Vad händer med jordens klimat?

Relevanta dokument
Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-

Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem

Hur fungerar växthuseffekten?

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Kontroversen om regressionsmetoden, Trenberth och Dessler mot Spencer. Bakgrundsmaterial

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Observationer Förlängda tidsserier

Vad hände egentligen på COP21 i Paris?

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Om BIL Sweden n e d e w S IL B

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet

Kartläggning av luftkvailtet

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Kurs: HF1012, Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: Måndag 30 mars 2015 Skrivtid: 8:15-10:00

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

The Arctic boundary layer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Marcus Löfverström

Temperatur. Quizz. Temperatur 10/21/13. Om vi bestämmer at kokande vaten har 212 och is har 32, vad har vi gjort?

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Vad Du kanske aldrig fått höra om växthuseffekten

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering.

arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Klimat och hydrologi

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Väljaropinion i samarbete med Metro Oktober 2011

Varför BioPower? Användningen av bioetanol som ett förnyelsebart bränsle är svaret på två problem som

3. Värmeutvidgning (s )

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten.

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

DN/Ipsos väljarbarometer augusti 2015 Stockholm, 25 augusti Kontakt: David Ahlin,

Klimat i förändring. Deliang Chen. August Röhss Professur i Naturgeografi Professor i fysikaliska meteorologi Institutionen för Geovetenskaper

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Inkludering på Rannebergsskolan. Göra olika för att bemöta lika

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bastuholmen 14

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

DN/Ipsos väljarbarometer januari 2015 Stockholm, 28 januari Kontakt:

SUZUKI CNG MILJÖBILAR

Hur kan vi samarbeta inom byggsimulering? Per Sahlin, EQUA Simulation AB, Sweden,

Idag: Dataabstraktion

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Vågkraft och tidvattenkraft

Kännedomsundersökning 2015

Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014.

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

De nya klimattärningarna och klimatets allt värre ytterligheter Av James Hansen, Makiko Sato, and Reto Ruedy Augusti 2012

TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti. 50 poäng

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Antalet människor som lever i extrem

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Transkript:

Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz

Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm

Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009 Watt/m 2 (2011: 2.81 Watt/m 2 ) Kyoto agreement CO2 CH4

Den globala temperaturen 1950-2011

The greenhouse effect Earth radia*on during cloud free condi*ons over the central tropical Pacific. The mean outgoing radia*on comes from ca 6 km above the surface where the temperature is ca 34 C lower The greenhouse gases reduce outgoing radia0on OLR at 6 km altitude Blackbody emission at the tropical ocean surface 5

The greenhouse effect

CO 2 är huvudorsaken medan H 2 O är en del av klimatsystemets reaktion Uppehållstiden för CO 2 i atmosfären är från år till flera årtusenden Uppehållstiden för H 2 O är 7-8 dagar CO 2 H 2 O H 2 O, ehuru en kraftfull växthusgas, drivs av temperaturen som i sin tur drivs av de långsamma komponenterna i klimatsystemet.

Temperaturförändring till följd av en strålningsperturbation inklusive feedback dr = 2.81 W/m 2 dt = 0.8 C δt = λ o δr + f net δt Modell resultat IPCC(2007) (min -max) δt = 0.31 δr + (0.49-0.73) δt δt (f net = 0) = 0.87 C δt (f net = 0.49) = 1.70 C (Min) δt(f net = 0.73) = 3.23 C (Max)

Anthropogenic perturba*ons to the climate system Current estimates of anthropogenic radiative forcing:! [Intergovernmental 9 Panel on Climate Change (IPCC), 2007]!

Temperaturförändring till följd av en strålningsperturbation inkluderande aerosoler inklusive feedback dr = 1.70 W/m 2 dt = 0.8 C dr med aerosoler = 1.70 δt = λ o δr + f net δt Modell resultat δt = 0.31 δr + (0.49-0.73) δt δt (f net = 0) = 0.53 C δt (f net = 0.49) = 1.03 C δt(f net = 0.73) = 1.95 C

Transient temperaturförändring till följd av en strålningsperturbation inkluderande aerosoler inklusive feedback dr = 1.20 W/m 2 dt = 0.8 C dr med aerosoler - transport till djuphavet = 1.20 δt = λ o δr + f net δt Modell resultat δt = 0.31 δr + (0.49-0.73) δt δt (f net = 0) = 0.37 C δt (f net = 0.49) = 0.73 C δt(f net = 0.73) = 1.38 C

Vi kan nu göra det motsatta nämligen bestämma feedback från observerade data. Det är viktigt att betona att detta kräver decennier av tillförlitliga data. Sätt därvid dr = 1.70 W/m 2 dt = 0.8 C Detta ger f net = 0.34 Analogt fås för dr = 1.20 W/m 2 dt = 0.8 C Vilket ger f net = 0.54 Under antagande av enbart växthusgaser och ingen värmetransport till djuphavet blir nettofeedbacken negativ. Detta är dock knappast realistiskt. Värmetransporten till djuphavet är ett faktum.

Model simulation of the global surface temperature of the last century ( include ant. greenhouse gases and aerosols and volcanic aerosols) Top: natural and anthropogenic effects. Below: natural effects only (IPCC, 2007) Models with high sensitivity had lower forcing and vice versa Model sensitivity, S is 0.35-0.83 S(mean)=0.49 Models have been tuned by aerosols

Sammanfattning Växthusgasökningen i atmosfären följer de antropogena utsläppen (ca 45% ackumuleras i atmosfären) CO 2 står för ca 60% men dominerar ännu mer ökningen. Utsläppen hittills motsvarar en ökning av CO 2 med mer än 3/4. Strålningseffekten för växthusgaserna kan väl bestämmas men däremot är aerosoleffekten osäkrare. Feedback från vattenånga är entydigt positivt (f v är 0.27-0.33) men stor osäkerhet för molneffekten (f m är 0.04-0.37) Värmeobalansen kan ännu inte bestämmas från satelliter med uppskattas indirekt genom värmeackumulation i havet Den globala uppvärmningen är hittills lägre (+0.8 C) än enbart beräknat från växthusgaserna, mest trolig orsak är kylande aerosoler och transport av värme i djuphavet. Värmetransporten till djuphavet från mätningar är 0.3-0.6 W/m 2

END Tack for uppmärksamheten!

Global mean surface temperature and forcing by well mixed greenhouse gases, CO 2, CH 4, N 2 0 and CFC S. Schwartz * 2011: 2.81W/m 2 2011: dt = + 0.45 C

GCM Feedback komponenter efter Huybers (J. of Clim. 2010) Model/ feedback faktor Planck strålning λ o Albedo f a Moln f c Vattenånga Lapse rate f v Sum. av feedbacks f net NCAR US MRI Japan GFDL US UKMO UK MPI Germany 0.31 0.11 0.04 0.33 0.49 0.31 0.08 0.07 0.34 0.51 0.31 0.06 0.25 0.26 0.58 0.31 0.07 0.34 0.29 0.70 0.31 0.09 0.37 0.27 0.73