Rapport om hur Kalmar län kan bidra till regeringens vision om nettoutsläpp noll av växthusgaser 2050 (Färdplan 2050)

RAPPORT 1 (25) Naturvårdsverket Rapport om hur Kalmar län kan bidra till regeringens vision om nettoutsläpp noll av växthusgaser 2050 (Färdplan 2050) Länsstyrelsen lämnar följande redovisning: 1. Allmänt I Kalmar län pågår sedan flera år ett arbete som syftar till att länet ska bli fossilbränslefritt år 2030. Arbetet drivs gemensamt i länet och baseras på mål och strategier samt ett årligt handlingsprogram som antas av regionförbundets styrelse. Arbetet går under beteckningen Nooil. Målet sattes upp redan 2006 i det regionala utvecklingsprogrammet som beslutades av Regionförbundet i Kalmar län. Samtidigt bildades Klimatkommissionen i Kalmar län med företrädare för olika delar av samhället för att ta fram en årlig handlingsplan. Länsstyrelsen i Kalmar län var en av de fyra första länsstyrelserna som fick i uppdrag att ta fram en regional strategi för omställning till förnybar energi 2007. Denna strategi byggde, vad gäller CO 2, på det regionala Nooil-arbetet. För övriga växthusgaser ställde länsstyrelsen upp egna mål. Dessutom har länsstyrelsen antagit en klimat- och energistrategi 2008. Regionförbundet har också antagit en handlingsplan för biogas. Åtgärdsförslag m m som beskrivs nedan bygger på ovanstående strategier/handlingsplaner samt de förslag som kommit fram i samband med den dialog med länet som nyligen genomförts samt det arbete som bedrivs med att ta fram åtgärdsprogram för miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Inom transporter bygger redovisningen också på länets transportplan. När det gäller redovisade uppgifter om energi i Kalmar län bygger dessa på rapporten Energibalans Kalmar län 2008 som tagits fram av Energikontor Sydost på uppdrag Postadress 391 86 Kalmar Telefon 0480-820 00 E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax 0480-822 75 Hemsida www.lansstyrelsen.se/kalmar

RAPPORT 2 (25) av länsstyrelsen. För övriga växthusgaser bygger uppgifterna på länets klimat- och energistrategi 2008 samt data från RUS. Sammantaget syftar redovisade förslag till att Kalmar län ska bli fossilbränslefritt redan 2030 samt att länets produktion av el från förnybara källor är minst lika stor som konsumtionen av el.. Länsstyrelsen tror att dessa förslag kan ha stor betydelse för genomförandet av regeringens vision om nettoutsläpp noll av växthusgaser 2050 för hela landet. 1.1 Växthusgaser i Kalmar län De sammanlagda utsläppen av klimatpåverkande gaser i Kalmar län bedöms vara cirka 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mer än hälften av detta kommer från bränsleanvändning. Av övriga växthusgaser kommer drygt hälften från jordbruk. En annan betydande källa för övriga växthusgaser är från avfall (metan). I Kalmar län ska 4,0 TWh energi som kommer från fossil förbränning (koldioxid) ersättas för att vi ska nå vårt mål till år 2030. Kalmar län importerar dessutom 1,6 TWh el som till ca 5 % kommer från fossila källor. De fossila koldioxidutsläppen uppgår sammantaget till 1,1 miljoner ton (2008), vilket motsvarar ca 4,7 ton per invånare. Sedan 1990 har koldioxidutsläppen minskat med drygt 0,16 miljoner ton trots att energianvändningen har ökat med 34 % under motsvarande tidsperiod. Figur 1. Fossila bränslen (koldioxid) som ska ersättas i Kalmar län

RAPPORT 3 (25) Utsläppen av övriga växthusgaser av betydelse i Kalmar län redovisat som koldioxidekvivalenter bedöms vara 0,4 miljoner ton metan och 0,3 miljoner ton dikväveoxid (lustgas) (Länsstyrelsen i Kalmar län 2008). Beträffande fluorerade gaser saknas uppgifter specifikt för Kalmar län men bedöms ligga under 0,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 1.2 Nooil-strategin för minskade CO 2 -utsläpp i Kalmar län med målet fossilbränslefritt län 2030 Nooil-arbetet ska: bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län fler jobb och mer export göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid effektivisera länets energianvändning Strategin innehåller följande huvuddrag: KONVERTERA från fossil energi till förnybar sådan. EFFEKTIVISERA energianvändningen i alla led och sektorer. PRODUCERA förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle PROFILERA regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt. UNDERLÄTTA för företag, organisationer och enskilda att agera på ett klimatriktigt sätt. SAMARBETA över administrativa och geografiska gränser. KOMPENSERA de klimatutsläpp vi inte kan undvika. Nooil bygger på att nettoutsläppen av CO 2 år 2030 är noll, d v s om fossilt bränsle används 2030 ska detta kompenseras av en motsvarande produktion av förnybar energi som exporteras från länet. Vidare ska år 2030 länets produktion av el från förnybara källor vara minst lika stor som konsumtionen. Med förnybar räknas här inte el från kärnkraftverk. I handlingsprogrammet för Nooil finns ett antal delmål. Nedan redovisas vissa av åtgärdsförslagen och utmaningarna i handlingsprogrammet som tagits fram för att nå målen. Klimatkommissionen i Kalmar län som tagit fram förslaget till handlingsprogram utmanar offentlig sektor, företag och organisationer att antingen

RAPPORT 4 (25) kompensera sina utsläpp av fossil koldioxid eller erbjuda sina kunder (motsvarande) att klimatkompensera vid köp av vara/tjänst. 1.3 Länsstyrelsens strategi för övriga växthusgaser Länsstyrelsen har i sin strategi för klimat och energi 2008 kompletterat regionförbundets mål inom koldioxidområdet med förslag till åtgärder för övriga växthusgaser av betydelse. Dessa beskrivs nedan under jord- och skogsbruk. 2. Åtgärdsmöjligheter 2.1 Transporter Transportsektorn är den klart dominerande källan för utsläpp av fossil koldioxid i länet. Bensin- och dieselanvändningen står för 60 % av de fossila koldioxidutsläppen i regionen. Bensinanvändningen har minskat sedan 1990 medan dieselanvändningen ökat stadigt sedan år 2000. Ett av regionens huvudmål var att släppa ut 20 % mindre koldioxid från transporter år 2010 jämfört med år 1995. Utsläppen har i stället ökat med drygt 22 % jämfört med år 1995. Åtgärder som minskar transporternas klimatpåverkan är därför centrala när det gäller att nå målet om ett fossilbränslefritt samhälle. Kalmar läns transportplan har två övergripande mål fossilbränslefri region, samt att länet ska gå från fem till två arbetsmarknadsregioner. Enligt transportplanen bör åtgärder utgå från en analys enligt den så kallade fyrstegsprincipen (Trafikverkets modell): 1. Påverka behov och val av transportsätt 2. Effektivare användning av infrastruktur och fordon 3. Begränsade utbyggnader 4. Större investeringar Huvudområdena för åtgärder är nya fordonsbränslen, effektivare transporter och samhällsplanering. Dessutom är infrastrukturfrågan viktig. I Kalmar län behövs satsningar på nya och befintliga järnvägar (bl a elektrifiering av Stångådalsbanan och Tjustbanan). Kalmar län är ett glesbygdslän och är beroende av bra transportmöjligheter. Järnvägssatsningar gynnar inte bara klimatet utan ger också nya jobb och

RAPPORT 5 (25) leder till möjliggörandet av de större arbetsmarknadsregioner som behövs för utvecklingen av länet. Tekniska lösningar, energieffektivisering och förnybar energi, är inte tillräckliga för att minska utsläppen från transporter. Det behövs även minskat bilresande och en dämpad tillväxt av godstransporterna. För att bibehålla tillgängligheten behöver samhället och transportsystemet börja anpassas redan nu. Framtidens förnybara drivmedel till fordon kommer att vara flera. Kalmar län satsar på att biogas ska vara ett viktigt drivmedel nu och i framtiden. En potentialstudie 2008 gav vid handen att 10 % av dagens fossila drivmedel kan ersättas av biogas om vi tar tillvara de substrat som finns i form av gödsel från lantbrukets större gårdar, slam från reningsverk och biologiskt hushållsavfall. Regionförbundet har beslutat om en handlingsplan för biogas där dessa mål finns: 1. Produktion av 100 GWh biogas år 2014, 300 GWh år 2020. 2. 10 % av allt drivmedel i länet är biogas senast år 2020 3. Nio tankställen för biogas år 2014, väl spridda i länet. Minst ett tankställe i varje kommun år 2016. 4. Biogasbussar vid nästa länsupphandling 2017 5. 300 biogasbilar inom offentlig sektor i Kalmar län år 2014 och 1000 biogasbilar år 2020. 6. 4 500 biogasbilar (personbilar) i Kalmar län år 2014 och 10 000 år 2020 7. 100 tunga fordon drivs med biogas eller med Dual Fuel-teknik senast 2014 För att uppnå dessa mål krävs att förutsättningar för produktion och konsumtion av biogas underlättas på olika sätt. En Moment 22-liknande situation finns där producenter å ena sidan inte vågar investera därför att det inte finns tillräckligt med köpare av gasen och konsumenter å andra sidan inte vågar satsa på biogasdrivna fordon p g a osäkerhet om tillgången på biogas. För närvarande görs insatser från länsstyrelsen och regionförbundet för att knyta samman tänkbara producenter med tänkbara konsumenter för att överbrygga denna svårighet. Offentlig sektor är mycket viktig för att visa vägen och ta ledningen i denna situation. Biogasproduktionen lider initialt också av dålig lönsamhet, vilket kan underlättas av olika former av stöd för att man ska komma igång. För övrigt är det viktigt att arbeta med prissättningsfrågan för att de som producerar biogas ska få rätt pris för den. Andra frågor som skulle kunna underlätta introduktionen av biogas är att se över LOU. Idag hämmas produktionen av att man inte vet var den egna råvaran i regionen tar vägen. Även nya affärsmodeller behövs när privata initiativ tar över.

RAPPORT 6 (25) Ett framtida drivmedel för fordon är tveklöst el. Detta ger det högsta energiutnyttjandet. Kan vi flytta över en större del av transporterna till el skulle energibehovet minska väsentligt. En förutsättning för att klimatmässigt fullt ut dra nytta av en övergång till elfordon är också att den bakomliggande energiproduktionen är förnybar. Problemet för privatpersoner att skaffa elbil är för närvarande inköpskostnaden, osäkerheter om framtida eventuella kostnader för elbatterier och räckvidden. En initial lösning är hybrider men här behövs mera forskning. Offentliga aktörer kan gå före. Länsstyrelsen stödjer ett samverkansprojekt tillsammans med Länsstyrelserna i Kronoberg, Jönköping och Blekinge samt Blekinge Tekniska Högskola som ska förbättra möjligheterna att gå över till eldrift av fordon. Regionförbundet har tidigare drivit projekt i syfte att införa elfordon som drivs av vindkraft, vilket är helt förnybart. Kollektivtrafiken måste vara punktlig, snabb, miljöriktig och ekonomiskt konkurrensmässig. Tåg är det bästa alternativet, där detta är möjligt. I övriga delar strävar vi efter att tänka tåg men köra buss. Detta betyder att vi satsar på snabba busslinjestråk med relativt få stopp, vilket gör det möjligt att t ex arbetspendla på ett effektivt sätt. Dessa pendlarstationer måste utformas på ett bra sätt, med säkra gång- och cykelvägar, möjlighet till långtidsparkering, bra vindskydd, trafiksäkra lösningar osv. Från och med år 2008 körs mer än hälften av Kalmar läns linjebussar på förnybara bränslen. KLT avser att göra nästa upphandling 2017 helt fossilbränslefri. Järnvägsförbindelserna måste bli snabbare för att öka intresset för pendling. T.ex. är den egentliga restiden från Resecentrum i Kalmar till Linnéuniversitetet i Växjö 1h 30 min. Här kan ett ökat antal mötesplatser längs den enkelspåriga banan förkorta restiden. Men man kan också arbeta med olika åtgärder för att få ner den upplevda restiden. Till exempel att göra det möjligt att kunna arbeta/studera uppkopplat på tåget mellan städerna, bevakad cykelparkering vid resecentra, att kunna prenumerera på trafikinformation för vissa avgångar, kaffe på tåget osv. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer, i tätorterna oftast kortare än 3 4 kilometer. Många av dessa bilresor skulle kunna ersättas med resor till fots eller på cykel, vilket också skulle vara positivt för människors hälsa. I en studie från LTH, genomförd i sex svenska städer, svarade de korta bilresorna för 26 % av avgasutsläppen samtidigt som de utgjorde 3,1 % av den totala körsträckan med bil. En kort resa beräknades, i denna studie, i genomsnitt ge 11 gånger så stort utsläpp per km som en lång resa. Trafikverket menar att det fram till år 2030 skulle gå att minska

RAPPORT 7 (25) utsläpp från persontransporterna med 40 % genom en skapa alternativ samtidigt som man inför ekonomiska styrmedel (se Trafikverkets egna rapporter). Följande är exempel på åtgärder/utmaningar i handlingsprogrammet Nooil i Kalmar län. Klimatkommissionen utmanar - länets invånare att i första hand välja snåla fordon som kan köras på förnybara drivmedel, tillämpa sparsam körning och om möjligt låta bilen stå. - länets transporthuvudmän att göra länet till ett föredöme vad beträffar hållbara transporter genom innovativa transportlösningar. - länets offentliga sektor och företag att, vid köp av fordon eller transporttjänst (taxi, leasade personbilar, hyrbil, varutransporter m.m.), endast upphandla personbilar och lätta lastbilar som är snåla och som körs på förnybara drivmedel. - länets offentliga sektor och företag att erbjuda all personal som kör i tjänsten en utbildning i sparsam körning. - länets kommuner att konsekvent planera för minskade transportbehov (t ex bättre gång- och cykelmöjligheter, nybyggnad i bra kollektivtrafikläge) och att, i samarbete med andra berörda, arbeta fram en regional översiktsplan senast år 2014. - länets fastighetsägare att integrera kommersiella bilpooler i större fastighetsetableringar, såväl nya som befintliga. - Linnéuniversitetet och länstrafikbolagen att ta fram mål och handlingsplan för hur man ska kunna minska såväl den faktiska som den upplevda restiden mellan universitetets lokaler i Växjö och Kalmar, d.v.s. för hur man kan skapa attraktiva förutsättningar för att personal och studenter ska kunna ta sig fossilbränslefritt och bekvämt från dörr till dörr. Klimatkommission i Kalmar län föreslår också en förstudie för att undersöka möjligheten att öka cykelturismen i Kalmar län genom att integrera den i en större cykelregion. Förslaget är att knyta ihop alla olika initiativ till ett sammanhängande system och anpassa i första hand Öresundståget så att flera kan ta med cykeln. Idén är att binda ihop olika led/sträckor och ge information om övernattningsmöjligheter, kartor o.s.v, så att man inte behöver ha med något annat än cykeln när man kommer hit.

RAPPORT 8 (25) När det gäller godstransporter utmanar Klimatkommission i Kalmar län - länets offentliga sektor och företag (såväl privata som offentliga) att, vid köp av godstransporttjänster, ställa tydliga krav på klimateffektivitet, - transportnäringen själv att inom en treårsperiod minska sina klimatpåverkande utsläpp från befintliga fordon med minst 10 % per godskilometer (utbildning, sparsam körning m.m.). Klimatkommission Kalmar län föreslår också - ett länsprojekt som undersöker förutsättningarna för samlastningscentral(er) för offentlig varudistribution. - ett länsprojekt där offentlig sektor, transportsäljare och transportköpare samarbetar för minskad klimatpåverkan från godstransporter på väg och om hur upphandling kan genomföras med tydliga krav på klimateffektivitet. Vid vår dialog med Trafikverket har vi fått följande inspel: Trafikverket framhåller att i ett 2050-perspektiv känns det mer relevant att fokusera på vilka beslutsprocesser som behöver förändras lokalt och regionalt än att diskutera enskilda åtgärder. Det viktigaste är att sluta planera åtgärder utifrån prognoser utan gå mot att planera åtgärder utifrån vilka samhällsmål som finns. Där blir ett lokalt och regionalt målbildsarbete viktigt. Att få till en planering av samhället som utgår från backcasting kräver genomgripande beslut på olika nivåer i samhället (lokalt, nationellt och internationellt) Det viktigaste på länsnivå är att skapa en samsyn mellan kommuner, länsstyrelse, regionförbund och Trafikverk för ett aktivt deltagande i processen med att skapa gemensamma målbilder och vägar för att nå dessa. Här finns möjligheter att i ökad omfattning beakta och bevaka klimataspekten i exempelvis regionala utvecklingsstrategier, länstransportplaner, statlig infrastrukturplanering, trafikförsörjningsprogram och övrig kommunal fysisk planering. Exempel på viktiga frågor i detta sammanhang är förtätning och funktionsblandning, etablering i kollektivtrafiknära lägen och marknadsanpassade parkeringsavgifter. Trafikverket bedömer att länets möjligheter ligger i att lokalt/regionalt skapa förutsättningar för att genomföra åtgärder som visar sig verkningsfulla i ett nationellt perspektiv. Framförallt i planeringsfrågor är den regionala/lokala nivån en förutsättning för att nå resultat. Att identifiera andra länsspecifika åtgärder utöver de som

RAPPORT 9 (25) redan finns i befintliga miljömålsprogram känns därför inte prioriterat i dagsläget. Vi bör istället utgå från nationellt framtagna analyser av hur målen kan nås med bibehållen tillgänglighet. Trafikverket har ett sådant uppdrag inom ramen för Färdplan 2050 men har redan tidigare presenterat likartat material inom ramen för arbetet med kapacitetsutredningen och i form av trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan för Trafikverkets arbete med att begränsa transportsektorns klimatpåverkan under åren 2011 2014. Sammanfattningsvis framhåller Trafikverket att det krävs åtgärder inom områdena: transportsnålt samhälle energieffektiv användning energieffektiva fordon förnybar energi energieffektiv infrastrukturhållning generella styrmedel Förslag som framkommit vid dialogerna: Beslut som kommer att fattas 2012-2020 som påverkar möjligheten att nå noll netto-utsläpp av växthusgaser år 2050 Upphandling av kollektivtrafik 2017 (avsikten är att bli fossilbränslefri) Beslut om samordnad varudistribution Översiktsplaner i kommuner Upphandlingsbeslut av offentliga aktörer Beslut av Trafikverket: Trafikverkets förslag (Kapacitetsutredningen) går åt fel håll i förhållande till våra klimatmål Åtgärder som den fysiska planeringen kan bidra med Kollektivtrafikplaneringen ska fokusera på de stora stråken där 90 % av befolkningen bor. Beslut och åtgärder på central, regional och lokal nivå måste stå i samklang med våra klimatmål. Hela kommunen måste tänka transportsnålt. En helhetssyn på den fysiska planeringen måste till.

RAPPORT 10 (25) Vi ska snarare ha maxtak för antal p-platser istället för minimitak. Åtgärder som också bidrar till en grön tillväxt Om målen i handlingsplanen för biogas kan nås skulle detta kunna innebära ca 300 nya jobb i Kalmar län. Åtgärder som infrastrukturplaneringen kan bidra med I Kalmar län behövs satsningar på nya och befintliga järnvägar (bl a elektrifiering av Stångådalsbanan och Tjustbanan). Kalmar län är ett glesbygdslän och är beroende av bra transportmöjligheter. Beslut om att kombinera olika transport slag (buss/cykel/tåg/gång) Tekniska åtgärder som kräver ytterligare forskning, teknikutveckling och demonstration för att kunna bidra till att uppfylla visionen Forskning om bränsleceller, elhybrider, el till tunga fordon (induktion) Åtgärder som är resurseffektiva Att använda Trafikverkets fyrstegsprincip Kombinationer av åtgärder är effektivast. Samverkan mellan kommuner i genomförande av åtgärder enligt klimatstrategier. Vad beteende, utbildning och information kan bidra med till visionen Skapa förutsättningar för att kunna byta beteende. Sedan massiva informationskampanjer. Mobility management är svårt att kommunicera. Nya enklare begrepp måste skapas. Vi bör arbeta med målbilder kring vad det är vi får när vi fattar beslut. Övriga möjligheter att nå klimatmålen inom den aktuella sektorn Miljöbilsdefinitionen måste skärpas. Se till att långsiktighet gäller. Nationella beslut måste till för att styra upp biltrafiken. Energideklaration för bilar. Avdrag för cykelresor i deklarationen. Mer IT-lösningar t ex kring samordning av transporter.

RAPPORT 11 (25) 2.2 Industri Industri och byggverksamhet är den näst största källan (25 %) till utsläppen av fossil koldioxid i Kalmar län. Genomförda projekt visar att så mycket som 50 % kan sparas av elförbrukningen i företag. Ofta kan betydande besparingar ske utan stora investeringar. Företag med stor energiförbrukning i processerna kan ha mera fokus på energibesparing, men i de fall energiförbrukningen enbart sker i stödsystem som ventilation, belysning o dyl är det mer vanligt att man inte är aktiv med energibesparing från företagets sida. Erfarenheterna är goda av program som PFE (programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri). Där ingår ofta större företag med stor energiförbrukning och bra incitament för besparingar av energi. För små- och medelstora företag behövs mer incitament och kunskap. Det är ofta en ledningsfråga. Länsstyrelsen driver projekt gentemot dessa företag i samarbete med regionförbundet, Energikontor Sydost och Sustainable Sweden Southeast i syfte att göra företagsledningarna uppmärksamma på möjligheterna att spara energi och därmed göra företaget mer lönsamt och samtidigt ge en klimatnytta. Det är vår erfarenhet att dessa projekt måste fortsätta. I annat fall minskar intresset igen. Möjligheten att söka energikartläggningscheckarna behöver förmedlas till företagen mycket kraftfullare än hittills. Vid tillsyn av företag enligt miljöbalken kan vi arbeta mer systematiskt med energi. I Kalmar län har checklistor tagits fram för energitillsynen i det gemensamma arbetet inom Miljösamverkan Sydost. Förslag som framkommit vid dialogerna: Beslut som kommer att fattas 2012-2020 som påverkar möjligheten att nå noll netto-utsläpp av växthusgaser år 2050 Vissa energiintensiva företag, t ex Cementa, arbetar kontinuerligt med åtgärder för att minska energibehovet och för att minska klimatpåverkan. Många beslut kommer att fattas i rätt riktning. Åtgärder som också bidrar till en grön tillväxt Energieffektivisering inom industrin kan skapa nya lösningar som kan kommersialiseras.

RAPPORT 12 (25) Åtgärder som infrastrukturplaneringen kan bidra med Bygg ut järnvägen. Idag går mycket transporter till företagen på lastbil. Tekniska åtgärder som kräver ytterligare forskning, teknikutveckling och demonstration för att kunna bidra till att uppfylla visionen För att Cementindustrin ska hantera sina CO 2-utsläpp krävs teknikprojekt som möjliggör CO 2-bindning. Annars går det inte att se ett noll-netto-utläpp. Batterier för bilar och båtar som möjliggör eldrift till en rimlig kostnad. Möjligheten att hyra/leasa batteri kan vara en bra lösning. Utveckling av effektiva och billiga elmotorer. Vad beteende, utbildning och information kan bidra med till visionen Högre utbildning inom teknik bör komma till stånd i regionen. Övriga möjligheter att nå klimatmålen inom den aktuella sektorn Industrins spillvärme är en dåligt utnyttjad resurs. Här krävs ett ökat samarbete mellan företag och kommuner. Även lagstiftningen kan behövas ses över för att främja detta. Ibland byggs nya energianläggningar i stället för att nyttja befintlig spillenergi. Flera företag i länet utnyttjar lagring av överskottsvärme i mark som en möjlighet för energibesparing. Bergrunden längs Kalmarkusten är lämplig för detta. 2.3 Energitillförsel I Kalmar län är idag 67 % av den använda energin förnybar. Ca 4,0 TWh energi produceras från fossila energikällor och ca 0,1 TWh av den importerade elen är fossil. Detta återstår att ersätta eller ta bort genom effektivisering för att vi ska bli fossilbränslefria. Om den importerade elen även ska vara förnybar ska ytterligare ca 0,6 TWh el ersättas med grön el. För att vi ska nå vårt mål att producera lika mycket förnybar el som vår totala elförbrukning ska vi sammanlagt producera ytterligare 1,6 TWh el från förnybara källor inom länet (Energibalans för år 2008). Eftersom vi dessutom ska kompensera för restmängder av fossila bränslen som finns kvar efter 2030 måste vi öka produktionen av förnybar el mer än så.

RAPPORT 13 (25) Figur 2 Kalmar läns energianvändning 2008 Viktiga inslag för att öka produktionen av förnybar energi i Kalmar län är vindkraft, biogas och skogsråvaror. Samtidigt är en effektivisering av energianvändningen lika viktig. I regionförbundets handlingsplan för biogas är målet att år 2014 producera 0,1 TWh biogas och år 2020 0,3 TWh. Det senare motsvarar 10 % av länets drivmedelsförbrukning. För att hitta nya substrat för biogasproduktion pågår projekt som skall klarlägga hur överproduktionen i Östersjön kan utnyttjas för biogasproduktion (fisk, musslor, vass, alger). Vindkraft är en potentiellt stor möjlighet för Kalmar län. Enligt de regionala miljömålen ska 0,5 TWh vindkraftsel produceras år 2015. Redan idag har detta mål nåtts. Sedan maj 2008 är regionförbundet en av fyra noder i det nationella Nätverket för Vindbruk, med huvudansvar för näringslivs- och affärsutvecklingsfrågor. Noden sprider kunskap och information, samt omvärldsbevakar och marknadsför affärsmöjligheter inom näringslivs- och affärsutveckling vindkraft. Den initierar och stödjer nationella initiativ, men också regionala initiativ av nationell betydelse. Noden arrangerar dessutom olika aktiviteter, däribland den årliga Nationella Vindkraftkonferensen. Parallellt drivs ett regionalt arbete i länet med fokus på industri och näringsliv. Arbetet har som mål att skapa en grupp Top 5 med högst relevant industri inom tillverkning, drift och underhåll, som på affärsmässig grund kan stärka svensk vindindustri samt möjliggöra större regionalt innehåll i samband med utbyggnad i länet. I samma syfte stöder eller medverkar det regionala projektet i affärsprojekt eller affärsdrivande initiativ, teknikutvecklings- och forskningsprojekt. Ett tredje ben vilar på att

RAPPORT 14 (25) löpande erbjuda översikt och information om aktuell vindkraftsstatus i länet - intressen, planering, aktörer i affärsrelaterande syfte likväl som i utbyggnadssyfte. Utbyggnad av kraftvärme med biobränsle som bas har skett av Kalmar Energi och flera andra kommuner har liknande planer. Förslag som framkommit vid dialogerna: Beslut kan förväntas 2012-2020 som påverkar möjligheten att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 Flera kommuner planerar utbyggnad av kraftvärmeanläggningar med biobränsle. Kommuner kommer att ta beslut om köp av vindkraftverk för den egna elförbrukningen. Offentliga aktörer, t ex länets trafikbolag, kommer att ta beslut om att eventuellt använda biogas i större omfattning. Åtgärder som den fysiska planeringen kan bidra med Kommunerna kan sätta upp mål för energiutnyttjande och -tillförsel i sin planering. Åtgärder som också bidrar till en grön tillväxt I regionförbundets arbete för fossilbränslefritt län har den gröna tillväxten en central roll. En ökad biogasproduktion för att motsvara 10 % av drivmedelsförbrukningen skulle ge 300 nya jobb i länet. En ny produktion av energi på landsbygden motverkar urbaniseringsprocessen och skapar jobb på landsbygden. Ökad vindkraftssatsning kan innebära fler jobb inom de företag som levererar utrustning vid byggnation, samt inom service och underhåll. De senare är långvariga.

RAPPORT 15 (25) Åtgärder som infrastrukturplaneringen kan bidra med Samtidigt med vindkraftsutbyggnaden pågår bredbandsuppbyggnad i de nya ledningsgator som läggs ut. Tekniska åtgärder som kräver ytterligare forskning, teknikutveckling och demonstration för att kunna bidra till att uppfylla visionen Forskning behövs om hur höga effektuttag skulle kunna balanseras hos kunden. Forskning behövs också kring undervattensturbiner, biogas, mobila biogasanläggningar. Hur får man ut nya lösningar på marknaden? Forskning kring energi finns samlat i Oskarshamn. Hur kan spillvärmen tas tillvara? Forskning bör ske om sänkt returvärmen i fjärrvärmenät. Smarta nät. Åtgärder som är resurseffektiva Energitillförseln måste ses i ett systemperspektiv. Viktigt att inte suboptimera. För att producera grön el effektivt måste man kunna leverera den värme som uppstår till kunder. Gemensam upphandling för villor i glesbygd för vattenburen värme (solvärme). Ideella föreningar driver hus där man inte har råd att investera i energieffektivitet. En möjlighet är att kommunen ger föreningsbidrag med villkor att energieffektiviteten ökar. Energibolag kan ta energiinvesteringar mot att taxan förändras. 2.4 Bostäder, service, tjänsteföretag, handel, utbildning I Nooil-arbetet för fossilbränslefri region finns olika typer av mål för att effektivisera energianvändningen i bostäder och lokaler. Särskilt vänder sig dessa till de offentliga aktörerna som förväntas gå i bräschen för arbetet och ställa högre krav än den privata sidan. Länets fastighetsägare utmanas att byta ut sina oljepannor mot ett klimatneutralt alternativ och länets offentliga sektor utmanas att senast år 2014 ha 100 %

RAPPORT 16 (25) förnybar uppvärmning i offentliga lokaler. För nybyggda lokaler finns mål för högsta energianvändning per kvadratmeter. Länets kommuner förväntas använda nybyggnadsmålet 60 kwh/m2 och år vid egna byggnationer, markförsäljning, bygglov och upprättande av detaljplaner. År 2020 ska inga fossila bränslen användas för uppvärmning, undantaget olja som reservkälla. Förslag som framkommit vid dialogerna: Åtgärder som den fysiska planeringen kan bidra med Gratis bygglov för byggnader som byggs med passivhusteknik (jfr Borgholms kommun) Vad beteende, utbildning och information kan bidra med till visionen Rådgivning från energi/klimatrådgivningen bör komma i tidigt skede till den som ska bygga. Informera om att det lönar sig att satsa på klimatsmarta lösningar. Broschyr till den som söker bygglov om hur man bygger klimatsmart. Projekt i bostäder, där kommunen finansierar en rådgivare som gör hembesök. Kanske i samarbete med bostadsbolag. Klimatutbildningar för politiker, samordnad från t ex länsstyrelsen eller regionförbundet. Länsövergripande utbildningar som både sporrar och tvingar fler att delta (morot och piska). Utbilda byggbranschen i klimat och energifrågor. Legitimation för nya smarta sätt att bygga (jämför lärarlegitimation). Övervintra lärlingar i byggbranschen genom påbyggnadsår i klimatfrågor. 2.5 Jord- och skogsbruk Åtgärder inom jordbruket Jordbrukets klimatpåverkan kommer till mindre del från energianvändning. I länsstyrelsens klimat- och energistrategi 2008 redovisades följande klimatpåverkan:

RAPPORT 17 (25) lustgasutsläpp från jordbruksmark 31 % koldioxidutsläpp från mulljordar 24 % koldioxid- och metanutsläpp från husdjur 21 % koldioxidutsläpp vid användning av diesel, olja och el inom jordbruket 11 % koldioxid och lustgasutsläpp från mineralgödseltillverkning 7 % metan- och lustgaseffekt från stallgödsel 6 % 100 % Utsläppen av metan är mjölkproduktionens största enskilda bidrag till växthuseffekten. Metanutsläppen kan minskas genom att öka andelen kraftfoder, men det är totalt sett ingen bra åtgärd. Idisslarnas förmåga att omvandla vall och bete till högkvalitativa livsmedel bör främjas av flera anledningar. Vallen och naturbetet har en betydelsefull roll för att uppnå miljömålen Ingen övergödning och Rikt odlingslandskap. Välskötta, klöverrika beten är klimatsmarta genom att fodret inte behöver skördas och lagras. Dessutom ökar kolförrådet i marken. I den konventionella mjölkproduktionen importeras en stor andel kraftfoder. En viss del av detta kraftfoder består av sojamjöl som importeras från Sydamerika. Detta medför koldioxidutsläpp vid transporter men en större påverkan har förmodligen avverkning av regnskogar till förmån för boskapsskötsel och foderodlingar. Den svenska mjölkbonden bör därför bli mer självförsörjande på protein genom ökad odling av baljväxter. Dessa fixerar sitt eget kväve och har inget behov av mineralgödsel vilket ytterligare ökar fördelen ur klimathänseende. Från stallgödseln avgår metan och på mjölkgården kan biogas vara lösningen för att både minska utsläppen och samtidigt bidra till den egna energiförsörjningen på gården. För att minska lustgasutsläppen vid stallgödsel och mineralgödsel krävs god hushållning och anpassad tillförsel. Åtgärder för att minska lustgasavgången går hand i hand med åtgärder för att minska övergödningen. Kvävet har en central roll och det gäller att undvika höga överskott i marken. Sammanfattning av åtgärder på mjölkgården: God hushållning med kväve Ökad andel egenproducerat foder och klimatoptimering av fodret Produktiva betesmarker Produktion av biogas Hög mjölkavkastning

RAPPORT 18 (25) För övriga produktionsgrenar inom jordbruket kan följande åtgärder lyftas fram: Minskad bearbetning av organogena jordar Odling av vall på organogena jordar Lokalproducerad försäljning Ökning av skörden och minskning av spillet Användning av lustgasrenade kvävegödselmedel Optimerad kvävegödsling Uppvärmning av stallbyggnader med bioenergi En ytterligare åtgärd som kan vidtas i livsmedelskedjan är att minska kassationen. Det beräknas att vi i Sverige varje år kastar mat motsvarande ett utsläpp på 1,9 miljoner ton koldioxid, lika mycket som utsläppet från 700 000 bilar. Åtgärder inom skogsbruket Skogsbruket har en stor betydelse för Sveriges klimatpåverkan. Vissa år har upptaget av koldioxid i skog och lagring av kol i skogsmark varit så stort att det motsvarar ca hälften av Sveriges koldioxidutsläpp. Det är centralt att skogen bidrar till att motverka klimatförändringarna samtidigt som biologisk mångfald och naturliga processer och funktioner bevaras; funktioner som kan vara avgörande för skogens uthålliga produktionsförmåga och förmåga till återhämtning efter en störning, så kallad resiliens. Med andra ord bör skogens bidrag till motverkad klimatförändring hanteras inom ramen för ett hållbart nyttjande. Förslag som framkommit vid dialogerna både vad gäller jordbruk och skogsbruk: Beslut som kan förväntas 2012-2020 som påverkar möjligheten att nå noll netto-utsläpp av växthusgaser år 2050 Nya landsbygdsprogrammet som börjar 2014 kommer att ha ett område som stödjer satsningar på minskade utsläpp av växthusgaser och bättre energianvändning.

RAPPORT 19 (25) Tekniska åtgärder som kräver ytterligare forskning, teknikutveckling och demonstration för att kunna bidra till att uppfylla visionen Hur sker produktion av livsmedel t ex mjölk energismartast, både på gården och vid leverans till konsument inklusive transporter och lagring. Åtgärder som är resurseffektiva Det gäller att odla så effektivt som möjligt på de arealer vi odlar. Klimatförändringar gör det gynnsamt att odla spannmål här i länet. Det kan vara annorlunda på västkusten. Vad beteende, utbildning och information kan bidra med till visionen Konsumenterna behöver informeras och upplysas om att välja klimatsmart mat. Konsumenterna måste upplysas om hur mat produceras och vilken klimatpåverkan den har. Det är viktigt att lägga resurser på att informera konsumenter redan i tidig skolålder. Det är viktigt att det i skolan pratas om hur mat kommer till bordet. Vad som är klimatsmart att äta, bör också belysas. Övriga möjligheter att nå klimatmålen inom den aktuella sektorn Samverkan mellan skogsproducenter och köpare för att inte transportera virket längre än vad som behövs. Produktionen av biogas måste öka. Idag finns det ingen möjlighet att räkna hem en satsning på en biogasanläggning ekonomiskt. Skall det ske en satsning på biogas måste den subventioneras på liknande sätt som i Tyskland. Där vet man att man får motsvarande 70 öre per kwh i 15 år när man gör satsningen. En opartisk rådgivning behövs för att lära sig sköta biogasanläggningen. Idag är det försäljarna som styr. Det måste vara företagsekonomiskt lönsamt att producera biogas. LRF jobbar med energivandringar på gården, för att hitta möjligheter att spara energi. Mer samarbete mellan bönder behövs, t ex behöver slättbygdens bönder ha in vall i växtföljden och gödsel. Det är viktigt att se möjligheter och inte hinder.

RAPPORT 20 (25) Det finns en resurs i alla stora tak på lantbrukets byggnader. De borde kunna användas för att producera solenergi. Det är för dyrt idag när det gäller investeringarna. Det måste bli lönsamt företagsekonomiskt att producera förnybar energi. Idag finns det stöd för att anlägga våtmarker. Hade det funnits ett liknande stöd för att producera förnybar energi, så hade fler satsat. Importfoder kan till stor del ersättas med inhemskt foder. Det bör vara ett krav från konsumenterna för närproducerad mat. Med det kostnadsläge som är idag är det billigare att importera exempelvis soja från andra länder, även om det inte är klimatsmart. Så länge världsmarknaden och ekonomisk vinst är drivkraften kommer importen att fortsätta. Det är viktigt att hitta ett sätt för återföring av kväve och fosfor från reningsverken till jorden. På sikt måste traktorer drivas med biogas eller annan förnybar energi. Det är viktigt att vi kan producera den energin i stället för att köpa in den. Biogastraktorer finns redan, men de är för dyra idag och tekniken måste förbättras. Askåterföring i skog Minskad köttkonsumtion minskar klimatpåverkan, men färre betesdjur försämrar målet Ett rikt odlingslandskap. En väg kan vara att minska importen av kött. Lantbruket behöver mer energirådgivning. Fler bönder bör se över sin energiförbrukning, för att hitta områden att effektivisera. Energikollen som kan genomföras på gården visar att man med små medel kan förbättra mycket t ex. inomgårdstransporten, förbättra svämtäcken m m. Dränering viktig för odling och minskning av lustgasavgång Det borde vara effektivt att utnyttja lokala gödselmedel ex. rötslam. Precisionsgödsling kommer att användas i framtiden.

RAPPORT 21 (25) 2.6 Övriga åtgärdsförslag Om länet ska nå energi- och klimatmålen måste det finnas människor med kunskap om hållbar energiproduktion och klimatförändringar så att nödvändiga beslut fattas i såväl det privata som det offentliga livet. Länet behöver också människor som utbildar sig till de yrken som krävs i energibranschen och som kan ta fram nya energieffektiva lösningar som bygger på förnybara bränslen. För detta krävs en bra och intressant undervisning i skolan på alla nivåer om energi och klimat. Energibranschen har idag ett stort behov av nyrekrytering eftersom pensionsavgångarna stiger. Intresset bland unga för energirelaterade yrken är enligt branschen ganska lågt. I Kalmar län finns en diversifierad energisektor som behöver samverka med skolan i syfte att öka intresset för energirelaterade yrken. Samhällets förväntningar på skolan är stora och mångfacetterade. Skolorna kan behöva stöd i sina strävanden att ge eleverna adekvat undervisning inom energi- och klimat. Detta kan ske på olika sätt, bl.a. genom att visa på goda exempel på fungerande undervisning som finns redan idag, erfarenhetsutbyte skolor emellan, utveckla kurser som kompletterar varandra och som efterfrågas av skolan m.m. Flera goda initiativ till att förbättra undervisningen finns men inget samlat grepp. Kalmar län vill använda energi och klimat som språngbräda för utveckling. En satsning på skolan är då väsentlig. Ett exempel på pågående arbete är projektet KNUT, som drivs av Energikontor Sydost. Genom samverkan med skolchefsgruppen i länet, andra etablerade länsnätverk kring skolutveckling och näringslivet kan klimatoch energifrågorna föras in i skolan på ett långsiktigt sätt och på skolans villkor. Klimatkommission Kalmar län föreslår att Kalmar läns skolor för in undervisning om klimat och energi på ett strategiskt sätt på alla nivåer. Målet bör vara en tydlig kedja av studiemöjligheter inom energiområdet - från grundskola upp till gymnasium, Linneuniversitetet och ett jobb inom energiområdet. En bärande idé är att få näringslivets stöd på olika satt i kedjan, genom att t ex stå för expertföreläsningar i skolan och att erbjuda studiebesök, sommarjobb och praoplatser. Att uppmärksamma konsumenters makt är ett bra sätt att visa vad den enskilda individen kan påverka. Satsningar på att utbilda/informera allmänheten genom t ex cykelkampanjer, klimatskolor e t c är därför bra åtgärder.

RAPPORT 22 (25) Slutligen bör påpekas vikten av samverkan när det gäller insatser för klimatet. I Kalmar län har vi mycket goda erfarenheter av att samordna våra strävanden för ett fossilbränslefritt län. Offentliga organisationer bör synkronisera sina planer och mål för att nå bästa resultat. 3 Hinder 3.1 Transporter Övriga hinder Människors attityder, t ex vår inställning att vi alltid måste ta bilen, är ett hinder. 3.2 Industri Hindrande rutiner/beslutskriterier eller institutionella svårigheter Företag tar inga långsiktiga risker. Hur ska ett ekonomiskt incitament skapas för att ge företag möjlighet att driva fram utvecklingen? Södra Cell är fossilbränslefria till 2014, vid normal drift. För att nå detta krävs förändrad användning av bränslen. Då ökar NOx-utsläppen och villkor bryts. Det behövs andra typer av tillståndsskrivningar som möjliggör utvecklingsprojekt och förbättringar av denna typ. Dåliga finansieringsmöjligheter för teknisk utveckling kan vara ett hinder. Övriga hinder Behov av bättre kommunikationer för att göra regionen mer attraktiv för inflyttare. Det är svårt för företagen att nyanställa och få rätt kompetens. 3.3 Energitillförsel Lagstiftning som lägger hinder i vägen för åtgärderna Kortsiktiga skatteregler Ny reglering på elsidan införs just nu som kan ge problem för nätägarna. Hur mycket får man ta betalt för nätet? Övergångsregeln gäller i 18 år. Full kostnad får inte tas ut under denna tid. Problem för utbyggnad av nätet. Samtidigt kan detta ge problem för vindkraft.

RAPPORT 23 (25) Förbrukningen av fjärrvärmen ska jämställas med el kostnadsmässigt. Man väljer ofta värmepumpar. Byggreglerna borde ändras. Användning styr snarare än vad du betalar. Man ska kunna leverera ut el på nätet och få betalt. Nettodebitering borde införas. EU:s jordbrukspolitik lägger hinder för en bra markanvändning i vissa fall som skulle kunna innebära ökad tillgång på biobränsle. Hindrande rutiner/beslutskriterier eller institutionella svårigheter Trög hantering vid tillståndsgivning beträffande nyetablering av energianläggningar. Klimatkrav bör finnas i ROT. ROT-avdrag med klimatkrav bör även finnas för offentliga byggnader. Biogödsel måste kunna konkurrera med handelsgödsel. Övriga hinder För litet elnät på Öland. Man måste bygga reglerkraft för den produktion som är beroende av att den inte kan ske hela tiden (ex vindkraft). Elbilar kan vara en möjlighet här. Biologiska mångfalden i skogen kan ta skada av ökat GROT-uttag. Påverkan på kulturmiljö- och landskapsbildsvärden vid utbyggnad av vindkraft. 3.4 Bostäder, service, tjänsteföretag, handel, utbildning Hinder i form av informationsbrister Det finns inga visioner från regeringen kring beteenden och individers konsumtion

RAPPORT 24 (25) Lagstiftning som lägger hinder i vägen för åtgärderna Byggregler är för lågt ställda. Nu ligger tillåtna gränsen på 90 kwh/m2. Det är ingen utmaning att uppnå. Övriga hinder Befolkningsutvecklingen kan vara ett hinder för att sätta höga byggkrav. Hyra som inkluderar uppvärmning ger inga incitament till besparing. 3.5 Jord- och skogsbruk Brist på kommersiellt tillgänglig teknik Befintlig förnybar energi är ibland för dyr Lagstiftning som lägger hinder i vägen för åtgärderna Vill man utvinna vågkraft eller kraft ur vattenströmmar påverkas man av regler för strandskydd och sjöfart. Lagen om offentlig upphandling är ibland ett hinder för att närproducerade livsmedel skall komma in i de offentliga köken. Hindrande rutiner/beslutskriterier eller institutionella svårigheter Det är mycket regelkrångel vad man än skall göra som företagare, vilket gör att det är lätt att tappa sugen för att komma vidare från idé till handling. Byråkratin gör att man tröttnar. Resurser hos länsstyrelsen måste ökas när det gäller handläggning av tillstånd och stöd. Snabb handläggning bidrar till att saker blir genomförda. Idéer tappas bort p g a att det tar för lång tid. Övriga hinder Dragning av ledningar i skogsmark kalhugger stora ytor som skulle kunnat användas för upptag av koldioxid. Risk för utarmning av biologisk mångfald om ytterligare GROT tas ur skogen.

RAPPORT 25 (25) För att reducera växthusgaserna krävs att det sker livsstilsförändring. Det kommer att vara det svåraste att genomföra. Det kommer att ta tid. 4 Hur vi genomfört dialogerna Länsstyrelsen har ett nära samarbete med regionförbundet i strategiarbetet för klimat och energi. Till exempel har länsstyrelsen deltagit som en part i pilotlänet för Uthållig kommun tillsammans med länets alla kommuner och landstinget, Linnéuniversitetet och regionförbundet. I samband med detta arbete har vi fört en kontinuerlig dialog under flera år om vilka åtgärder som krävs för att nå målet om fossilbränslefri region 2030 med samtliga parter i projektet. I syfte att hämta in förslag från fler aktörer anordnades ett möte 29 februari med cirka 60 deltagare. Efter en gemensam genomgång delades deltagarna in i grupper som motsvarar de fem områden som specificerats av Naturvårdsverket. I grupperna diskuterades de frågor som finns i uppdraget under ledning av en utomstående ordförande med inblick i området. Diskussionerna sammanställdes i anteckningar som ligger som underlag till denna rapport. Anne-Li Fiskesjö Stefan Svenaeus