Cesiumplan 2005-2011 Plan för provtagning av livsmedel från naturen och lokalaa referensmät- ningar av gammastrålning. Antagenn 2005-05-25 1
Innehållsförteckning INLEDNING Fel! Bokmärket är inte definierat. BAKGRUND 3 SYFTE 4 CESIUM 4 HÄLSOEFFEKTER 4 Allmänt 4 Gävle 4 CESIUM I LIVSMEDEL 5 Gränsvärden 5 Halterna i Sverige 5 Halterna i Gävle 5 MÄTPROGRAM 6 Livsmedel 6 Omfattning 6 Provslag 6 Frekvens 5 Specialmätningar 5 Mättider 6 Mätområden 7 Lokala referensmätningar 8 KARTA ÖVER SJÖAR OCH OMRÅDEN 8 EKONOMI 10 Personal 10 Analyskostnader 10 RAPPORTERING 10 Mätsäsongsrapporter 10 Övrigt (Internet m.m. ) 9 SAMMANFATTNING 10 REFERENSER 10 Ett av Byggnads- och miljönämndens ansvarsområden är att bedöma olika miljöfaktorers betydelse på folkhälsan. Som en del av detta arbete låter Bygg & Miljö analysera livsmedels- 2
prover från skogsprodukter för att undersöka halten radioaktivt cesium vart tredje år. Resultaten av dessa mätningar ligger bl.a. till grund för en bedömning av påverkan på folkhälsan. Detta program definierar varför vi mäter samt drar upp riktlinjerna för vad som ska mätas, var det ska mätas och när det ska mätas. Programmet ska vara vägledande vid planeringen av Bygg & Miljös arbete BAKGRUND Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick Gävle kommun ta emot nedfall av radioaktiva ämnen. Sedan dess har livsmedel från skogen och sjöarna haft förhöjda halter av Cs-137. Av utsläppet från Tjernobyl uppskattas 5 % ha fallit ner i Sverige. Cs-137 är den enda radionuklid som idag har en kvarstående effekt i Sverige. Nedfallet i Sverige av de radioaktiva ämnena strontium och plutonium var mycket litet. 1 Många boende i kommunen är oroliga för de förhöjda halterna och vänder sig till Bygg & Miljö för att få svar på vilka halter som livsmedel från naturen har. Bygg & Miljö har tagit ca 19 600 prover från bl.a. vilt, svamp och bär. Resultaten har använts till att informera allmänheten och bevaka förändringen av halterna. Halveringstiden för Cs-137 är 30 år och vi kan därför räkna med att vi kommer att ha förhöjda halter under lång tid framöver. Bygg & Miljö kommer därför att ha ett ansvar att bevaka förändringen och kunna meddela allmänheten tillståndet under de kommande åren. 3
Syfte Syftet med Cesiumplanen är: Att skaffa underlag för att medverka i bedömningar av radioaktivt cesiums påverkan på folkhälsan. Att genomföra analyser av livsmedel från områden som människor i stor utsträckning använder för friluftsändamål. Att kunna göra bedömningar av de långsiktiga förändringarna av halterna radioaktivt cesium. Att erhållna resultat skall kunna presenteras på ett användbart och lättförståeligt sätt. CESIUM Kemisk beteckning Cs, är ett metalliskt grundämne. Vid klyvning av uran och plutonium bildas flera radioaktiva isotoper, de viktigaste är cesium-134 och cesium-137. Halveringstiden för cesium-134 är 2 år och för cesium-137 30 år. 2 Cesium har ungefär samma egenskaper som kalium och har därför samma spridningsvägar. De viktigaste vägarna som radioaktivt cesium når människan är via kött och mjölk. Människan tar upp praktiskt taget allt radioaktivt cesium som finns i livsmedlen. Det sprids i hela kroppen och samlas bl.a. i musklerna. Cesium har en ganska kort biologisk halveringstid; ca 3 månader i människan. Kroppens cesiumhalt kommer därför att bero på födans cesiumhalt under de närmast föregående månaderna. Cesium-134 och cesium-137 avger beta- och gammastrålning. HÄLSOEFFEKTER Allmänt SSI beräknar att tillskottet av radioaktiv strålning från Tjernobylolyckan kommer att ge upphov till ca 300 fall av cancer med dödlig utgång under 50 år efter olyckan. Som jämförelse kan nämnas att ca 20 000 människor i Sverige årligen dör av cancer. Av dessa är knappt 2 000 orsakade av joniserande strålning (framförallt till följd av naturlig bakgrundsstrålning, radon i bostäder och röntgenundersökningar inom sjukvården). 1 Samhällsmedicin Gävleborg har tillsammans med 6 andra forskningsinstitutioner undersökt om det har skett någon ökning av cancerfall inom de områden som drabbades mest av nedfallet. De har konstaterat att så inte är fallet. Den form av cancer som ökat var hjärntumörer men det gick inte att fastställa att det har något samband med olyckan. Ökningen av hjärntumörer skedde även på områden med såväl hög som låg markbeläggning. 3 Gävle Inga hälsoeffekter har märkts i Gävle till följd av olyckan. SSI redovisar att s.k. helkroppssmätning av lantbrukare och deras familjer i Gävleområdet visar att de har halter på omkring 10-20 Bq/kg. Den högre siffran avser hushåll med självhushållning i stor grad. Som jämförelse anger SSI medelvärdet för Sverige till ca 2 Bq/kg. 1, En grupp forskare vid Linköpings universitet har gjort en sammanställning av cancerfall i Gävle kommun. De kunde visa en ökad förekomst av cancer inom de delar av kommunen som hade det största nedfallet. Den ökning av leukemi som uppträtt i Vit ryssland och Ukraina 4
efter Tjernobylolyckan har inte kunnat uppmärksammas i Linköpingsundersökningen. Andra forskare har lämnat stark kritik mot den metod som Linköpingsforskarna använt i sin undersökning. Gävle kommun kan genom att genomföra långa mätserier bidra till att ge en bild av utvecklingen. Mätserierna kan komma att användas som underlag för framtida undersökningar och därmed ge en bättre kunskap om hur nedfallet kan påverka boende i kommunen. CESIUM I LIVSMEDEL Gränsvärden Gränsvärdet för livsmedel som säljs i handeln har fastställt av Livsmedelsverket. Gränsvärdet är 300 Bq/kg utom för vilt, ren, insjöfisk, svamp och skogsbär där gränsvärdet är 1 500 Bq/kg. 1 Livsmedelsverket har bedömt att det totala årliga intaget inte bör överstiga 75 000 Bq. I praktiken är det svårt för ett normalt hushåll att äta så mycket livsmedel att denna gräns överskrids. 4 Halterna i Sverige SSI har tillsammans med Livsmedelsverket gjort s.k. matkorgsundersökningar där man undersöker ett stort antal olika livsmedel som köps i handeln. Dessa visade att det genomsnittliga intaget kunde uppskattas till 270 ± 50 Bq för 1994. De senaste åren har inga matkorgsundersökningar genomförts. Helkroppsmätningar visade att svensken i genomsnitt hade en halt på 2,0 Bq/kg. 1 Halterna i Gävle Tydliga spår av påverkan syns i flertalet av de prov som analyseras. Utmärkande är att halterna varierar stort mellan prover inom samma område. Av alla gäddprover som togs 2002 varierade halterna från < 50 Bq/kg till 3130 Bq/kg. I en av de 10 undersökta sjöarna översteg medianvärdet 1 500 Bq/kg. Även svamp visar minskande värden. Bilaga 1 visar en sammanställning av provresultat. 5
MÄTPROGRAM Livsmedel Omfattning Bygg & Miljös analyser omfattar de livsmedel som allmänheten har tillgång till i naturen. Ansvaret för analyser av jaktvilt ligger på jakträttsinnehavarna själva. Provslag Dessa provslag skall analyseras: Blåbär Lingon Trattkantarell Gul kantarell Gädda Inom varje provområde tas 5 olika prover. Gäddorna som provtas är s.k. samlingsprover enkilosgäddor för att få jämförbara prover. Med dessa som underlag räknas medianvärden fram som ger en bild av den genomsnittliga halten inom området. Områdenas mittpunkt anges i x och y koordinater. Prov av svamp torkas till lika torrhalt före en andra analys. Svampprover analyseras alltså två gånger för att reducera skillnaden i vatteninnehåll och få mer rättvisande provsvar. Någon torkning av bär är inte aktuell då bären inte varierar lika mycket i vattenhalt som svamp. Utöver detta görs analyser av diverse livsmedel, t.ex. trädgårdsprodukter, honung, hjortron m.m. Frekvens Analyser skall göras vart tredje år med 2005 som startår dvs. 2005, 2008 och 2011. Specialmätningar Utöver den långsiktiga mätserien finns ett behov av kompletterande mätningar. Dessa provmätningar görs för att få en vidare bild av cesiumläget och omfattningen avgörs från mätsäsong till mätsäsong. Syftet med dessa prover är inte att ge svar på enstaka stickprov som allmänheten lämnar. Exempel på kompletterande specialmätningar: Kustnära fiske Många insjöfiskar finns även i kustnära vikar i havet och det finns ett behov av att få en bild av halterna i dessa. Ekologisk odling Med alltmer lokalt ekologiskt odlade livsmedel i butikerna uppkommer frågan vilka halter Cs-137 dessa har. Även honung är av intresse. Mättider Mätsäsongen infaller sommar och höst, i takt med att bär och svamp mognar. 6
Mätområden De provområden och provsjöar som är aktuella är utvalda med tanke på; tidigare provtagningar, närheten till boende och markbeläggning. Den geografiska täckningen är en kombination av både hur mycket nedfall området fick och hur tillgängligt området är för friluftsliv. Som bakgrundsområde kan Viksjölandet betraktas då det har en låg markbeläggning. 6 sjöar är utvalda för provtagning av gädda Gammelvallssjön Hamrångefjärden Hillesjön Lundbosjön Trösken Vittersjön 6 provområden är utvalda: Viksjölandet Oslättfors Eskön Norrlandet Hemlingby Hedesunda Kartan på sid 8 visar områden och sjöarna. PROV- SLAG ANTAL PROV- ANTAL PROV PER TOTAL OMRÅ- OMRÅDE DEN Gädda 6 5 30 Lingon 6 5 30 Blåbär 6 5 30 Gul kantarell Trattkantarell 6 5 30 6 5 30 Övrigt 10 Summa: 160 Tabell A: Omfattningen av provantal för provtagningsprogrammet 7
LOKALA REFERENSMÄTNINGAR Bakgrund 1988 startades lokala referensmätningar. SSI lät tillsammans med kommuner och länsstyrelser välja ut ett antal provytor i varje län. Dessa valdes med geografisk spridning inom länet. Varje kommun fick ett mätinstrument som skall användas vid mätningarna. 5 Referensmätningarna syftar till: Att registrera bakgrundsvärden för ett antal väldefinierade punkter jämt fördelade över landet. Att fortlöpande kontrollera mätinstrumentens funktion. Att fortlöpande öva den personal som skall utföra mätningar i samband med en eventuell kärnenergiolycka. Frekvens Var 7:e månad mäts strålningen. Mätområden 4 provområden är utvalda: Hedesunda Bergby Ytterharnäs Esplanaden, Gävle Resultat av lokala referensmätningar Från att ha varit kraftigt förhöjda till följd av nedfallet har nu halterna planat ut och är ungefär 1 till 2 ggr högre än Sverige som genomsnitt. Se Bilaga 2. 8
Viksjölandet Vittersjön Hamrångefjärden Oslättfors Lundbosjön Eskön Hillesjön Norrlandet Hemlingby Trösken Gammelvallsjön Hedesunda Figur 1: Karta över de områden och sjöar som Bygg & Miljö tar prover från. 9
EKONOMI Personal Bygg & Miljö får hjälp av ackrediterat laboratorium med att samla in och analysera proverna. Sammanställning och utvärdering av resultaten görs av personal på Bygg & Miljö. Analyskostnader I tabell a visar hur mycket prover som skall tas. Kostnaden är c. 90 000 kr för en provomgång dvs. ca 300 000 kr fram till 2011. RAPPORTERING Mätsäsongsrapporter Efter varje avslutad mätsäsong sammanställs en rapport där mätresultaten presenterar på ett lättförståeligt sätt. Målgruppen för rapporten ska främst vara allmänhet, förtroendevalda och massmedia. Efter 3 provomgångar görs en samlad bedömning av mätresultaten för att fastställa förändringar över tiden. Övrigt (Internet m.m. ) På Gävle kommuns Internetsidor kommer information att finnas som tidigare 10
SAMMANFATTNING Bygg & Miljö kommer att mäta Cs-137 i 6 områden och 6 sjöar. Provslagen omfattar lingon, blåbär, trattkantarell, gula kantarell och gädda. Utöver detta tas prover på övriga livsmedel. Sammanlagt tas ca 160 prover vart tredje år. Informationen från Bygg & Miljö till allmänheten kommer att ske. På kommunens Internetsidor kommer sammanfattningar av resultaten att finnas. Genomförandet av Gävle kommuns provtagningsprogram för Cs-137 kommer att ge Bygg & Miljö fortsatta goda möjligheter att kunna ge kommuninvånarna svar på vilka halter av Cs-137 som finns i livsmedel från naturen. Programmet kommer även att ge en god bild över de långsiktiga förändringarna. REFERENSER 1 Moberg, L. och Persson, B.Å. : Tio år efter kärnkraftolyckan i Tjernobyl SSI 96:01 Moberg, L Kärnkraftolyckan i Tjernobyl. En sammanställning femton år efter olyckan. SSI 2001:07 2 SSI Strålning Olyckor Samhälle, Malmö 1988 3 Jakobsson, S. et al Pressmeddelande 960404. 4 SLV FS 1988:11 Statens livsmedelsverks kungörelse om ändring i kungörelsen (SLV FS 1987:4) med föreskrifter om åtgärder för att begränsa intaget av radioaktiva ämnen genom livsmedel 5 SSI Rapport 89-09 Lokala referensmätningar av gammastrålning, Solna 1989 FYSISK PLANERING Bygg & Miljö Gävle, 801 84 Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tfn 026-17 80 00 (vx), 026-179622 (dir) www.gavle.se