Tillsammans är man mindre ensam

Relevanta dokument
Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca invånare. ca pensionärer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

När mamma eller pappa dör

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

> > ENSAM BLA N D A N D R A. Foto: Micke Sandström

Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

WHODAS frågeversion, administrerad av ombud

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Kultur för hälsa och vård

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Värdet av tillgänglighet

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Musik som omvårdnad - med fokus på äldre. Katarina Lindblad, musikterapeut fil. mag.

Trygghetsbostäder. - varför intressant för kommunen? Fil dr Lisbeth Lindahl. Socialchefsnätverk, GR. 18 maj 2018

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Problematiskt datorspelande

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Gemenskap för seniorer- upplevelse av att vara på sommarkollo

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Bidrag till frivilligorganisationer 2013

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Ingen ska behöva dö ensam LIBERALA FÖRSLAG FÖR FRIHET FRÅN OFRIVILLIG ENSAMHET

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Han som älskade vinden

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Uppmärksamma den andra föräldern

För dig som har en psykisk funktionsnedsättning. Socialpsykiatri. Enköpings kommun

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Hur kan vi minska ENSAMHETEN bland oss äldre?

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Samtliga träffpunkter i Södermöre kommundel erbjuder kost. Svaret är översänt till enhetschef för socialt innehåll på omsorgsförvaltningen

Hur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet. Anja Brans

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer

Att vara någon till nytta och glädje. Tack för att ni finns träffpunkten! Efter att ha haft det litet tråkigt i helgen. Kvinna, 80 år.

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder,

Vad är långsiktigt hållbara bostäder för seniorer?

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Utvärdering FÖRSAM 2010

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Torsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

-man slutar bara att leva

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Att komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med.

Digital teknik som social stimulans för äldre

Sammanfattning De satsningar som ligger till grund för beslutet är följande:

Stöd och Beroendeteamet, Partille Att ge brukaren möjlighet och verktyg till att själv styra sin framtid

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Världens bästa land att åldras i

Dagverksamhet för äldre

Socialt innehåll/kultur

Det finns inga piller för meningsfullhet.

GÖTEBORGS STAD TRAFIKKONTORET ATTITYDUNDERSÖKNING FRYSER DU?

Självhjälp. Veronica Ottosson. Birgitta Ekeberg. Projektledare. Projektkoordinator/igångsättare

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Resultat av genomförd brukarundersökning inom Hälsa 2018 kommunens träffpunktsverksamhet

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Bostad först och Bostad först 2.0

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

kronor från 6:e Hensmåla Triathlon till nya als-forskningscentret

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Ånge kommun

Socialförvaltningen CARPE

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist

Transkript:

FoU i Väst Tillsammans är man mindre ensam - Utvärdering av betydelsen av kommunala träffpunkter Fil dr, leg psykolog Lisbeth Lindahl Enhetschef Kristina Blidner Att bibehålla psykisk hälsa hos äldre, Scandic Crown 2020-09-25

Livet som äldre ser så olika ut Foto: Lisbeth Lindahl

Äntligen jag vann! 100-åriga Ruth Fritz tävlade i kulstötning i Masters Game i Sydney. Segrade med 4,07 m i klassen 100-104 år

Vad är kommunala träffpunkter för något?

Kommunala träffpunkter Foto: Lisbeth Lindahl Mötesplatser Platser för aktiviteter och sociala kontakter (kärlek, bekräftelse), förutsättningslösa möten, möjlighet att vara aktiv, få stimulans, komma hemifrån. Nav för relationer även utanför träffpunkter. Kostar inget, öppna för alla, kompetent personal.

Kristina: Varför ville ni genomföra en studie om träffpunkters betydelse?

Varför är träffpunkter viktiga? Kristina och Lisbeth reflekterar

Tillsammans är man mindre ensam Utvärdering av tre kommunala träffpunkter i Göteborg, 2015-2016

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas upplevda hälsa? Framför allt minskad ensamhet vet inte hur jag skulle klarat mig annars. Mår bättre (n = 130) 4% inte alls Skönt att ha en plats att mötas på.. Annars hade det kanske blivit lite mycket vin.. (efter att maken gick bort) 28% 29% lite grand Håller igång! (fysisk motion) 39% i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning Har blivit mindre inbunden sen jag började gå till träffpunkten Blir sedd, får bekräftelse på Mötesplatsen.

Vilken betydelse har träffpunkter för deltagarnas upplevda hälsa? Psykisk hälsa (n = 130) FRÄMST PSYKISK OCH SOCIAL BETYDELSE Spelar större roll för deltagarnas upplevda psykiska och sociala hälsa (jfrt med fysisk hälsa). Flera intervjupersoner hade kunnat bryta social isolering, nedstämdhet och ångest efter att ha börjat gå till en träffpunkt (TP) TP hade för många blivit ett viktigt socialt sammanhang. TP upplevdes bidra till självkänslan och gav såväl fysisk som mental stimulans. Många hade träffat nya vänner, några även nya partners på TP. 29% 17% 14% 40% Sociala kontakter (n = 132) 19% 32% 7% 42% inte alls lite grand i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning 10

Motiv att gå dit? De främsta motiven: att delta i en viss aktivitet (80 %) eller träffa andra (67 %) känna sig mindre ensam, få stimulans, glädje eller att känna sig behövd. (intervjuer) Att bli bemött med värme, kravlös gemenskap, ett varierat utbud av aktiviteter samt kompetent personal. Viktigt att det inte kostar något och att det är lätt att ta sig dit. 11

Motiv till att gå till en träffpunkt Enkätstudien: Jag blir pigg och glad av att träffa de andra deltagarna och framför allt den underbara personalen, lär mig en del, bra för minnet. Intervjustudien: Vi håller reda på varandra till exempel om jag blir sjuk och kommer på sjukhus så undrar de andra, var har han blett av Åke? En annan gång fick jag lunginflammation och blodförgiftning och åkte till Östra och låg en vecka och då var jag nästan kontaktlös, men de tog reda på var jag var och nosade upp mig. 12

Vilka var deltagarna? Har en eller flera sjukdomar, hälsoproblem (n = 128) 86 % var kvinnor 34% 37% nej ja en ja flera 2/3 levde ensamma 29% 63 % uppgav minst en sjukdom vilket kan jämföras med ULF-data (SCB) från 2014 som visar att 44 % i gruppen 74-85 år uppgav dålig hälsa. 13

Besvärande ensamhet 38 % svarade att de upplevde en besvärande ensamhet (ibland, ofta). Det är stor skillnad på självvald och ofrivillig ensamhet. Det finns en positiv ensamhet (Tudor Sandahl) Mostphotos 14

Kristina: -Vilka går till träffpunkterna? -Vilka går inte dit som skulle behöva det? - Hur har ni jobbat vidare efter utvärderingen?

Några råd till personal som möter människor som behöver bli mer aktiva och träffa andra

Tack för att du lyssnade! lisbeth.lindahl@goteborgsregionen.se (forskare) kristina.blidner@centrum.goteborg.se (enhetschef) Vill du läsa utvärderingen av träffpunkterna? Sök på: www.goteborgsregionen> tillsammans är man mindre ensam Foto: Lisbeth Lindahl