HAND- LEDNING. Återskapa våtmarker. genom att lägga igen diken

Relevanta dokument
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Systematiskt kvalitetsarbete

Lathund, procent med bråk, åk 8

Hävarmen. Peter Kock

Tränarguide del 1. Mattelek.

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

P-02/03 säsongen 2016

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten.

Skoglig vattenvård - Förutsättningar

Allemansrätten på lätt svenska ERIK LINDVALL/FOLIO

Likabehandlingsplan för läsåret

Vi skall skriva uppsats

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Sammanfattning på lättläst svenska

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

FREDA-farlighetsbedömning

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

Syftet med en personlig handlingsplan

Repetitivt arbete ska minska

och den mörka omgivningen ökar. De som rör sig längs stråken exponeras än mer, samtidigt som omgivningen uppfattas som ännu mörkare.

Skolplan för Svedala kommun

4-6 Trianglar Namn:..

Introduktion till Open 2012

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Presentationsövningar

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Nämnarens adventskalendern 2007

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Vet du vilka rättigheter du har?

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Sjukgymnasten tipsar om rörelser att göra hemma

Kvalitetsrapport Så här går det

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

Betsa och klarlacka trä

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Klassen kom tillsammans fram till vilka punkter som vi skulle ta hänsyn till. Dessa var:

Systematiskt kvalitetsarbete

BÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Arbetsplan Jämjö skolområde

LNG-terminalen. Informerar om säkerhet.

IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem

6sätt att slippa bottenmåla

Orienteringsteori åk 7. Namn:

En grafisk guide till vår identitet

Ottsjö vattenskyddsområde

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Beräkning av inavelsgrad

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

På och avmastning. 1. Ensam är inte stark

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

De två första korten Tidig position

Frågor kring begravningen

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Trepunkts rullbälten i en 68 cab.

Särskilt stöd i grundskolan

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Fullför installation av ELIQ

Min fråga är, när ni driftar HF-don bränner ni in rören i 100 timmar på 100% innan ni eller kunden börjar dimmra?

Scoot Boot - frågor & svar

Predikan Lyssna! 1 maj 2016

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

Antalet människor som lever i extrem

Kvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner

Visualisering av golfboende

Uppdragsbeskrivning. Digital Skyltning. Version 1.0 Mats Persson. Distributionslista. Namn Åtgärd Info.

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Virkad och stickad kofta "Helga" - mormorsruta på diagonalen. Design: virka.se, Marie Grahn Josefsson

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

Dash and Dot. Svårighetsgraden bestämmer du själv genom att välja någon av av de 5 appar som är kopplade till Dash & Dot.

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Transkript:

HAND- LEDNING Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken

brist på våtmarker På många håll är det brist på våtmarker i skogslandskapet! Med enkla metoder kan vi återskapa våtmarker i vardagsskogen, våtmarker som blir till glädje för både växter och djur. Små och stora våtmarker har betydelse som naturens egna reningsverk och utjämnare av vattenflödena. Dessutom skapas grönblå korridorer med lövträd, buskar och vatten i barrskogen och inte minst fina viltvatten. Det finns misslyckade dikningar på minst 300 000 ha mark i skogen tänk om bara tio procent av dessa diken täpptes igen, då skulle 30 000 ha våtmark återskapas! Här finns en fantastisk möjlighet! Att återskapa våtmarker genom att lägga igen diken är en del av skogsbrukets generella hänsyn. Skogssnäppans karakteristiska läte hör man även över skogens minsta våtmarker. Man känner lätt igen den på den vita lysande övergumpen. Illustration: Rolf Pettersson 2 Världsnaturfonden WWF Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken

De stora dykarskalbaggarna trivs i småvatten, eftersom dessa är fisktomma. Illustration: Rolf Pettersson Djur och växter som gynnas av återskapade våtmarker Fåglar Däggdjur Andra djur Växter Skogssnäppa Älg Vattensalamandrar Starrarter Morkulla Rådjur Grodor Näckrosor Stjärtmes Harar Dykarskalbaggar Vattenklöver Järpe Vattennäbbmus Trollsländor Vide Gräsand Fladdermöss Fjädermyggor Al Många växter och djur är beroende eller drar nytta av våtmarker eller öppet vatten. I förlängning ger mer våtmarker också en större produktion av olika vattenorganismer som blir mat till fiskar och andra insektsätare i nedströms liggande vattendrag och sjöar. Planering Onödiga diken lämpliga Det finns många diken i skogen, som aldrig gett någon ökad skogsproduktion. Dessa diken ligger där i skogen till ingen nytta. De är därför perfekta objekt för att återskapa våtmarker! Inventering med protokoll för bedömning Efter inventering av dina dikessystem kan du bedöma vilka diken som ger nytta och vilka som är onödiga. Ett enkelt protokoll kan vara till hjälp vid insamling av underlag för beslut. Det kan hämtas på www.wwf.se/levandeskogsvatten. Tre sätt att lägga igen diken Man kan lägga igen diken på tre olika sätt: (1) för hand, (2) med skotare och (3) med grävmaskin. Dessutom kan (4) kompletterande åtgärder göras. På följande sidor beskrivs och illustreras arbetsgången. Viltet håller gärna till vid våtmarker. Kroksjön, Västergötland. Foto: Lennart Henrikson Världsnaturfonden WWF Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken 3

Genomförande 1 1. Igenläggning för hand När man inte har tillgång till maskiner, kan enkla proppar göras för hand om dikena inte är alltför breda eller djupa. Vi rekommenderar följande dikespropp. Lägg först markväv (eller fiberduk/geotextil) på dikesbotten. Markväven används ofta som underlag vid vägbyggen. Kapa 1 2 meter långa bitar av trädstammar och lägg dem på varandra i dikets längdriktning. Lägg virkesbitarna någon halvmeter in på duken. Lägg de klenaste dimensionerna i botten så att de tätar eller fyller ut bättre mot dikesbotten. När diket är helt fyllt med virkesbitar, vik tillbaka markväven över vedtraven, så att uppströmsdelen täcks av väven. Lägg därefter några trädbitar ovanpå väven, så att den låses fast. Till sist läggs en trädstam vinkelrätt mot traven. På så sätt fördelas vattnet ut på sidorna om dämmet och våtmarksarealen ökas. På uppströmssidan kan man lägga i torvmaterial som får sjunka ner mot botten och bidra till att proppen snabbare blir tät. Manuella proppar är lättast att göra och passar bäst i diken på torvmarker. Avståndet mellan propparna kan variera men det är en fördel om vattennivåerna uppströms respektive nedströms proppen inte är större än 1 2 decimeter, vilket på flacka marker kan innebära ett lämpligt avstånd mellan propparna på 30 50 meter. Ju tätare med proppar desto större blir ofta den återskapade våtmarksarealen. Manuellt dämme under bygget och ett färdigt dämme. Ransi, Dalarna. Om proppen läcker i botten kan man trycka ner enbart mer markväv som tätningsmedel och ovanpå detta även försöka fylla på med ytterligare torv om möjligt. Foto: Kurt Rodhe 4 Världsnaturfonden WWF Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken

Igenläggning med skotare. Planterad gran närmast diket har avverkats för att skapa en mer öppen miljö och möjlighet för löv att självföryngra sig. En intresserad skogsägare kan också snabba på lövföryngringen genom att plantera till exempel alplantor utmed nya kantzonen. Gallåsen, Västergötland. Foto: Per Petersson 2 2. Igenläggning med skotare Om dikena är måttligt grunda och/eller breda och det finns tillgång till lättåtkomliga jordmassor från tidigare dikesvallar, kan en skotare användas för att skapa dämmen speciellt om detta kan göras vid ordinarie åtgärder som gallring och slutavverkning. Själva proppen består av virke, antingen barr- eller lövved, gärna av dålig kvalitet. Virket varvas med jordmassor från kanterna. Därefter trycks proppen till med skotaren. Metoden passar på diken i flacka områden med vattenflöden som inte är för snabba eller kraftiga, eftersom alltför högt vattentryck kan erodera bort jordmassorna och proppen börjar läcka. En fördel är om proppen anläggs vid tidpunkter med små flöden eller till och med torra diken. Proppen hinner då sätta sig. Erfarenheterna är i nuläget begränsade, men förmodligen kommer proppen också att tätas naturligt med tiden. Även här kan man med fördel lägga i lite dikesmassor i botten på diket uppströms, så att proppen blir tätare mot dikesbotten. Man kan också komplettera med markväv. Kan proppen få en höjd upp till markytan läggs även här en trädstam vinkelrätt mot proppen, som får vatten att breda ut sig åt sidorna och skapar långsmala stråk med våtmarker. Världsnaturfonden WWF Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken 5

Helt igenlagt dike med grävmaskin på Gallåsen, Västergötland, fyra år efter. Vattnet har tvingats in i den ursprungliga laggen till vänster. Laggen är våtmarken mellan skogen och mossen. Foto: Lennart Henrikson 3 3. Igenläggning med grävmaskin Att använda grävmaskin kan ibland vara nödvändigt vid igenläggningar av större diken eller vid restaurering av större våtmarksprojekt. I samband med ordinarie dikesrensning eller vid olika markarbeten är det naturligt att utnyttja en resurs som redan finns på plats även för restaureringsåtgärder i våtmarker. Eftersom en grävmaskin ofta har högre timkostnad och förflyttar sig långsammare i kuperad skogsmark, måste man noga räkna på vad en åtgärd kostar att utföra. Grävmaskinen har större möjligheter att göra olika arbeten vid våtmarksrestaureringar. Se dock till så att inte mjuka marker körs sönder, till exempel genom att tillfälligt risa eller lägga ut grävmaskinsmattor. 4 4. Kompletterande åtgärder För att göra våtmarken öppnare och på sätt bättre, kan man göra så kallade kompletterande åtgärder. Exempel är borthuggning av planterad gran längs diket för att gynna ett lövuppslag. Man kan också lägga i död ved, till exempel rötskadad massaved, vilket gynnar biologin i våtmarken. Att även komplettera en återskapad våtmark med att plantera alplantor är en värdefull naturvårdsåtgärd. Så här kan det se ut efter dämning i stående skog. Här skapas stora mängder död ved till nytta för insekter och fåglar. Laskerud, Värmland. Foto: Lennart Henrikson 6 Världsnaturfonden WWF Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken

Uppföljning Vad säger lagen? Att dämma upp vatten och bygga en damm, räknas som en vattenverksamhet. Vatten verksamheter omfattar bland annat åtgärder för att förändra vattnets djup eller läge. Man hittar bestämmelserna i miljöbalkens elfte kapitel och i Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. För att lägga igen skogsdiken behövs inte tillstånd eller anmälan om det är uppen bart att varken allmänna eller enskilda intressen kan skadas till följd av hur igenlägg ningen kan påverka vattenförhållandena. Med allmänna intressen menas till exempel om fiskvandring förhindras. Enskilda intressen kan vara att en grannfastighet påverkas av vattenhöjningen. Vid minsta osäkerhet ta kontakt med länsstyrelsen. Kan man få bidrag? Återskapad våtmark efter avverkning av skog av dålig kvalitet, Gallåsen, Västergötland. Grodor är karakteristiska för våtmarker. Foto: Lennart Henrikson Det kan vara svårt att på förhand bedöma vilken vattennivå man ska lägga sig på. Därför behövs en uppföljning. Kontrollera så att du nått den vattennivå du bestämt dig för. Kontroller är viktiga vid höga vattenflöden under vår och höst. Om den är för låg, vilket ofta visat sig vara fallet, så lägg på ytterligare material i dämmet. Å andra sidan är det viktigt att det inte blir för stora nivåskillnader mellan propparna, hellre då fler proppar om det är möjligt. Ett skäl till flera proppar är att belastningen på varje propp blir mindre, om en propp brister/läcker fångas det ändå upp av nästa nedströms liggande propp. Vissa arter gynnas också om det inte är för stora nivåskillnader mellan vattenytorna. Det finns möjligheter att få ekonomiskt bidrag för återskapande av våtmarker genom att lägga igen diken. Genom Landsbygdsprogrammet kan man redan i dag få stöd. Skogsstyrelsens NOKÅS-program kan vara en möjlighet. Kontakta Skogsstyrelsen! Även Länsstyrelsen har ibland också möjlighet att ge bidrag till vissa våtmarksprojekt. 2 Text: Lennart Henrikson och Per Petersson Omslag: Kurt Rodhe tittar ut över sin våtmark i Ransi, Dalarna. Foto: Per Peterson Design och produktion: Odelius #64920 Tryckeri: Norrmalmstryckeriet 2011 Världsnaturfonden WWF Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken 7

Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken Viltvatten Våtmarkerna blir också fina viltvatten. Fantastiska möjligheter Lägg igen diken, som inte ger produktionsnytta. Myller av liv Fåglar, vilt, groddjur, insekter gynnas av våtmarker. MIXED SOURCES återskapa våtmarker genom att lägga igen diken Våtmarker på enkelt sätt På bara 2 3 timmar kan en våtmark återskapas. Why we are here To stop the degradation of the planet s natural environment and to build a future in which humans live in harmony and nature. Bidragsmöjligheter Man kan få bidrag för att lägga igen diken. Därför finns vi lar För att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. wwf.se Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna, Tel 08-624 74 00. wwf.se 8 Världsnaturfonden WWF Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken Foto: Sofi Alexanderson se wwf.se