TEKNISK HANDBOK ÖSTERÅKERS KOMMUN

TEKNISK HANDBOK ÖSTERÅKERS KOMMUN 2000-05-08 Senast reviderad 2003-12-19 FÖRHANDSKOPIA 2004-01-30

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 0.1 TEKNISK HANDBOK.11 Praktisk tillämpning.12 Miljöpolicy.13 Struktur och status.14 Fastställande KAPITEL 1 PROJEKTERING 1.1 UTREDNING OCH PROJEKTERING.11 Allmänt 1.2 DOKUMENT.21 Branschöverenskomna bestämmelser och anvisningar.22 Branschledande organs normer och anvisningar 1.3 RUTINER VID PROJEKTERINGSSTART.31 Initiera mark- och anläggningsprojekt 1.4 RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT.41 Relationshandlingar.42 Upprätta relationshandlingar.43 Registrera relationshandlingar.44 Besiktningar 1.5 ARKIVERING.51 Arkivhantering.52 Arkivering för offentlig belysning 1.6 RITNINGARS SKRIVFÄLT.61 Ritningsnumrering.62 Namnruta 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 PROJEKTERING FORTSÄTTNING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT.71 Upprätta ritningar.72 Framställa ritningar.73 Leverera förfrågningsunderlag.74 Hantera och upprätta ritningar i entreprenadskedet.75 Hantera relationsritningar.76 Granska ritningar.77 Granska bygglov 1.8 RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR.81 Gemensamma projekteringsanvisningar för offentlig mark - symboler och ledningssamordning.82 Projekteringsanvisningar för gator.83 Projekteringsanvisningar för parker.84 Projekteringsanvisningar för konstbyggnader.85 Projekteringsanvisningar för samtliga projekt.86 Ritningsstämpeln.87 Granskningsstämpeln 1.9 RITNINGARS SAKINNEHÅLL.91 Riktlinjer för att ta fram arbetsritningar för offentlig belysning.92 Kantstöd av granit.93 Fabrikstillverkade refuger.94 Standardkrav för renhållning och snöröjning.95 Hastighetsdämpande åtgärder.96 Bullerdämpande åtgärder 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 2 GATUBYGGNAD 2.1 STYRANDE DOKUMENT.11 Föreskrifter och publikationer 2.2 KRAV, TOLERANSER OCH PROVNINGSMETODER VID UTFÖRANDE AV VARMBLANDADE MASSABELÄGGNINGAR OCH BÄRLAGER AV TYP AG.21 Provtagning och analys.22 Krav på hålrumshalter.23 Krav på bindemedelshalter 2.3 DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNADER.31 Typritning 1, principsektion, GC-väg.32 Typritning 2, principsektion, lokalgata.33 Typritning 3, principsektion, huvudgata.34 Typritning 4, tvärsektion av vägområde, lokalgata.35 Typritning 5, tvärsektion av vägområde, huvudgata.36 Typritning 6, tvärsektion av vägområde, förnyelseområde.37 Typritning 7, detalj, granitkantstöd 2.4 ANVÄNDARANVISNINGAR VID FRAMTAGANDE AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG.41 Allmänna anvisningar 2.5 TYPRITNINGAR, FIGURER OCH TABELLER.51 Stolp- och refugmontering.52 Bärlager av asfaltgrus.53 Sätta släntbeklädnad.54 Fogsand.55 Sättsand (för små- och storgatsten) 2.6 AVDRAG FÖR VÄRDEMISKNING AV VARMBLANDADE MASSABELÄGGNINGAR OCH BUNDET BÄRLAGER.61 Avdrag för värdeminskning 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 3 KONSTBYGGNADER 3.1 KONSTBYGGNADER OCH RÄCKEN.11 Konstbyggnader - nykonstruktion.12 Konstbyggnader - underhåll.13 Reparera konstbyggnader KAPITEL 4 GATOR 4.1 LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR.11 Tillämpning 4.2 TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE.21 Begreppsförklaringar.22 Gemensamma bestämmelser för vägarbete i offentlig mark, gator, torg och parker.23 Planera gatuarbeten.24 Trafikföreskrifter vid gatuarbeten.25 Fordon på parkväg (parkmark).26 Arbetsmiljöplan mm.27 Trafikanordningsplan (TA-plan).28 Använda tung avstängning.29 Trafikanordningsmaterial.210 Avstängning - uppföljning- ansvar.211 Kontrollera trafikanordningar vid arbetsområden, Anmärkningar och avgifter.212 Märka ut vägarbetsplatser på varningsfordon och vägmärkesvagnar.213 Personlig skyddsutrustning.214 Tillfälliga hinder på gåyta 4.3 TILLGÄNGLIGHET.31 Litteratur.32 Handikappanpassade parkeringsplatser.33 Handikappanpassade övergångställen.34 Busshållplatsutformning.35 Utformning av gångvägar och ramper.36 Ledstråk.37 Terminaler och torg 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 5 PARK 5.1 PARKVÄGAR.11 Geometrisk utformning, allmänna anvisningar.12 Överbyggnader av stenmjöl.13 Sidodiken, allmänna anvisningar.14 Sidodiken, urskålning, jordskärning.15 Sidodiken, urskålning, bergsskärning.16 Sidodiken av markplattor av typen ränndalsplattor, jordskärning.17 Sidodiken av markplattor av typen ränndalsplattor, bergsskärning.18 Sidodiken, ränndal av gatsten, allmänna anvisningar.19 Terrasering, bergsskärning 5.2 LEK OCH FOTBOLLSPLANER.21 Sandlådor och lekytor på sand, överbyggnad.22 Slitlager av stenmjöl, överbyggnad.23 Fotbollsplan, grusplan.24 Skyddstängsel för fotbollsplaner 5.3 VEGETATION.31 Växtbädd, allmänt.32 Växtbädd för träd i hårdgjord yta.33 Växtbädd för buskar och träd i vegetationsyta.34 Växtbädd för perenner.35 Växtbädd för gräsytor.36 Växtbädd för skelettjord.37 Växtbädd för naturlika planteringar.38 Gräsfröblandningar.39 Uppbindning av stamträd 5.4 TRAPPOR OCH MURAR.41 Trappor av granit, stegmått 350x150 mm.42 Stödmurar 5.5 SKYDD AV TRÄD OCH ANNAN VEGETATION VID GRÄVNING.51 Arbetsplan och schaktlov 6

INLEDNING 0.11 PRAKTISK TILLÄMPNING -01 ALLMÄNT Teknisk handbok för gata- och park är anpassad efter de nya medier och tekniska möjligheter som finns idag. Föreskriften reglerar både utformningen av och de handlingar som utförs för kommunens räkning; handlingar som ligger till grund för både upphandling och genomförande av entreprenadarbeten. Textavsnitten ska fungera dels som bilagor till upphandlingsunderlag och kontrakt, dels som kravspecifikationer till entreprenörer, dels som instruktioner till kontrollanter. Därför är de strukturerade efter och har hänvisningar till allmänt kända, branschöverenskomna arbetsunderlag. Handboken kompletterar dessa med uppgifter som är specifika för kommunens behov. Bestämmelser Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar ska upprättas och arbeten ska utföras:. Lagar, förordningar och föreskrifter. Branschöverenskomna anvisningar och handböcker. Branschledande beställares regler, i tillämpliga delar. Kommunens egna regler, som innefattas i anvisningarna i Tekniska handboken Kommunens anvisningar Kommunens anvisningar meddelas enligt följande:. Genom texterna i Tekniska handboken. Genom hänvisningar till något allmänt verk, som tex Anläggnings AMA 98 m fl. Genom detaljanvisningar 7

INLEDNING 0.12 MILJÖPOLICY FÖR ÖSTERÅKERS KOMMUN 8

INLEDNING 0.12 MILJÖPOLICY FÖR ÖSTERÅKERS KOMMUN - FORTSÄTTNING 9

INLEDNING 0.13 STRUKTUR OCH STATUS -01 ÖSTERÅKERS KOMMUNS TEKNISKA HANDBOK BESTÅR AV 5 KAPITEL. STRUKTUREN VARIERAR DEM EMELLAN. I KAPITEL 2 (GATU- BYGGNAD) ANVÄNDS GENOMGÅENDE AMA-KODERNA, VILKET GÖR ATT DET KAPITLET AVVIKER FRÅN DE ÖVRIGA. -02 HÄNVISNINGAR TILL LAGAR M M Lagar, krav, publikationer, typblad mm gäller i de fall s Tekniska handbok hänvisar till utgått eller gammalt material. -03 STATUS PÅ HANDBOKEN TEKNISKA HANDBOKEN GÄLLER DÄR DEN FÖRESKRIVS SÅVIDA INTE ANNAT ANGES. 10

INLEDNING 0.14 FASTSTÄLLANDE Undertecknad fastställer härmed s Tekniska handbok att tillämpas från och med 2004- -. Statusen hos Tekniska handbokens dokument är entydig, kommande utgåvor ska vara formellt fastställda för att vara gällande. Österåker 2004- - --------------------------------------------------------------------------------------------------- Kommunstyrelsens ordförande Exploateringschef Markeringar: Reviderade dokument kommer tydligt att märkas med revideringsdatum i sidhuvudet. 11

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.1 UTREDNING OCH PROJEKTERING 1.11 ALLMÄNT Innan någon projektering får påbörjas ska förberedande projekteringsmöte alltid hållas, där samtliga förutsättningar för aktuellt objekt gås igenom. Projekteringsmöten ska på exploatörens/ konsultens initiativ hållas när väglinjer och förslag till vägprofiler föreligger och när situationsplan och höjdsättningsplan för parkanläggningar upprättas. Endera parten kan begära projekteringsmöte när så önskas. All projektering ska ske i samråd med. 12

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.2 DOKUMENT 1.21 BRANSCHÖVERENSKOMNA BESTÄMMELSER OCH ANVISNINGAR Följande branschöverenskomna bestämmelser och anvisningar tillämpas: Svensk Standard SS AB 92 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 1992, Byggandets Kontraktskommité. ABT 94 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten av år 1994, Byggandets Kontraktskommité. ABK 96 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996, Byggandets Kontraktskommité. Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BST och SS 1990. Bygghandlingar 90, del 7 Lika ovanstående, avser mark- och anläggningarbeten. Anläggnings AMA 98 Allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten av år 1998, Svensk Byggtjänst. Väg 94, Bro 2002 och Tunnel 95 ingår numera i Anläggnings AMA 98. MER 2002 Anläggning Mät- och ersättningsregler - anläggningsarbeten av år 2002, Svensk Byggtjänst. Hus AMA 98 Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten av år 1998, Svensk byggtjänst MR 90 Hus Mät- och ersättningsregler, husbyggnadsarbeten av år 1990, Svensk Byggtjänst. 13

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.2 DOKUMENT 1.22 BRANSCHLEDANDE ORGANS NORMER OCH ANVISNINGAR ATB Väg 2003 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion av år 2003, Vägverket. VU 94 Vägutformning 94, är ett styr- och hjälpmedel för beskrivning av standard och utformning av vägar, Vägverket. Tunnel 95 Allmän teknisk beskrivning för tunnelkonstruktioner av år 1995, Vägverket. Bro 2002 Allmän teknisk beskrivning för brokonstruktioner av år 2002, Vägverket. Brounderhåll 2002 Allmän teknisk beskrivning för konstruktionsfrågor vid brounderhåll av år 2002, Vägverket Allmän teknisk beskrivning för brokonstruktioner av år 2002, Vägverket.Vägutrustning ATB Regler för drift och underhåll s skötselentreprenad, driftupphandling av år 2002. Handböcker Förstudie i vägprojekteringen, handbok av år 1994, Vägverket Redovisning av vägutredning, handbok av år 1994, Vägverket Redovisning av arbetsplan, handbok av år 1994, Vägverket Redovisning av bygghandling ger rekommendationer för vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen, handbok av år 1994, Vägverket Information om vägprojekt, handbok av år 1994, Vägverket Handbok Formell handläggning av arbetsplaner och miljökonsekvensbeskrivning för vägar, Vägverket. Handböcker Upphandling av byggande, drift och underhåll samt konsulttjänster, Vägverket. 14

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.2 DOKUMENT 1.22 FORTSÄTTNING ARGUS Handbok med allmänna råd om gators standard och utformning av år 1987,Vägverket och Svenska Kommunförbundet. 15

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.3 RUTINER VID PROJEKTERINGSSTART 1.31 INITIERA MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT -01 ALLMÄNT Inför ett nytt mark- och anläggningsprojekt ska man registrera vilka behov som finns, dessutom utse en projektledare. -02 UTREDNING, PROJEKTLEDNING Det är projektledarens uppgift att leda en utredning om vilken typ av åtgärder och omfattning som ska genomföras. sammanställa ett underlag för beställning av konsultarbete meddela dem som kommer att bli berörda av projektet. Normalt är projektledaren också projektansvarig. Eventuellt kan en särskild projektansvarig person utses. -03 ANLITA KONSULTER Projektledaren är den som upphandlar konsulttjänster och leder konsultarbetet. Det är viktigt att projektledaren ser till att alla handlingar som upprättas på beställning av kommunen blir beställarens egendom. OBS! Detta är ett avtalbart avsteg från bestämmelserna i såväl ABK som i lagarna om upphovsrätt och mönsterskydd. När man projekterar konstbyggnader med eventuella tillhörande tekniska anläggningar ingår det i arbetet att också ta fram underhållsanvisningar. 16

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.4 RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT 1.41 RELATIONSHANDLINGAR -01 ENTREPRENÖRENS UNDERLAG FÖR RELATIONSRITNINGAR Innan ett färdigt entreprenadarbete slutbesiktigas ska entreprenören lämna en justerad, kompletterad och signerad ritningsomgång till beställaren. Denna ritningsomgång fungerar som underlag för relationsritningar. OBS! För att detta ska kunna hävdas gentemot entreprenören måste det finnas inskrivet i den s k AF-delen (de administrativa föreskrifterna för entreprenaden) redan vid upphandlingen av arbetet. -02 MARKENTREPRENADER För vissa markentreprenader krävs att man gör en ny inmätning och ritar upp nya relationsritningar. -03 TOTALENTREPRENADER Vid totalentreprenader ska entreprenören leverera färdiga relationsritningar. OBS! För att detta ska kunna hävdas gentemot entreprenören måste det finnas inskrivet i den s k AF-delen (de administrativa föreskrifterna för entreprenaden). -04 OFFENTLIG BELYSNING Vid alla arbeten med anläggningar för offentlig belysning ska montören upprätta, datera och signera underlag till ritningsrevidering. Montören ska sedan överlämna dessa till som utför ändringar. 17

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.4 RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT 1.42 UPPRÄTTA RELATIONSHANDLINGAR -01 ALLMÄNT I en konsults/ entreprenörs projekteringsuppdrag ingår det att rätta och komplettera ritningarna till färdiga relationsritningar. Han ska grunda sina rättningar och kompletteringar på entreprenörens uppgifter. Arkivering Relationsritningar och de beräkningar som hör till ska arkiveras. 18

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.4 RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT 1.43 REGISTRERA RELATIONSHANDLINGAR -01 ALLMÄNT När ett projekt är slutfört ska projektledaren se till att relationshandlingarna registreras i det system som gäller för kommunen. Projektledaren är också ansvarig för att karteringar, provningsresultat, relationsritningar etc registreras. Drift- och underhållsanvisningar ska överlämnas till kommunen. 19

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.4 RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT 1.44 BESIKTNINGAR -01 DRIFTÖVERTAGANDE Projektledaren är kommunens part gentemot entreprenörer. Den ansvarige som ska sköta drift och underhåll av en ny- eller ombyggd anläggning ska lämna synpunkter på anläggningen innan slutbesiktning. -02 SLUTBESIKTNING Slutbesiktningen ska genomföras enligt AB 92 alternativt ABT 94, om det inte står något annat i avtalet. -03 GARANTIBESIKTNING Det är viktigt att projektledaren tar del av den driftansvariges synpunkter innan en garantibesiktning genomförs med entreprenören. 20

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.5 ARKIVERING 1.51 ARKIVHANTERING -01 ALLMÄNT 1. Regler för arkivering av skrivet och ritat material De regler som styr hur kommunen ska hantera skrivet och ritat material finns främst i följande lagar och förordningar: - Tryckfrihetsförordningen I tryckfrihetsförordningen definieras bl a offentlighetsprincipen samt begreppen myndighet och allmän handling. - Sekretesslagen I sekretesslagen står bl a i vilka fall offentlighetsprincipen gäller och hur en allmän handling ska registreras. - Arkivförordningen Arkivförordningen kompletterar arkivlagen med mer detaljerade förskrifter för arkivering. 2. Arkivhållning Arkivhållning är av riksintresse och Riksarkivet är den instans som leder arbetet. Ansvaret för att handlägga exploatering/teknik/mäts enhetsarkiv ligger hos enheten. 3. Arkivhandling Den som är ansvarig för ett ärende eller projekt har också ansvar för att alla handlingar och ritningar (relationsritningar) lämnas över till arkivet när ärendet eller projektet är avslutat. 21

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.5 ARKIVERING 1.52 ARKIVERING FÖR OFFENTLIG BELYSNING -01 ALLMÄNT Ritningar för offentlig belysning arkiveras under överinseende av kommunens belysningsansvarige. Ur elsäkerhetssynpunkt är det viktigt att varje förändring omedelbart noteras och att den som är elansvarig omedelbart får tillgång till den aktuella ritningen. 22

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.6 RITNINGARS SKRIVFÄLT 1.61 RITNINGSNUMRERING -01 ALLMÄNT För att inte flera ritningar ska få samma nummer, eller en ritning ska få flera nummer, måste alla ritningsnummer tas fram i samråd med Österåkers kommun. 23

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.6 RITNINGARS SKRIVFÄLT 1.62 NAMNRUTA -01 ALLMÄNT -02 TEXTEN I NAMNRUTAN Exempel på namnruta. -03 ÖVRIG TEXT I ANSLUTNING TILL NAMNRUTAN Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar ska redovisas då de behövs för att man ska förstå ritningens innehåll, anläggningens funktion och hur man ska sköta dess framtida underhåll. Koordinattabell Koordinattabellen ska placeras så att den skiljer sig från ritningens innehåll i övrigt, helst ovanför konsultens namnruta. Om det behövs kan koordinattabellen redovisas på en egen ritning. Orienteringsfigur Orienteringsfigurer placeras i anslutning till namnrutan. 24

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT PÅ OFFENTLIG MARK 1.71 UPPRÄTTA RITNINGAR -01 ALLMÄNT Österåkers Kommun ansvarar för samordningen om inte annat anges. I dessa avsnitt beskrivs de regler och anvisningar som gäller för produktion av ritningar. De som måste känna till innehållet i dessa avsnitt är: Ansvariga för respektive projekt Granskningsansvarigaför respektive ledningsägare Elansvarig Signalansvarig Teleansvarig Va-ansvarig Gatuvärmeansvarig Stokabansvarig Arkivansvarig Konsulter och entreprenörer som är anlitade för respektive projekt 25

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT 1.72 FRAMSTÄLLA RITNINGAR -01 ALLMÄNT I Bygghandlingar 90, del 2, kapitel 7, 1-7; BST, SS finns ytterligare beskrivningar av hur man framställer och hanterar ritningar. Här beskrivs ritningsframställning med CAD-teknik. CAD-samordningsansvarig person ska alltid utses om det ej är uppenbart obehövligt. CAD-ansvarig ska bl a säkerställa att en för uppdraget lämplig utrustning och version av CAD-program används samt att all ritningsframställning sker enhetligt. -02 FRAMSTÄLLA KOPIOR Kopior kan framställas med kopiering, tryckning samt uppritning i plotter (vid flerfärg). -03 PRELIMINÄRA RITNINGAR. När preliminära ritningar skickas, ska namnrutan vara ifylld, men inte datum- eller godkännanderutorna. I namnrutans statusruta ska det stå FÖRHANDSKOPIA. Skriv datumet ovanför ändringstabellen före kopieringen. Vid nästa distribution (som preliminär handling) stryker man över datumet (så att det ännu kan läsas) och skriver det nya datumet ovanför. Till varje ritningsleverans ska det finnas en ritningsförteckning.. När ritningen skickas för granskning skriver man GRANSKNINGSKOPIA i statusrutan. Skriv aktuellt datum ovanför ändringstabellen och stryk tidigare datum (se punkt 1). Hur en granskning ska gå till finns beskrivet i avsnitt 1.76.. När alla ritningar som hör till projektet är godkända ska det noteras i namnrutan. Om ritningen ska utgöra underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG i statusrutan. Ta bort samtliga datum ovanför ändringstabellen och skriv ett nytt datum, gemensamt för hela förfrågningsunderlaget, i namnrutan. Om ritningen ska komplettera en bygghandling skriver man BYGGHANDLING.. När en entreprenadupphandling är avslutad ska alla ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten i statusrutan till BYGGHANDLING. Skriv också BYGGHANDLING i rutan revidering A. 26

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT 1.72-03 FORTSÄTTNING Skriv datum i ändringskolumnen och A i avsedd ruta efter ritningsnumret nere till höger i namnrutan. Gör detta på alla ingående handlingar. -04 ÄNDRA FASTSTÄLLDA RITNINGAR. Till en ändrad ritning ska det alltid bifogas en kopia av den ändrade sidan i ritningsförteckningen och ett ändrings-pm. Ange alltid gällande ändringsbeteckning.. Själva ändringen ska markeras med aktuell bokstav på fyra ställen: Vid ändringsstället på ritningen görs ett s k moln runt ändringen (pil med spetsen mot ändringen). Radera tidigare moln. I ändringstabellen på ritningen. Ange antal ändringsställen, innehåll, datum och signatur. I namnrutan på ritningen, efter ritningsnumret (ersätter tidigare bokstav). I förekommande fall, i ritningsförteckningen. Notera den nya beteckningen efter ritningsnummer och datum på den aktuella sidan. Skriv också datum i förteckningsbladets huvud. -05 ÄNDRA BESKRIVNINGAR. Markera ändringar på beskrivningsblad, material- och arbetsbeskrivningar, rumsbeskrivningar, mängdförteckningar eller andra motsvarande beskrivningar med ändringspilar. Ändringspilarna ska ha en svärtad spets som pekar mot den ändrade textraden. Ändringar som avser flera rader i följd ska markeras med en pricklinje i kanten och med en ändringspil som pekar mot pricklinjen. Texta löpnumret på ändringen i ändringspilen. Alla ändringar som görs vid samma tillfälle ska förses med samma nummer.. Skriv numret på det ändrings-pm som hör till ändringen i revideringsrutan i beskrivningsbladets huvud. Skriv också datum och signatur. -06 NOTERA I ÄNDRINGS-PM. Om en ritning eller beskrivning ändras, ska ändringen specificeras i ett ändrings-pm. Den utgör underlag för kostnadsregleringar. Alla ändrings-pm ska förses med ett löpnummer och en uppgift om vilken konsult som utfört ändringen. När en ändrad ritning eller beskrivning distribueras ska aktuellt ändrings-pm följa med.. I ett ändrings-pm för en ritning ska ritningens nummer och ändringens beteckning och innehåll finnas med. 27

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT 1.72-06 FORTSÄTTNING I ett ändrings-pm för en beskrivning ska den ändrade sidans nummer, AMAkod eller motsvarande samt ändringens löpnummer och innehåll finnas med Ändrings-PM ska redovisas på närmast följande byggmöte. 1.73 LEVERERA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG -01 ALLMÄNT I ett förfrågningsunderlag ska samtliga handlingar som hänvisar till i projektet anges eller finnas med. Leverans av förfrågningsunderlag ska alltid ske i samråd med Österåkers kommun om ej annat är överenskommet. 28

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT 1.74 HANTERA OCH UPPRÄTTA RITNINGAR I ENTREPRENADSKEDET -01 LEVERERA OCH UPPRÄTTA BYGGHANDLINGAR När en entreprenadupphandling är avslutad ska ritningarna justeras och distribueras som bygghandlingar enligt direktiv från projektledaren. Ritningarna kan distribueras som papperskopior, på diskett eller CD-ROMskiva. -02 REVIDERA RITNINGAR (BYGGHANDLINGAR) Projektledaren ska beställa revideringen som sedan utförs av projektörerna. Observera att en ritningsrevidering som översänts till en entreprenör betraktas som en beställning. Ritningsrevidering behandlas i kapitel 1.72. -03 BESLUT VID BYGGMÖTEN Ändringar som beslutas vid byggmöten ersätter ofta tidigare ändringar av ritningar, beskrivningstexter och PM. För att bli giltiga ska ändringsbesluten protokollföras och protokollen justeras och skrivas på av både entreprenörens och beställarens part enligt kontrakt. Entreprenören noterar genomförda ändringar med "A" och ritar in dem på den aktuella arbetsritningen. 29

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA HANDLINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT 1.75 HANTERA RELATIONSRITNINGAR -01 ENTREPRENÖRENS UNDERLAG (VID GENERAL- OCH TOTALENTREPRENAD) När en generalentreprenad är genomförd och det är dags för slutbesiktning ska entreprenören överlämna en justerad, kompletterad och signerad ritningsomgång till projektledaren senast två veckor före slutbesiktning. Dessa ritningar utgör underlag för relationsritningar. OBS! För att detta ska kunna hävdas gentemot entreprenören måste det skrivas in i AF-delen (de administrativa föreskrifterna för entreprenaden) redan vid upphandlingen. Vid en totalentreprenad ska entreprenören leverera färdiga relationsritningar. OBS! Även detta ska alltid skrivas in i AF-delen. -02 UPPRÄTTA RELATIONSRITNINGAR I konsultens projekteringsuppdrag ska ingå att utifrån entreprenörens uppgifter rätta och komplettera de aktuella ritningarna till färdiga relationsritningar. Relationshandlingar ska upprättas i enlighet med beskrivningar. Projektledaren är ansvarig för att detta sker. Relationsritningar och alla beräkningar som hör till ska arkiveras. Projektledaren tar kontakt med den som är arkivansvarig. 30

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA HANDLINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT 1.76 GRANSKA RITNINGAR -01 ALLMÄNT 1. Kommunens godkännande Innan arbeten på offentlig mark påbörjas ska ritningarna granskas och godkännas av. Det gäller alla ritningar, såväl ritningar som är initierade av kommunen som ritningar upprättade av exempelvis ett ledningsdragande bolag eller av andra byggherrar. Som ritningar räknas också de handlingar, beräkningar och tekniska beskrivningar som ingår i projektet. För att skilja på olika ritningars status ska samtliga ritningar tydligt märkas granskningsritning eller arbetsritning. 2. Ansvar för granskning Av kommunen utsedd projektledare ansvarar för granskning av handlingar inom det egna projektet. 3. Tid för granskning Målet är att kommunens egen granskning ska vara klar inom tre veckor. Vill den som ska utföra arbetet att granskningen ska göras snabbare, måste vederbörande först komma överens om det med den ansvarige projektledaren. Behöver utomstående ledningsägare eller någon annan granska ritningen tar det längre tid. Normalt tar det mellan fyra och fem veckor att göra en granskning. 4. Notera granskningsanmärkningar När en ritning är granskad ska de anmärkningar som ska leda till ändringar noteras på ritningen. Gör noteringarna i ritningens granskningsstämpel, på det sätt som beskrivs i avsnitt 1-87. 5. Sammanställa synpunkterna från granskningen Den granskningsansvarige sammanställer granskningssynpunkterna på en granskningsritning och skickar den tillsammans med ritningsunderlaget för ändring (se nedan). Om någon eller några av synpunkterna som kommit in är motstridiga, ska den granskningsansvarige projektledaren tillsammans med respektive ledningssamordnare besluta i ärendet. Berörda granskare måste sedan omgående få meddelande om beslutet. 31

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT 6. Ändra och returnera arbetsritningar till kommunen Det är byggherrens projektör som ändrar ritningarna. Om projektören bedömer att den begärda ändringen är olämplig eller orimlig ska han/hon kontakta kommunens granskningsansvarige. För att det ska gå att kontrollera att projektören tagit hänsyn till kommunens påpekanden ska de granskade och justerade ritningarna märkas som ARBETSRITNING och skickas tillbaka till kommunen. -02 GRANSKNINGSSTÄMPEL Använd en särskild granskningsstämpel för att notera ritningsgranskningar. I stämpeln ska granskarna och lednings- eller granskningssamordnaren skriva dels ankomstdatum, dels sina signaturer när granskningen är gjord. -03 RITNINGAR SOM ÄR UTFÖRDA FÖR KOMMUNENS RÄKNING 1. Ansvar Kommunens egna projekt utformas i regel av en extern projektör. Projektledaren på kommunen är ansvarig för projektörens arbete. 2. Granskning När ritningarna som hör till projektet har tagits fram granskas ritningarna. De ska skickas i tre kopior (röda kopior) till projektledaren hos kommunen. Projektledaren avgör vilka andra, såväl internt som externt, som ska granska varje ritning. Projektledaren avgör också om kommunens granskningsresurser är tillräckliga eller om en konsult måste anlitas. Konsulten får inte ha deltagit i projekteringen. Projektledaren är ansvarig för att ritningarna distribueras till de olika granskarna. 3. Sammanställning, slutgranskning Efter granskningen sammanställer projektledaren synpunkterna som de granskande enheterna antecknat och redovisat. Därefter gör projektledaren en slutgranskning. Vid större projekt kallar projektledaren (oavsett sitt eget jävsförhållande ) de berörda till ett särskilt slutgranskningsmöte. 4. Justering Granskningsritningen ska efter sammanställningen skickas till projektören för justering. Justeringen görs i samråd med projektledaren, som därför ska behålla en kopia av granskningsritningen för kontroll. 32

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA HANDLINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT 1.77 GRANSKA BYGGLOV Stadsarkitektkontoret granskar bygglov. Bygglov erfordras även för skyltar, byggbodar mm för tillfälliga uppställningar på offentlig mark. 33

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8 RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR 1.81 GEMENSAMMA PROJEKTERINGSANVISNINGAR FÖR OFFENTLIG MARK SYMBOLER OCH LEDNINGSSAMORDNING -01 ALLMÄNT Använd enhetliga linjer, beteckningar och symboler på alla ritningar över projekt på offentlig mark. I avsnitt 1-81 samt 1-82 och 1-83 visas de vanligaste markeringarna. Avsnitt 1-84 hänvisar till branschens handbok för broprojektering, 1-91 hänvisar till offentlig belysning och 1-85 till övrig projektering. Om det som ska projekteras inte finns beskrivet i något av avsnitten ovan, ska den projektansvarige meddela vilken markeringsutformning han/hon valt. -02 BETECKNINGAR PÅ PLANRITNINGAR SOM GÄLLER LEDNINGSSAMORDNING V Vattenledning T Telekablar VH Vattenledning högzon T Trafiksignalkablar VS Vattensignalkablar KU Värmekulvert S Spillvattenledning SS Sopsugledning D Dagvattenledning E Elkablar DR Dräneringsledning EH Elkablar, högspänning BV Brandvattenledning FK Fjärrkyleledning B Brandsignalkablar FV Fjärrvärmekulvert G Gasledning 34

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8 RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR 1.81-02 FORTSÄTTNING 1) Föreslagen resp. bef. stolpe för bel. vägmärke S S 2) Föreslagen resp. befintlig signalstolpe 3) Föreslagen resp. befintlig belysningsstolpe 4) Föreslaget respektive befintligt träd Alt. 5) Föreslagen ledning eller kabel Alt. 6) Befintlig ledning eller kabel 7) Befintlig ledning eller kabel som skall slopas 8) Ledning, framtida eller redovisad på annan ritning 9) Proppad ledning 10) Tryckledning för avlopp 11) Dimensionsförändring för vattenledning 12) Nedstigningsbrunn, cirkulär 13) Nedstigningsbrunn eller ventilkammare 14) Kombinerad dagvatten- eller nedstigningsbrunn 15) Nedstigningsbrunn med sandfång 16) Inspektionsbrunn 35

KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8 RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR 1.81-02 FORTSÄTTNING 17) Föreslagen respektive befintlig dagvattenbrunn 18) Föreslagen respektive befintlig brandpost 19) Luftningsanordning, Avtappningsanordning 20) Avstängningsventil VK SP DF 21) Vattenkastare, Spolpost, Dricksfontän 22) Föreslagen respektive befintlig bergtunnel 23) Sänke repektive stigort 24) Borrhål respektive tunnelpåslag 25) Område för grundförstärkning för gator 26) Elskåp eller styrapparat 27) Dragbrunn 28) Dräneringsbrunn 29) Gatuvärme 36