Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1
Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt längre konstaterar flera bedömare att det framtida resursbehovet kommer att öka dramatiskt Om vården klarar mer, ökar vårdbehoven, samtidigt som vården bidrar till en bättre hälsa eller minskat lidande Sjukdomsförebyggande insatser kan lägga fler friska år till livet och på det sätt motverka växande vårdbehov. 2
Hur stora resurser kommer sjukvård att behöva? - Prognos fram till år 2025 Hur ser framtiden ut? Kan vi påverka framtiden? 3
Begränsningar hälso- och sjukvård Diagnosgrupperna i analysen svarar mot en stor del av det totala sjukvårdsbehovet Fyra av de viktigaste och tydligaste riskfaktorerna för hälsa är medtagna: rökning övervikt/fetma hög alkoholkonsumtion brist på fysisk aktivitet Prognoserna omfattar antal patienter i högspecialiserad vård (sjukhusvård) 4
Antaganden Prognos baseras på data för år 2008 Den köns- och åldersspecifika sjukligheten (andelen sjuka i respektive kön- och åldersgruppen) antas vara oförändrade fram till 2025. 5
Befolkningsprognos 16000 år 2008 år 2025 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0-19 20-34 35-49 50-64 65-74 75-84 85+ 6
Befolkningsprognos Procentuell förändring av befolkningen, 2008-2025. Gotland -19 20-34 35-49 50-64 65-74 75+ Totalt -15% 5% 25% 45% 65% 85% 65+ 65+ Totalt 75+ 65-74 50-64 35-49 20-34 -19 2025/2008 51% 13% 71% 34% -9% 8% 4% 13% 2025/2008 SCB 7
Försörjningsbördan SCB 8
Försörjningsbördan forts. Försörjningsbördan kommer att öka i framtiden Andelen äldre ökar och andelen personer i yrkesverksam ålder minskar Det gör att kostnader för vård och omsorg blir en allt tyngre börda för dem som jobbar Varken arbetskraftsinvandring, höjd pensionsålder, ökad produktivitet eller andra recept kan ensamt klara framtidens utmaningar En tilltro till samhällets och människors förmåga till anpassning ger ändå ljus till framtiden 9
10
Vad visar prognosen? På grund av det ökande antalet äldre år 2025 kommer antalet patienter att öka med 26 procent samt antal vårdtillfälle med 28 procent Cirkulationsorganens sjukdomar är dem av de redovisade diagnosgrupperna som kommer att ha den största procentuella ökningen fram till 2025: antal patienter kommer att öka med 44 procent 11
Sjuklighet - cirkulationsorganen Antal sjuka per 100 000 invånare 18000 Män 16000 Kvinnor 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 Åldrar 80-84 85+ Gotland, SoS, år 2008 12
Vad visar prognosen? 13
Vad visar prognosen? Kostnaderna för hälso- och sjukvården kommer sannolikt att öka dramatiskt Med antagandet att kostnaderna per vårdtillfälle ökar med i genomsnitt tre procentenheter per år blir kostnaderna för vissa sjukdomsgrupper följande: 14
15
Sjuklighet och riskfaktorer 16
Relativa risker(rr) som associeras med riskfaktorer för olika sjukdomar 17
IF impact fraction IF innebär procentreduktion i sjukdomsbördan om vi lyckas att minska en riskfaktor k till en precis nivå. IF=[(P2-P1)+RR(P1-P2)]/[(1-P1)+RR*P1] P1] Exempel: rökning: P1=0,16 (16%) P2=0,14 (14%) - lungcancer: RR=20 IF=0,09 Med reduktion av rökning från 16% till 14% minskar antal lungcancerpatienter med 9%. - stroke: RR=2 IF=0,02 Med reduktion av rökning från 14% till 10% minskar antal strokepatienter med 2%. 18
Vad kan vi förväntas uppnå om vi lyckas minska förekomsten av de fyra viktigaste riskfaktorerna: rökning, övervikt/fetma, berusningsdrickande och brist på fysisk aktivitet hos länsinvånarna? Vilka konsekvenser får det på befolkningens hälsa (sjuklighet, (j antal vårdtillfällen, mm ) och landstingets ekonomi? Hur kan vi påverka de redovisade prognoserna för 2025? 19
Scenarier Baserat på epidemiologiska data om relativa risker och data om sambandet mellan vissa sjukdomar och riskfaktorer kan olika scenarier presenteras 20
Kan vi påverka framtiden? Scenario 1 det pessimistiska. Levnadsvanor anor utvecklas negativt, med 1% försämring Hur förändras vårdkonsumtion och kostnader för vissa sjukdomsgrupper i jämförelse med den redovisade prognosen? 21
Scenario 1 det pessimistiska. 22
Kan vi påverka framtiden? Scenario 1 det pessimistiska Antalet vårdtillfällen ökar med 102 och kostnaderna med femtonmiljoner kronor 23
Kan vi påverka framtiden? Scenario 2 det optimistiska, insatserna intensifieras. Levnadsvanor utvecklas positivt, med 2% förbättring Med dessa antaganden blir det påtagliga positiva förändringar i antal vårdtillfällen och kostnaderna! 24
Scenario 2 det optimistiska 25
Kan vi påverka framtiden? Scenario 2 det optimistiska, insatserna intensifieras. Vårdkonsumtionen minskar med 205 vårdtillfällen och besparingarna utgör ca trettio miljoner kronor! 26
Besparingar på grund av: 27
Vad kostar sjuklighet för kommunen? Stroke Antal med diagnos - 159 Diabetes Antal med diagnos - 2379 KOL Antal med diagnos - 952 Höftfrakturer Antal med diagnos - 142 Källor: SoS, FHI folkhälsoenkäten 28
Vad kostar sjuklighet för kommunen? Kostnader i genomsnitt per brukare med diagnos 29
Det optimistiska scenariot: Minskning i antal brukare: 30
Ekonomiska vinster: 31
Ekonomiska vinster på grund av: 32
Kan vi påverka framtiden? De två olika utvecklingsscenarierna visar endast minskade eller ökade antal patienter p.g.a. en minskning eller ökning av de fyra vanligaste riskfaktorerna Vinsten av att använda förebyggande insatser eller främja sunda levnadsvanor finns inte med Vinsten i är lika med de medel som kan frigöras för andra insatser för att klara det framtida åtagandet 33
Kan vi påverka framtiden? Ett bra och effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete kan minska sjukdomsbördan liksom effektivare behandlingsmetoder och nya läkemedel Det primära målet för insatser måste vara att producera hälsa och INTE vård! 34
Den ljusnande framtid är vård 1 Att hälsan förbättras och livslängden ökar är en positiv utveckling som samhället måste anpassas till Hälso- och sjukvård och äldreomsorg ger hälsa och livskvalitet för dem som behöver insatser Det är möjligt att möta den åldrande befolkningens behov av hälso- och sjukvård och äldreomsorg Men det krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete på flera områden. Om det genomförs klarar vi att möta behoven. 1 Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: Hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050. 35
Källor: SCB SoS, EPC KPP (kostnader per patient) - databas Hälso- och sjukvården till 2030. SKL, 2005 Den framtida ohälsan. Projektion av sjukligheten fram till år 2030 SLL, Centrum för folkhälsa, 2005 Övervikt och fetma i i Stockholms län och Sverige. Centrum för folkhälsa, 2004 Determinants of the burden of disease. FHI, 1997 36