Utdrag ur publikation 2001:122 VÄGUTFORMNING 94 Version S-1 Del 3 Grundvärden 2002-02
Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2002-02-01 Publikation 2001:122 Upphovsman (författare, utgivare) Kontoret för vägutformning Kontaktperson: Torsten Bergh, Jan Moberg, Anders Strömberg, Lars Fridh Dokumentets titel Vägutformning 94 Version S-1 Huvudinnehåll Utformningsråd för vägar. ISSN 1401-9612 ISBN Nyckelord Dimensioneringsgrunder, grundvärden, trafikteknisk standard, typsektion, linjeföring, korsningar, trafikplatser, sidoanläggningar, vändplatser, rastplatser, gång- och cykelanläggninagar, vägmarkeringar, vägvisning, trafiksignaler, vägbelysning, vägutrustning, vägtyper. Distributör Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge Tfn: 0243-755 00, fax: 0243-755 50, e-post: vagverket.butiken@vv.se Svensk Byggtjänst, Utställningen, Regeringsgatan 44, 111 53 Stockholm Tfn 08-457 10 00, fax 08-10 07 57, e-post: forsaljningen@byggtjanst.se
Förord Vägutformning 94 (VU 94) är såväl ett styrmedel som ett hjälpmedel för utformning av Vägverkets produkter & tjänster med ambitionen att garantera önskvärd kvalité. VU 94 ska tillämpas för alla statliga väginvesteringsobjekt och för upphandling av tjänster i vilka ingår trafiktekniska krav. Avsteg från skall-krav i VU 94 ska godkännas av csv för nationella stamvägar, större huvudvägar (vägar med nummer 1-99), vägar som kan komma att hävdas som riksintresse samt vägar som respektive region anser vara av speciell vikt. Beslut om avsteg för andra vägar får fattas av regionchef. Kopia av beslutet ska sändas till Huvudkontoret, kontoret för vägutformning. Beträffande tillåtlighet att använda vägutrustning, för vilka godkända krocktester enligt CEN-standard inte föreligger, kan dock dispens endast medges av csv eller den som han delegerat ärendet till. I den här föreliggande versionen av VU 94 (version S-1) har supplementen 1, 2, 4 och 5 inarbetats i huvuddokumentet. Supplement 3 har lagts som egen bilaga. Denna version ersätter de tidigare utgivna dokumenten. Vissa ritningar och mallar har av ritningstekniska skäl inte kunnat inarbetas i version 1. Vägverkets standardritningar för balkräcken har tagits ur VU 94. Ansvaret för dessa ritningar har - som för övriga räckestyper - överlåtits till räckesleverantörerna. Vissa smärre redaktionella rättelser har också gjorts men sakinnehållet sammanfaller med VU 94 med supplementen 1-5. Läsanvisningen i del 1 har reviderats. Skulle avvikelser mot tidigare dokument förekomma gäller den senaste versionen av VU 94. Den kommer att finnas tillgänglig såväl i digital form (Internet och CD) som i dokumentform. VU 94 kommer att revideras successivt. Ändringarna kommer inte längre att ges ut som supplement utan inarbetas direkt i huvuddokumentet som version 2, 3 o.s.v. Se vidare läsanvisningen i del 1. För att angivna krav skall bli gällande vid upphandling måste VU 94 med aktuellt versionsnummer åberopas i förfrågningsunderlaget för det aktuella objektet. VU 94 kommer fortlöpande att revideras så att kraven i lagen om offentlig upphandling (SFS 1992:1258) på hänvisning till europeiska tekniska specifikationer uppfylls. Dessa revideringar kommer vid behov att införas i varje ny version av VU94. Förutom nya versioner av VU 94 kommer även korta informationer att ges ut som VU-info. Frågor om VU 94:s innehåll och tillämpning besvaras av Kontoret för vägutformning VTv.
VU 94S-1 3 Grundvärden Innehållsförteckning 3 Grundvärden... 1 3.1 Grundvärden för trafikmiljön... 3 3.1.1 Friktion... 3 3.1.2 Siktobjekt i vägrummet... 8 3.2 Motorfordon... 9 3.2.1 Geometri... 13 3.2.2 Acceleration... 22 3.2.3 Fordonseffekter och avgaser... 25 3.2.4 Strålkastare och bromsljus... 50 3.3 Grundvärden för förare och passagerare... 53 3.3.1 Hastighetsbeteende i kurva... 53 3.3.2 Retardation... 56 3.3.3 Accelerationsbeteenden i normala trafiksituationer... 58 3.3.4 Hastighetsprofil... 59 3.3.5 Vertikalacceleration... 65 3.3.6 Ryck... 66 3.3.7 Rotation... 68 3.3.8 Ögonhöjd och synbarhetsvinkel... 69 3.3.9 Reaktionstid... 70 3.3.10 Händelsetäthet... 71 3.3.11 Synbarhet... 71 3.4 Grundvärden för gående och cyklister... 73 3.4.1 Utrymmesbehov... 73 3.4.2 Totalkraften och trafikanters prestationsförmåga... 74 3.4.3 Reaktionstid... 78 3.4.4 Ögonhöjd... 79 3.4.5 Räckvidd... 79 3.5 Trafiksituationsmodell... 81 3.5.1 Utrymmesklasser... 82 3.5.2 Analys av utrymmesstandard på vägsträcka... 86 3.5.3 Utrymmesanalys i korsning... 90 3.5.4 Användning av körspårsprogram och körspårsmallar... 93 3.5.5 Analys av utrymmesstandard på banor och vägar för gång- och cykeltrafik... 106 VV publikation 2001:122 2002-02
VU 94S-1 3 Grundvärden 1 (108) 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 3 GRUNDVÄRDEN Det är många faktorer och egenskaper som påverkar och styr utformning av väganläggningar. Hur beter sig trafikanten? Vad har hon/han för förmåga/prestanda? Hur ska vi ta hänsyn till att trafikanterna blir allt äldre? Vad klarar fordonen och hur ser de ut? Och, hur påverkar vägutformning och trafikmiljö, trafikregler samt värderingar och attityder trafikanterna och deras beteende? Olika funktionshinder, framför allt bland gående och cyklister, påverkar också förmågan och beteendet. Många av dessa frågor - faktorer - beskrivs med grundvärden i VU 94. De indelas i grundvärden för trafikmiljön, fordon, förare och passagerare samt för gående och cyklister. FIGUR 3-1 Exempel på grundvärden. Dimensioneringsprinciperna i del 2 Dimensioneringsgrunder utvecklas till standard för geometriska element med hjälp av funktionskrav t ex siktsträcka för bromsning eller omkörning och till val av typlösningar. Funktionskraven beräknas ur grundvärden men kan också vara grundvärden i sig. Vissa grundvärden grundas endast på praktisk erfarenhet. Exempel på funktionskrav: Sikten längs en väg ska medge att en personbil som färdas med vägens referenshastighet kan bromsa med viss säkerhetsmarginal inför ett uppdykande lågt föremål (siktobjekt) på vägbanan. VV publikation 2001:122 2002-02
2 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 3 (108) 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 3.1 GRUNDVÄRDEN FÖR TRAFIKMILJÖN Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VU 94 med: friktion hos vägytan siktobjekt i gaturummet 3.1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VU 94 för att bestämma: största längs- och snedlutning med hänsyn till bilars bromsning och start i backe största skevning i horisontalkurva med hänsyn till risken att bilar glider i sidled erforderlig sikt för att bilar ska kunna stanna inför hinder på vägbanan i samtidig vertikal- och horisontalkurva lägsta tillåtna friktion på beläggningar och vägmarkeringar 3.1.1.1 Total friktion Friktionskoefficient är kvoten mellan friktionskraft och normalkraft mellan hjul och vägbana. Den totala friktionen kan uppdelas i en tangentiell del, bromsfriktion, och en radiell del, sidofriktion. Dimensionerande friktionskoefficienter för total friktion, bromsfriktion och sidofriktion ges i figur 3.1.1.1-1. 0,7 Friktionskoefficient 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Bromsfriktion Sidofriktion Total friktion Observera att friktionskoefficienter na endast gäller vid resp. hastighet och ej utgör medelvärden från aktuell hastighet till stopp. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 Hastighet (km/h) FRIK. XLS FIGUR 3.1.1.1-1 Dimensionerande friktionskoefficienter i VU 94. VV publikation 2001:122 2002-02
4 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.1 Grundvärden för trafikmiljön Kommentar: Dimensionerande friktion F motsvarar ca 2/3 av uppmätta friktionsvärden på relativt nybelagda vägar med bra däck vid vått väglag och låsta hjul. F 0,62 EXP( 0,0063* V ) V=hastighet (km/h) Väg 94 kräver för större ytor friktionstal 0,5 mätt enligt VVMB 104 Bestämning av friktion på belagd väg. Mätförfarandet sker vid ca 70 km/h med våt vägbana och låsta hjul. VU 94 dimensionerar således för 80% av minimikravet. Väg 94 kräver för mindre ytor, <2 m 2, friktionstal 0,45 bestämt enligt VVMB82 Termoplastisk vägmarkeringsmassa Bestämning av friktion. 3.1.1.2 Sidofriktion och sidoacceleration Sidofriktionen eller sidoaccelerationen är den del av den totala friktionen som förare normalt utnyttjar under körning i kurva. Sidofriktion är ett grundvärde i VU 94 för att: bedöma bilars hastighetsnivå i horisontalkurvor bestämma minimivärden för radier i horisontalkurvor vid samtidig bromsning Dimensionerande friktionskoefficienter för sidofriktion för val av horisontalradier ges i figur 3.1.1.1-1 ovan. Bedömning av hastigheter vid körning i små radier som i korsningar och ramper görs för två körsätt, mjukt och hårt, se närmare kapitel 3.3. Sidoacceleration är sidofriktionen multiplicerad med 9,82 m/s 2. Kommentar: Dimensionerande sidofriktion SF är: SF 0,28 EXP( 0,0096 * V ) V=hastighet (km/h) 3.1.1.3 Bromsfriktion och retardation Bromsfriktion är den del av den totala friktionen, som utnyttjas vid inbromsning. Bromsfriktionen är ett grundvärde i VU 94 för att beräkna stoppsiktssträckor och bromssträckor på avfarter i trafikplatser mm. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 5 (108) 3.1 Grundvärden för trafikmiljön Fullt utnyttjad bromsfriktion motsvarar en mycket hård inbromsning. Vid bedömning av bromssträckor vid normal körning, till exempel på avfartsramper och vid inbromsning i korsningar, används mjukare inbromsningsförlopp, se vidare kapitel 3.3. Dimensionerande friktionskoefficienter för bromsfriktion ges i tabell 3.1.1.3-1. Retardationen är bromsfriktionen multiplicerad med 9,82 m/s 2. Vid överslagsmässiga beräkningar för bromssträckor utnyttjas de i tabell 3.1.1.3-1 angivna bromsfriktionstalen alternativt medelretardationer. Med bromsfriktionstal avses viktade medelvärden av bromskoefficienten från en hastighet (V 1 ) till en annan hastighet (V 2 ). TABELL 3.1.1.3-1 Från V 1 (km/h) Bromsfriktionstal och medelretardation för horisontell väg. Bromsfriktionstal, f Från 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 0 0,54 0,52 0,50 0,48 0,46 0,44 0,42 0,41 0,39 0,37 0,36 0,34 0,33 0 V 1 10 5,27 0,51 0,49 0,47 0,46 0,44 0,42 0,41 0,39 0,37 0,36 0,34 0,33 10 (km/h) 20 5,07 5,01 0,48 0,47 0,45 0,43 0,42 0,40 0,39 0,37 0,35 0,34 0,32 20 30 4,88 4,93 4,73 0,46 0,44 0,43 0,41 0,39 0,38 0,37 0,35 0,34 0,32 30 40 4,69 4,66 4,58 4,47 0,43 0,42 0,40 0,39 0,37 0,36 0,35 0,33 0,32 40 50 4,51 4,48 4,42 4,32 4,22 0,41 0,39 0,38 0,37 0,35 0,34 0,33 0,31 50 60 4,33 4,31 4,25 4,18 4,08 3,98 0,38 0,37 0,36 0,34 0,33 0,32 0,31 60 70 4,16 4,14 4,09 4,03 3,94 3,85 3,75 0,36 0,35 0,34 0,32 0,31 0,30 70 80 3,99 3,98 3,94 3,88 3,80 3,72 3,63 3,53 0,34 0,33 0,32 0,31 0,29 80 90 3,83 3,82 3,78 3,73 3,66 3,59 3,51 3,42 3,32 0,32 0,31 0,30 0,29 90 100 3,67 3,66 3,63 3,59 3,53 3,46 3,38 3,30 3,22 3,13 0,30 0,29 0,28 100 110 3,52 3,51 3,48 3,44 3,39 3,33 3,26 3,19 3,11 3,03 2,94 0,28 0,27 110 120 3,37 3,36 3,34 3,31 3,26,320 3,14 3,07 3,00 2,92 2,85 2,76 0,26 120 130 3,23 3,22 3,20 3,17 3,13 3,08 3,02 2,96 2,89 2,88 2,75 2,67 2,60 130 Till V 2 (km/h) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 Medelretardation, gf Till V 2 (km/h) VV publikation 2001:122 2002-02
6 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.1 Grundvärden för trafikmiljön Bromssträckan erhålls enligt formeln: S b = V 1 2 - V 2 2 2* g*(f + i) där S b = bromssträcka (m) V 1 = utgångshastigheten (m/s) V 2 = sluthastighet (m/s) f = bromsfriktionstal i = lutning i längdled g = normalacceleration (9,82 m/s 2 ) Kommentar: Dimensionerande bromsfriktion BF är: BF 0,55 EXP( 0,0057 * V ) V=hastighet (km/h) 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 7 (108) 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 3.1.1.4 Start i uppförsbacke Vid start i motlut ska tillgänglig friktion vid fordonets drivaxel kunna övervinna tyngdkraftens komposant på grund av lutning och rullmotstånd, se figur 3.1.1.4-1. f d g i g C r där f = friktionskoefficient d = andel av fordonets tyngd på drivaxeln g = tyngdacceleration (9,82 m/s 2 ) i = backens lutning Cr = rullfriktion (N/kg) FIGUR 3.1.1.4-1 Princip för beräkning av startlutning. I figur 3.1.1.4-2 har största startlutning vid olika friktion och andel tyngd på drivaxeln beräknats för dimensionerande rullfriktion 0,11 N/kg. Med figurens hjälp kan framkomligheten beskrivas för olika branta lutningar i dåligt väglag. Friktionskoefficient 0,1 motsvarar våt is, 0,3 sand eller dubbdäck på packad snö. Andel tyngd på drivaxeln varierar mellan ca 0,20 för extremt lastad lastbilskombination och ca 0,50 för personbil. Exempel: Beräkna maximal lutning för start i backe för en tvåaxlig lastbil med släpvagn. Fordonsekipaget väger 37 ton med 10 tons belastning på drivaxeln, dvs d= 10/37=0,27 Vägbanan består av packad snö, som är nysandad vilket innebär att friktionen är f=0,3. Den maximala lutningen fås ur diagrammet till ca 7%. FIGUR 3.1.1.4-2 Beräkning av startlutning. Kraftekvationen har utnyttjats för att bestämma maximala längslutningar för vägar. Dimensionerande andel tyngd på drivaxeln har då valts till en fjärdedel av fordonets totala tyngd (d=0,25) och den lägsta friktionskoefficienten i uppförsbacke till 0,3. VV publikation 2001:122 2002-02
8 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 3.1.2 Siktobjekt i vägrummet Siktobjekt är grundvärde i VU 94 för att bestämma sikt i olika trafiksituationer. Trafikanterna måste ha överblick över vägrummet för att kunna observera och identifiera siktobjekt och sikthinder som: andra trafikanter, t ex mötande, korsande eller upphinnande, som man måste se för att kunna samspela med hinder på vägbanan, t ex föremål som man måste se för att kunna bromsa eller väja för trafikanordningar, t ex vägmärken, vägmarkeringar och trafiksignaler hinder utanför vägbanan, t ex i siktområden i vägkorsningar, som man måste kunna se över FIGUR 3.1.2-1 Exempel på siktobjekt i vägrummet. VU 94 använder följande siktobjekt för siktberäkningar, se tabell 3.1.2-1. TABELL 3.1.2-1 Siktobjekt för att bestämma siktsträckor. Objekt Höjd i m Exempel på användningsområde Vägbanan 0,00 Stoppsikt för cyklar Vägbanan (hinder på vägbana) 0,20 Stoppsikt och sikt i korsning för bilar Bromsljus från framförvarande bil 0,35 Stoppsikt för bilar i kö Hinder på vägbanan, t ex barn, hundar mm 0,40 Stoppsikt för cyklar och sikt i korsning Annalkande fordon (strålkastare) 0,60 Sikt i korsning och omkörningssikt Häckar, staket etc 0,80 Högsta siktskymmande hinder inom siktområden vid korsning i lokalnätet 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 9 (108) 3.2 Motorfordon 3.2 MOTORFORDON Motorfordons prestanda och egenskaper som: utrymmesbehov vid sväng i korsning och körning på sträcka stabilitet accelerations- och bromsförmåga bränsleförbrukning avgasutsläpp har avgörande betydelse för utformning av väganläggningar. VU 94 definierar fordonsparken med 14 typfordon, vilka valts så att de täcker dimensionerande egenskaper hos vanliga personbilar, bussar, lastbilar och lastbilskombinationer, se tabell 3.2-1. Typfordon är grundvärden i VU 94 för att dimensionera och utforma vägoch gatusektioner, korsningar, rastanläggningar m m. TABELL 3.2-1 Sammanställning av typfordon. Moment 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.1.6 3.2.1.7 3.2.1.8 3.2.1.9 3.2.1.10 3.2.1.11 3.2.1.12 3.2.1.13 3.2.1.14 Kommentar: Typfordon P Ph LBm Los LBn stadsbussar Bf Bb Bl Lps Ls Ts S Lm Lsp personbil personbil med husvagn små lastbilar, minibussar mm oljebil och sopbil 2- till 4-axliga stora lastbilar och förlängd normalbuss boggiebuss ledbuss lastbil med påhängsvagn eller släpvagn skogsbil traktor med släp skördetröska modulfordon specialfordon Vägverket har sedan 1993 ansvaret för att trafiksystemet anpassas för personer med funktionshinder. Föreskrifter om bussutformning med hänsyn till detta planeras. Svensk Lokaltrafikförening, SLTF, ger i Normbuss 90 tekniska specifikationer för nio typbussar. Utrymmesbehov för dessa beskrivs av typbussarna i VU 94. Normbuss 90 redovisar också dörrplaceringar, instegshöjder och andra detaljer av intresse för utformning av bl a hållplatser. SLTF:s nio typbussar visas i figur 3.2-1 med kommentarer om körareor VV publikation 2001:122 2002-02
10 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon FIGUR 3.2-1 SLTF:s nio typbussar i Normbuss 90. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 11 (108) 3.2 Motorfordon Det finns fordonskombinationer som kräver större utrymme än det största typfordonet, framför allt vid sväng i korsning. Dessa fordon kan oftast ta sig fram i korsningarna med mindre bekvämt körsätt och lägre hastighet än typfordonen. Ibland behövs ändå en särskild utredning som underlag för dimensionering av korsningar som trafikeras med specialfordon. I sådana fall bör kontroll ske med Vägverkets körspårsprogram VV PC 2 Körspår. Kommentar: I Sverige saknas regler för motorfordons manövrerbarhet i kurvor med små radier. I princip är ett 24 m långt stelt fordon tillåtet. Efter Sveriges EU-inträde tillåts ett 25,25 m långt fordonståg (dragbil och påhängseller släpvagn), Lm. Detta godkänns om det kan köra i en cirkel med inner- och ytterradier 2,0 och 12,5 m, se figur 3.2-3. Avståndet från fordonets front till centrum på bakersta hjulet får vara högst 22,5 m. Avståndet mellan centrum på släpvagnens främre 2 2 och bakre hjulkombination får vara högst ( 12. 50 2. 04) (( 5. 30 L / 2), där L är påhängsvagnens bredd, se figur 3.2-2. Vid L=2,6 m blir värdet 8,1 m. FIGUR 3.2-2 Mått för typfordonet Lm. I många länder tillämpas den s k ECE-cirkeln. Inner- och ytterradierna ändrades i EG- Direktiv 9653 1996 från Ry=12,0 m till Ry=12,5 m. Fordonet ska klara att köra i cirkel enligt figur 3.2-3. VU 94:s typfordon Bb och Lps klarar inte detta. FIGUR 3.2-3 ECE-cirkeln. VV publikation 2001:122 2002-02
12 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Vid besiktning av koppling mellan dragbil och släp/påhängsvagn använder Svensk Bilprovning det s k "gathörnsprovet" enligt figur 3.2-4. Provet innebär att fordonskombinationen ska klara av att svänga runt ett gathörn 8.5 m bredd. FIGUR 3.2-4 Gathörnsprovet. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 13 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.1 Geometri Följande typfordons geometrier har valts för att representera grupper av fordon, som finns i många modeller med varierande mått och prestanda. I avsnitt 3.2.2 ges grundvärden för accelerationsprestanda och i 3.2.3 för fordonseffekter och emissioner. 3.2.1.1 Personbil P Typfordon P är personbilar och övriga bilar med motsvarande storlek och prestanda, t ex små lastfordon typ "pickup" m fl, se tabell 3.2.1.-1. Mått och prestanda för typfordon P används i VU 94 för att utforma vägsektioner, korsningar och vändplatser, parkeringsplatser, etc. TABELL 3.2.1.1-1 Mått och prestanda för typfordon P, exempel. Exempel Mini Liten Mellan Stor Längd (m) Bredd (m) Höjd (m) Vändradie (m) 3,45 1,47 1,44 4,60 4,00 1,66 1,40 5,30 4,79 1,75 1,43 5,00 4,96 1,78 1,47 6,40 Typfordon P är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.1-1 Längd Bredd Axelavstånd Överhäng fram Höjd Vändradie 5,0 m 1,8 m 2,8 m 0,8 m 1,5 m 6,0 m FIGUR 3.2.1.1-1 Mått för typfordon P. VV publikation 2001:122 2002-02
14 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon 3.2.1.2 Personbil med husvagn Ph Typfordon Ph är en personbil med husvagn eller vanlig släpvagn. Typfordon Ph:s mått och prestanda kan användas i VU 94 för att dimensionera uppställningsytor på rastplatser etc. Typfordon Ph är typfordon P med stor husvagn enligt figur 3.2.1.2-1. Längd Bredd Höjd FIGUR 3.2.1.2-1 13,5 m 2,3 m 2,7 m Mått för typfordon Ph. 3.2.1.3 Minibuss LBm Typfordon LBm är minibussar och små lastbilar. Typfordon LBm:s mått och prestanda används i VU 94 för att dimensionera kollektivtrafikanläggningar etc. Typfordon LBm är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.3-1. Längd Bredd Axelavstånd Överhäng fram Höjd Vändradie 7,0 m 2,2 m 3,8 m 1,4 m 2,0 m 7,5 m FIGUR 3.2.1.3-1 Mått för typfordon LBm. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 15 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.1.4 Oljebil, sopbil Los Typfordon Los är oljebil, sopbil och liknande för distribution till och från bostadsområden. Typfordon Los:s mått och prestanda används i VU 94 för att dimensionera enskild körvägs anslutning till allmän väg. Typfordon Los är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.4-1. Längd Bredd Överhäng fram Höjd FIGUR 3.2.1.4-1 9,4 m 2,6 m 1,2 m 3,4 m Mått och prestanda för typfordon Los. Kommentar: Typfordonet är omodernt. Olje- och sopbilar är numer oftast 12 m. 3.2.1.5 Tunga lastbilar och normalbussar LBn Typfordon LBn är tunga lastbilar och normalbussar. Tunga, två- till fyraxliga lastbilar och normalbussar finns i flera modeller. Tunga lastbilar är vanligen kortare än normalbussar och har kortare överhäng fram. Typfordon LBn:s mått och prestanda används i VU 94 bl a för att utforma sektioner och korsningar (kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc), beräkna siktsträckor för bussar och för att utforma kollektivtrafikanläggningar. VV publikation 2001:122 2002-02
16 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon 2,8 6,0 3,4 Längd Bredd Axelavstånd Överhäng fram Höjd Vändradie FIGUR 3.2.1.5-1 12,0 m 2,6 m 6,0 m 2,8 m 4,5 m för lastbil 3,2 m för buss 12,0 m med 6,7 m körvidd Mått för typfordon LBn. 3.2.1.6 Förlängd normalbuss Bf Typfordon Bf är en förlängd normalbuss. Typfordon Bf:s mått och prestanda används i VU 94 för att utforma kollektivtrafikanläggningar. Typfordon Bf är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.6-1. Längd Bredd Axelavstånd Överhäng fram Höjd FIGUR 3.2.1.6-1 13,0 m 2,6 m 6,5 m 2,6 m 3,2 m Mått för typfordon Bf. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 17 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.1.7 Boggibuss Bb Typfordon Bb är en buss med boggi bak. Typfordon Bb:s mått och prestanda används i VU 94 för att utforma korsningar (kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc) och kollektivtrafikanläggningar. Typfordon Bb är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.7-1. 4,6 7,5 2,4 14,5 Längd 14,5 m Bredd 2,6 m Axelavstånd framaxelboggis teoretiska tyngdpunkt 7,5 m Överhäng fram 2,4 m Höjd 3,2 m Vändradie 14,0 m med 7,0 m körvidd FIGUR 3.2.1.7-1 Mått för typfordon Bb. 3.2.1.8 Ledbuss Bl Typfordon Bl är en ledad buss. Vissa modeller har tvångsstyrd bakaxel. Typfordon Bl:s mått och prestanda används i VU 94 för att utforma kollektivtrafikanläggningar. Typfordon Bl är ett fordon med mått och prestanda enligt figur 3.2.1.8-1. Längd ca 18,0 m Bredd 2,6 m Höjd 3,2 m Vändradie 12,0 m med 6,7 m körvidd FIGUR 3.2.1.8-1 Mått för typfordon Bl. VV publikation 2001:122 2002-02
18 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon 3.2.1.9 Lastbil med påhängsvagn eller släpvagn Lps Typfordon Lps är dragbilar med påhängs- eller släpvagn. Utrymmesbehov vid körning i kurva beror på ett komplicerat sätt av axelplacering och -antal, ekipagets ledpunkter och körstrategi, se moment 3.5.3. En 24 meter lång dragbil med 3-axlig släpvagn har ungefär samma utrymmesbehov vid sväng i korsning som en 16 meter lång dragbil med påhängsvagn. En 24 meter lång kombination med 4-axlig släpvagn kräver vanligen något större utrymme. Det finns fordonskombinationer, som kräver större utrymme än typfordon Lps vid sväng i korsningar. Ett exempel är lastbil med 4-axlig släpvagn för skogstransporter. Ett annat är s k långgodsfordon, som utgörs av dragbil med påhängsvagn med ekipagelängd 16-24 meter. Vid flak med större längd än 13,5 meter har vanligtvis påhängsvagnen styrbar boggi, vilket minskar ekipagets utrymmesbehov. Typfordon Lps:s mått och prestanda används i VU 94 för bl a detaljutformning av korsningar och breddökning i kurva. Typfordon Lps är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.9-1. Längd 16,0 m Bredd 2,6 m Höjd 4,5 m Vändradie ca 16,0 m med körvidd ca 8,5 m FIGUR 3.2.1.9-1 Mått för typfordon Lps. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 19 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.1.10 Skogsbil Ls Typfordon Ls är fordon för skogstransporter. Den största typen är en 3- axlig lastbil med 4-axlig släpvagn med en total ekipagelängd på 24 meter. En sådan kombination kräver normalt något större utrymme vid sväng i korsning än typfordon Lps. Typfordon Ls mått och prestanda används för att utforma skogsvägsanslutningar till allmän väg. Typfordon Ls är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.10-1. Längd Bredd Höjd 23,8 m 2,6 m 4,5 m FIGUR 3.2.1.10-1 Mått för typfordon Ls. 3.2.1.11 Traktor med släp Ts Typfordon Ts är en jordbrukstraktor med släp. Typfordon Ts mått och prestanda används i VU 94 för att dimensionera enskild körvägs anslutning till allmän väg, fri höjd vid vägportar etc. Typfordon Ts är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.11-1. Längd Bredd Höjd 9,2 m 1,8 m 2,5 m FIGUR 3.2.1.11-1 Mått för typfordon Ts. VV publikation 2001:122 2002-02
20 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon 3.2.1.12 Skördetröska S Typfordon S är en skördetröska. Typfordon S mått och prestanda används i VU 94 för att dimensionera enskild körvägs anslutning till allmän väg, fri höjd och bredd vid vägportar etc. Skördetröska S är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.12-1. Längd Bredd Höjd 10,3 m 6,0 m 4,0 m FIGUR 3.2.1.12-1 Mått för typfordon S. 3.2.1.13 Lastbil med släpvagn av modultyp Lm Typfordon Lm är fordonståg av modultyp utformade enligt de nya EUreglerna, se kapitel 3.2. Fordonet är uppbyggda av ett dragfordon samt en dolly med släpvagn. Utrymmesbehov vid körning i kurva beror på ett komplicerat sätt av axelplacering och -antal, ekipagets ledpunkter och körstrategi, se moment 3.5.3. Typfordonet har mindre utrymmesbehov i korsningar än typfordon Lps. Det kan användas i VU för kontroll av längder på kömagasin, P-fickor od samt för vändplatser. Typfordon Lm är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.13-1. Längd 25,25 m Bredd 2,60 m Höjd 4,50 m Vändradie12,5 med 10,5 m körvidd FIGUR 3.2.1.13-1 Mått för typfordon Lm. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 21 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.1.14 Specialfordon Lsp Typfordon Lsp är fordon för specialtransporter. Lsp är störst bland typfordonen med en 3-axlig lastbil med 4-axlig trailer med en total ekipagelängd på 19 meter. Detta specialfordon kan liknas vid en grävmaskintrailer. Fordonets framkomlighet begränsas ytterligare beroende på en frigångshöjd på endast ca 25 cm. Fordon över denna längd har dock ofta styrbara bakre axlar, vilket gör att de reducerar sitt utrymmesbehov. Typfordon Lsp mått och prestanda kan användas vid korsningar där det frekvent kan uppstå problem med längre specialfordon. Typfordonet bör då kunna ta sig igenom korsningen genom att utnyttja trafiköar, ytor för GC-trafik od. Typfordon Lsp är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.14-1. Längd 19,0 m Bredd 2,6 m Höjd 4,5 m FIGUR 3.2.1.14-1 Mått för typfordon Lsp. VV publikation 2001:122 2002-02
22 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon 3.2.2 Acceleration Fordons accelerationsförmåga bestäms främst av förhållandet mellan fordonets vikt och motorns effektiva dragkraft, massa/effekt-talet, samt i högre hastigheter också av fordonets aerodynamiska utformning. Accelerationen bestäms i de flesta trafiksituationer mer av förares beteende, se avsnitt 3.3.3. Accelerationsförmågan är ett grundvärde i VU 94 för att dimensionera accelerationssträckor på påfarter i trafikplatser, bestämma hastighetsprofiler för vägavsnitt mm. Accelerationsförmågan för ett fordon vid en viss hastighet och lutning ges av kraftekvationen om fordonets egenskaper definierats: dv dt p v Cl A v m 2 C g sin i r dv/dt = acceleration eller retardation (m/s 2 ) v = fordonets punkthastighet (m/s) t = tiden (s) p = effektiv dragkraft (W/kg) C l = luftmotståndskoefficient (kg/m 3 ) A = frontarea (m 2 ) m = fordonsvikt (kg) C r = rullfriktion (N/kg) g = tyngdacceleration (m/s 2 ) i = lutning (grader) Grundvärden för typfordon P, Bl och LPs ges i tabell 3.2.2-1. TABELL 3.2.2-1 Grundvärden vid bestämning av accelerationsförmågan för typfordon P, Bl och Lps. Typfordon Grundvärde P Bl Lps Luftmotståndskoefficient C l, (kg/m 3 ) 0,275 0,500 0,500 Rullfriktion C r (N/kg) 0,11 0,11 0,11 Frontarea A (m 2 ) 1,73 7,5 6,5 Dragkraft p (W/kg)* 22,1 8,2 5,2 Vikt (ton) 1,0 13,4 1) 31,5 1) *1 hk = 746 W 1) Tunga fordon med släp har enligt nyare mätningar en medelvikt av 33,3 ton, 20-30 ton för tvåaxliga dragbilar och 30-45 ton för treaxliga dragbilar. Accelerationsförmågan illustreras i figurerna 3.2.2-1 till 3.2.2-4. De kan användas för att konstruera hastighetsprofiler för att analysera effekter av vertikal linjeföring, se 3.3.4 Hastighetsprofil. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 23 (108) 3.2 Motorfordon FIGUR 3.2.2-1 Accelerations- och retardationssträckor för typfordon P. FIGUR 3.2.2-2 Accelerations- och retardationssträckor för typfordon Bl. VV publikation 2001:122 2002-02
24 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon FIGUR 3.2.2-3 Accelerations- och retardationssträckor för typfordon Lps. FIGUR 3.2.2-4 Accelerationssträckor vid horisontell väg. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 25 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.3 Fordonseffekter och avgaser Fordonseffekter/kostnader och avgaseffekter/kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller i KAN/EVA baserade på ÅDT-hastigheter. VU 94 ger en metod att bedöma fordonseffekter/kostnader och avgaseffekter/kostnader för timrelaterade trafikförhållanden för: stopp och hastighetsförändringar för korsningar med given trafikmiljö och trafik i moment 3.2.3.1 länkar med given trafikmiljö och trafik i moment 3.2.3.2 Vid omräkning från effekter till kostnader gäller för närvarande värderingar och priser enligt tabell 3.2.3-1. TABELL 3.2.3-1 Värderingar och priser 1993-01. Tid Gods- Nypris Däck Bränsle Rep Värde- Kap Stat Kom värde fordon minsk kost (kr/h) (kr/h) (kr/h) (kkr) (kr/st) (kr/l) (kr/h) (kr/km) (kr/h) P 85,5 72,5 0 112 435 2,65 105 0,34 0,64 LB 168 168 10 475 1200 2,98 105 1,46 2,71 Lps 168 168 40 1100 1200 2,98 105 3,37 6,28 AVGAS (kr/kg) Natureffekeffekeffekt Cancer- Hälso- Landsbygd Tätort Medel NOx 22 23 32 25 80 40 HC 15 23 15 40 20 CO 2 0,25 0,25 0,25 0,25 För typfordonen redovisas tre undergrupper A, B och C, beroende på avgasrening. Personbilar P: A Genomsnitt av fordonsparken år 1986 B Fordon av 1990 års modell C Fordon av 1997 års modell enligt SNV miljöklass 1 enligt SNV rapport 3740. Bussar, lastbilar utan och med släp, LB och Lps: A Genomsnitt av fordonsparken år 1986 B 1993 års modeller, miljöklass 3 C Fordon av 1997 års modell med LETT-krav (miljöklass 1 enligt A31-bestämmelserna) Kommentar: Redovisade avgaseffekter är exklusive kallstarts- och avdunstningseffekter efter stopp. Dessa ges i KAN/EVA som ett länklängds/reslängdsberoende tillägg. Redovisade effekter är exklusive åldring (ingår i KAN/EVA), Effekterna avser plan väg. VV publikation 2001:122 2002-02
26 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Åldringsfaktorer och trafikarbetesandelar Åldringsfaktor Kåg och andel av trafikarbete för olika klasser av personbilar med femårs intervaller ges i tabell 3.2.3-2. TABELL 3.2.3-2 Åldringsfaktor Kåg och andel personbilar med femårsintervaller. År Personbil Åldringsfaktor Trafik- Kategori NOx HC Arbetessandel KågNOx KågHC TA Basår 1990 A B 1,17 1,16 1,58 1,64 0,71 0,29 C 1 1 0 Prognos A 1,20 1,69 0,30 1995 B 1,32 2,28 0,58 C 1,33 1,25 0,12 Prognos A 1,20 1,69 0,06 2000 B 1,50 2,99 0,38 C 1,57 1,43 0,56 Prognos A 1,20 1,69 0,01 2005 B 1,53 3,1 0,12 C 1,77 1,58 0,87 Prognos A 1,20 1,69 0 2010 B 1,53 3,1 0,02 C 1,81 1,62 0,98 Prognos A 1,20 1,69 0 2015 B 1,53 3,1 0 C 1,83 1,63 1 Prognos A 1,20 1,69 0 2020 B 1,53 3,1 0 C 1,83 1,63 1 TABELL 3.2.3-3 Bränsleförbrukning, kväveoxider och kolväten vid tomgångskörning. Fordon Bränsle NOx HC Kategori cm3/s mg/s mg/s TomgB TomgNOx TomgHC P A 0,45 6,2 9,9 P B 0,47 0,52 0,2 P C 0,45 0,42 0,14 LB A 0,34 16 8 LB B 0,34 13 6,7 LB C 0,33 10 3 Lps A 0,52 29 11 Lps B 0,29 19 7 Lps c 0,29 11 4 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 27 (108) 3.2 Motorfordon Tomgångseffekter Vid tomgång ges effekter av tabell 3.2.3-3 Korrektionsfaktor väg Korrektionsfaktor Kv är beroende av driftklass och underhållsklass (vägyta). Kv hamnar i intervallet enligt tabell 3.2.3-4 där de bättre vägarna har de lägsta korrektionsfaktorerna. De högsta korrektionsfaktorerna gäller grusvägar. Tabell 3.2.3-4 Korrektionsfaktorer Kv. Kv P LB Lps Kommentar: Korrektionsfaktor Bensin 1,04-1,07 - - för HC för LB och Lps sjunker vid NOx 1,07-1,14 1,04-1,07 1,16-1,69 sämre väg HC 1,08-1,16 0,99-0,97 1,00-0,99 Exempel: Räkna ut tomgångsutsläpp av NOx för medelpersonbil år 2000. (6,2*0,06*1,2)A + (0,52*0,38*1,5)B + (0,42*0,56*1,57)C = 1,11 mg/s VV publikation 2001:122 2002-02
28 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon 3.2.3.1 Stopp och hastighetsändring Den totala trafikekonomiska kostnaden TEi för ett stopp eller en hastighetsändring (inbromsning och efterföljande acceleration) består av tidskostnader samt fordons- och avgaskostnader. Den kan för given trafikmiljö och trafik bedömas för ett fordon av typ i enligt: TEi=TKi + FKi +AKi TKi FKi AKi tidskostnad (kr/stopp) fordonskostnad (kr/stopp) avgaskostnad (kr/stopp) Tidskostnaden TKi (kr/stopp) är: Ti=(Tfi+Tgi)* Ti/3600 där Ti är restidsförlust/fördröjning pga stopp (s/stopp) eller hastighetsändring, se figur 3.2.3.1-1. Restidsförlust (s/stopp) för P, LB och Lps. 45,00 s/stopp 40,00 35,00 Lps 30,00 25,00 LB 20,00 15,00 P 10,00 5,00 0,00 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-1 Restidsförlust/fördröjning pga stopp eller hastighetsändring för typ P, LB och Lps. Tfi tidvärde (kr/h) för förare och passagerare, se tabell 3.2.3-1. Tgi tidvärde (kr/h) för gods, se tabell 3.2.3-1. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 29 (108) 3.2 Motorfordon Fordonskostnaden FKi (kr/stopp) består av bränsleförbrukning Bi, däckslitage Di och kapitalkostnad KKi: FKi=Bi*KBi+Bi*KBi/1000+Di*KDi+KKi*Ti/3600 Bi bränslemerförbrukning (ml/stopp) enligt figur 3.2.3.1-2 för personbil P, figur 3.2.3.1-3 för lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.1-4 för lastbil med släp Lps. KBi bränslekostnad (kr/l) enligt tabell 3.2.3-1. Merbränsleförbrukning per stopp (ml bensin/stopp) för Pb. 25 20 15 10 5 0 ml/stopp 20 40 60 80 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls Typ A Typ B Typ C FIGUR 3.2.3.1-2 Bränslemerförbrukning B (ml/stopp) för personbil P. Kommentar: Fordonsslitage och värdeminskning försummas i nuvarande KAN/EVA modell VV publikation 2001:122 2002-02
30 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Merbränsleförbrukning per stopp (ml diesel/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB. ml/stopp 90 80 Typ A + B 70 60 Typ C 50 40 30 20 10 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-3 Merbränsleförbrukning B (ml diesel/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB. Merbränsleförbrukning per stopp (ml diesel/stopp) för lastbil med släp Lps. ml/stopp 600 500 Typ A + B 400 Typ C 300 200 100 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-4 Merbränsleförbrukning B (ml diesel/stopp) för lastbil med släp Lps. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 31 (108) 3.2 Motorfordon Di däcksmerslitage ( av värdet av nytt däck/stopp) enligt figur 3.2.3.1-5. KDi däckspris enligt tabell 3.2.3-1. Däckmerslitage per stopp ( däck/stopp) Personbil P och lastbil utan släp (buss) LB 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 (promille däck/stopp) 20 40 60 80 100 Stopp från hastighet V(km/h) Lb Pb stopkost.xls Lastbil med släp Lps 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 (promille däck/stopp) 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V(km/h) Lps stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-5 Däcksmerslitage D ( av värdet av nytt däck/stopp). KKi kapitalkostnad (kr/stopp), se tabell 3.2.3-1. Avgaskostnaden AKi (kr/stopp) består av NOx-effekt, HC-effekt och CO2-effekt: AKi=(NOxi*KNOx + HCi*KHC+CO2i*KCO2) / 1000 NOxi merutsläpp av NOx (g/stopp) enligt figur 3.2.3.1-6 för personbil P, figur 3.2.3.1-7 för lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.1-8 för lastbil med släp Lps. KNOx NOx-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1. VV publikation 2001:122 2002-02
32 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Merutsläpp NOx per stopp (g/stopp) för personbil P typ A typ B och C (g/stopp) 0,45 0,4 0,03 (g/stopp) 0,35 A 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls 0,025 B 0,02 0,015 C 0,01 0,005 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V(km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-6 Merutsläpp NOx (g/stopp) för personbil P. Merutsläpp NOx per stopp (g/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB. 2,5 (g/stopp) 2 1,5 typ A typ B 1 typ C 0,5 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V(km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-7 Merutsläpp NOx (g/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 33 (108) 3.2 Motorfordon Merutsläpp NOx per stopp (g/stopp) för lastbil med släp Lps. g/stopp 30 25 Typ A 20 15 Typ B 10 Typ C 5 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-8 Merutsläpp NOx (g/stopp) för lastbil med släp Lps. HCi merutsläpp av HC (g/stopp) enligt figur 3.2.3.1-9 och 10 för personbil P, figur 3.2.3.1-11 för lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.1-12 för lastbil med släp Lps. KHC HC-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1. Merutsläpp HC (g/stopp) för personbil P typ A. (g/stopp) 1,2 1 0,8 Pb 0,6 0,4 0,2 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2 3.1-9 A Merutsläpp HC (g/stopp) för personbil P typ VV publikation 2001:122 2002-02
34 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Merutsläpp HC (g/stopp) för personbil P typ B och C. (g/stopp) 0,02 Typ B 0,018 0,016 Typ C 0,014 0,012 0,01 0,008 0,006 0,004 0,002 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-10 Merutsläpp HC (g/stopp) för personbil P typ B och C. Merutsläpp HC (g/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB. 0,1 0-0,1-0,2 C -0,3-0,4 A B -0,5 20 30 40 50 60 70 80 90 100-0,6 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-11 Merutsläpp HC (g/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 35 (108) 3.2 Motorfordon Merutsläpp HC (g/stopp) för lastbil med släp Lps. 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7-0,8-0,9-1 -1,1-1,2 (g/stopp) 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) A B C stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-12 Merutsläpp HC (g/stopp) för lastbil med släp Lps. CO2i merutsläpp av CO2 (g/stopp) För P CO2=2,36*B För LB och Lps CO2=2,61*B B=bränsleförbrukning enligt 3.2.3.1-2 till 4. KC02 C02-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1 Kommentar: Med priser och värderingar 1993-01 erhålls: tidskostnader (persontid och godsvärde) enligt figur 3.2.3.1-13 fordonskostnader för personbil enligt figur 3.2 3.1-14 fordonskostnader för lastbilar enligt figur 3.2 3.1-15 avgaskostnader för personbil typ A enligt figur 3.2 3.1-16 avgaskostnader för personbil typ B och C enligt figur 3.2 3.1-17 avgaskostnader för lastbil utan släp enligt figur 3.2 3.1-18 avgaskostnader för lastbil med släp enligt figur 3.2 3.1-19 trafikekonomisk kostnad per stopp för personbil enligt figur 3.2 3.1-20 trafikekonomisk kostnad per stopp för lastbil utan släp enligt figur 3.2 3.1-21 trafikekonomisk kostnad per stopp för lastbil med släp enligt figur 3.2 3.1-22 VV publikation 2001:122 2002-02
36 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Tidskostnader (1993-01) per stopp för personbil P, lastbil utan släp(buss) LB och lastbil med släp Lps. 2,00 Lps (kr/stopp) 1,50 1,00 LB 0,50 P land P tät 0,00 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet (km(h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-13 Tidskostnader (1993-01) för stopp för personbil P, lastbil utan släp (buss) LB och lastbil med släp Lps. Fordonskostnader (1993-01) för personbil P (kr/stopp). 0,12 Typ A 0,11 Typ B 0,10 0,09 Typ C 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0,00 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km(h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-14 Fordonskostnader (1993-01) för stopp för personbil P. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 37 (108) 3.2 Motorfordon Fordonskostnader (1993-01) för lastbil utan släp (buss) LB Lps (kr/stopp). och lastbil med släp 4,00 3,50 Lps 3,00 2,50 2,00 1,50 LB 1,00 0,50 0,00 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km(h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-15 lastbil Fordonskostnader (1993-01) för stopp för utan släp (buss) LB och lastbil med släp Lps. Avgaskostnader (1993-01) per stopp (kr/stopp) för personbil P typ A. kr/stopp 0,08 0,07 A tät 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 A land 0,01 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-16 Avgaskostnader (1993-01) per stopp för personbil P typ A. VV publikation 2001:122 2002-02
38 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Avgaskostnader (1993-01) per stopp (kr/stopp) för personbil P typ B och C. kr/stopp 0,014 0,012 0,01 0,008 B tät B land C tät C land 0,006 0,004 0,002 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-17 Avgaskostnader (1993-01) per stopp för personbil P typ B och C. Avgaskostnader (1993-01) per stopp (kr/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB. kr/stop 0,25 0,2 B tät A tät C tät 0,15 0,1 B land A land C land 0,05 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-18 Avgaskostnader (1993-01) per stopp för lastbil utan släp (buss) LB. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 39 (108) 3.2 Motorfordon Avgaskostnader (1993-01) per stopp (kr/stopp) för lastbil med släp Lps. 2,5 kr/stopp 2 1,5 A tät 1 B tät C tät A land 0,5 B land C land 0 20 30 40 50 60 70 80 90 Stopp från hastighet V(km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-19 Avgaskostnader (1993-01) per stopp för lastbil med släp Lps. Stoppkostnad (tid, foko, avgas) för personbil (kr/stopp). 0,50 kr/stopp 0,45 Streckad=Tät 0,40 0,35 Heldragen=Land A B, C B, C 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-20 Trafikekonomisk stoppkostnad (1993-01) för personbil. VV publikation 2001:122 2002-02
40 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Stoppkostnad (tid, foko, avgas) lastbil utan släp (buss) LB. kr/stopp 2,20 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 Heldragen = Tät Streckad=Land A B C A,B,C 0,00 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-21 Trafikekonomisk stoppkostnad (1993-01) för lastbil utan släp (buss) LB. Stoppkostnad (tid, foko, avgas) för lastbil med släp Lps. 8,00 kr/stopp 7,00 6,00 5,00 Heldragen=Tät Streckad=Land A B C A, B, C 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stopp från hastighet V (km/h) stopkost.xls FIGUR 3.2.3.1-22 Trafikekonomisk stoppkostnad (1993-01) för lastbil med släp Lps. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 41 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.3.2 Länk Den totala trafikekonomiska kostnaden TEi för körning på länk (kr/fkm) består av tidskostnader samt fordons- och avgaskostnader. Den kan för given vägmiljö och trafik bedömas för ett fordon av typ i enligt: TEi=TKi + FKi + Aki TKi FKi AKi tidskostnad (kr/fkm) fordonskostnad (kr/fkm) avgaskostnad (kr/fkm) Effekterna redovisas här för fyra vägmiljöer används följande markeringar enligt KAN/EVA: Tidskostnaden TKi (kr/fkm) beräknas som: TKi=(Tfi+Tgi)*Ti där Ti=1/Vi är tidseffekten Vi reshastighet (km/h) för aktuell trafikmiljö och trafik, se figur 5.5.1.2-2 och följande eller KAN/EVA Tfi tidvärde (kr/h) för förare och passagerare, se tabell 3.2.3-1 Tgi tidvärde (kr/h) för gods, se tabell 3.2.3-1 Fordonskostnaden FKi (kr/fkm) består på sträcka av bränsleförbrukning Bi, fordonsslitage - arbete RAi och ersättningsmaterial KFi- däckslitage Di, värdeminskning VMi och kapitalkostnad KKi: FKi=Bi*KBi+RAi* KRAi +RMi*KFi+Di*KDi/1000+VMi+KKi*Ti Bi bränsleförbrukning (l/fkm) enligt figur 3.2.3.2-1 för personbil P, figur 3.2.3.2-2 för lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-3 för lastbil med släp Lps KBi bränslekostnad (kr/l) enligt tabell 3.2.3-1 Kommentar: Värdeminskning beror endast av körsträcka VV publikation 2001:122 2002-02
42 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Personbil P Bränsleförbrukning B (l/fkm) P typ A P typ B dm3/km Bränsleförbrukning personbil A dm3/km Bränsleförbrukning personbil B 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-1 Bränsleförbrukning (l/fkm) för personbil P. Typ C kan approximeras med typ B. Lastbil utan släp (buss) LB Bränsleförbrukning B (l/fkm) LB typ A LB typ B dm3/km Bränsleförbrukning lastbil utan släp, A dm3/km Bränsleförbrukning lastbil utan släp, B 0,35 0,3 0,3 0,25 0,25 0,2 0,2 0,15 0,15 0,1 0,1 0,05 0,05 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-2 Bränsleförbrukning (l/fkm) för lastbil utan släp (buss) LB. Typ C kan approximeras med typ B. Lastbil med släp Lps Bränsleförbrukning B (l/fkm) Lps typ A Lps typ B dm3/km Bränsleförbrukning lastbil med släp, A dm3/km Bränsleförbrukning lastbil med släp, B 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-3 Bränsleförbrukning (l/fkm) för lastbil med släp Lps. Typ C kan approximeras med typ B. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 43 (108) 3.2 Motorfordon RAi fordonsslitage arbetstid ( av värdet av 1 arbetstimme/fkm) RAi=0,57583/1000 för P RAi=1,34694/1000 för LB RAi=1,895/1000 för Lps KRAi reparationsarbetstidskostnad (kr/h) enligt tabell 3.2.3-1 RMi fordonsslitage material ( av värdet av nytt fordon/fkm) RMi=0,00076/1000 för P RMi=0,00032/1000 för LB och Lps KFi nypris fordon (kr/fordon) enligt tabell 3.2.3-1 Di däckslitage (antal däck/1000fkm) enligt figur 3.2.3.2-4 för personbil P, figur 3.2.3.2-5 lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-6 lastbil med släp Lps KDi däckspris enligt tabell 3.2.3-1 VV publikation 2001:122 2002-02
44 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon Däckslitage Di (däck/1000 fkm). Personbil P Antal däck/1000 km Däckslitage, personbil 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-4 P. Däckslitage Di (däck/1000fkm) för personbil Däckslitage Di (däck/1000 fkm) Lastbil utan släp LB Antal däck/1000 km Däckslitage, lastbil utan släp 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-5 Däckslitage Di (antal däck/1000fkm) för lastbil utan släp (buss) LB. Däckslitage Di (däck/1000 fkm) Lastbil med släp Lps Antal däck/1000 km Däckslitage, lastbil med släp 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km /h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-6 Däckslitage Di (antal däck/1000fkm) för lastbil med släp Lps. VMi värdeminskning (kr/fkm), se tabell 3.2.3-1 KKi kapitalkostnad (kr per h/fkm), se tabell 3.2.3-1 Avgaskostnaden AKi (kr/fkm) består av NOx-effekt, HC-effekt och CO2-effekt: 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 45 (108) 3.2 Motorfordon AKi=(NOxi*KNOx + HCi*KHC+CO2*KCO2) / 1000 NOxi NOxi utsläpp av NOx (g/fkm) enligt figur 3.2.3.2-7 för personbil P, för figur 3.2.3.2-8 lastbil utan släp (buss) LB och figur för 3.2.3.2-9 lastbil med släp Lps KNOx NOx-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1. NOx-utsläpp (g/fkm) för personbil P. C kan approximeras med typ B. P typ A P typ B g/km Utsläpp av NOx, personbil A g/km Utsläpp av NOx, personbil B 3,5 0,3 3 0,25 2,5 0,2 2 1,5 0,15 1 0,1 0,5 0,05 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-7 NOx-utsläpp (g/fkm) för personbil P. Typ C kan approximeras med typ B. NOx-utsläpp (g/fkm) för lastbil utan släp (buss) LB. C kan approximeras med typ B. LB typ A LB typ B g/km Utsläpp av kväveoxider, lastbil utan släp och buss, A g/km Utsläpp av kväveoxider, lastbil utan släp och buss, B 12 8 10 7 8 6 6 5 4 4 3 2 2 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls 1 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-8 NOx-utsläpp (g/fkm) lastbil utan släp (buss) LB. Typ C kan approximeras med typ B. VV publikation 2001:122 2002-02
46 (108) 3 Grundvärden VU 94S-1 3.2 Motorfordon NOx-utsläpp (g/fkm) för lastbil med släp Lps. C kan approximeras med typ B. Lps typ A Lps typ B g/km Utsläpp av NOx, lastbil med släp, A g/km Utsläpp av NOx, lastbil med släp, B 45 30 40 35 25 30 20 25 20 15 15 10 10 5 5 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-9 NOx-utsläpp (g/fkm) för lastbil med släp Lps. Typ C kan approximeras med typ B. HCi utsläpp av HC (g/fkm) enligt figur 3.2.3.2-10 för personbil P, för figur 3.2.3.2-11 lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-12 för lastbil med släp Lps. KHC HC-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1. HC-utsläpp (g/fkm) för personbil P. C kan approximeras med typ B. P typ A P typ B g/km Utsläpp av kolväten, personbil A g/km Utsläpp av kolväten, personbil B 3,5 0,12 3 0,1 2,5 0,08 2 1,5 0,06 1 0,04 0,5 0,02 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-10 HC-utsläpp (g/fkm) för personbil P. Typ C kan approximeras med typ B. 2002-02 VV publikation 2001:122
VU 94S-1 3 Grundvärden 47 (108) 3.2 Motorfordon HC-utsläpp (g/fkm) för lastbil utan släp (buss) LB. C kan approximeras med typ B. LB typ A LB typ B g /km Utsläpp av kolväten, lastbil utan släp och buss, A g/km Utsläpp av kolväten, lastbil utan släp och buss, B 3 2,5 2,5 2 2 1,5 1,5 1 1 0,5 0,5 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km /h) EFFAB93.xls 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-11 HC-utsläpp (g/fkm) lastbil utan släp (buss) LB. Typ C kan approximeras med typ B. HC-utsläpp (g/fkm) för lastbil med släp Lps. C kan approximeras med typ B. Lps typ A Lps typ B g/km Utsläpp av kolväten, lastbil med släp, A g/km Utsläpp av kolväten, lastbil med släp, B 3,5 3 3 2,5 2,5 2 2 1,5 1,5 1 1 0,5 0,5 0 40 50 60 70 80 90 100 110 0 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls FIGUR 3.2.3.2-12 HC-utsläpp (g/fkm) för lastbil med släp Lps. Typ C kan approximeras med typ B. CO2i utsläpp av CO2 (g/fkm) För P CO2=2,36*B För LB och Lps CO2=2,61*B B bränsleförbrukning (ml/fkm) KCO2 CO2 kostnad, se tabell 3.2.3-1 Kommentar: Med priser och värderingar 1993-01 erhålls fordonskostnader enligt figur 3.2.3.2-13 för personbil P, figur 3.2.3.2-14 för lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-15 för lastbil med släp Lps. avgaskostnader enligt figur 3.2.3.2-16 för personbil P, figur 3.2.3.2-17 för lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-18 för lastbil med släp Lps VV publikation 2001:122 2002-02