Götaland 5 miljoner 03 jan-54 Östra Svealand 18 miljoner 18 okt-67 Sydöstra Götaland 10 miljoner 22 sep-69 Nordvästra Götaland 25 miljoner 01 nov-69 Östra Svealand 10 miljoner 17 nov-95 Norra Götaland 5 miljoner 09 jan-05 Sydvästra Götaland 75 miljoner 14 jan-07 Sydvästra Götaland 12 miljoner Efter stormen Gudrun började arbetet med att inventera alla de skador som uppstått. Förutom skador på skogen i form av vindfällor och toppbrott drabbades många skogsägare av skador på annan enskild egendom än skog, vilket innebar stora ekonomiska förluster. Skador på skog orsakade av storm innebär en fördyrad avverkning och kvalitetsnedsättning. Virke av hög kvalitet kan riskera att kvalitetsnedsättas och klassas som massaved. Vad som även händer är att risken för apteringsfel ökar i och med att vindfällor kan ligga över väg och kraftledningar. Omfattningen på stormskadorna vid stormar avgörs bland annat av hur åldersfördelningen ser ut i det drabbade området och om beståndet innehåller höga virkesrika partier med mycket gran. Skadorna kan även förvärras om en gallring har gjorts i eller i anslutning till beståndet. Genom en analys av stormskador efter Gudrun, gjord på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), har man sett att slutavverkningsbar skog drabbas av stormskador i större grad än yngre gallringsskog (Skogsstyrelsen 2006.b). 7

Stora skador, efter stormfällning av skog, kan även orsakas av granbarkborren. Granbarkborren förekommer i hela Sverige och lever och förökar sig under barken på färska granvindfällen. Detta leder till en kvalitetssänkning och i värsta fall att trädet dör. Fler kvarlämnade skadade träd innebär större område för granbarkborren att kolonisera. Därmed blir skadorna större på sikt. Detta kan avhjälpas genom att skogsägaren arbetar för att få ut den stormfällda skogen så fort som möjligt. En ytterligare påverkande faktor är vädret; varmt väder under våren och sommaren gynnar granbarkborren. Risken för skador orsakade av granbarkborren beror även på beståndsstrukturen (Sveriges Lantbruksuniversitet 20071205). Om inte en stormfälld skog upparbetas i tid löper det även på lång sikt en stor risk för insektsangrepp av snytbaggen. (Skogsindustrierna 2006). På uppdrag av regeringen har Skogsstyrelsen gjort en beräkning av de totala kostnaderna för skogsbruket i Sverige efter stormen Gudrun. De kom fram till att kostnaderna uppgick till ca 18,4 miljarder kr, vilket kan jämföras med marknadsvärdet på skogen som beräknats till ca 30 miljarder (Skogsindustrierna 2006). Efter stormen gjordes även en enkätundersökning i det stormdrabbade området för att uppskatta hur stor del av de drabbade skogsägarna som hade försäkring mot stormskador på skogen. Det visade sig, att i storleksklassen 0-20 ha, var en tredjedel försäkrade. Denna siffra steg med ökade arealer. I storleksklassen 51-400 ha, var omkring hälften av skogsägarna försäkrade mot storm. När arealen översteg 401 ha ökade andelen försäkrade skogsägare till 80 procent (Ingemarson m.fl. 2007). Eftersom de svenska skogsägarna drabbades hårt av stormen Gudrun, beslutade regeringen att stötta dem med flera olika stödåtgärder. Dessa stödåtgärder ledde till ökad aktivitet och gynnade därmed inte bara de svenska skogsägarna utan också andra yrkesverksamma inom olika skogsbruksverksamheter, såsom t ex upparbetning och transport. Följande stödåtgärder presenteras nedan: Stöd ur EU:s solidaritetsfond Skattereduktion med 50 kr per kubikmeter Skattebefrielse på diesel Återväxtplanteringsstöd Underhåll av skogsbilvägar och skogsmark Tillfälligt stöd för lagring av virke Under januari 2005 meddelade det svenska näringslivsdepartementet att Sverige skulle stödjas med 768 miljoner kr ur EU:s solidaritetsfond. EU-kommissionen föreslog att Sverige skulle få stödet till följd av de stora stormarna, som drabbade de södra delarna av Sverige i januari samma år. De 768 miljoner kr som delades ut kom att fördelas över åtgärder för upparbetning och borttransport av virke, återställande av infrastruktur och räddningstjänst (Näringsdepartementet 2005). Under mars 2005 meddelade finansdepartementet i ett pressmeddelande att skogsägare som drabbades av stormen skulle få ett ekonomiskt stöd. Varje kubikmeter stormfälld skog skulle ersättas med 50 kr. Den främsta anledningen till att regeringen tog detta beslut var att de ville ge skogsbrukarna ett stöd och incitament att forsla ut det stormskadade timret ur skogen. Anledningen till att regeringen var mån om att få ut virket var den höga risken för skador i form av insektsangrepp av granbarkborre. Skattereduktion baserades på den mängd virke, kubikmeter fast under bark (fub), som transporterades ut ur skogen. Den totala skattereduktionen omfattade 2 miljarder kr för 2005 och 2006 (Finansdepartementet 2005). 8

I samband med Gudrun skedde temporära förändringar i lagen. Från och med den 1a januari trädde nya regler för dieselskattebefrielse i kraft. Denna skattebefrielse på diesel reglerades i lagen om skatt på energi. Lagen tillämpades från den 8e januari 2005 till och med utgången 2006. Stödkostnaden för detta beräknades till ca 200 miljoner kr. Denna dieselskattebefrielse var begränsad till skogsavverkningar i Skånes, Kronobergs, Blekinges, Kalmars, Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län (Näringsdepartementet 2005.a). Fordon som omfattades av denna skattebefrielse var de, som aktivt arbetade med röjningsarbetet efter stormen. Till denna grupp räknades maskiner inom yrkesmässig skogsbruksverksamhet, såsom t.ex. skördare och skotare. Dieselskattebefrielsen gällde även de mindre privata skogsägarna. Kravet som ställdes på ägaren var, att fakturor som gällde inköp av diesel, skulle visas upp och att mätbesked för mängden hämtat virke redovisades (Näringsdepartementet 2005.a). Efter stormen Gudruns framfart blev de berörda skogsägarna tvungna att återplantera de stormhärjade områdena. En del av den kostnad som uppstod för skogsägarna kom att täckas av ett återplanteringsstöd på 450 miljoner kr, som den svenska regeringen avsatte till drabbade skogsägare (Skogsstyrelsen 2006.a). Skogsbilvägar är av sådan art att de inte håller för alltför stort tryck från trafik av timmerbilstransporter och skogsmaskiner. Under 2005 beslutade därför regeringen att, på grund av de skador som uppstått efter Gudrun, skulle 30 miljoner kr användas för att underhålla dessa enskilda vägar och skogsmark (Jordbruksdepartementet 2007). För att ge de drabbade skogsägarna ytterligare incitament att forsla ut allt stormskadat virke från skogen, gavs det under 2005 ut ett lagringsstöd. För att de drabbade skogsägarna skulle kunna ta del av detta lagringsstöd, skulle de iordningställa ett lagringsställe för det stormdrabbade området. Lagringsstödet reglerades i lag om tillfälligt stöd för lagring av virke. Lagringsstödet gällde Skånes, Blekinges, Kronobergs, Kalmars, Jönköpings, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands Län och uppgick till 200 miljoner kr (Näringsdepartementet 2005.b). 1.2 Syfte Stormarna Gudrun och Per fick stora konsekvenser för det privata skogsbruket, vilket ledde till ekonomiska förluster. Studiens syfte är att visa vilka ekonomiska konsekvenser stormar av liknande karaktär, som Gudrun och Per, har för det svenska familjeskogsbruket. Nedan följer målen med studien: Förklara hur Länsförsäkringars värderingsmetod fungerar Jämföra den stående skogens värde mot ersättningen från Länsförsäkringar Lyfta fram svagheterna hos dagens ersättningssystem Ge förslag till förbättringar av stormförsäkringen 1.3 Avgränsningar Studien är avgränsad till det småskaliga familjeskogsbruket som blivit drabbat av stormskador på sitt skogsinnehav. Studien har i övrigt avgränsats till Götaland och det kvantitativa dataunderlaget för beräkningarna är främst hämtat från Östergötland. Anledningen till denna geografiska avgränsning är att de mest omfattande skadorna var i Götaland. Valet att hämta empiriskt data från Östergötland kom av författarens lokala anknytning till landskapet. I och med den geografiska avgränsningen har intervjuerna i studien begränsats till samma område. Studien baseras på omloppstider valda utifrån bonitetsmallar på gran och tall och Länsförsäkringars tabeller. Beståndens höjd baseras på boniteringstabeller gällande i Götaland och 9

Östergötland (Hägglund 1987). I studien har Lantmäteriets typträdshöjd samt typträdspris använts (Lantmäteriet 1976). Studien analyserar endast Länsförsäkringars ersättningsnivåer under förutsättningen att inventeringen i fält blivit korrekt. Analysen täcker därmed inte nivån på t.ex. ersättningen av förlusten orsakad av stubbarna, som blir högre på vindfällen än på stående skog. 1.4 Begreppsdefinition Studien faller inom ämnesområdet skogsekonomi och där förekommer ett flertal begrepp, som läsaren bör vara införstådd med, för att förstå och kunna följa med i studien. Avkastningsvärde är nuvärdet av skogsbrukets framtida intäkter och kostnader. Beståndsmetoden är en värderingsmetod baserad på data från det enskilda beståndet. Alternativt kan beräkningen baseras på enskilda träd. Bonitet kan förklaras som en skogsmarks bördighet och har en direkt koppling till hur många kubikmeter skogsmarken kan producera per hektar och år. Bonitet benämns exempelvis som G32, G20 på gran och T24, T20 på tall. Faust-Manns formel är en välkänd skoglig nuvärdesformel för markvärdet vilken publicerades av Martin Faust-Mann 1849. Enligt formeln påverkas markvärdet av: kalkylmarkvärde (Bu), slutavverkningsnetto (Au), gallringsnetto (Dx), ränta (r), omloppstid (u) och årliga förvaltningsomkostnader (v). Faust-Manns formel: Bu = A u + Σ D x * (1+r) u-x (1+r) u 1 r - v Fröträdställning är de träd som är kvarlämnade för att fungera som moderträd vid naturlig föryngring. Ha står för hektar, vilket är detsamma som 10000 kvadratmeter. M 3 sk står för skogskubikmeter och avser kubikmetermåttet för trädstammen, inklusive bark och toppar, men exklusive trädets kvistar. Markvärde är värdet för mark utan träd, se Faust-Manns formel. Mervärde är värdet av beståndets framtida produktion. Nuvärde innebär att man räknar om (diskonterar) alla framtida kostnader och intäkter till dagens värde. Prisbasbelopp används bland annat inom skattesystemet och inom socialförsäkringen. Prisbasbeloppet är kopplat till konsumentprisindex. Det innebär att ersättningarna behåller sitt värde vid en förändring av den allmänna prisnivån. Skogsdiken är diken som används i skogen i syfte att avvattna skogsmarken för att få till en bättre skogsproduktion. Skogsprodukter är rundvirke, det vill säga timmer och massaved samt stamdelar, stubbar och hyggesavfall, som samlats ihop för avsalu eller egen användning. Snöbrott är en brytskada som kan uppstå på trädet vid för hög belastning av snö. Typträd är den mätenhet vilken Lantmäteriet och Länsförsäkringar gör sina värderingar utifrån. Det används för att räkna fram ett rotvärde per skogskubikmeter. Vindfälla är ett träd som fallit och ofta dragit med det egna rotsystemet på grund av storm. Virkesförråd är volymen skog per areal (uttrycks t ex som m 3 sk/ha eller m 3 fub/ha). Växande skog är de träd som innan en eventuell skada var levande. 10

2. Metod 2.1 Kvalitativa intervjuer För insamling av data valdes kvalitativa intervjuer. Dessa karaktäriseras av raka och enkla frågor, medan svaren på frågorna förväntas vara innehållsrika och komplexa. Intervjuerna var av halvöppen karaktär, det vill säga att de följde en förberedd frågeguide. Skillnaden mellan en kvalitativ och kvantitativ intervju är att vid en kvantitativ intervju använder sig intervjuaren ofta av siffror. En av nackdelarna med denna typ av intervju kan vara att den person som intervjuas kan hämmas p.g.a. att svaren registreras (Trost 1993). En öppen dialog där intervjuaren träffar sitt intervjuobjekt är att föredra. För att skapa en fullständigt avspänd intervjusituation, bör den intervjuade bli informerad om att ingen utomstående kommer att få ta del av materialet, så att den enskilde intervjuade inte kan bli igenkänd (Trost 1993). 2.1 Respondenter Respondenterna valdes bl.a. utifrån deras geografiska placering med tanke på var i Sverige, som de senaste två stormarna har haft sin största inverkan. Valet av respondenter togs dessutom utifrån deras arbetsuppgifter under efterarbetet till stormarna Gudrun och Per. Majoriteten av de intervjuade har haft skoglig bakgrund, men även tjänstemän med icke skoglig bakgrund har intervjuats. Dessa tjänstemän har varit försäkringstjänstemän. De fem intervjuerna varade mellan 30 minuter och en timme. På grund av tjänstemännens anonymitet återges inte mer detaljerad demografisk information, än vad som framgår av Tabell 2, t.ex. är ålder avrundat till närmaste femtal. Inledningsvis genomfördes de fem intervjuerna med försäkrings- och skogliga tjänstemännen. Därefter insamlades de data, som ligger till grund för beräkningar av ersättningsnivån till de skogsägare, som fått stormskador på sin skog. Tabell 2. Demografisk information över de intervjuade respondenterna Respondent A B C Kön Ålder Man 50 Man 60 Man Utbildning Arbetsuppgift Arbetsområde Intervjutidpunkt Skogstekniker Inventering Götaland 070322 Jurist Försäkring Götaland 070323 Skogvaktare Försäkring Götaland 070324 D E 65 Man 45 Man Jägmästare Ekonom Inventering & Värdering Götaland 070329 Försäkring Götaland 070324 55 Jurist 11

Vid intervjuerna användes en frågeguiden vilken innehöll frågor angående tillvägagångssättet vid inventeringsförfarandet, värderingsförfarandet, regler för ersättning och slutligen svagheter med de olika arbetsmetoderna. De inledande intervjuerna var per telefon och uppvisade en varierande grad av strukturering. Det innebär att intervjun var strukturerad men intervjuaren såg till att samtalet blev så spontant och otvunget som möjligt. För att inte mista viktig information, som diskuterades, spelades samtalen in på en bandspelare. De kvalitativa intervjuerna har använts för att förklara värderingsmetoden och resultatet är därmed invävt i samtliga delar av arbetet. Empiriska citat från respondenterna angående Länsförsäkringars skogsförsäkring, redovisas även. 12

3. Resultat I detta kapitel redovisas först en inventering av olika försäkringsbolag verksamma i branschen sedan beskrivs och används Länsförsäkringars värderingsmetod och sist görs en jämförelse mellan Länsförsäkringars ersättningsnivåer och det slaktvärde vid bilväg motsvarande bestånd hade vid tiden för stormen. 3.1 Skogsförsäkringar I Sverige finns olika bolag som erbjuder skogsförsäkringar, som täcker stormskador. De största på marknaden är Länsförsäkringar, som har en stor procentandel (60-70 procent) av denna typ av försäkring. Länsförsäkringar består i sig av 24 stycken självständiga försäkringsbolag (Respondent D, 2007.b). Därtill erbjuder IF skadeförsäkring tre olika skogsförsäkringar; en skogsbrandsförsäkring som inte täcker skada av storm, en skogsförsäkring för större brukningsenheter och en skogsförsäkring som gäller mindre skogsbruk. De senare två skogsförsäkringarna täcker stormskador på skogen. Mindre skogsbruk klassificeras som mindre än 50 ha i södra Sverige, mindre än 100 ha i Mellansverige och mindre än 200 ha i norra Sverige. För IF skadeförsäkringars skogsförsäkring gäller liknande regler som hos Länsförsäkringar (Blomgren C. 2005), vilka behandlas i nedanstående stycke. En annan mindre aktör på marknaden är Moderna försäkringar, som också erbjuder en skogsförsäkring för stormskadad skog (Blomgren 2005). Förutom dessa större försäkringsbolag finns det totalt sjuttio stycken sockenbolag, som erbjuder skogsförsäkringar. Drygt tio av dessa erbjuder en liknande skogsförsäkring som den hos Länsförsäkringar. De resterande sextio bolagen erbjuder två försäkringar; en vid skogsbrand, vilken inte täcker stormskada och en som täcker stormskada. Sockenbolagens skogsförsäkringar omfattar skada på skogen genom brand, explosion, åskslag, luftfartyg, storm, snöbrott samt angrepp av torka, frost, svamp, sork och insekter (Länsförsäkringar 1998.b). 3.2 Länsförsäkringars skogsförsäkring före och efter stormen Gudrun Nedan redovisas Länsförsäkringsbolagens skogsförsäkring som den såg ut innan stormen Gudrun och som den kom att utformas efter stormen. 3.2.1 Länsförsäkringars skogsförsäkring fram till 2001/1 2007 Länsförsäkringar erbjuder en försäkring för stormskadad skog. I det grundskydd för skogsverksamhet som Länsförsäkringar erbjuder ingår skydd för växande skog på skogsmark, skogsmark enligt fastighetstaxeringslagen och skogsprodukter. Med skogsprodukter avses rundvirke (timmer, massaved m.m.) och stamdelar och hyggesavfall som skall användas till flis. Alla skogsprodukter som skall komma att ingå i försäkringen skall komma från försäkringsstället Vid storm eller snöbrott och skada på skog är den minsta ersättningsberättigade skadan 1 ha och tar därmed inte hänsyn till enskilda träd (Länsförsäkringar 2007.a). Egendomsförsäkringen omfattar endast den egendom som ingår i den skogliga verksamheten och till ett begränsat belopp. Exempel på egendom, som omfattas av denna typ av försäkring, är bl.a. verksamhetsinventarier, d.v.s. röjsåg, motorsåg etc., arbetstagarens egendom och annan egendom. Denna försäkring gäller för skada orsakad av åska, brand, stöld, trafikolycka och annan yttre olyckshändelse. Egendomsförsäkringen omfattar inte skogen, som ingår i 13

verksamheten. Skogen försäkras separat med Länsförsäkringars skogsbrand- och stormförsäkring (Länsförsäkringar 2007.a). 3.2.2 Länsförsäkringars skogsförsäkring fr.o.m. 1/1 2007 SkogsBas är en försäkring, som ersätter skada orsakad av brand, explosion, åskslag och luftfartyg. Den täcker således inte skador orsakade av storm. I denna försäkring ingår växande skog, skogsmark och skogsprodukter som t.ex. timmer, massaved, grot och stubbar. De regler för ersättning, som gäller för denna försäkring, omfattar följande; virkesförluster och fördyrad avverkning, skadade skogsprodukter, föryngringskostnader, planteringskostnader, bestående förlorad produktionsförmåga på skogsmark, återställningskostnad vid följdskada och kostnader för brandbevakning efter skogsbrand. Vid eventuell händelse av skada, betalar försäkringstagaren vanligtvis 20 procent i självrisk (Länsförsäkringar 2007.b). SkogsMer är en försäkring, som täcker samma skador som SkogsBas. Den täcker även skador orsakade av storm och snöbrott samt skada på plantskog som uppstått på grund av torka eller frost och angrepp av svamp och insekter. De ersättningsregler som gäller för försäkringen SkogsMer är följande. Vid storm eller snöbrott och skada på plantskog är den minsta ersättningsberättigade skadan 0,5 ha, i jämförelse med den tidigare försäkringens 1 ha. För att försäkringstagaren skall kunna få ut ersättning vid denna typ av skada krävs det att minst halva virkesförrådet är skadat. Vid skador på plantskog genom torka, frost, svamp, sork eller insekter krävs det att minst hälften av plantorna skall vara så pass skadade att de inte är utvecklingsbara. Vid storm- och snöbrottsskada gäller ett försäkringsbelopp per hektar. Beloppet är den högsta sammanlagda ersättningen skogsägaren kan få. Om försäkringstagaren drabbas av någon typ av dessa skador får denne ersättning för virkesförluster och fördyrad avverkning, skada på skogsprodukter, föryngringskostnad, planteringskostnad, bestående, förlorad produktionsförmåga på skogsmark, återställningskostnad för följdskada och kostnader för brandbevakning efter skogsbrand (Länsförsäkringar 2007.c). I ovanstående försäkringar har ersättningsgiltiga skador redovisats, men det finns även skador på skogen orsakade av storm som försäkringen inte ger någon ersättning för. De generellt lägre virkespriserna, ökade krav på dimensioner och uppsagda avtal från virkesköpare, omfattas inte av försäkringen (Respondent D, 2007.b). 3.3 Länsförsäkringars inventerings-, värderings- och ersättningsförfarande Nedan redovisas Länsförsäkringsbolagens tillvägagångssätt vid inventering, värdering- och ersättning av stormskadad skog. 3.3.1 Länsförsäkringars inventeringsförfarande Vid besök av stormskadade skogsbestånd, använder sig Länsförsäkringar till störst del av tjänstemän från Skogsstyrelsen, men även tjänstemän från LRF Konsult, SVEFA och andra mindre förvaltare och virkesköpare (Respondent B, 2007). Dessa gör en uppskattning av skadorna och i vissa fall även den värdering som står till grund för ersättningen (Respondent A, 2007). Nedan följer respondent As uttalande om arbetsmetoderna vid inventering och värderingsförfarandet: Det kunde ju hända att markägaren hade synpunkter på arealen på de berörda bestånden, men det löste sig i de flesta fallen Skogsstyrelsen gör även inventering och värdering av skog för andra försäkringsbolag än Länsförsäkringar, däribland Folksam och mindre sockenbolag. Skogsstyrelsens skogliga 14

tjänstemän ger dessa bolag ett ersättningsförslag för den stormskadade skogen efter inventeringen (Respondent C, 2007). Respondent C uttrycker sig om förhållandena vid inventeringsförfarandet: Trädstammarna kan ligga huller om buller och vara fastfrusna och den fördyrade avverkningen beror främst på hur många kubikmeter som ligger 3.3.2 Länsförsäkringars skadevärdering Skada utgörs av den minskning i rotvärde som uppkommit på de skadade träden. Minskning av rotvärdet beror på en dels på en minskning av mervärdet d.v.s. en värdeförlust p.g.a. för tidig avverkning. Beräkningen av avkastningsvärdet sker i enlighet med Lantmäteriets riktlinjer för beståndsmetoden (Länsförsäkringar 2007.a). Det innebär att Länsförsäkringar tar hänsyn till det försämrade produktionen. Mängden skadad skog påverkar bedömningen av fördyrad avverkning, virkesförlust och mervärde. Även trädslagsfördelning, medeldiameter, stubbar över normalhöjd och virkeskvaliteter styr värderingen av skogsskadan (Länsförsäkringar 2005). Värderingen görs tillsammans med en skoglig tjänsteman från Länsförsäkringar, Skogsstyrelsen eller Lantbrukarnas Riksförbund och skogsägaren. I samråd för de in data från den skadade skogen till en beståndsbeskrivning som beskriver skadan för värderingsmannen. Data omvandlas sedan via schablonberäkningar för fördyrad avverkning per kubikmeter (Respondent D, 2007.a). Respondent E uttrycker sig på följande sätt om värderingsförfarandet efter inventeringen: Utifrån inventeringen går man in och tittar i en tabell I samband med virkesförluster, beroende på hur mycket stambrott det är, kopplas beståndet till en schablon, som uppdateras utifrån virkespriserna, som dessa var precis innan stormen. De talen diskuteras med företrädare för skogsbranschen innan man sätter igång värderingen (Respondent D, 2007.a). Utöver virkespriser och fördyrad avverkning tar värderingen hänsyn till mervärdet. Denna uträkning görs genom en tabellövning där värderingsmannen arbetar enligt 1950 års skogsnorm. Dessa tabellövningar görs schablonmässigt då man inte kan hantera exakta nivåer, eftersom det ofta rör sig om många enskilda skador (Respondent D, 2007.a). Respondent D uttrycker sig på följande vis om värderingsarbetet efter stormskadorna: Om dessa schablonmässigt framtagna nivåer inte går hem hos markägaren, så får man se till avräkningarna från det som är avverkat och sedan försöka isolera de kostnader, som inte har rätt till ersättning. Skogsägaren får själv räkna ut hur mycket det skulle kosta att avverka dessa bestånd och hur mycket denne fick betalt för sin avverkade stormskog. 3.3.3 Länsförsäkringars värderingsverktyg I detta stycke behandlas de verktyg som används för den grundläggande värderingen utförd av Lantmäteriet: Typträdspris & 1950 års skogsnorm Mervärde enligt Länsförsäkringars skogsförsäkringstabeller Räknefaktor Nuvärdeskalkyler 15

3.3.3.1 Typträdspris & 1950 års skogsnorm 1950 års skogsnorm används för värdering av skogsmark. Den är uppdelad i flera olika poster, som visar vilka intrång och skador som markägaren skall ersättas för. De poster, som anses vara viktigast, är bland annat posten för markvärdet, för tidig avverkning, storm och torkskada på skog samt ersättning för fördyrad avverkning. Skogsnormen är uppförd utifrån det aktuella skadade beståndets avkastning i form av framtida gallringar och slutavverkning. I uppskattningen av beståndet, antas det, att marken utnyttjas på bästa möjliga sätt. Normen är uppbyggd på riksskogstaxeringens material med verklighetsbaserade (empiriska) uppgifter om skogsskötsel. För att få en rättvisande bild är normen uppdelad på Sveriges sex olika produktionsområden. De tabellvärden, som förekommer i normen, kan inte förändras utan är konstanta. Ersättningen, som utgår och baseras på denna, kan endast förändras årligen och är beroende av relativpriserna för tall, gran och löv. Varje år ger Lantmäteriverket ut aktuella prislistor, som används vid värderingen (Göransson 2005). I 1950 års skogsnorm finns ett tabellverk, som Lantmäteriet arbetar efter. I tabellverket har Lantmäteriet använt sig av en så kallad prisrelation (Respondent D, 2007, b). Denna beskriver skillnaden mellan 20- och 30- centimetersträdet genom en priskurva över typträdets brösthöjdsdiameter med räta linjens funktion. Detta anger värdet per m 3 sk i tabellverken. Dessa måttenheter valdes 1950 för att de väl skulle representera prisutvecklingen, samtidigt som de förekommer hos de flesta boniteter (Lantmäteriet 2005). Typträden 20 och 30 centimeter och dess utbyten prissätts med de framräknade medelpriserna från de olika aktörerna. Från dessa priser drar Lantmäteriet ifrån avverkningskostnaderna. Kort, kan man säga, att Lantmäteriet tar fram typträdspriset genom en bruttovärdeskalkyl samt en kostnadskalkyl. Skillnaden mellan bruttovärdeskalkylen och kostnadskalkylen visar rotnettot i kr per m 3 sk för 20- samt 30-centimetersträdet. Rotnetto per m 3 sk är det samma som typträdspriserna och P30-priserna (Lantmäteriet 2005). 3.3.3.2 Mervärde Vid beräkningen av mervärdesersättning, det vill säga ersättning av nuvärdet för ett bestånds framtida produktion, används Länsförsäkringsbolagens tabeller för beräkning av skadeersättning. Länsförsäkringar har i sig modifierat dessa tabeller, som är framtagna av Lantmäteriet och har räknats fram genom nuvärdesberäkningar på bestånd i de olika tillväxtområdena. I deras modifieringar har Länsförsäkringar använt sig av en prisrelation på (1;0,8) en räntefot på 3,75 procent samt typträdets pris 10 kr. Typträdets pris = 10 betyder att Skogsförsäkringstabellen gäller vid typträdspris 10 kr/m 3 sk d.v.s. om typträdspriset är 260 kr/m3sk så erhålls mervärdet genom areal x (260 / 10) x tabellvärde (Respondent D, 2007.b). 3.3.3.3 Nuvärdeskalkyler Nuvärdesmetoden innebär att man, vid det valda tillfället, jämför alla intäkter och kostnader. Alla de framtida inbetalningsöverskotten räknas om till ett nuvärde (Olsson 2005). I beräkningarna används en kalkylränta på 3,75 procent enligt 1950 års skogsnorm. Den skogliga kalkylräntan ligger normalt mellan 2 och 5 procent. Nuvärdesberäkningar på markvärdet görs utifrån alla de intäkter och kostnader som kan kopplas samman med den framtida virkesproduktionen på marken vid tillfället för plantering av ett nytt bestånd. Anledningen till att markvärdet beräknas på detta sätt är att värdet av en skogsmark utan träd inte kan fastställas med hjälp av en marknad. Det beräknade markvärdet sägs i regel vara det maximala nuvärdet. 16

Investeringens nuvärde: 1. Först och främst bestäms värdet på grundinvesteringen, det vill säga de intäkter och kostnader som är förenade med framtida virkesproduktion. 2. I det efterföljande steget bestäms livslängden för investeringen, vilket styrs av beståndets ståndortsindex. 3. Därefter beräknas värdet på det årliga inbetalningsöverskottet under livslängden, det vill säga skogens årsproduktion. 4. Sedan används kalkylräntor för att beräkna nuvärdet av investeringsbeloppet. 3.3.4 Länsförsäkringars skadeersättningsregler fram till 1/1 2007 Ersättningsbeloppet till den drabbade skogsägaren utgörs av skadebeloppet enligt länsförsäkringars skadevärderingsregler. Ersättningen skall täcka den minskning av rotvärde som beror dels på tekniska skador på träden och dels på den merkostnaden som uppstår när skadade träd skall upparbetas. Med merkostnad avses endast ökning av normala direkta kostnader för avverkning (Länsförsäkringar 2007.a). Försäkringen ersätter inte minskat rotvärde på skadade träd p.g.a. sjunkande leveranspris på virke (Länsförsäkringar 2007.a). Ersättningen skall även täcka mervärdet d.v.s. värdeförlusten för tidig avverkning. Mervärdet beräknas enligt Länsförsäkringsbolagens skogsförsäkringstabeller för beräkning av skadeersättning (Länsförsäkringar 2007.a). 3.3.5 Länsförsäkringars skadeersättningsregler fr.o.m. 1/1 2007 Ersättning utgår till drabbade skogsägare enligt Figur 1, Skogsstyrelsens virkesförrådsdiagram och Tabell 3, högsta ersättning vid olika virkesförråd. Ersättning utgår till försäkringstagaren om skogen, som utsatts för skada, omedelbart före skadan, hade ett virkesförråd, som var minst detsamma som det som visas i Figur 1; 10. Det högsta försäkringsbeloppet per ha för skada, som kvalificerar sig enligt Figur 1; 10, varierar mellan 0,4 och 0,6 prisbasbelopp, beroende på vilket av Länsförsäkringars kontor som försäkringstagaren är i kontakt med. Prisbasbeloppet fastställs enligt lagen om allmän försäkring. Ersättning går också ut om skogen, som utsatts för skada, omedelbart före stormen, hade ett lägre virkesförråd än det enligt Figur 1; 10. Den högsta ersättningen visas i Tabell 3. Ersättningen styrs av region, beståndsålder, bonitet, trädslagsfördelning och volymen m 3 sk per ha före skadan (Länsförsäkringar 2007.a). 17

Lägsta virkesförråd efter en avverkning i barrskog som syftar till att främja skogens utveckling - - - Virkesförråd i barrskog, björkskog och blandskog av barrträd, som syftar till att främja skogens utveckling Figur 1. Virkesförrådsdiagram enligt Skogsstyrelsens författningssamling. Tabell 3. Högsta ersättning Virkesförråd före skada i procent av kurva märkt 10, se virkesförrådsdiagram Högsta ersättning i procent av försäkringsbelopp + 100 100-80 99 80-60 79 60-40 59 40-20 39 20 45 10 19 10 35 1 9 0 - Högsta ersättning i procent av försäkringsbelopp vid fröträdställning tall * Högsta ersättning vid olika virkesförråd enligt Länsförsäkringars slutgiltiga villkor 2006-10-12 Efter att värderingen på den skadade skogsmarken är genomförd skickas den till den berörda skogsägaren, som får tid att granska värderingen och sedan återkomma till försäkringsbolaget om värderingen anses felaktig (Länsförsäkringar 2005). 3.4 Kvantitativa data för studiens beräkning av den stående skogens värde Beräkningen av den stående skogens värde är ett teoretiskt värde som grundar sig på denna studies fiktiva bestånd samt verkliga prislistor från före och efter stormen Gudrun. Beståndens areal valdes till ett hektar. För att tydligt klarlägga de effekter, som stormskador har på skogen, antogs hela beståndets volym vara stormskadad. De olika stormtidpunkternas volymer hämtades från Länsförsäkringsbolagens tabeller för ersättning av stormskador och den volymen är den lägsta volym per hektar som krävs för att mervärdet inte ska reduceras, d.v.s. om volymen är lägre så reduceras ersättningsposten mervärde, är volym högre sker ingen reduktion, Ersättningen i dessa tabeller är uppdelade i Sveriges olika tillväxtområden (Länsförsäkringar 1998.a). 18