Verksamheten 2015 1
Ett år i förändring Det är ingen slump att avfallshierarkin gestaltas av en trappa. Strävan uppåt präglar mångt och mycket av det miljöarbete som sker i Sverige. Just förbättringsarbetet i sig är en grundbult inom miljöledningssystem. Ett sådant synsätt har också hjälpt oss analysera och sätta fingret på de processer vars förändringar ger mest hävstångseffekt miljömässigt. Förutom vårt kontinuerliga interna utvecklingsarbete förändras också kraven från vår omvärld. Under 2015 blev det tydligt då lagstiftningen skärpts ytterligare. Vårt tidigare arbete har lagt grunden för ett återvinningssystem som verkligen fungerar och gör skillnad. Med den reviderade förordningen i hand är det tydligt att vi har en gemensam målsättning, en målsättning om att ta hand om miljöfarliga ämnen och att återanvända de resurser som en gång har grävts upp från jorden. Vi fortsätter vårt arbete att ta oss än högre i avfallshierarkin men är beroende av vår omvärld. Till exempel genom att: producenterna tillverkar återvinningsbara produkter, att slutanvändare sorterar och lägger rätt, att våra återvinnare fortsätter utveckla sina processer, att kommunerna fortsätter informera och motivera sina invånare. Tillsammans driver vi på så sätt utvecklingen mot än mer slutna kretslopp. 2
2015 i sammandrag Ny förordning Den nya förordningen 2014:1075 implementerades i sin helhet under 2015. Producenter som har konsumentelektronik måste numera ingå i ett nationellt godkänt insamlingssystem medan producenter med övrig elutrustning fortsatt kan välja att hantera sitt producentansvar i egen regi. Förordningen har blivit tydligare med att i stort sett alla produkter som drivs av sladd eller batteri omfattas. Likaså tillhörande komponenter. Kravet på rapportering till Naturvårdsverket har ändrats så att insamlade och behandlade mängder av konsumentelektronik framöver ska rapporteras i klump av oss som insamlingssystem. För de med övrig elutrustning måste man fortsatt rapportera mängder både satt på marknaden, insamlat och behandlat för respektive producent. En stor förändring på insamlingssidan är att butiker fått ett utökat ansvar. Tanken är att det ska bli lättare för slutkonsumenten att lämna sitt elavfall. El-Kretsen har tagit fram informationsmaterial som butiker är fria att använda. Mer information om butiksinsamling hittar du på vår hemsida. I november 2015 blev El-Kretsen godkänt som nationellt insamlingssystem. Godkännandet är en kvalitetsstämpel som visar att vi klarar de krav och mål som myndigheterna satt. Naturvårdsverket är den instans som behandlar ansökningar om insamlingssystem. De har också ansvaret för att utöva tillsyn både på oss som insamlingssystem och på producenterna. Det är en positiv förändring som ska säkerställa inte bara en miljöeffektiv hantering utan också att det sker på ett konkurrensneutralt sätt. Kommunsamarbetet Elretur El-Kretsen har sedan länge ett väl fungerande samarbete med landets kommuner. Förutom ett flertal informations- och samrådsmöten med enskilda kommuner har vi en löpande dialog via Elretur, ett samarbetsforum där Avfall Sverige, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och kommunrepresentanter från olika delar av Sverige ingår. De nuvarande avtalen mellan El-Kretsen och kommunerna är giltiga mellan 2013 och 2017. Under 2015 informerade vi alla kommuner om möjligheten att säga upp avtalen inom nyårsskiftet. I annat fall förlängs de med ytterligare en femårsperiod från och med 2017. Endast ett fåtal frågetecken har kommit in till oss i samband med detta och vi kan konstatera att vi har en trygg och långsiktig lösning för vårt fortsatta samarbete av insamling i samtliga kommuner. Omfattande certifieringskrav Under 2015 har vi intensifierat arbetet inom standarderna Weelabex och Cenelec. Syftet har varit att höja ribban än mer i återvinningsprocessen och att lättare kunna jämföra behandlingsanläggningar från ett land till ett annat. Ett tydligt resultat är att vi nu som första organisation kan införa två av Europas mest omfattande certifieringskrav inom transport och behandling av elavfall och batterier i Sverige. Processen är ett led i vårt kontinuerliga förbättringsarbete men det blir också ett kvitto till våra kunder om att återvinning i El-Kretsens regi är lika tryggt som smart och hållbart. 3
Information till kunder och konsumenter Sopor.nu Avfallsportalen sopor.nu har ett bredare grepp jämfört med el-kretsen.se och ger information om all slags avfall. Sidan är populär framförallt hos lärare och elever i grundskolan men även bland kunskapstörstande privathushåll och hos kommunikatörer runt om hos kommunerna. Med sina nästan 16 000 besökare varje månad får vår information bra spridning. Under 2015 inledde vi arbetet med att förnya sopor.nu. Resultatet blir en helt ny hemsida som ska lanseras under 2016. Batteriinformationsföreningen - BIF Sedan ett par år drivs en speciell kampanj för att informera om vikten av att lämna in sina uttjänta batterier och trasiga elprodukter för återvinning. Föreningen BIF drivs av El-Kretsen tillsammans med ett par aktörer. Finansieringen sker via fonderade pengar från Naturvårdsverket. Under 2015 har BIF förutom TV och bioreklam anordnat ett elektrisk loppis. Det är ett koncept för att öka medvetenhet kring återbruk och återvinning. Över 10 000 besökare och långt fler elprodukter som bytte ägare eller lämnades till återvinning blev resultatet. Tanken är att andra kommuner ska kunna använda konceptet som en positiv kraft i sitt informationsarbete. BIF är aktiv på instagram, facebook och batteriatervinningen.se Batterijakten Håll Sverige rent, Clas Ohlson och Varta genomförde Batterijakten under 2015. Liksom BIF finansieras projektet på fonderade pengar från Naturvårdsverket. Batterijakten består dels av skolmaterial och dels av en tävling där fjärdeklassare bjuds in att samla in så mycket batterier de kan. El-Kretsens roll har varit att hämta de cirka 200 000 kilon batterier som lämnats in till Clas Ohlsons butiker runt om i landet. Kundseminarium Samma dag som de nya reglerna i förordningen (2014:1075) trädde i kraft anordnade El-Kretsen ett kundseminarium vilket också sändes direkt via webben. Vi fokuserade på regeländringarna men fick också en utblick om Norge och deras erfarenheter av butiksinsamling. Polisen var inbjuden för att beskriva deras nationella och internationella arbete med att förhindra illegal export av elavfall. Nytt avtal - Producentrepresentant Under 2015 utvecklade vi en ny tjänst för de utländska producenter som omfattas av producentansvaret i Sverige men som inte har något juridiskt bolag här. Det nya producentrepresentantavtalet är i och med den reviderade förordningen en förutsättning för sådana producenter att verka på den svenska marknaden. Weee-Europe För svenska producenter som har export till andra EU-länder har vi nu utökade möjligheter tack vare vår paraplyorganisation Weee-Europe. 2015 var de ännu i sin uppstart och de har hjälpt sina första kunder med hjälp om information och registreringar i olika länder. Samtidigt har de arbetat för att kunna lansera en deklarationsportal för samtliga länder. Tjänsten förväntas bli färdig under 2016. 4
Insamlingen 2015 19 % 24 % Diverse elektronik 53 % Insamlat 2015 Diverse elektronik Vitvaror Kylskåp och frysar Batterier Lysrör Lågenergilampor Glödlampor LED-lampor Trenden om att allt fler produkter innehåller elektronik samtidigt som de blir mindre och lättare fortsätter. Vi följer utvecklingen i försäljningsstatistiken men med samma fördröjning som produkternas livslängd. Trenden tydliggörs i vår statistik över insamlingen där de totala kilona minskar något samtidigt som antalet produkter ökar. Kategorin diverse elektronik är vår största fraktion och innehåller allt från små produkter såsom klockor, eltandborstar och telefoner, till större produkter såsom TV och motionscyklar. Diagrammet nedan visar utvecklingen över insamlade produkter i antal i relation till kilon. Diverse elektronik utveckling styck mot kilo 45 40 35 30 25 20 15 10 88 86 84 82 80 78 76 74 5 72 0 70 2011 2012 2013 2014 2015 Diverse elektronik (st) Diverse elektronik (kg) 5
Insamlingen 2015 Förändring insamlat/invånare Diverse elektronik är också den fraktion där vi ser den tydligaste förändringen. Grafen nedan visar hur mycket vi samlat in per person och relationen mellan insamlade produkter i antal och kilon. Förändring insamlat/invånare Diverse elektronik (småel) 10,00 4,40 kilo 8,00 4,20 4,00 6,00 3,80 4,00 3,60 2,00 3,40 styck 0,00 3,20 2011 2012 2013 2014 2015 kilo/invånare DE styck/invånare Bättre fyllnadsgrad i lastbärare från landets återvinningscentraler Att köra med så fulla bilar som möjligt är ett internt miljömål för El-Kretsen. Vi mäter kontinuerligt fyllnadsgraden och utvärderar tillsammans med transportörerna resultatet år för år. En grundläggande aspekt i detta är också att våra lastbärare fylls så mycket som möjligt på insamlingsplatserna. Därför är det glädjande att kommunernas arbete med fyllnadsgraden visar en positiv trend. Det gör transporterna mer effektiva och sparar bränsle. +2 % i fyllnadsgrad 2015 2014 6
Återvinningen totalt 2015 Diverse elektronik 74 631 ton Material Ton Diverse elektronik 74 631 Vitvaror 34 460 Kylskåp och frysar 27 153 Batterier 3 546 Lysrör 1 309 Lågenergilampor 645 Glödlampor 413 LED-lampor 7 Totalt 142 164 Återvunnet i jämförelse Återvunnet (vikt i ton) 2013 2014 2015 Stora hushållsapparater 65 912 68 475 69 285 Små hushållsapparater 4 425 5 051 4 848 IT-, telekommunikations och kontorsutrustning 23 133 21 039 18 696 Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning) 37 988 36 502 30 762 Belysningsutrustning 7 154 7 493 7 453 Elektriska och elektroniska verktyg 2 620 2 903 2 852 Leksaker samt fritids- och sportutrustning 739 773 788 Medicinteknisk utrustning 310 346 213 Övervaknings- och kontrollutrustning 194 239 252 Batterier 3 264 3 167 3 546 Övrigt (ej producentansvarsmaterial) 1 180 1 512 3 469 Totalt 146 919 147 500 142 164 7
Diagrammen visar en genomsnittlig återvinningsmängd av respektive material, i procent. Detta baseras på 1000 kg inlämnat gods för respektive kategori. Järn 290 kg/ton Järn 400 kg/ton Diverse elektronik totalt Material kg/ton % Järn 290 29,0% Plast 230 23,0% Bildskärmsglas 160 16,0% Övriga metaller 70 7,0% Koppar 40 4,0% Aluminium 30 3,0% Silver 0,058 0,006% Guld 0,0049 0,0005% Paladium 0,0023 0,0002% Energiåtervinning 90 9,0% Icke återvinningsbara material* 90 9,0% Total 1000 100% Diverse elektronik ** Material kg/ton % Järn 400 40,0% Plast 180 18,0% Övriga metaller 100 10,0% Koppar 50 5,0% Aluminium 40 4,0% Silver 0,116 0,012% Guld 0,0099 0,001% Paladium 0,0046 0,0005% Energiåtervinning 100 10,0% Icke återvinningsbara material* 130 13,0% Total 1000 100% Bildskärmsglas 450 kg/ton TV och Monitorer Material kg/ton % Bildskärmsglas 450 45,0% Plast 330 33,0% Järn 90 9,0% Koppar 20 2,0% Aluminium 20 2,0% Energiåtervinning 70 7,0% Icke återvinningsbara material* 20 2,0% * Med icke återvinningsbara material menas främst restprodukter från återvinningsprocessen, exempelvis slagg efter förbränning. ** TV och monitorer ingår ej i denna tabell. *** Lågenergilampor, lysrör och kvicksilverlampor. **** Kategorin batterier är en sammanslagning av samtliga batterityper med olika kemiska sammansättningar. Total 1000 100% 8
Återvunnet 2015 i kategorier Glas 605 kg/ton Glas 570 kg/ton Gasurladdningslampor *** Material kg/ton % Glas 605 60,5% Aluminium 231 23,1% Lyspulver 24 2,4% Energiåtervinning 140 14,0% Total 1000 100% Icke Gasurladdningslampor Material kg/ton % Glas 570 57,0% Aluminium 380 38,0% Energiåtervinning 50 5,0% Total 1000 100% Zink 212 kg/ton Batterier **** Material kg/ton % Järn 232 23,2% Zink 212 21,2% Bly 37 3,7% Nickel 31 3,1% Kadmium 19 1,9% Litium 6 0,6% Övriga metaller 3 0,3% Kobolt 3 0,3% Aluminium 2 0,2% Energiåtervinning 112 11,2% Icke återvinningsbara material* 343 34,3% Total 1000 100% * Med icke återvinningsbara material menas främst restprodukter från återvinningsprocessen, exempelvis slagg efter förbränning. ** TV och monitorer ingår ej i denna tabell. *** Lågenergilampor, lysrör och kvicksilverlampor. **** Kategorin batterier är en sammanslagning av samtliga batterityper med olika kemiska sammansättningar. 9
Järn 690 kg/ton Järn 640 kg/ton Vitvaror Material kg/ton % Järn 690 69,0% Aluminium 40 4,0% Nickel 30 3,0% Övriga metaller 30 3,0% Koppar 5 0,5% Energiåtervinning 150 15,0% Icke återvinningsbara material* 55 5,5% Total 1000 100% Kylskåp och frysar Material kg/ton % Järn 640 64,0% Plast 90 9,0% Aluminium 30 3,0% Koppar 25 2,5% Freon 5 0,5% Glas 5 0,5% Energiåtervinning 190 19,0% Icke återvinningsbara material* 15 1,5% Total 1000 100% 10
Rätt sortering A till O Vardagselektronik innehåller material som kan bli till nya råvaror eller energi, men också giftiga ämnen som kan vara skadliga för hälsa och miljö. Det ställer höga krav på återvinningsprocessen som måste vara både miljövänlig och resurseffektiv. Olika produkter återvinns på olika sätt och delas därför in i fem olika kategorier. Svenskarna återvann nästan en halv miljon kylskåp/frysar 2015 Totalt återvanns 142 000 ton, vilket blir drygt 14 kilo per person Vilket motsvarar vikten av 400 X 2000-tåg 11
Diverse elektronik Står för över hälften av den totala vikten av de elprodukter som återvinns. Här ingår bland annat TV-apparater, mobiler, mikrovågsugnar, dammsugare, leksaker och verktyg. Många produkter i kategorin behandlas i automatiska processer, andra kräver särskild behandling. TV-apparater måste till exempel behandlas manuellt. Vissa produkter, som batterier och kondensatorer, innehåller farliga ämnen som PCB och måste demonteras. När de miljöfarliga ämnena tagits bort kan metalldelarna återvinnas. Koppar, aluminium och järn återvinns på smältverk. Kretskorten i datorer, mobiltelefoner och andra IT-produkter innehåller små mängder ädelmetaller, till exempel guld och silver, som också återvinns och används som råvara i nya produkter. Tyg, trä och plast som inte kan återvinnas förbränns på särskilda anläggningar. Värmen används till fjärrvärme och elproduktion. Rökgaserna renas och eventuella föroreningar fångas upp. Stora vitvaror Består mest av diskmaskiner, tvättmaskiner och spisar. De kan innehålla kondensatorer med miljöfarliga ämnen, exempelvis PCB. Därför plockas vissa delar bort för hand innan vitvaran tuggas sönder i en fragmenterings-anläggning som separerar metallerna. De olika metallerna återvinns för att användas i nya produkter. Vitvaror innehåller mest stål, men även aluminium och koppar. Ljuskällor Här ingår alla typer av smålampor. I lysrör och lågenergilampor finns lyspulver som innehåller kvicksilver. Det är viktigt att omhänderta kvicksilvret på ett säkert sätt. Det görs genom att driva ut kvicksilvret ur lyspulvret. Det görs endast på Nordic Recycling i Hovmantorp, dit El-Kretsen skickar alla insamlade ljuskällor. Lamporna krossas i ett slutet system och tvättas i en vätska som oxiderar och binder kvicksilvret. Lyspulver och kvicksilver frigörs ur vätskan och fångas upp i slutna behållare. Det renade glaset skickas sedan till glasåtervinning. Metall- och elektronikavfall går till specialiserade återvinningsföretag som återvinner metaller och plast. I samma process behandlas även glöd- och LED-lampor. Batteriåtervinning Det finns många slags batterier. Batteriets kemiska innehåll styr valet av återvinningsmetod. Alla batterier som samlas in från de cirka 10 000 insamlingsplatserna måste därför först sorteras. Sorteringen sker i två anläggningar, en i Karlskoga och en i Göteborg. De sorterade batterierna skickas sedan till återvinningsanläggningar där materialen och ämnena i dem återvinns, till exempel bly, nickel och kobolt. Även inbyggda batterier som demonteras ur olika elprodukter återvinns vid dessa anläggningar. Materialet i de flesta batterier återvinns genom nedsmältning och destillation. Kylskåp och frysar Gamla kylskåp och frysar innehåller freoner som bidrar till växthuseffekten och förstör ozonlagret. Freonerna tas omhand i två steg. I steg ett punkteras kylkretsen och köldmediet sugs ut med vakuum. Därefter demonteras kompressorn och systemet töms på olja. I det andra steget tuggas produkterna i en sluten process för att tillvarata freonerna i isolering. När freonerna och oljan är borta separeras metaller och plaster för återvinning till nya produkter. Freonerna förstörs vid väldigt hög temperatur eller omvandlas till saltvatten. 12
Upptagningsområden 2015 Återvinningen är uppdelad i fem olika kategorier, fraktioner. Kartorna nedan visar var den insamlade elektroniken inom varje fraktion omhändertas och av vilken samarbetspartner. Diverse elektronik Kuusakoski: Skellefteå Bodens kommun Kuusakoski: Timrå Örnsköldsviks kommun Stena Technoworld: Västerås Lindberg & Son: Forsbacka Stena Technoworld: Vänersborg Uppsala kommun SRS*: Katrineholm Kuusakoski: Spånga Kuusakoski: Vetlanda Jönköpings kommun Stena Technoworld: Halmstad KS Recycling: Malmö Stora vitvaror Kuusakoski: Skellefteå Kuusakoski: Gävle Ragn-Sells: Västerås Stena Technoworld: Huddinge Lantz: Norrköping Kuusakoski: Stenkullen Skrotfrag: Oskarshamn Kuusakoski: Karlshamn Sorterarna: Kristianstad Stena Technoworld: Malmö * Sims Recycling Solutions 13
Kyl och frys Stena Technoworld: Örnsköldsvik Revac: Hova SFÅ: Lövsta Skrotfrag: Järna Stena Technoworld: Halmstad Batterier ISO Logistics: Karlskoga Renova: Göteborg Ljuskällor Samtliga insamlade ljuskällor återvinns av Nordic Recycling: Hovmantorp. 14
Ägare Belysningsbranschen Brandvarnargruppen Branschorganisationen Svensk Elektronik CANT Centrala Antennföreningen EHL Elektriska Hushållsapparat Leverantörer ElektronikBranschen E.L. Elmateriel Leverantörernas förening Föreningen Hemljus IT & Telekomföretagen KEPA Branschföreningen för Kontorsartiklar, Emballage, Pappersprodukter & Angränsande produktområden KTF Organisation AB LEH Leverantörsföreningen för Elektriska Handverktyg Lek & Babybranschen Leverantörsföreningen för Primärbatterier LLB Branschföreningen Ljud, Ljus & Bild för professionellt bruk SDH Svensk Dagligvaruhandel SLF Sjukvårdens Leverantörsförening Kunder Totalt antal kunder 1711 st Kunder produkt 1610 st Anslutningsavtal för produkter, WEEE-direktivet. Kunder batteri 962 st Anslutningsavtal för batterier, batteridirektivet. Finansiell garanti 944 st Avtal för finansiell garanti, kopplat till WEEE-direktivet. Rapporteringsavtal produkt 1376 st Rapporteringsavtal batteri 843 st Rapporteringsavtal för att El-Kretsen ska göra den årliga rapporteringen till Naturvårdsverket. Styrelse Ordförande: Bo Thunberg Styrelseledamöter: Mats Holme, v.ordf. Klas Elm Matts Spångberg Karin Brynell Thomas Hedin Anders Appelqvist Styrelsesuppleanter: Per Baummann Lennart Uhlmann Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stiftelsen Branschorganisationernas Kansli 15
El-Kretsen AB Box 1357 Klara Norra Kyrkogata 31 111 83 Stockholm www.el-kretsen.se