BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 12 / 2011 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Klimatmötet i Durban: En framgång att processen lever Klimatförhandlingarna i Durban avslutades på övertid söndag morgon 11 december, mer än ett dygn efter deadline. Förhandlarna från de nära 200 deltagande länderna var nöjda med att man kunnat undvika en kollaps i förhandlingarna, och att processen lever vidare. Så här sa Sveriges klimatminister Lena Ek, som deltog mycket aktivt i förhandlingsarbetet: Mycket arbete återstår, med det sätter igång redan under 2012 för att vi förhoppningsvis ska kunna anta ett rättsligt instrument senast 2015. Detta nåddes genom en aktiv allians mellan EU, de minst utvecklade länderna och önationerna. Det här var man överens om Det här är de viktigaste pusselbitarna i den överenskommelse som träffades - Durbanplattformen: Det blir en andra åtagandeperiod inom Kyotoprotokollet efter 2012, då den första åtagandeperioden går ut. Inom Kyoto finns ett stort antal av industriländerna, t ex EU, men USA står utanför och några dagar efter Durban meddelade också Kanada att man hoppar av Kyoto. Inom Kyoto finns bara omkring 15 procent av de globala utsläppen. Exakt vilka åtaganden som ska göras för nästa Kyotoperiod ska fastställas vid nästa klimatmöte, som ska hållas i Qatar i slutet av nästa år. Då ska man också bestämma om åtagandena ska gälla till 2017 eller till 2020. Parallellt med Kyoto-spåret har man enats om att arbeta fram en överenskommelse som ska omfatta alla parter inom klimatkonventionen, dvs i praktiken alla FN:s medlemsstater. Man talar om en färdplan mot en ny rättslig överenskommelse, på engelska Ad Hoc Working Group on the Durban Platform. Man skriver att denna överenskommelse kan vara ett nytt protokoll under konventionen, ett annat rättsligt instrument, eller ett utfall med rättslig verkan. Här kan man konstatera att parterna undvikit att skriva att det ska vara ett rättsligt bindande avtal, något som är svårt både för USA och för länder som Indien och Kina. FORTS 4 Energianvändningen i bostäder och lokaler Energimyndigheten har under hösten redovisat energianvändningen i bostäder och lokaler 2010. Totalt förbrukades 84,9 TWh energi för uppvärmning och varmvatten 2010, vilket var en ökning med 5,8 TWh jämfört med 2009 och med nästan 10 TWh sedan 2008. SID 3. Tilldelning av utsläppsrätter 2013-2020 Naturvårdsverket publicerade 12 december på sin hemsida förslag avseende preliminär tilldelning av utsläppsrätter 2013 2020. Vi återger detta i sin helhet, eftersom ett stort antal värme- och kraftvärmeverk berörs av de nya reglerna. SID 5. Innehållsförteckning Klimatmötet i Durban: En framgång att processen lever 1 IEA:s analyschef Fatih Birol i Stockholm 2 Forskning bekräftar det är förbränningen som dominerar 3 Energianvändningen i bostäder och lokaler 2010 3 Vattenfall stoppar sitt CCS-projekt i Jänschwalde 4 Utsläppsrätter för flyget 5 Tilldelning av utsläppsrätter 2013-2020 5 Hushållen slänger mest matavfall 6 Danmark konkretiserar sina energiplaner 7 Marknaderna 7 Fortsatt låg förbrukning och rekord för vindkraften 7 Priserna kvar kring 110 dollar/fat 7 Pressmeddelande 8 Avtal om samarbete mellan Svebio och Ryska Energimyndigheten 8 Bioenergi i pressen 9 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, 111 23 Stockholm Tel 08-441 70 80, Fax 08-441 70 89, info@svebio.se, www.svebio.se Manusstopp för detta nummer: 2011-12-16

FORTS FRÅN SID 1. Tidplanen är att arbetsgruppen ska avsluta sitt arbete senast 2015 så att ett nytt avtal kan träda i kraft 2020. I Durban togs också en rad beslut som innebär uppföljningar av beslut som togs för ett år sedan i Cancún. Man beslutade slutgiltigt om den gröna fond som ska finansiera projekt som syftar till utsläppsminskningar och anpassningar till ett förändrat klimat. Nu kan man börja bygga upp en administration och anslå pengar, men det dröjer säkert lång tid innan man kan börja se resultat i form av konkreta projekt. Man fastlade målet att mobilisera 100 miljarder dollar per år från 2020 för klimatrelaterade åtgärder. Den här punkten och den gröna fonden är särkilt viktiga för u-länderna. De innebär stöd för att utveckla förnybar energi och vidta anpassningsåtgärder när klimatet förändras. En särskild kommitté för anpassningsfrågor ska också tillsättas. Beslut togs också om konkretisering av REDD+, dvs åtgärder för att motverka avskogning och genomföra beskogningsåtgärder. Men liksom beslut om flexibla mekanismer hänger detta lite i luften om man inte samtidigt antar beslut om utsläppsmål. När det gäller regelverket kring CDM (Clean Development Mechanisms) beslutades att koldioxidlagring ska kunna kvalificera. Svebios kommentar till Durban Svebio kommentar: Det finns en utbredd besvikelse över att de internationella klimatförhandlingarna inte når konkreta resultat. Köpenhamn, Cancún och Durban har inte gett några nya bindande förpliktelser om att minska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt förstärks den vetenskapligt grundade bilden av klimatförändringen. IEA varnar för att dörren håller på att stängas för att klara 2-gradersmålet. I Köpenhamn presenterade en lång rad länder ensidiga löften om minskade utsläpp i Copenhagen Accord, och i Cancún enades man om att arbeta för ett 2-gradersmål. Var då Durban ett nytt misslyckande? Nej, vi håller med miljöminister Lena Ek om att Durban trots allt måste ses som ett steg framåt. Detta av följande skäl: Alla länder finns fortfarande med i processen. I arbetet med att ta fram den nya färdplanen finns både de gamla industriländerna och de nya snabbväxande ekonomierna med. Länder som Kina, Indien och Brasilien står för en växande del av utsläppen och måste finnas med i framtida klimatuppgörelser. En begränsad uppgörelse är bättre än ingen uppgörelse. Om förhandlingarna hade kollapsat i Durban hade det äventyrat de framsteg som trots allt gjorts. Det hade kunnat leda till krav inom EU på att ompröva de åtaganden som gjorts inom 20-20-20-strategin. Det hade också tagit många år att få tillbaka parterna till förhandlingsbordet. Det behöver inte vara negativt om man rör sig bort från juridiskt bindande avtal till andra former av överenskommelser. Man måste utgå från realiteter, t ex att den amerikanska kongressen har mycket svårt att acceptera internationella överenskommelser som innebär att USA ger upp självbestämmande. Detsamma gäller säkert Kina. Mindre länder har lättare att acceptera att underordna sig gemensamma globala beslut. För de närmaste åren får vi hålla uppsikt på följande: Det amerikanska presidentvalet om ett år, som kan leda till att en klimatkrisförnekare från republikanerna med starkt stöd från kol-, gasoch oljelobbyn hamnar i Vita Huset. Det kan låsa hela klimatprocessen fram till 2020 (två mandatperioder). IPCC:s nästa stora klimatrapport, som ska komma 2014. Den kan innebära en förstärkt bekräftelse av klimatförändringarnas allvar och att den vetenskapliga enigheten är bred. Om IPCC är mycket entydiga och tydliga i sina besked blir det svårt för politikerna att låta bli att agera. Verkligheten tränger på, men tiden rinner också ut. Fel fokus. I Cancún och Durban har stor del av diskussionen handlat om skogarna. Avskogningen framställs som ett lika stort problem som koldioxidutsläppen, och särskilt miljörörelsen ägnar en mycket stor del av sin uppmärksamhet åt avskogningsfrågan. Samtidigt visar allt fler forskningsrapporter att förändrad markanvändning, dvs avskogning, bara står för en tiondel av den mänskliga klimatpåverkan. Koldioxidutsläppen är helt dominerande. Sverige har under de senaste åren lagt mycket krut på svart kol, främst sot från småskalig vedeldning i u-länder. Bägge dessa frågor är viktiga, men de tar samtidigt bort fokus från den stora frågan - koldioxidutsläppen från fossila bränslen. En sista kommentar: Media har denna gång visat förstrött intresse åt världens största miljöfråga. Dagens Nyheters kommentar efter Durban vara att Sverige inte ska gå före med åtgärder och att det inte lönar sig att göra mer på hemmaplan. Dagens Industri skrev en ledare där man varken nämnde energieffektivisering eller förnybar energi. Och Svenska Dagbladets ledarsida tyckte inte att frågan var värd ens en enda rad! IEA:s analyschef Fatih Birol i Stockholm Vi refererade IEA:s rapport World Energy Outlook i förra numret av Bioenergi-Nytt. Den 9 december besökte Fatih Birol Stockholm och gav sin bild av utvecklingen vid ett välbesökt seminarium på Näringsdepartementet. Här är några av hans budskap: Den ekonomiska krisen har dragit bort uppmärksamheten från energifrågan och kan leda till att mindre resurser avsätts för energiomställningen. Efter Fukushima ifrågasätts kärnkraften i många regioner, medan andra länder går vidare som om inget hänt, t ex Kina, Sydkorea och Indien. Utsläppen av koldioxid var rekordhöga 2010 och energieffektiviseringen utvecklades sämre än tidigare för andra året i rad. Detta trots fortsatt höga oljepriser. Hälften av den ökade energianvändningen fram till 2035 kommer att ske i Kina och Indien. Nästan hela resten av ökningen sker i andra utvecklingsländer utanför OECD. Inom OECD, dvs de etablerade industriländerna, sker nästan ingen ökning av energianvändningen. Förnybara energikällor och naturgas är de två energikällor som växer mest, relativt och i absoluta tal, de närmaste 25 åren. Kina kommer 2035 att vara världens särklassigt största importör av olja. USA:s oljeimport kommer att minska och bli klart mindre än EU:s import. Förklaringen heter utvinning av okonventionell olja och gas ur skiffer i USA. Det här kommer att få geopolitisk betydelse. Utvinning av skiffergas förändrar villkoren på gasmarknaden. USA, Kina, Kanada och Indien är länder som kommer att utvinna mycket okonventionell gas. FORTS 4 2

FORTS FRÅN SID 2. Kol stod för nästan hälften av energitillväxten 2000 2010. En stor del var kol för elproduktion i Kina, med stora koldioxidutsläpp som följd. Om de förnybara energikällorna ska växa så snabbt som krävs behöver stödet till förnybar energi öka från dagens 66 miljarder dollar till 250 miljarder dollar 2035. De stora koldioxidutsläppen i Kina gör att Kina 2035 har passerat EU vad gäller samlad historisk klimatpåverkan (räknat på totala utsläpp sedan 1900). 2-gradersdörren håller på att stängas Världens utsläpp av koldioxid följer nära kurvan för 6 graders temperaturökning. De senaste årens snabba ökning av utsläpp förstärker den bilden. För att klara målet på max 2 graders global temperaturökning måste kurvan böja av mycket snart. Men 2-gradersdörren håller på att stängas (Birols eget uttryck). All den infrastruktur som redan är på plats innebär att vi nästan fyller kvoten. Redan 2017 är all infrastruktur som byggts tillräcklig för att ge utsläpp som ger 2 graders temperaturökning. Det betyder att alla tillkommande investeringar efter 2017 måste vara klimatneutrala (noll-utsläpp) för att klara målet. Birol gav också en del kommentarer kring energi och fattigdom. Det finns fortfarande 1,3 miljarder människor utan tillgång till el. Av dessa finns 585 miljoner i Afrika. Att avskaffa energifattigdomen är ingen oöverkomlig sak det handlar mer om prioritering än om total kostnad. Inte heller behöver det leda till stora ökade utsläpp av klimatgaser. De globala subventionerna till fossila bränslen på drygt 400 miljarder dollar brukar motiveras med att höga energipriser drabbar de fattiga. Men IEA har undersökt saken och funnit att bara 8 procent av fossilbränslesubventionerna kom de fattiga till del. I första hand stöttar regeringarna den medel- och överklass som har råd att köra bil. Svebio kommentar: 2-gradersdörren håller på att stängas, säger Birol. Det är ett otäckt budskap, särskilt mot bakgrund av hur långsamt klimatförhandlingarna går framåt. När ett nytt globalt klimatavtal ska implementeras 2020 är det enligt IEA:s tolkning redan för sent att klara 2-gradersmålet. Det innebär att en rad länder måste ställa in sig på katastrofala klimateffekter. Bioenergin kan som enda energikälla erbjuda lättnader även i den befintliga infrastukturen som finns på plats 2017. Kraftverk, pannor, brännare och motorer kan ställas om till biobränslen transport- och distributionsapparaten kan utnyttjas. Forskning bekräftar det är förbränningen som dominerar Den bild av starkt ökande utsläpp under 2010 som IEAs Fatih Birol beskev (se sid. 2) bekräftas i en vetenskaplig artikel i Nature Climate Change publicerad 4 december. Författarna, med Glen C Peters vid Cicero (Center for International Climate and Environmental Research in Oslo) i spetsen, skriver att de globala koldioxidutsläppen ökade med 5,9 procent mellan 2009 och 2010 eller med 510 miljoner ton kol till 9,1 miljarder ton kol. Det här är den största årliga ökning som någonsin noterats. Mellan 2008 och 2009 minskade de globala utsläppen av koldioxid med 1,4 procent på grund av den globala finanskrisen, men ökningen förra året tog igen hela den minskningen, och världen är tillbaka på den tidigare snabba ökningstakten. Ökningen av utsläppen 2010 var särskilt stor i Kina med 10,4 procent (212 miljoner ton kol, eller 40 procent av den globala utsläppsökningen), i Indien med 9,4 procent, i USA med 4,1 procent, i Ryssland med 5,8 procent och i EU med 2,2 procent. Utvecklingsländerna (inkl Kina och Indien) har nu större andel av de globala utsläppen än de gamla industriländerna. Det gäller både om man räknar produktion och konsumtion. Visserligen producerar utvecklingsländerna mycket för konsumtion i i-länderna, men även om man kompen- serar för detta och räknar utifrån de olika ländernas konsumtion släpper utvecklingsländerna idag ut mer koldioxid i atmosfären. En artikel i samma tidskrift från tidigare i år bekräftar den bild vi tidigare redovisat i Bioenerginytt (nr 11, 2010): förändrad markanvändning får allt mindre betydelse för klimatpåverkan, medan koldioxidutsläppen får allt större betydelse. Artikeln har skrivits av den australiensiske forskaren Michael R. Raupach. Också han noterar att utsläppen av fossil koldioxid från industri, kraftverk, trafik och cementtillverkning konstant ökar och 2009 låg över 8 miljarder ton kol (nu 9,1 miljarder ton). Förändrad markanvändning (läs avskogning ) har sjunkit under senare år från ett maximum kring 1990 och ligger nu strax under 1 miljard ton kol, dvs nio tiondelar av de mänskligt orsakade kolutsläppen kommer från förbränning av fossila bränslen, medan en tiondel kommer från avskogning. Nettoupptaget på land (främst i skogar) låg 2009 på cirka 3,5 miljarder ton. Även upptaget i skogarna ökar trendmässigt. Från 1980 till idag har utvecklingen entydigt varit att världens skogar tar upp allt mer koldioxid och tydligt motverkar de allt större utsläppen från fossila bränslen. Energianvändningen i bostäder och lokaler 2010 Energimyndigheten har under hösten redovisat energianvändningen i bostäder och lokaler 2010. Totalt förbrukades 84,9 TWh energi för uppvärmning och varmvatten 2010, vilket var en ökning med 5,8 TWh jämfört med 2009 och med nästan 10 TWh sedan 2008. Förbrukningen var hög 2009 och 2010 på grund av de kalla vintrarna. Trenden 2003 2008 var annars en stadigt sjunkande energiförbrukning i bostäder och lokaler, från 90 TWh 2003 till 75 TWh 2008. Trots ökningen totalt minskade förbrukningen av olja för uppvärmning ytterligare under 2010, till endast 2,5 TWh, varav 1,3 FORTS 4 3

FORTS FRÅN SID 3. TWh i småhus, 0,4 TWh i flerbostadshus och 0,9 TWh i lokaler (obs! I statistiken ingår inte industrins lokaler). Fjärrvärmeanvändningen ökade kraftigt från 43,4 TWh till 49,2 TWh. Ökningen ägde rum i alla kategorier. I småhusen ökade fjärrvärmen från 5,2 TWh till 5,8 TWh. Elvärmen ökade från 18,0 TWh till 19,4 TWh. Här ingår även el till värmepumpar. Direktanvändningen biobränslen (ved, flis, spån och pellets) var 13,0 TWh, en minskning från 13,9 TWh 2009, men en ökning från 12,1 TWh 2008. Värmepumparna ökade kraftigt Det fanns totalt 841 000 värmepumpar 2010, varav hela 805 000 i småhus. Av dessa var 366 000 berg-, sjö- eller jordvärmepumpar. Av en annan tabell, i småhusstatistiken, kan man räkna ut att det fanns 340 000 sådana värmepumpar i småhusen (berg-, sjö- och jordvärme), och att dessa ökat från 292 000 år 2009 och 246 000 år 2008. 164 000 av dessa hus hade enbart värmepump. I rapporten redovisas leveransstatistik för fjärrvärme och olja. Denna visar att det levererats 4,1 TWh olja till lokaler, men användningsstatistiken visar att det bara förbrukades 0,9 TWh. Förklaringen är att i leveransstatistiken ingår sannolikt även industrins lokaler. Det skulle betyda att det finns en marknad för konvertering av oljepannor i industrin på drygt 3 TWh. Minskad tillförd energi med 23,5 procent på tio år 2010 var det kallaste året sedan 1985. Antalet graddagar i procent av normalår var 111,6, jämfört med 91,9 året innan (2009) och 84,2 för 2008. Om man temperaturkorrigerar energianvändningen i bostäder och lokaler var energiförbrukningen 2010 den lägsta under de senaste 25 åren. Den temperaturkorrigerade förbrukningen av värme och varmvatten har varit mycket stor på 2000-talet, med en nedgång från 102 TWh 2000 till 78 TWh 2010. Nedgången är 23,5 procent på dessa tio år. Nedgången beror på effektivare energianvändning, men kan också förklaras med att frivärmen till värmepumpar inte räknas med i statistiken. Det betyder att husen behöver mer värme än vad som framgår av statistiken. Dessutom har användningen av hushållsel ökat under åren. Från 70-talet till idag har t ex den genomsnittliga användningen av hushållsel (drift av belysning och apparater) ökat med 70 procent i småhusen. En del av denna hushållsel värmer också upp husen åtminstone under uppvärmningssäsongen. Vattenfall stoppar sitt CCS-projekt i Jänschwalde Vattenfall överger sitt projekt för koldioxidlagring i Jänschwalde i östra Tyskland. Det meddelade bolaget i ett pressmeddelande 5 december: Vi citerar ur pressmeddelandet: Vattenfall överger sina planer på ett CCS-demonstrationsprojekt i Jänschwalde på grund av dödläget i utformningen av den tyska CCS-lagen. Därmed uteblir den planerade investeringen på 1,5 miljarder euro. Det EU-stödda projektet skulle ha varit i drift 2015-16, och skulle ha visat hur CCS (Carbon Capture and Storage, koldioxidavsklijning och lagring) fungerar i stor skala, för första gången. Vi måste tyvärr acceptera att det för närvarande finns en otillräcklig vilja inom den tyska rikspolitiken för att genomföra EUdirektivet så att ett demonstrationsprojekt inom CCS i Tyskland skulle kunna vara möjligt. Det är ett hårt bakslag för forskningen, klimatet och den tyska ekonomin, säger Tuomo Hatakka, chef för Business Division Production och Vattenfalls landschef för Tyskland. Efter det att CCS-lagförslaget fick avslag av förbundsrådet den 23 september 2011 bildades en medlingskommitté som dock ajournerades två gånger i november utan resultat. Vattenfall har länge betonat att en tydlig rättslig ram behövs och att det befintliga förslaget på en CCS-lag, utan en väsentlig förbättring, är otillräcklig för att miljardinvesteringar i vidareutvecklingen av tekniken ska kunna genomföras. Vattenfall fortsätter dock med utvecklingen av CCS. Till exempel är företaget partner i Storbritanniens största CCS-pilotanläggning vid Ferrybridge kraftstation i West Yorkshire, som invigdes den 30 november. Vattenfall kommer också att fortsätta provdriften av sin CCS-pilotanläggning i Schwarze Pumpe, Tyskland, samt arbeta för utvecklingen av en europeisk infrastruktur för lagring av koldioxid. Svebio kommentar: Det direkta skälet till att Vattenfall inte fullföljer sitt CCS-projekt i Jänschwalde är osäkerhet om de politiska villkoren i Tyskland. Men CCS i Europa har större problem än så. Utsläppsrätterna kostar idag bara 8 euro/ton CO 2, vilket inte på långa vägar räcker för att finansiera de höga kostnaderna för koldioxidlagring som ett sätt att reducera utsläppen. Flera stora CCS-projekt har också lagts i malpåse, stoppats eller fördröjts. EU:s storstilade plan var att auktionera ut 300 miljoner utsläppsrätter för att kunna stötta 12 stycken CCS-kolkraftverk i full skala från 2015. Man förväntade då ett pris på utsläppsrätterna på 30 40 euro/ton. Det är tveksamt om CCS är kommersiellt lönsamt ens på den nivån. Även om utsläppsrätterna återigen skulle gå upp till den nivån är det riskabelt att satsa de stora belopp som krävs, på en i stort sett oprövad teknik. Storbritanniens första stora CCS-projekt var tänkt att genomföras vid kolkraftverket Longannet i Skottland. Kraftverket släpper ut 9 miljoner ton CO 2 om året en femtedel av de totala svenska CO 2 -utsläppen. Planen var att ett par miljoner ton av denna koldioxid skulle pumpas ner i gamla gasfält i Nordsjön. Projektet utlovades en miljard pund av den brittiska regeringen, utöver EU-stöd, men projektet föll samman i oktober, eftersom man inte fick ihop kalkylen trots de stora subventionerna. Frågetecknen kring CCS hopar sig alltså. Det är bättre att satsa på säkra lösningar som att aktivt stödja användningen av våra skogar och åkrar för att fånga in koldioxid och producera förnybara bränslen. Kostnaden blir garanterat lägre per ton CO 2. 4

Utsläppsrätter för flyget Naturvårdsverket har beslutat att tilldela utsläppsrätter till 17 flygoperatörer som omfattas av EU:s utsläppshandel. Det framgår av ett pressmeddelande från 1 december. Vi citerar ut pressmeddelandet: Besluten om tilldelning följer regler och riktlinjer för hela EU som anger att flygoperatörer ska tilldelas utsläppsrätter motsvarande 97 procent av sektorns medelutsläpp per år 2004 2006. Av dessa utsläppsrätter ska 15 procent auktioneras ut, resten delas ut gratis. Från år 2013 minskas antalet utsläppsrätter från 97 till 95 procent år 2020. Utsläppsrätterna delas ut per år 2012-2020. Den tilldelning som sker gratis baseras på riktmärken som fastställts av Europeiska kommissionen. Ett riktmärke (utsläppsrätt per tonkilometer) är ett mått på hur effektivt en flygoperatör utför sitt transportarbete, berättar Kristin Gunnarsson, handläggare vid Naturvårdsverkets sektion för operativ tillsyn. Tillämpning av riktmärket innebär att en effektiv flygoperatör (lägre utsläpp per transporterad vikt per kilometer) får mer tilldelning. Riktmärket för 2012 baseras på verifierade uppgifter om operatörernas transportarbete och har beräknats genom att det totala antalet utsläppsrätter för flyget inom EU divi- derats med summan av antalet tonkilometer inom EU under 2010. Utsläppshandel för flygsektorn gäller flygningar och flygoperatörer som lyfter från och landar på flygplatser inom EU oavsett destination eller avreseland. Utsläppen från flyget ökar och det är angeläget att minska sektorns klimatpåverkan. Flyget svarar för cirka 3 procent av unionens totala utsläpp av växthusgaser. EU-kommissionen bedömer att handelssystemet kommer att ha en starkt styrande effekt på sektorns utsläpp, konstaterar Kristin Gunnarsson. År 2020 uppskattas atmosfären besparas 183 miljoner ton koldioxid per år via utsläppstaket för de flygoperatörer som deltar i systemet. Det motsvarar en minskning med 46 procent jämfört med ett business-as-usual-scenario. Beslutet om att inkludera flyget i utsläppshandeln togs vid miljörådet den 20 december 2007. Tilldelning av utsläppsrätter 2013-2020 Naturvårdsverket publicerade 12 december på sin hemsida förslag avseende preliminär tilldelning av utsläppsrätter 2013 2020. Vi återger detta i sin helhet, eftersom ett stort antal värme- och kraftvärmeverk berörs av de nya reglerna. EU överstiger det förutbestämda taket för gratis tilldelning kommer kommissionen att beräkna en korrektionsfaktor för att justera tilldelningen. Först därefter kan Naturvårdsverket fatta beslut om gratis tilldelning per anläggning. Detta förväntas kunna ske tidigast i april 2012. Regler för tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2013-2020: Preliminär tilldelning till stationära anläggningar: Industri och värmeproducenter kan efter ansökan tilldelas gratis utsläppsrätter. Sista dag för ansökan för perioden 2013-2020 var den 15 september 2011. Naturvårdsverket har berett inkomna ansökningar och tagit fram förslag till preliminär tilldelning per anläggning. Naturvårdsverkets förslag avser preliminär tilldelning av utsläppsrätter till befintliga anläggningar som från och med 2013 omfattas av lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för vart och ett av åren 2013 2020. Alla anläggningar är dock inte färdiggranskade. Förslagen är resultatet av en tillämpning av EU-harmoniserade tilldelningsregler. Förslagen till preliminär tilldelning per anläggning kommuniceras med verksamhetsutövarna under december 2011. Det sker via information i utskick samt genom publicering av lista med förslagen på denna webbsida. Verksamhetsutövarna har möjlighet att lämna synpunkter på förslagen fram till den 31 december 2011. Ange i ämnesraden Idnr (numret längst till vänster i dokumentet på webben), anläggningens namn samt synpunkter på tilldelning. Synpunkterna ska skickas per e-post till tilldelning(a)naturvardsverket.se Se listan över förslag till tilldelning per anläggning 2013-2020 (finns som bilaga på Naturvårdsverkets hemsida). Vägen mot slutliga beslut Förslagen om preliminär tilldelning skickas under januari 2012 till EU-kommissionen som granskar och godkänner samtliga medlemsstaters preliminära tilldelning (3 kap. 2 lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter). Om den totala tilldelningen inom EU-gemensamma riktmärken huvudprincip Anläggningar som är berättigade till gratis tilldelning kommer i första hand att få tilldelning baserad på förutbestämda produktriktmärken (i utsläppsrätt/enhet producerad produkt). Här gäller principen en produkt, ett riktmärke så långt som möjligt. En anläggning kan omfattas av flera tilldelningsmetoder/riktmärken vilket gör att den kan behöva delas upp i flera delanläggningar, se Uppdelning i delanläggningar i boxen till höger. För varje enskild anläggning är principen att tilldelningen baseras på medianen av historisk aktivitetsnivå (produktion av produkter, konsumtion eller export av mätbar värme, konsumtion av bränsle, processutsläpp) under en referensperiod, åren 2005 2008 eller åren 2009 2010 (valfritt), multiplicerat med värdet på riktmärket och multiplicerat med en kolidioxidläckagefaktor (CL-faktor). När produktriktmärke saknas Riktmärkena är framtagna av EU-kommissionen och baseras på genomsnittlig prestanda för de tio procent av anläggningarna som är mest effektiva med avseende på utsläpp av växthusgaser i EU inom sin sektor. I produktriktmärket är alla processer och utsläpp inräknade inom den definierade systemgränsen för produktriktmärket. Om inget produktriktmärke finns framtaget baseras tilldelningen istället på så kallade fall-back metoder. Dessa ska tilllämpas i en hierarkisk ordning enligt nedan: Värmeriktmärke Konsumerad mätbar värme (producerad inom handelssystemet) utanför systemgränsen för produktriktmärken, som används för FORTS 4 5

FORTS FRÅN SID 5. produktion av produkter eller för uppvärmning och kylning samt exporterad mätbar värme till enheter som inte är med i handelssystemet. Värdet på värmeriktmärket är 62,3 [utsläppsrätter/tj] Bränsleriktmärke Förbrukad mängd bränsle för produktion av produkter eller för uppvärmning och kylning där bränslet inte används för produktion av mätbar värme eller produkter som omfattas av ett produktriktmärke. Bränsleriktmärke tillämpas alltså på de processer där bränsle inte används för att värma upp ett värmemedium som sedan används i tillverkningsprocessen. Det kan exempelvis vara en låga i en ugn. Om anläggningen även tillverkar produkter med produktriktmärke och/eller har processer där mätbar värme konsumeras är det alltså viktigt att bara räkna med den bränsletillförsel som används för processer utöver dessa. Värdet på bränsleriktmärket är 56,1 [utsläppsrätter/tj]. Processutsläppsriktmärke Historiska processutsläpp multiplicerat med 0,97. Observera att definitionen av de utsläpp som omfattas av processutsläppsriktmärket inte är identiskt med det som definieras som processutsläpp i NFS 2007:5. Ett exempel på detta är att utsläpp från förbränningen av ofullständigt oxiderat kol, exempelvis i form av restgaser, endast är berättigade till fri tilldelning om gasen används för att producera mätbar värme, icke mätbar värme eller el. Risk för koldioxidläckage (CL) påverkar tilldelningen I handelsdirektivet anges att de sektorer som är utsatta för så kallat koldioxidläckage ska få 100 procent gratis tilldelning upp till riktmärket. För övriga sektorer gäller en tilldelning med 80 procent upp till riktmärket med en successiv nedskalning till 30 procent tilldelning av riktmärket till 2020. Observera att el-produktion inte berättigar till fri tilldelning 2013 2020. Elproducenter som endast producerar el kan erhålla utsläppsrätter via auktionering eller på sekundärmarknaden. Läs mer om Europeiska kommissionens tillämpning av produktriktmärken: EU-kommissionens förslag till beslut om värden på riktmärken, på engelska, EU-kommissionens lista över sektorer/delsektorer som är utsatta för koldioxidläckage. Biobränslen Enligt det reviderade handelsdirektivet 2009/29/EC omfattas inte rena biobränsleanläggningar av handelssystemet från och med 2013. Samtidigt har Sverige en så kallad opt-in vilket inkluderar alla anläggningar som är anslutna för leverans till ett fjärrvärmenät på minst 20 MW. Regeringens och Naturvårdsverkets tolkning och konsekvensen av förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter är att alla anläggningar som är anslutna till ett fjärrvärmenät på minst 20 MW omfattas av handelssystemet från och med 2013, oavsett vilket bränsle som används, och kan därför ansöka om fri tilldelning. Vi vill dock göra verksamhetsutövare uppmärksamma på att det är Europeiska kommissionen som slutligt fastställer det antal utsläppsrätter som ska tilldelas per anläggning och att det alltså finns en möjlighet att kommissionen gör en annorlunda tolkning. Rena biobränsleanläggningar som inte är anslutna för leverans till fjärrvärmenät omfattas däremot inte av handelssystemet från och med 2013. Hushållen slänger mest matavfall Ny matavfallsstatistik visar att hushållen står för den absolut största delen av matavfallet. En tredjedel av hushållens matavfall är mat som slängs i onödan, till exempel. bröd, hela frukter och grönsaker. Naturvårdsverket har låtit, Svenska MiljöemissionData (SMED) ta fram ny statistik för matavfallet i hela livsmedelskedjan. Resultaten visar att det uppkommer ungefär en miljon ton matavfall per år i hela kedjan. Hushållen svarar för den absolut största delen, i storleksordningen 670 000 ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person och år eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag. Matavfall per sektor och hushåll 2010 Sektor Mängd (ton) Andel (%) Jordbruk - - Livsmedelsindustri 171 000 17 Livsmedelsbutik 39 000 4 Restaurang 99 000 10 Skolkök 26 000 3 Sjukhuskök - - Hushåll 674 000 67 Varav oundvikligt matavfall 435 000 (65 %) Varav onödigt matavfall 239 000 (35 %) Totalt 1 010 000 En stor del av hushållens matavfall, 65 procent, är s.k. oundvikligt avfall, till exempel kaffesump, potatisskal och bananskal. Men resten är onödigt matavfall som till exempel bröd, hela frukter och grönsaker samt matrester. Det onödiga matavfallet motsvarar omkring 25 kg per person och år eller knappt 0,3 kg per dag för en familj på fyra personer. Hushållens matavfall, både i soppåsen och separat insamlat, har undersökts närmare i 10 kommuner och delats upp i oundvikligt respektive onödigt matavfall. Plockanalysen visar att mellan 19 och 85 procent av matavfallet är oundvikligt matavfall. Det stora spannet tyder på att det kan behövas ett större underlag för att få ett säkrare medelvärde eller att metoden kan behöva utvecklas mer. Några kommentarer Siffrorna är betydligt lägre för alla sektorer jämfört med tidigare uppskattningar. Senast avfallsfaktorer togs fram var för fem år sedan och underlaget i denna studie är betydligt större i dag. Trots det finns flera osäkerheter som kan påverka resultaten: Underlaget är fortfarande litet. När det gäller separat insamlade mängder matavfall är det osäkert hur mycket som kommer från hushåll respektive verksamheter. De nya avfallsfaktorerna har endast beräknats på separat insamlade mängder. Det har inte tagits hänsyn till att en del matav- FORTS 4 6

FORTS FRÅN SID 6. fall troligen kastas tillsammans med det blandade avfallet även om man har utsortering och separat hämtning av matavfallet. Det finns strömmar som inte är inkluderade i beräkningarna så som flytande matavfall och fettavskiljarslam liksom mat som går i retur från handlare till grossist. Inte heller matavfall som hemkomposteras ingår. För data gällande livsmedelsindustrin har det också varit svårt att bedöma om det är en biprodukt eller ett avfall. Nästa gång Naturvårdsverket tar fram matavfallsstatistik är 2014. Svebio kommentar: Naturvårdsverkets egna kommentarer visar att det är svårt att uppskatta hur stora resurser som finns i form av livsmedelsavfall för t ex utvinning av biogas. Grunden för samhällets avfallspolitik måste vara att först minska volymerna avfall genom en effektivare hantering i alla led. Ändå uppkommer avfall, som ska utnyttjas för energiutvinning. Ett samhälle kan långtsiktigt inte bygga mer än en mindre del av sin energiförsörjning på avfall. Danmark konkretiserar sina energiplaner Vi berättade i nr 10 av Bioenerginytt om den nya danska regeringens energiplaner, med en kraftig satsning på förnybar energi Den 25 november konkretiserade regeringen planerna genom att lansera ett program som kallas Vores Energi. Man kan ta del av de konkreta förslagen på Klima-, Energi- og Bygningsministeriets hemsida www.kemin.dk och på Energistyrelsens hemsida www.ens.dk. Målen är att halva elproduktionen ska vara förnybar 2020 det innebär en massiv satsning på främst vindkraft. Man ska vara på god väg att helt fasa ut kolet i kraftverk 2030, och hela el- och värmeförsörjningen ska täckas med förnybart 2035. 2050 ska all energianvändning vara förnybar. Under rubriken bättre ramar för bioenergin betonar man framför allt möjligheten att använda biomassa i de stora kolkraftverken. Här räknar man med att användningen ska fördubblas till 2020, från dagens 37 PJ (drygt 10 TWh). Detta ska åstadkommas genom en ändring i reglerna för hur man beräknar prissättningen för värmen från kraftvärmeverken, så att de producerande företagen får bättre incitament för bränslebyte. För mindre värmeverk ändras också regelverken för att främja användningen av biobränslen. Det införs ett stöd till företag som vill använda förnybar energi. 250 miljoner 2013 och en halv miljard per år ska anslås för detta 2014 2020. På drivmedelsmarknaden räknar man med 10 procent biodrivmedel 2020 (EU-målet), och argumenterar för att införa 10-procentig låginblandning. Danmark har hittills legat långt efter Sverige när det gäller introduktion av biodrivmedel. Det ges inga signaler om biobränslen på den småskaliga värmemarknaden. Stödet till biogasproduktion ska höjas både inom elproduktion (kraftvärme), för inmatning på naturgasnätet, som processbränsle och i transportsektorn. För inmatning och för användning till transporter finns inget stöd idag. Marknaderna Fortsatt låg förbrukning och rekord för vindkraften Det varma hösten och den stora tillrinningen i vattenmagasinen har bidragit till en allt starkare elbalans med låga priser. Elanvändningen låg t ex i vecka 49 15 procent under förra årets förbrukning och hittills under året ligger användningen 4 procent under förra årets. Temperaturkorrigerat är förbrukningen på oförändrad nivå (men marknaden uppfattar förstås inte temperaturkorrigeringar). Fyllnadsgraden i de svenska magasinen ligger 11 procentenheter över normalnivå och mer än 30 procentenheter över förra årets nivå. Det innebär en förbättring med 10 TWh jämfört med förra året. Vindkraften noterade all time high i vecka 48, med en produktion på 268 GWh, tredubbelt så mycket som för ett år sedan. Den starka balansen i Sverige och de låga priserna gör att Sverige exporterar el i alla riktningar, utom till Norge som har samma situation som Sverige. Priserna på spotmarknaden har varierat rätt kraftigt, och terminspriserna visar starkt sjunkande tendens, ner under 40 öre/kwh. Priset på utsläppsrätter har fortsatt ner, mot 7-8 euro/ton CO 2. Det innebär en halvering under året. Även elcertifikaten har sjunkit under året och ligger nu kring 17 öre/kwh. Kombinationen lägre elpriser och lägre certifikatspriser pressar producenterna av förnybar el åtminstone kortsiktigt. Det stora frågetecknet är vad som händer med certifikaten under de närmaste åren när Norge kommer med i systemet. Priserna kvar kring 110 dollar/fat Oljepriset ligger kvar kring 110 dollar/fat. Priset gäller Brent-oljan, olja från Nordsjön. De amerikanska oljepriserna ligger lägre. Facit för hela 2011 är att oljepriset envist hållit sig kvar över 100 dollar, trots ekonomisk oro både i USA och EU. Stor efterfrågan från de snabbt växande ekonomierna i Kina, Indien och en rad andra utvecklingsländer håller uppe priset. Slutsatsen måste bli att priset kan komma att gå upp ytterligare när och om den västliga ekonomiska krisen kan lösas. De fortsatt höga oljepriserna skapar affärsmöjligheter för biobränslen, oberoende av skatter och subventioner. På den svenska marknaden för biobränslen måste man räkna med att det blir mer av köparens marknad, särskilt om hela vintern blir mild. 7

PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande 2011-12-06 Avtal om samarbete mellan Svebio och Ryska Energimyndigheten Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, och den Ryska Energimyndigheten har träffat ett avtal om samarbete. Syftet är att byta erfarenheter och information kring bioenergi och öppna kanaler för ökat samarbete mellan svenska och ryska aktörer. Svebio ser fram mot att tillsammans med Ryska Energimyndigheten utveckla potentialen för bioenergi både i Ryssland och i Sverige. Bioenergi svarar redan för 32 procent av den svenska energianvändningen, och i Ryssland finns enorma potentialer att utveckla bioenergin, både i form av naturtillgångar, tekniskt kunnande och finansiell styrka. Att kombinera de svenska erfarenheterna och kunskaperna med de ryska potentialerna kommer att leda till lönsam tillväxt och en miljömässigt hållbar utveckling. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, i en kommentar till avtalet. Den ryska regeringen ägnar nu allt större uppmärksamhet åt förnybara energikällor, och bland dem prioriteras av miljöskäl särskilt biokraft och energi ur avfall. Ryska Energimyndigheten har nyligen lagt fram ett förslag till program för förnybar energi med sikte på 2020, som regeringen väntas anta inom en nära framtid. De svenska företagens kompetens kommer därför vid rätt tidpunkt. Det säger Yulia Chernyakhovskaya, biträdande direktör vid Ryska Energimyndigheten. Svebio har cirka 300 medlemsföretag verksamma i alla delar av bioenergins försörjningskedja: råvaruproducenter, bränsleproducenter, handels- och logistikföretag, förädlingsföretag, användare av biobränslen, utrustningstillverkare, konsulter och finansiärer. Ryska Energimyndigheten (REA) är en relativt ny institution, grundad 2009, med kontor på ett 70-tal platser runtom i Ryssland och med ett par tusen medarbetare. REA har bland annat som uppgift att utveckla användningen av förnybara energikällor. Bland de tekniker som prioriteras i ett första skede finns biogas från gödsel och produktion av biodrivmedel. PELLETS 2012 FÖR 18:E ÅRET I RAD Konferens, utställning och studiebesök 31 januari - 1 februari i Stockholm Läs mer på: www.svebio.se Bioenergi Sveriges största energislag! Sponsor: Stora Enso Pellets - Din pelletsleverantör på nätet storaensopellets.se Medarrangör: Arrangerat av: 8

BIOENERGI I PRESSEN Internationellt Mission: Rädda världen Nu sågar Lars G Josefsson kolkraften vill ersätta med biomassa Genom massiva investeringar i kolkraft gjorde han Vattenfall till Europas femte största elproducent. Nu gör Lars G Josefsson samma kol till fiende i en självpåtagen mission att lösa den globala klimatfrågan. När Lars G Josefsson lämnade Vattenfall år 2010 ägde koncernen 17 koleldade kraftverk, och utsläppen av koldioxid hade ökat till 90 miljoner ton. I dag sitter Lars G Josefsson på ett litet inhyrt kontor i centrala Stockholm. Det är härifrån han rattar sitt senaste projekt, som med tanke på Vattenfalls gigantiska investeringar i kolkraft kan tyckas ironiskt. Lars G Josefsson ska försöka göra det som han anser att politikerna på FN:s miljömöten ständigt misslyckas med - rädda vårt klimat. Och han vill göra det genom att ta bort kolet ur energiproduktionen och ersätta det med biomassa. Det är två år sedan jag kom till konklusionen att det bästa vi kan göra är att ta bort allt kol ur systemet genom att byta det mot förnybar biomassa i form av högkvalitativ pellets baserad på träfiber, säger han. För det kommersiella ändamålet har han tillsammans med sin partner Jørgen Grønnberg bildat bolaget Bio Electric Solutions, som ska investera i nya leveranskedjor för biomassa. Nästa år startar vi ett pilotprojekt i södra Afrika, där det finns väldigt bra växtförhållanden, och planen är att det ska kunna leverera 20 miljoner ton år 2020. Ur Dagens Industri 2011-11-30 Saxlund tar order i Stuttgart Opcons helägda dotterbolag Saxlund har tagit en order på leverans av slamhanteringsutrustning för Stuttgarts Stads expansion av avfallsförbränningsanläggningen vid vattenreningsverket Stuttgart Mühlhausen. Ordervärdet uppgår till 15 miljoner kronor. Avloppsslammet torkas och används som biobränsle för produktion av förnybar energi som ersätter fossila bränslen i Stuttgarts energimix. Ur Energinyheter 2011-12-05 Norrbottens län LKAB:s gröna arbete sågas av EU-regler Gruvföretaget LKAB vill kompensera ökade utsläpp av växthusgasen koldioxid genom att gödsla skog. Men reduktionen får inte räknas, enligt EU-regler. LKAB vill ha möjlighet att köpa koldioxidminskningar med hjälp av ett 20-tal skogsägare i Övertorneå kommun. Det är bra för miljön genom minskad koldioxid i atmosfären och bidrar till tillväxt inom skogsbruket i den region vi verkar, säger Monica Quinteiro. Om planerna på skogliga koldioxidkrediter blir verkliga kommer skogsägarna att gödsla, föryngra och senarelägga gallringar av skogen i en omfattning utöver det vanliga. Uppåt 50 000 hektar kan omfattas. Av dessa äger statliga Sveaskog 40 000 hektar. Om dessa drivs koldioxidoptimerat förväntas cirka 80 000 ton extra koldioxid att bindas per år. Ur Ny Teknik 2011-12-07 Överkalix kommun köper ut Vattenfall Överkalix kommun vill sluta elda med olja och i stället satsa klimatsmart.vid nyår tar de över Vattenfalls hälft av värmeverket till en kostnad av 3,2 miljoner kronor. Vi ska bli en grön kommun, säger kommunalrådet Birgitta Persson (s). Vattenfall har inte intresse av att investera i en liten kommun som Överkalix. Och det är ett bra pris. Diskussionerna visade att kommunen vill satsa på bioenergi och komma bort från fossila bränslen. I nuläget har värmeverket en oljepanna som startar vid sex minusgrader. Den 30 december ska de 3,2 miljoner kronorna betalas in på Vattenfalls konto. I och med det blir kommunen ensam ägare av värmeverket. En ny styrelse bildas som ska ta fram en plan för hur Överkalix kan bli en miljösmartare kommun. Ur Norrländska Socialdemokraten (s) 2011-11-30 Överklagan mot panncentral avslås Det blev avslag för överklagandena mot den nya detaljplanen, som medger att det byggs en panncentral för fjärrvärme i Sävast. Panncentralen ska utgöra reserv vid eventuella störningar i leveransen av fjärrvärme. Den kommer att eldas med eldningsolja alternativt bioolja. Ur Norrländska Socialdemokraten (s) 2011-12-03 Västerbottens län 25 miljoner till Röbäcksdalen Enheten för biomassateknologi och kemi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå får 25 miljoner kronor till ett forskningsprojekt. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Pelletsindustrins Riksförbund och Sveriges lantbruksuniversitet. Vi är fantastiskt glada över att Energimyndigheten har beviljat pengar till projektet. Nu kan vi fortsätta och ytterligare fördjupa det framgångsrika samarbetet med pelletsindustrin i Sverige, säger Michael Finell, föreståndare för enheten för biomassateknologi och kemi (BTK). Projektet pågår från december 2011 till och med juni 2015. Ur Västerbottens Folkblad (s) 2011-12-05 9

Pelletsföretag får böta Tingsrätten i Umeå har dömt två tillverkare av pellets att betala företagsbot. Anledningen är att rätten funnit att företagen brutit mot arbetsmiljölagen. Vid inspektioner framkom att det vid hanteringen fanns risker att det bildas explosiv dammatmosfär. Eftersom företrädarna för de både företagen inte gjort vad som krävs för att förebygga riskerna döms den ena att betala 25000 kronor och den andre att betala 15000 kronor i företagsbot. Ur Västerbottens-Kuriren (frisinnad lib) 2011-12-05 Västernorrlands län Drivmedel ur skog tas fram i Ö-vik En pilotanläggning för biodrivmedel ur bland annat skog står klar att användas i Örnsköldsvik. Anläggningen är tillgänglig för forskare och tekniker som vill testa olika tillverkningsprocesser. Anläggningens storlek uppges vara större än ett laboratorium men mindre än en anläggning för industriell produktion. Bakom anläggningen står Processum Biorefinery Initiative AB i Örnsköldsvik. Fokus ligger på att förädla skogsråvara. Bakom satsningen på pilotanläggningar för tillverkning av biodrivmedel står också Bio- 4energy. Det är namnet på regeringens forskningssatsning på bioenergi och kemikalier ur skogsråvara. Ur ATL 2011-11-29 Frågan om ombyggd panna ska utredas mer För dåligt beslutsunderlag. Majoriteten i fullmäktige i Sundsvall återremitterade efter lång debatt frågan om en ombyggnad av en av pannorna på Korsta för biobränsle i stället för olja. Koalitionen yrkade på en återremiss, ett sätt att undgå ett hotande nederlag i Korsta frågan. En ombyggnad av Korta verkets panna K 1 till biobränsle i stället för olja skulle kosta 900 miljoner kronor därav 300 miljoner i direkt ägartillskott. Investeringen skulle enligt utredningarna ge ett positivt ekonomiskt utfall efter tre år och vara totalt betalt efter 13 år. I dag använder Korstaverk ets omkring 20 000 ton eldningsolja ett normalår. Vid riktigt kalla år ökar användningen till 30 000 ton. Ur Dagbladet 2011-11-29 Hussborg ska rustas för 4,5 miljoner Drygt 4,5 miljoner kronor ska investeras vid Hussborg herrgård i Ljungaverk. För pengarna får man en handikappanpassning av huvudbyggnaden samt en miljövänlig och effektiv värmeanläggning för hela herrgårdskomplexet. Hussborg herrgård är i behov av en modernare värmeanläggning, och nu är också bollen satt i rullning. I dag värms anläggningen av en gammal oljepanna med påbyggd pelletspanna, vilket betyder att det är ett värme system som härstammar från tiden då olja och el var billigt. Nu satsar vi på pellets fullt ut, och då får vi en anläggning med mycket bättre verkningsgrad än idag, förklarar Gunnar Dahl, föreståndare på Hussborg herrgård. Ur Dagbladet (s) 2011-11-30 10 Etanolanläggning hotad Pilotanläggningen för att utvinna etanol ur cellulosa i Örnsköldsvik riskerar att läggas ned. Nya pengar behövs för att driva anläggningen vidare. Vid dagens styrelsemöte beslutade Sekab E-Technology AB att säga upp drifts- och samverkansavtalet om skötsel och drift i Etanolpiloten, eftersom företaget i framtiden bara kommer att kunna stå för en mindre del av beläggningen i Etanolpiloten. Tyvärr saknar både Umeå och Luleå universitet, som är två av ägarna till pilotanläggningen, möjligheter att skjuta till pengar till bolaget eftersom EU:s statsstödsregler inte tillåter det, förklarar Ulf Edlund, professor i oorganisk kemi och seniorrådgivare för samverkan vid Umeå universitet. Arbetet med att hitta extern finansiering och beläggning fortgår parallellt med avvecklingen av Sekabs driftengagemang. Bedömningen är att om ingen lösning nås kommer verksamheten i etanolpiloten avstanna efter första kvartalet 2012. Ur Folkbladet (ober s) 2011-12-09 Hundra miljoner bortkastade? Sekab har satsat över 100 miljoner kronor på teknikutveckling, främst i etanolpiloten, en testanläggning där man utvecklat metoder att utvinna etanol ur cellulosa. Universiteten i Umeå och Luleå äger tillsammans 97 procent av anläggningen, Sekab resterande tre procent. I praktiken har Sekab hyrt in sig i piloten för sitt utvecklingsarbete. Men nu är det slut. Att fortsätta utvecklingen av cellulosaetanol i piloten skulle kosta 20 miljoner nästa år - och det har inte Sekab råd med. I fredags togs beslutet att avveckla utvecklingsarbetet och säga upp avtalet med universiteten. Ägarna har fortfarande visst hopp om att hitta extern finansiering och beläggning av piloten, men det sr mörkt ut. Sannolikt läggs verksamheten ned efter första kvartalet 2012. Den troliga nedläggningen av etanolpiloten innebär att Sekab varslar 25 anställda. Ur Allehanda 2011-12-12 GÄVLEBORGS län Småskalighet gör Mittias mässa stor Event- och mässföretaget Mittia ska växa genom småskalighet. För en helt ny mässa i Ljusdal, Mittia gårdsbruk, som vänder sig till småskaliga företag inom lant- och skogsbruk kan bli något riktigt stort. Vi ser det här som något av en förlängning av bioenergiforum som vi arrangerade 2010 eftersom bioenergi är något som också är viktigt för lantbruksföretagen, säger Henrik Bruveris, projektledare för Mittia. Henrik Bruveris ser framför sig utställare inom bioenergi, lantbruksmaskiner, häst/hund och allt annat som kan attrahera lantbruksföretagare i Gävleborg med omnejd. Ur Ljusnan (lib) 2011-11-28

Pelletsfabriken saknar kylan Vi väntar bara på kylan, säger Joakim Andersson, chef på Neovas pelletsfabrik i Främlingshem. I går var det öppet hus i fabriken. Tio operatörer och två reparatörer håller fabriken i gång i Främlingshem, som producerar åtta ton i timmen. Råvaran hämtas från sågverken i regionen och det är rejäla spånhögar kring anläggningen. Besökarna i går fick följa hela processen från spån till färdiga pellets. Fabriken är så gott som helautomatiserad och manövreras från ett enda kontrollrum. Så många fler villakunder tror inte fabrikschefen Joakim Andersson på. Om fabriken i Främlingshem ska öka försäljningen står hoppet i stället till fler företagskunder, när den förmånliga beskattningen av oljeeldningen tas bort. Ur Gefle Dagblad (lib) 2011-11-27 Dalarnas län Sågverksbark värmer fjäll Familjeägda Fiskarhedens sågverk i Transtrand förser ett värmeverk i Sälenfjällen med bark. Barken transporteras som returfrakt när sopcontainrar körs från skidanläggningarna i Tandådalen till Mora för tömning. På vägen tillbaka till fjället svänger lastbilen in på sågverket och fyller sina tre containrar. När pannan går för fullt tar den två kubikmeter i timman, berättar Hans Nerback, driftansvarig för värmecentralerna i Lindvallen och Tandådalen. Ur Atl 2011-11-30 Pelletsfabriken vill ha 63 miljoner till Rindi Västerdala vill att Vansbro kommun ska gå in som borgenär för ytterligare ett lån på 63 miljoner kronor. Sedan tidigare står kommunen som borgenär för ett komplicerat lån hos Nordisk Renting på 123 miljoner kronor. Om politikerna säger ja till Rindis ansökan innebär det att skattebetalarna står som borgenärer och risktagare för ett lån på totalt 190 miljoner kronor. Tanken är att ärendet ska upp i nästa kommunstyrelse och beslut ska fattas i fullmäktige den 21 december, säger kommunens ekonomichef Catarina Willman. Ur Dala-Demokraten (s) 2011-12-08 Portabel värmestation ger jobb i Grängesberg I går var det en stor dag för Biosystem i Grängesberg. Företaget har nämligen börjat tillverka flyttbara närvärmestationer och den första levererades i går. Det är via kontakter med Clean Burn Trading i Göteborg som tillverkningen av den nya produkten blivit verklighet. Göteborgsföretaget levererar pannan och skorstenen och så är ett par andra företag inblandade för att stationerna ska bli kompletta. Det finns pannor från 100 kilowatt till 1 megawatt. Och om ett företag använder 100 kubikmeter olja om året så spar man cirka 800 000 kronor om året med en sådan här station, berättar Larsson. Pannorna kan eldas med pellets, flis, briketter eller eventuellt odlade spannmål. Satsningen har gjort att Biosystem nyanställt tre personer och det kan bli ytterligare två nästa år. Som det ser ut nu kommer vi att tillverka 12-15 stationer nästa år. Ur Nya Ludvika Tidning (ober lib) 2011-12-09 Värmlands län En miljard ger grönare värme och el Den största investeringen någonsin i Karlstad kommun ska göra ett ganska grönt Karlstad ännu grönare. Ett nytt fliseldat kraftvärmeverk ska byggas på Heden för en dryg miljard kronor. Produktionen av värme och el kommer att motsvara merparten av den el och värme som förbrukas i tätorten. Det nya kraftvärmeverket blir ungefär lika stort som den gamla flispannan, men producerar avsevärt mer el. Så här ser det framtida energisystemet ut på Heden. När det är som varmast eldas bara i avfallspannan. När kylan kommer startas det nya kraftvärmeverket. Vid svåra köldknäppar startar man också det nuvarande kraftvärmeverket. Vid extrema situationer som haveri i en panna på Heden samtidigt som det är riktigt svinkallt, startas den biooljeeldade pannan i Yttre hamn. Det innebär att merparten av värme- och elförbrukningen i Karlstad blir grön. Det nya kraftvärmeverket börjar byggas nästa höst och står färdigt i slutet av 2014. Ur Nya Wermlandstidningen (m) 2011-11-23 Arenan för förnybart växer allt mer Glava Energy Center tar steg framåt för att bli en samlande arena för förnybar energi. I det lokala nätet ingår även ett samarbete med Hillringsbergs gård där man ska göra en förstudie för biogas, detta inför att Hillringsbergs gård planerar en utökning av sin verksamhet med cirka 400 kor. En biogasanläggning ger både el och värme samtidigt som gödslet kan förädlas. Elen kan kopplas till det lokala energinätet vilket sammantaget ska visa förutsättningarna för hur förnybar energi inom området ska kunna tillvaratas. Magnus Nilsson jobbar även med att få till ett vetenskapscenter - ett slags besökscenter - för barn och ungdomar. I maj 2012 är det tänkt att det ska invigas och i detta center ska yngre människor få lära sig mera om förnybar energi och bli intresserade av teknik. Ur Arvika Nyheter (konservativ) 2011-11-28 11

Miljödebattören Gillberg vill ha miljarder i riskkapital På fredag räknar miljödebattören Björn Gillberg med att få in ytterligare 9 Mkr till jättebygget av en metanolfabrik i värmländska Hagfors. Det här är bara respengar, säger Björn Gillberg som inom drygt ett år hoppas få in hela 1,75 miljarder kronor i riskkapital plus lika mycket i nya banklån. Planen är att bygga Sveriges första metanolfabrik placerad i Hagfors. Budgeten för hela projektet är hissnande 3,5 miljarder kronor men hittills har det bara kommit in cirka 35 Mkr via nyemissioner. Vi började med två tomma händer och måste ta det här steg för steg. I dag har vi cirka 1.000 delägare, säger Björn Gillberg som själv äger ungefär 15 procent av kapitalet. I ett första skede räknar Björn Gillberg med att göra en riktad nyemission till några större investerare på 200 Mkr. I slutet av 2012 och början av 2013 ska sedan ytterligare cirka 1,5 miljarder kronor tas in i riskkapital samtidigt som Björn Gillberg hoppas kunna få banklån på runt 1,75 miljarder kronor. Ur Dagens Industri 2011-12-01 Ändrade villkor för miljöbilsägare i Karlstad Gratis parkering i Karlstad för den som har en miljöbil kan snart vara ett minne blott. Tjänstemännen på teknik- och fastighetsförvaltningen föreslår att reglerna ändras från och med årsskiftet. Karlstads kommun erbjuder sedan 1997 innehavare av lättare miljöfordon ett särskilt parkeringstillstånd som innebär gratis parkering på bland annat kantstensparkeringar i Karlstad. Förslaget som politikerna ska besluta om nästa onsdag är att man från och med första januari endast ska ge parkeringstillstånd till el- elhybrid och natur/biogasfordon med dubbfria vinterdäck. Ur Värmlands Folkblad (s) 2011-12-06 Örebro län Karlskoga i miljöns frontlinje Miljöteknik är inte näringslivets starkaste gren i Örebro län. Mindre än två procent av de sysselsatta finns inom den sektorn, vilket är lägre än rikssnittet. Men det finns lovande nischer och Karlskoga går i frontlinjen. Energiområdet växer fram starkt med Laxå och Karlskoga i täten. Laxå är förövrigt den kommun i länet som har störst andel anställda inom miljöteknikområdet, drygt fem procent av den totala arbetskraften. Flera företag inom bioenergi är huvudförklaringen. Den senaste inventeringen av branschen gjordes 2010 av Enterprise Europe Network (EEN) och listar sammanlagt 90 miljöteknikföretag i Örebro län. Ur Nerikes Allehanda (lib) 2011-11-28 Kemab satsar 400 miljoner kronor på miljön kommande tre år Karlskoga Energi & Miljö AB ska kommande tre år investera över 400 miljoner kronor i gröna miljöförbättrande åtgärder. Det innebär att Kemab år 2014 satsat en miljard kronor på gröna åtgärder sedan 2005. Summan är uppdelad på tre år med 170 miljoner 2012 och 143 miljoner 2013 samt 90 miljoner 2014. Den största delen, eller mellan 150 och 160 miljoner, går till biogasanläggningen på Mosserudstippen. Där har man börjat med markarbeten och huggit ned skog och räknar med att sätta spaden i marken i slutet av januari. Vid halvårsskiftet 2013 ska produktionen vara i gång och sen tar det 1,5 år innan hjulen rullar för fullt. Den andra stora miljöinvesteringen är att bygga om och modernisera reningsverket, bland annat ska en ny process för kväverening införas, och det kostar i runda slängar 80 miljoner kronor. En tredje stor satsning går till kraftvärmeverket som dels rustas upp rent allmänt men den stora utmaningen är att se till att kraftvärmeverket år 2020 inte längre värms upp med fossila bränslen som olja och torv. De ska fasas ut och vår målsättning är att det ska vara klart 2018 så att vi har lite marginal till dess EU:s krav börjar gälla. För efter 2020 blir det mycket dyrt att elda med fossila bränslen, säger Tommy Thalbäck. Karlskoga Tidning 2011-11-29 Grot allt viktigare för vår värme Statliga Sveaskog, Sveriges största skogsägare, är en av de allra största biobränsleproducenterna. Vi träffade representanter från Sveaskog vid en skogsbilväg i södra Närke, där flisning av grot pågick för fullt. Grot är vårt viktigaste biobränslesortiment. Det har också bra lönsamhet, både för oss och enskilda skogsägare, berättar Thomas Nilsson på Sveaskog. Vi levererar ungefär 400 000 kubikmeter flisad grot per år. I dag i Sverige tar man bara till vara på ungefär 40 procent av all grot som finns i genomsnitt. Vi i Sveaskog tar hand om lite mer, 45 procent. Målet är att vi ska upp i 65 procent redan 2013. En nyhet för Sveaskog är att man numera kör ut groten på en gång, medan barren fortfarande är gröna. Det gör vi av flera skäl. Viktigast är att vi vill få igång produktionen, föryngra hygget snabbare. Dels för ekonomins skull, dels för att skogen ska bli kol dioxidneutral snabbare. Ur Läns-Posten 2011-12-08 Avfall bra för klimatet Vårt trädgårdsavfall har blivit viktigt. Numera används det till energi både i industrin och för fjärrvärme. Kartongbruket Korsnäs AB i Frövi har i 20 år tagit emot trädgårdsavfall från omnejden. Om du bor i Kumla, Örebro, Nora, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg ska du veta att just ditt trädgårdsavfall blir till fjärrvärme i Lindesbergs kommun. Trädgårdsavfallet använder vi först för att producera energi till vår produktion vid kartongbruket. Sedan skickar vi spillvattnet vidare som fjärrvärme. En fullastad långtradare var tredje dag, året om - så mycket trädgårdsavfall hämtar vi och kör till Korsnäs i Frövi, säger Håkan Andersson, virkesköpare hos Sveaskog, som står för leveranserna till Korsnäs. Vi får in biobränsle som producerar 400 GWh, alltså gigawattimmar med nio nollor. Av det är trädgårdsavfallet 2,5 procent - 10 gigawattimmar. Så mycket energi kommer av trädgårdsavfallet. Ur Nerikes Allehanda (lib) 2011-12-09 12

Ölrester från Spendrups blir biogas i Örebro Mer än var sjunde liter biogas som tillverkas i Örebro kommer från ölrester. Det är Spendrups som numera levererar 20 000 ton drav (en organisk restprodukt från ölframställningen) till Swedish Biogas International AB i Örebro. Under föregående år bidrog Spendrups dravleveranser med ca 15 procent av gasproduktionen i Örebro, säger Claes Åkesson, miljö- och hållbarhetsdirektör på Spendrups bryggeri. I framtiden planerar Spendrups att använda draven för framställning av egen bioenergi, vilket skulle innebära en kraftig minskning, cirka 80-90 procent, av bryggeriets koldioxidutsläpp. Ur Nerikes Allehanda (lib) 2011-12-13 Fjärrvärme kan ge ny cykelbana En gemensam fjärrvärmesatsning i Degerfors och Karlskoga kan också leda till att den efterlängtade cykelvägen byggs ut mellan orterna. I januari ska utredningen presenteras som ger svaren om och när satsningen kan genomföras. Vd Mats Henriksson på Degerfors Energi AB säger att både Degerfors och Karlskoga står inför beslutet att bygga nya värmepannor. I Degerfors handlar det också om att gå från att använda briketter och pellets till att använda biobränsle direkt från skogen. Något som skulle sänka kostnaderna för fjärrvärmen till kunderna och även öka kapaciteten så att fler kunder kan anslutas. En ny panna handlar för oss om 75-125 miljoner kronor och för Karlskogas del ännu mer. Blir satsningen verklighet kommer en cirka åtta kilometer lång fjärrvärmeledning att grävas ned mellan de både orterna och kombineras med cykelbana ovanpå. Ur Värmlands Folkblad (s) 2011-12-15 Västmanlands län Minus för Arboga Energi ger höjda taxor Arboga Energi går mot ett minusresultat i år. Det står klart sedan länge, och det kommer att landa på mellan sex och sju miljoner kronor. Följden av detta blir att taxorna höjs med omkring sju procent från årsskiftet. Orsaken till underskottet är framförallt den stränga vintern i fjol. Då eldades det rejält med bioolja som var ganska dyr. För att gardera sig mot ännu fler smällkalla vintrar hoppas Arboga Energi investera i en ny panna för att elda flis och pellets. På det sättet vill man minska beroendet av den dyra oljan. Just nu pågår processen att söka miljötillstånd för den nya pannan, och om det beviljas följer sedan en upphandling. Ur P4 Västmanland 2011-12-08 Ja till ny förbränning Det blir en ny samförbränningsanläggning i Västerås. Klockan 18 tog kommunfullmäktige beslutet som beskrevs som historiskt av såväl fullmäktiges ordförande Britt Sandström (S) som flera av politikerna. Investeringen i anläggningen vid kraftvärmeverket är på nästan tre miljarder kronor. Den nya pannan ska kunna bränna avfall och biobränsle och beräknas vara klar 2014. Inget parti motsatte sig beslutet. Sverigedemokraterna avstod dock från att rösta. Ur Vestmanlands Läns Tidning (lib) 2011-12-01 Uppsala län Nu har fjärrvärmen spräckt tiomilsgränsen Ena Energi är ett av de kraftvärmeverk som har lägst miljöpåverkan i landet. Och utbyggnaden av fjärrvärmenätet fortsätter. Bara i år har vi grävt ner 2 400 meter ledningar, och vi är inte klara än, säger Hans Carenmark. Under 70-talet gjordes de största satsningarna medan 80- och 90-talen var lugnare. På 2000-talet tog det fart igen då många nya områden runt om i Enköping fick fjärrvärme. Nu finns mer än tio mil ledningar nedgrävda och i princip samtliga större flerbostadshus och industrier i centralorten är anslutna. Cirka 2 000 villor finns också med. 1982 började bolaget, som då hette Enköpings värmeverk, elda med biobränslen (skogsavfall, energiskog och liknande) i den då nybyggda anläggningen i Stenvreten. - Då var det ovanligt att använda biobränsle. Kravet kom från militären, som vi skulle börja leverera värme till, att vi skulle komma bort från oljan och bli självförsörjande på bränslet, säger Urban Eklund. 1992 stod det nya kraftvärmeverket i hamnen klart och sedan dess har andelen biobränslen ökat allt eftersom. I dag är det nästan enbart den typen av bränslen som används. Utsläppen av koldioxid från Enköpings fjärrvärmenät är 19 gram per kilowattimma, att jämföras med snittet för landets alla nät som är 70 gram. Samtidigt som värmen produceras i Ena Energi produceras också el. Varje kilowattimma värme ger en halv kilowattimma el, som säljs på elbörsen. Genom den elen, som är ren, förhindrar vi utsläpp av 400 gram koldioxid per kilowattimma om elen i stället skulle ha producerats med kol i exempelvis Polen eller Tyskland, säger Urban Eklund. Ur Enköpings-Posten 2011-12-03 Stockholms län Stor order till Scania Scania får en stor beställning på bussar från Nobina som ska tas i drift till sommaren. Det gör Scania till det största märket på den svenska bussmarknaden. Beställningen från Nobina på 121 bussar gör Leif Nyström, chefen för Scanias bussförsäljning glad. Våra bussar är driftsäkra och kostnadseffektiva och har motorer som kan drivas av bio- och naturgas, biodiesel och bioetanol. 109 av bussarna drivs på biogas och övriga på biodiesel. Till sommaren 2012 ska de tas i trafik inom kollektivtrafiken i Uppland och Skåne. Ur Länstidningen Södertälje (c) 2011-11-25 13

Han gör mat till bränsle Jan Rapp, 48, biträdande överläkare på kvinnokliniken på Danderyds sjukhus, tog tag i saken. Biogasexperten såg till att matavfallet på hans arbetsplats blev till bränsle för Stockholms bussar. Jag vill göra det svårare för politiker att nonchalera problemet genom att visa på tydliga exempel på åtgärder, säger Jan Rapp, som nu har utsetts till Årets Miljöhjälte i ett samarbete mellan Arla och Svenska Hjältar. I stället för att alla sopor slängs i svarta plastsäckar sorteras sjukhusets matavfall nu i små byttor på varje avdelning. Dessa töms i soplådor som transporteras till Uppsala där ärtor och gulasch blir till biobränsle. För Danderyds sjukhus rör det sig om 36 ton matavfall per år. Flera av de andra storsjukhusen i Stockholm följer nu Jan Rapps initiativ. När samtliga fem är i gång kommer de tillsammans att producera 500 ton matavfall eller 60 000 liter biobränsle per år. Det betyder att motsvarande 150 skolklasser kan åka till och från skolan året runt med SL:s miljövänliga biogasbussar, har Jan räknat ut. Ur Aftonbladet (ober s) 2011-12-03 Södermanlands län Rapsolja kan ersätta fossilolja Kraftvärmeverket i Katrineholm hoppas kunna ersätta sin användning av fossil olja med rapsolja. I vinter ska den nya biooljan prov-eldas. Kraftvärmeverket använder redan till största delen biobränslen. Men som reserv och vid extremt kallt väder sätts de oljeeldade pannorna in. Där används idag fossil tjockolja. Nu vill Katrineholm Energi lämna det fossila bränslet och i stället övergå till bioolja. Under vinterns ska en mindre mängd rapsolja proveldas i verket, berättar Anna Axelson. Om försöket faller väl ut är tanken att helt övergå till rapsolja. Ur Katrineholms-Kuriren (lib) 2011-10-28 Nystartat företag tar över fjärrvärmen på tre orter Fjärrvärmen i Julita kommer inom kort att levereras från Gimmersta säteri. Det nystartade företaget Gimmersta Energi AB tar samtidigt över fjärrvärmen i Valla och Björkvik. Förändringen kommer att leda till minskade kostnader, enligt fastighetsbolaget. Vi har tidigare berättat om att en kulvert för värme skulle dras mellan Almgården och skolan i Julita. Detta för att skolan skulle kunna få sin värme från äldreboendet Almgårdens panna. Det arbetet är nu klart - men någon värme från äldreboendet kommer skolan inte att få. I stället kommer värmen att strömma åt andra hållet. Julita kommer nämligen att få sin fjärrvärme från Gimmersta, som nu är i färd med att gräva en kulvert mellan skolan och säteriet. Till våren ska det installeras en ny flispanna med högre kapacitet än den nuvarande. Det berättar Robert Liljekvist, ägare till Gimmersta Energi AB. Den gamla pannan kan då användas som säkerhet. - Då får vi en reservpanna, vi måste ha backup, säger han. Förutom att värma Julita ska Gimmersta Energi ta över fjärrvärmen i både Björkvik och Valla. Ur Katrineholms-Kuriren (lib) 2011-12-02 Ny hall ska kunna lagra 15000 ton pellets Söderenergi, som driver bland annat Fittja värmeverk, har tidigare anlitat både hamnen i Oxelösund och den i Stora Vika på Södertörn för att ta emot båtlaster med träpellets som blir till fjärrvärme för södra Storstockholm. Men nu koncentreras lossning och lagerhållning till Oxelösund. Det är stora mängder att ta hand om, 60 000-70 000 ton pellets per år omsätts. Douglas Heilborn räknar med att mellan två och fem fartyg per månad kommer till Oxelösund för att lossa. Pelletsen kommer från norra Sverige, Finland och ibland även från USA och Kanada. Den ska lagras i Oxelösund, och för detta ändamål byggs nu en ny stor lagerhall. Pelletsen måste skyddas mot fukt, annars löses den upp och kan också bli brandfarlig om den blir våt. Den nya hallen blir 4400 kvadratmeter stor och kan lagra 15 000 ton. Ur Södermanlands Nyheter (c) 2011-11-29 Östergötlands län Energipris till Norrköping Norrköpings kommun har fått 2011 års Stora Energipris för Händelö energikombinat, som anses ha nått en världsledande energieffektivitet och klimatpresentanda. Det här är roligt och det är verkligen en bekräftelse på vårt arbete, säger kommunalrådet Eva Andersson (S), som på tisdagseftermiddagen var i Stockholm och mottog priset, som utdelades av SWECO (Swedish Consulting). I kombinatet, som nu prisas samverkar Eon, Lantmännen Agroetanol, Svensk Biogas med flera i ett industriellt ekosystem där de uppnår högre energiutbyte och större klimatnytta än vad de skulle kunna göra på egen hand. De olika företagens energiprocesser har kopplats samman. Händelöverket producerar ånga, el och fjärrvärme från avfall och biobränsle. Ångan levereras till Lantmännen Agroetanol som använder den i sin produktion av drivmedelsetanol. Restprodukter från etanoltillverkningen blir sedan till biogas i Svensk Biogas anläggning och biogasen får avsättning som drivmedel. Ur Norrköpings Tidningar (m) 2011-11-29 Pellets ska värma Vallonbygdens hyresgäster I dag värms kommunägda Vallonbygdens lägenheter i Rejmyre med olja. I Hällestad är det eluppvärmning som gäller för lägenheterna i bland annat Hällestadgården. Under nästa år installeras pelletspannor i stället. Enligt Vallonbygdens vd Björn Andersson är det både miljöskäl och ekonomiska skäl som ligger bakom. Bolaget har tecknat ett leveransavtal med företaget Enycon. Avtalet löper på 15 år och innebär att Enycon installerar pannorna och ansvarar för driften mot att Vallonbygden betalar ett förhöjt pris per kilowattimme för värmen. ur Hem&Hyra 2011-11-28 14

12-miljonerssatsning för 100 procent biobränsle En minskning med 600 ton koldioxid per år, vilket motsvarar utsläppet från 250 bilar. Det kan Valdemarsviksborna räkna hem när företaget Neova nu har graderat upp sin fjärrvärmeanläggning i centralorten. Neova har installerat en ny biobränslepanna för 12 miljoner kronor, intill den äldre. Det här är inte bara en miljövinst, utan också en kapacitetsökning och följaktligen incitament för att fånga nya kunder i centralorten. I dag är bostadsbolaget Fogelvik Estate samt Valdemarsviks kommun, de två största kunderna som framgent får sina lokaler och lägenheter uppvärmda genom 100 procent biobränsle. 2 300 ton bricketter eldas upp i anläggningen varje år. Ur Norrköpings Tidningar (m) 2011-12-02 Ny panna invigd i Boxholm Eons nya biobränslepanna invigdes till ackompanjemanget av en glad nyhet. Boxholmssågen planerar att gå upp till tvåskift till våren. Peter Jonsson, regionchef för Eon värme, kommunalrådet Per- Arne Larsson och Per Rodert klippte gemensamt invigningsbandet. Rörvik timber är Eons helt dominerande kund i Boxholm och tillika närmaste granne. Med den nya pannan har sågen värmeleveranser säkrade även när produktionskapaciteten slår i taket. Vintertid skarvas det i med den gamla panna som finns kvar (en är riven) och dessutom finns två mindre reservpannor, en brikettpanna som kan användas under de fyra sommarveckor när sågen står stilla och en oljepanna som blir reserv för fjärrvärmenätet. Ur Östgöta Correspondenten (ober borg) 2011-11-30 Fjärrvärmepriset höjs med sex öre nästa år Fjärrvärmetaxan höjs med åtta procent 2012. Det är högre inköpspriser som gör att Mariestad Töreboda Energi (MTEAB) anser sig tvingat att höja kilowattpriset från 67 till 73 öre. Anledningen är att kraftvärmeverket KKAB, som hälftenägs av Metsä-Tissue och MTEAB, har drabbats av icke budgeterade produktionsstörningar. Vi jobbar långsiktigt med att fram till 2015 försöka göra oss oberoende av olja, säger Leif Rehnberg. I dagsläget finns det bara en panna för biobränsle i KKAB, och vid störningar i driften är det bara olja som gäller. Fjärrvärmenätet i Mariestad byggs fortfarande ut och i år har totalt ett 30-tal nya fastigheter anslutits, bland det nya höghuset på Smedjehagen och seniorboendena bakom musikskolan. Ur Mariestads-Tidningen (konservativ) 2011-12-01 Mycket ljus framtid för KanEnergi Vi var väldigt tidigt ute med energi och klimat. Nu, de senaste tre-fyra åren ser vi att detta har exploderat, det har gått från prat till att man gör saker, kommenterar KanEnergis vd, Mats Johansson, som räknar med att Skaraföretaget kommer växa rejält framöver. KanEnergis kunder är främst industrier, fastighetsbolag, energibolag, forskningsinstitut samt myndigheter och kommuner från lokal till internationell nivå. Norska konsultföretaget Aslan Viak blev ny ägare till KanEnergis bolag i både Sverige och Norge den 1 november förra året. 2012 siktar man på att ha en omsättning på 16 miljoner kronor. Sedan maj i år har KanEnergi gjort fem nyanställningar. Ur Skaraborgs Läns Tidning (borg) 2011-12-05 Billerud gör storsatsning Billerud i Skärblacka gör en storsatsning. Företaget har beslutat satsa hela 900 miljoner kronor på en miljö- och energiinvestering vid pappersbruket i Skärblacka. Investeringen omfattar uppgradering av sodapannan och dess rökgasrening till bästa tillgängliga teknik. Dessutom byggs en ny indunstning för att öka energieffektiviteten vid bruket. Detta medför att förbrukning av fossil olja och externa biobränslen kraftigt kommer att reduceras. Hela projektet bedöms vara genomfört till slutet av 2013. Ur Folkbladet (ober s) 2011-12-07 Västra Götalands län Opcon levererar till Skara Energis bioenergianläggning Energi- och miljöteknikbolaget Opcons dotterbolag Opcon Bioenergy har tagit en order på leverans av maskiner för en utbyggnad av Skara Energis bioenergianläggning, Uddetorp. Utbyggnaden som är på 8 MW förses i likhet med den befintliga anläggningen med Opcons rökgaskondensering på cirka 2 MW. När utbyggnaden är klar fördubblas bioenergikapaciteten i Uddetorp som 2010 levererade cirka 45 gigawattimmar värme från cirka 55 000 kubikmeter skogsflis. Ordervärdet uppgår till cirka 17 miljoner kronor. Ur Södermanlands Nyheter (c) 2011-11-22 15 Svårt att ersätta dieseln i traktorn Att ersätta dieseln med ett biodrivmedel från gården är lättare sagt än gjort, visar projekt på naturbruksgymnasier i Västra Götaland. Naturbruksgymnasierna i regionen har kravet på sig att vara fossilbränslefria år 2015. I Uddetorp satsar man på att hälla RME i tanken, och i Sötåsen på småskalig uppgradering av biogas. Huvudspåret är att man med den lovande membrantekniken får man nöja sig med att uppgradera biogasen till 86 procent metan. Problem med att lagra gasen till fältarbetessäsongen gör att biogas mest kommer att kunna ersätta dieseln i gårdstraktorn. På Uddetorp har man testat i ett par år att köra alla maskinerna på biodiesel, RME från Energifabriken. Att göra den på gården är för dyrt och svårt. Jag tror inte man kan tillverka sin egen RME eftersom man inte kan garantera kvaliteten, säger Sven Fredriksson. Uddetorps erfarenhet av RME i tankarna är i alla fall att det fungerar, även om olja och bränslefilter måste bytas dubbelt så ofta, och det är svårt att starta när det är kallt. Kalkylerna visar att dieseln måste bli flera kronor dyrare för att det ska löna sig att satsa på småskalig tillverkning av biodrivmedel. Problemet är att dieseln fortfarande är för billig, säger Sven Fredriksson. Och att den fungerar så bra, säger Johan Emanuelsson. Ur ATL 2011-12-06

Hållbar kemi i Stenungsund I dag använder vi i kemiindustrin till 90 procent fossila råvaror olja och gas från Nordsjön, säger Lars Josefsson från kemiföretaget Ineos. Men vi har en vision. I framtiden vill vi helt gå över till förnyelsebara råvaror. Det handlar om biologiskt material rapsolja, halm, flis och avfall från skogsindustrin och jordbruket. Så har vi hushållssopor, med mycket matrester och annat smått och gott som kan göras till gas. Visionen handlar också om samarbete, där den enes restprodukter blir den andres råvaror. Här behövs forskning och utveckling för att finna nya processer som tar till vara resurserna på bästa sätt. 2030 ska Stenungsundregionens kemiföretag vara hållbara och koldioxidneutrala. Stenungsunds regionen är Sveriges kemiska centrum. Kemiföretagen i Stenungsund omsätter runt 20 miljarder kronor årligen. Av kommumens 24 000 invånare arbetar 2 500 i kemiföretagen. Sedan två och ett halvt år arbetar Aga, Akzo-Nobel, Borealis, Ineos och Perstorp tillsammans på visionen att göra Stenungsund till navet för tillverkning av hållbara produkter inom kem i- industrin. Basen ska vara förnybara råvaror, återvinning, samarbete och effektiv energianvändning. Ur Ny Teknik 2011-12-07 Galen eller inte - satsade och vann Många hävdade att han var helt galen. Per Carlsson satsade ändå - och nu har hans företag blivit utsett till Årets äventyrare i Göteborgsregionen. Det är tre år sedan Per Carlsson startade Abionova, som är experter på pannanläggningar för biobränslen. Målet var klart från början - att som första europeiska företag slå sig in på världens största marknad i USA. Trots att många tvivlade tyckte Per Carlsson själv att förutsättningarna var goda. Stenkullenföretagaren förklarar att en stor anledning till framgångarna är att han hittat rätt samarbetspartners. Basen i USA ligger i Minnesota, vilket är ett högst strategiskt val. Att kunna presentera sig som riktig svensk där ger automatiskt hög status. Hittills har Abionova producerat tolv pannanläggningar. Nästa år ska produktionen fördubblas och inom en femårsperiod är målet 200. I nuläget är man i slutfasen på vad som kan bli en jätteaffär med mängder av kalkonfarmar. Ur Lerums Tidning (ober lib) 2011-12-08 JÖNKÖPINGS LÄN Nytt kraftvärmeverk på gång Kraftvärmeverket på Torsvik får snart sällskap. 2014 står ett nytt och lika stort verk klart strax intill - om Jönköping Energi får som man vill. Det är ett rejält bygge som planeras, en ungefär lika stor anläggning som kraftvärmeverket som står ute på Torsvik sedan 2006. Skillnaden är att det nya verket ska eldas med biobränsle, inte sopor. Mark- och miljödomstolen fick en ansökan om tillstånd från Jönköping Energi i slutet av maj i år. Nu ger domstolen grönt ljus - den är att betrakta som komplett, allt den ska innehålla finns med. Det befintliga avfallspannan täcker allt behov ner till 10-12 plusgrader. Blir det kallare ska det nya verket gå igång. Ur Jönköpings-Posten (ober) 2011-12-13 Ny panna värmer unga och gamla Vrigstad skola och Göransgården har fått ett nytt värmesystem. Den nya pelletspannan har nu provkörts och togs i bruk denna vecka. Att elda pellets i stället för olja ger kommunen en halv miljon lägre bränslekostnader om året. Byggnaden med pannor kommer färdigt från fabrik. Väl på plats går det undan med installationer av rör, el och kulvertar. Den totala kostnaden för pannorna och kulvertarna är 4,8 miljoner kronor, och elarbetet, samt reservelverket har gått på 500 000 kronor. Ur Smålands-Tidningen (ober) 2011-12-08 Kronobergs län Miljoner till forskning 22 miljoner kronor i forskningsstöd har EU beviljat till sju projekt på Linnéuniversitetet. Sune Bengtsson och hans forskargrupp får 4,8 miljoner för att vidareutveckla användningen av biobränsle från skogen. Vi är väldigt beroende av förnybara energikällor och då är bioenergi en viktig komponent. Uttaget från skogen kan öka, säger Sune Bengtsson. Han menar att Linnéuniversitetet har unika förutsättningar för att jobba tvärvetenskapligt, enheterna Skog och trä, Bioenergiteknik samt Miljövetenskap är universitetets tre ben. Forskargruppen består av tio-femton personer som även ska samverka med Södra Skogsägarna, Växjö Energi, Kalmar Energi, Bioenergigruppen i Växjö och Ikea genom utbildnings- och forskningssamarbete The Bridge. Projektet är treårigt och finansieras även av Energimyndigheten, Regionförbundet södra Småland och Linnéuniversitetet internt med 7,2 miljoner. Ur Smålandsposten (m) 2011-12-07 Kalmar län Mjölkpulver från Vimmerby blir också godis i Afrika På Arlas mjölkpulverfabrik i Vimmerby går 80 procent av produktionen på export. Den största kunden finns i Oman i Mellanöstern, där delar av mjölkpulvret blandas med vatten och används istället för färsk mjölk. Snart ska ett smaksatt mjölkpulver tillverkas för export till tredje världen, där det ska säljas som nyttigt godis för barn. Värmeväxlare, separatorer och pumpar fyller stora hallar. Det enda som inte syns är mjölk och mjölkpulver. Förra året köpte vi flis motsvarande 100 gigawattimmar och olja för åtta gigawattimmar värmeenergi. Dessutom tillkommer runt 19 gigawattimmar el per år. Eftersom Arla i Vimmerby är en FORTS 4 16

FORTS FRÅN SID 16. stor energiförbrukare har företaget inrättat ett energiledningssystem. Det innebär att man ständigt jobbar med att hitta alternativa energibesparingsmetoder. Sedan mars i år har vi lagt ut vår energiproduktion till ett företag som heter Dalkia. Att bedriva energiproduktion är inte vår kärnverksamhet. Det finns de som har betydligt större kompetens inom området. Dalkia driver energicentralen och Arla köper färdig ånga och hetvatten av dem. Vårt mål är att sänka energiförbrukningen med 15 procent under de kommande fem åren. Trots att det är en modern fabrik går det att sänka energiförbrukningen ytterligare, tror Pär Bragsjö. Arla i Vimmerby har under senare år minskat sin oljeanvändning och ersatt den med flis. Avtalet med Dalkia förutsätter att de inom en femårsperiod ska vara koldioxidneutrala. Det handlar då om att ersätta oljepannorna med pellets eller träpulver. Ur Processnet.se 2011-12-09 Bruket storsatsar på ny energiteknik Skogskoncernen Södra investerar cirka en kvarts miljard kronor i ny teknik på bruket i Mörrum. Det sker redan nästa år. Anläggningen blir därmed först i världen med denna satsning i full skala. En stor del av pengarna går till energiinvesteringar, men det ska även satsas på framtida material. I Södra Cell Mörrum kommer cirka en fjärdedel av investeringarna, omkring 250 miljoner kronor, att göras. Där handlar det om att satsa på en ny teknik som kallas lignoboost. Den går ut på att använda ämnet lignin (som finns i de träd som bruket gör pappersmassa av) och torka det och sedan kunna använda det i en annan del av processen. Redan i dag används ligninet för att elda med. I framtiden ska Södra Cell inte behöva använda olja. Vi har ett strategiskt mål om att vara fossilfria i koncernen 2014, säger Leif Brodén, koncernchef för Södra. Ur Blekinge Läns Tidning (ober lib) 2011-12-09 Det största projektet i kommunens historia Projektet med att bygga ett nytt avfallskraftvärmeverk blir det största i Nybro kommuns historia. Styrelsen för energibolagen väntar nu på att en upphandling värd 287 miljoner kronor ska godkännas i förvaltningsrätten. Det gäller leveransen av anläggningen. Den totala kostnaden för projektet väntas dock upp-gå till omkring 480 miljoner kronor. Livslängden på kraftvärmeverket beräknas till omkring 35 år. Det nuvarande biobränslekraftverket, som ligger på Kährs område, ska fungera som komplementanläggning. Ur Barometern (m) 2011-12-07 Oljeeldning nu ett minne blott Emmaboda kommun har nu inte längre någon anläggning som värms upp med fossila bränslen. Boda skola var den sista lokalen där oljeeldning förekom, men nyligen har man där bytt ut oljepannan mot pelletspanna. Ur Barometern (m) 2011-12-09 Hallands län Hästpellets stupar på byråkratin Att göra bränslepellets på hästgödsel är en god affär, men kräver omfattande tillståndsprövning eftersom gödseln klassas som avfall. För mig är det fullkomligt orimligt att hästskit ska betraktas som animalisk biprodukt, säger Ulf Persson, som driver projektet att göra hästpellets i Höglanda. En kalkyl som bygger en produktion på 8 000 ton pellets ger en vinstmarginal efter skatter på över 30 procent de första fem åren. Att tillverka pellets av hästgödsel ska inte var några större problem och de två ton hästpellets som importerades från Finland för proveldning brann bra. För enligt EU:s förordningar är naturgödsel en animalisk naturprodukt som klassas som avfall när det lämnar gården. Både att tillverka pellets och att bränna pellets gjord på hästgödsel kräver särskilda tillstånd och övervakning. Vilket riskerar att fälla hela projektet. Ur ATL 2011-12-08 BLEKINGE LÄN Utan fjärrvärme kommer bostäderna att värmas upp med el framställd i kolkraftverk Vänsterpartiet har reserverat sig mot kommunstyrelsens beslutet att inte verka för fjärrvärme till Ljungaviken. Det skapar en spricka i det rödgröna politiska lägret. Utan fjärrvärme kommer bostäderna att värmas upp med el från en europeisk marknad, där varje ny kilowattimme är producerad i kolkondenskraftverk med mycket stora koldioxidutsläpp och kraftig miljöpåverkan, menar Willy Söderdahl (v) i sin reservation till beslutet. Vi är övertygade om att Ljungaviken med fjärrvärme hade fått flera nya medborgare att välja Sölvesborg till sitt boende. Ur Sydöstran (s) 2011-12-08 Södra cell investerar en halv miljard i Värö Södra cells styrelse har tagit ett principbeslut om att bygga två nya anläggningar på Södra cell Värö. Om det går som planerat kan en ny mesaugn och en pelletsanläggning stå klara om två år. Den planerade pelletsanläggningen är en del i bygget av den nya sågen som invigdes i somras. Vi får väldigt mycket spån nu. Idag säljs det ut men med en pelletsanläggning kan vi själv ta vara på det och använda till energiutvinning, förklarar Jonas Eriksson. Vi tittar även på om vi kan driva mesaugnen med pellets därifrån. Ur Hallands Nyheter (c) 2011-12-08 17

Skåne län Ystad importerar rysk energived Svårigheten att få tag i tillräckligt stora volymer flis till ett rimligt pris gör att värmeverket i Ystad köpt en båtlast rysk energived, och kan tänka sig att kontraktsodla energiskog. Det är katastrof, säger fjärrvärmechefen Vinko Culjak på Ystad Energi, om att biobränslepriserna fördubblats på 10 år. I förra veckan kom första båten med blandad rysk energived som ska flisas upp och eldas. Leveransen är ett test för att se vad det kostar att säga nej till priskraven från svenska leverantörer av skogsflis. Ur ATL 2011-10-28 Närvärme ger jobb och bättre miljö Så uttryckte sig landshövding Göran Tunhammar när han öppnade ett seminarium om småskalig fjärrvärme på Norra Station. Till mötet hade ett 50-tal bränsleproducenter, entreprenörer, teknikleverantörer, banker och kommunala beslutsfattare samlats. Alla med ett intresse av att öka sin kunskap om fjärrvärmens betydelse. Med på mötet fanns representanter från LRF Skåne, Skogsstyrelsen, och Energikontoret Skåne. Under seminariet hölls flera föredrag, exempelvis om jordbrukets möjligheter att producera biobränsle, och under eftermiddagen hade deltagarna samtal kring möjligheterna och behoven för etablering av närvärme i Skåne. Ur Norra Skåne (c) 2011-11-30 Svagt intresse för biogas i privatbilar Tankningen av biogas i Hässleholm har under de senaste två åren mer än fördubblats. Men privatmarknaden står bara för en liten del. Under en knapp halvtimme vid biogasstationen i Hässleholm dyker inte en enda bilist upp som ska tanka biogas. Betydligt fler stannar för att fylla på luft i sina däck. Bilden är talande för marknaden. Biogasbilar är inte det första valet när privatpersoner ska köpa bil. Tjänstebilar och kommun är en viktig part att utveckla den lokala marknaden. Den privata är nästan obefintlig, konstaterar Lars Andén, sälj- och etableringsansvarig för fordonsgas på Eon Gas. För två år sedan beklagade informationschefen att gasbilarna i Hässleholm inte var fler. Nu är försäljningen i stort sett uppe i den beräknade nivån efter en kraftig ökning de senaste två åren. I år beräknas närmare 300 000 liter ha tankats vid årets slut jämfört med 115 000 liter år 2009. Till det kommer bussdepån som står för ungefär samma volym. Ur Kristianstadsbladet (lib) 2011-12-08 Lågkonjunktur kan åter spöka för fjärrvärmen En vargavinter kombinerat med ytterligare en lågkonjunktur kan bli mycket besvärlig för Höganäs Fjärrvärme. Biobränsle får ersätta om Höganäs AB drar ned, vilket gör fjärrvärmen mycket dyrare att producera. För två år sedan gick kommunen back med 4,9 miljoner kronor och dåvarande ägaren Öresundskraft med 3,1 miljoner kronor. Orsaken var att Höganäs AB drog ned produktionen vilket gjorde att den helt dominerande spillvärmen från företag uteblev i fjärrvärmenätet. I stället fick värmepannan köras med dyr bioolja under vintern 2009 som också var ovanlig sträng efter år av milda vintrar. Vi eldar med bioolja för uppvärmningen framförallt på mornar när varmvattenbehovet är som störst men på helgerna har det klarat sig. Hittills har ju hösten varit mild men skräckscenariot är givetvis åter en vargavinter och en djup lågkonjunktur, säger Benny Ulmestig. Höganäs Fjärrvärme ägs helt av kommunen sedan energiföretaget Öresundskraft lämnade ägandet på 39 procent för ganska exakt ett år sedan. Fjärrvärme finns nu i runt 70 villor och 135 flerfamiljshus i Höganäs. Ur Helsingborgs Dagblad (oavhängig) 2011-11-28 Skyddsvall räddade Västhamnsverket När stormen drog in som värst från Öresund började personalen på Västhamnsverket att bygga upp en skyddsvall vid Fiskepiren. Det gjorde att vattenskadorna blev begränsade. Vattenmassorna fyllde källare och hissar i Västhamnsverket. Men trots det var det långt kvar till att helsingborgarna skulle bli utan värme. De vallar som byggdes i en hast kom att stoppa en stor del av vattnet. Nu blev några delsystem skadade och när dessa skulle lagas uppstod ett strömavbrott på cirka 20 minuter. Västhamnsverket har varit i drift sedan 1982. Men det har aldrig hänt att vattnet strömmat in på området som det gjorde den här gången. Nu kunde stål- och aluminiumdörrar göra att vattnet inte forsade in i byggnaderna. Därför nådde aldrig vattnet elektroniken och vi var en bra bit ifrån ett stort driftstopp. Det närmsta vi kom var att det blev avbrott i de kvarnar som mal den pellets vi använder, konstaterar Christer Nilsson. Ur Helsingborgs Dagblad (oavhängig) 2011-11-28 MISSA INTE! PELLETS 2012 31 januari - 1 februari, Stockholm WORLD BIOENERGY 2012 + WORLD PELLETS 2012 29-31 maj, Jönköping Läs mer på: www.svebio.se 18

Han är ensam kvar i fabriken Fabriken står kvar, men maskinerna har tystnat. Alla utom en säckningsanläggningen där Fredrik Nilsson packar pellets i plastsäckar. Han blev ensam kvar när Ystad pellets lade ner produktionen i Ystad i somras. Jag paketerar pellets i säckar till återförsäljare och våra egna kunder. Pelletsen kommer med båt, vi får in en båt i månaden, berättar Fredrik Nilsson. Hela fabriken är intakt, även om ugnarna stängts och banden slutat rulla. Ystad pellets ägare Clean Tech Holding planerar att flytta dem, men när det sker är inte klart. På asfaltplattan bakom fabriken växer det nu fram ett lager med pelletssäckar på pallar som väntar på köpare. Företaget längtar efter kallt väder, som för ett år sedan. Då ökar efterfrågan. Ur Ystads Allehanda (lib) 2011-11-29 Klart för kraftverk Högsta domstolen tänker inte pröva det överklagade beslutet om ett kraftvärmeverk i Örtofta. Därmed är alla juridiska hinder undanröjda för byggherren Lunds Energi. Domstolens beslut innebär att man går på samma linje som Eslövs kommun och Länsstyrelsen, som tidigare godkänt detaljplanen för kraftverket. Det biobränsleldade kraftvärmeverket tas i drift under 2014. Verket kommer att kunna försörja ungefär halva fjärrvärmebehovet i Lund, Lomma och Eslöv. Kraftverket väntas minska koldioxidutsläppen i världen med 350 000 ton årligen. Ur Lokaltidningen Mellanskåne 2011-12-07 Skatter på bränslen 2012 Användare Tillverkningsindustri och kraftvärme Övriga Energi- och miljöskatter Energi CO 2 Svavel Totalt kr/mwh Energi CO 2 Svavel Totalt kr/mwh Bränsleslag Eo 1, kr/m 3 (0,05<S<0,2%) 246 930 0 1176 118 819 3100 0 3919 393 Eo 5, kr/m 3 (0,4%S) 246 930 108 1284 129 819 3100 108 4027 404 Kol, kr/ton (o,5%s) 187 809 150 1146 152 622 2697 150 3469 459 Gasol, kr/ton 316 978 0 1294 101 1052 3261 0 4313 337 Naturgas Kr/1000 m 3 271 696 0 967 88 904 2321 0 3225 293 Torv, kr/ton (0,2%S, 45% fukthalt) 0 0 50 50 18 0 0 50 50 18 Om el- och värmeproduktionen sker integrerat i kraftvärmeverk beskattas bränslet för värmeproduktionen på samma sätt som för tillverkningsindustrin vid elverkningsgrader över 15 procent. Vid lägre elverkningsgrad är avdraget reducerat. För elproduktionen utgår ingen energi- och koldioxidskatt. Industrier som omfattas av utsläppsrättshandel betalar inte koldioxidskatt. Beskattning av elförbrukning öre/kwh Förbrukning i industriell verksamhet och växthus 0,5 Övrig förbrukning (utom vissa kommuner i norra Sverige) 29,0 Förbrukning i vissa kommuner I norra Sverige 19,2 Kommuner med nedsatt elskatt: Samtliga kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län, samt Sollefteå, Örnsköldsvik, Ånge, Ljusdal, Mora, Malung, Orsa, Älvdalen och Torsby. 19