Monstret.
Monstret Kap. 1 John är på hemkunskapen, lektionen var nästan slut och han var nästan klar med att diska. Läraren Britta använde sin mobil, hon värkade inte bry sig om vad som hände på lektionen. Just då kom mobbaren Björn och slog John i ansikte med en diskborste. Vadfan gör du! skrek John så högt han kunde. sluta skrika jävla skitunge, sa Britta med arg ton. Björn flinade elakt för sig själv.
Plötsligt så hörde John ett väldigt ovanligt ljud, han hade aldrig hört något liknande förut. Han fick gåshud och kände rysningar, han kunde inte ens beskriva vad det lät som. Det enda han kom fram till var norshörning, men det verkade så konstigt. En norshörning i skolan. John tänkte att han måste ha inbillat sig, men det kändes så värkligt. lektionen är slut alla måste ut jag har en till lektion snart! Ropade Britta bestämt. Alla gick ut på rast, hörde du ljudet Tom, sa John. gjorde du också det, sa Tom. Töntar, Sa Björn. hörde inte du, sa Tom. Din lilla tönt, inbillar dig saker som inte finns, sa Björn och gick iväg. Vad konstigt tänkte John.
Kap 3 John går i ökorridoren och ser en märklig affisch. på allting är som det ska ingenting har hänt ni behöver inte oroa er John ser att den är vänd i kanten John vänder på affi Monster i källaren. Ett monster finns i källaren ingen går ner i källaren n Jag var i källaren jag dog nästan DEN ÄR FARLIG alla
affischen står det. schen och ser en nyhet om ett monster. i kommer att dö. spring hem.
kapitel 4 monstret Lektionen ska börja men mobbaren Björn håller på att jaga John. Han springer ner till källaren men Björn är på väg. John hinner öppna dörren han springer in Björn kommer efter. John hinner se vad som gömmer sig i mörkret han darrar av skräck. men Björn hinner inte se vad som Gömmer sig där. Monstret hade ett horn och det var inget någon kunde föreställa sig. Monstret var helt rött, var långt och hade inga ögon. Björn han inte se monstret innan han blev biten. John såg på Björns blodådror bli gröna hans ansikte blev rött. Det började läcka ut grönt blod ur hans ögon och öron. Det blev en stor pöl av färgat blod. Björn levde fortfarande men han led han hade inte mycket tid kvar.
John var livrädd han sprang så snabbt han kunde och stängde dörren. Han sprang upp ur korridoren. När han kom upp så väntade alla i klassen på John. Man såg på honom att han var rädd. var fan har du varit? frågade MA läraren. Han satte sig ner och sa ingenting tills skolan var slut.
Monstret kapitel 5
John är på väg till rast. Han går ner för trappan och ser en skylt där det står. Monstret finns inte vad är du så rädd för, monster är som luft du är rädd för luft. du är feg sluta vara rädd. John känner sig dum även fast han vet att monstret finns. John tror att Björn har skrivit men han kan inte skriva så bra.det måste vara någon som skriver bra. John tänker att det måste vara någon som vet om monstret eller John. men björn kan ha skrivit det innan han dog. Det finns så många teorier tänker John han vet inte vad han kan tro. Björn kan ha hotat någon att skriva det åt honom. John måste ta reda på vem som skrev åt Björn. John tror att någon som skriver bra måste vara i biblioteket. John springer till bibliteket.
Kapitel 6 John letar efter någon som verkar misstänksam men John hittar ingen. Då går han och letar efter en bok som kanske kan handla om monstret. Men hittar ingenting förutom en bok om noshörningar Monstret är ganska likt en noshörning. I boken står det. Noshörningar Utseende Noshörningar kan bli 2,5-4,2 meter långa. De har stor kraftig kropp med korta ben. De har tre tår på varje fot. De har en kort hals men stort huvud. De har små ögon De har ett horn på nosen.
Föda Noshörningen är en växtätare den äter blad och andra Levande växter. Men de äter oftast gräs. Var de lever De lever i södra Asien och i Afrika. De bor nära vatten i savanner i skogar och på buskmarker. De asiatiska veltrar sig ofta i dypölar när de vill svalka sig. De gör det också för att skydda sig mot parasiter. De får hjälp mot blodsugande parasiter i Afrika.
Kapitel 7 John går ner för trappan och sätter sig på en bänk. Sen kommer en av Björns kompisar med en hink med massor av sås. vad har du den till?frågade John. Han säger att det är till hemkunskapen men han häller den över John och springer iväg John blir han blir jättearg på honom. Hans namn var Lars. John ville så gärna hämnas. John tänker en stund han kanske kan locka monstret till Lars. John går och tvättar sig. Han tänker ut ett lockbete.
Han blandar varm vatten med gräs, blad, blommor och andra levande växter. Sedan kokar man det sedan blir det en soppa Sedan har han vad han ska locka monstret med. nu behövde han bara hitta Lars. Han hittade Lars. John sprang ner till källar dörren och öppnade den John la ut lockbetet lite här och där upp för trappa. Sen sprang John och skrek på Lars. du är ful, sa John. Lars sprang efter John till lockbetet. Monstret var där John sprang och gömde sig Lars bara stod där.
Kapitel 8 Förlåt! Skrek han Samma sak som hände med Björn hände med Lars. John ville inte se mer så han sprang iväg medan monstret var upptagen med Lars. John ville ha sin hämnd med det här var inte rätt sätt. John sprang till hemkunskapen fort för den började snart. Men det var någon som såg John sprang efter den personen. Men han inte ifatt. personen var snabb John var trött. Personen fick inte komma undan. Personen såg ut som en tjej i samma ålder som John.
Det kanske var hon som skrev dikten. Eller det som var klottrat i boken men hon kan inte ha skapat ett monster. Han sprang mot henne hon blev trött. Hon stannade John sprang dit. var det du? Frågade John. lämna mig,sa hon. John såg inte vem det var för hon hade en militär jacka som han inte hade sett förut Hon hade en huva över sitt ansikte men han såg en typ av rött långt hår.
vem är du? Frågade John. gå,sa hon jag vill veta var det du? Frågade John. Hon stod still John närmade sig. John hann inte innan hon slog honom i ansikte så han föll till marken. Hon sprang iväg. John hörde att hennes röst var lite ljus men hård. Hon var ganska stark starkare än John men inte starkare en hur Björn var. John kommer inte på något. John skyndar sig till hemkunskapen.
Han får frånvaro. var har du varit? John får inte ut ett ord för utom Jag var på toaletten nu börjar vi! John såg en tjej som heter Isa hon har rött hår.- var det du? frågade John som gjorde vad. Nu tänkte John efter hon hade inte samma röst inte samma kläder Hon kan inte ha byt om så snabbt hon hade inte lika attityd. som gjorde vad frågade hon igen. förlåt fel person. Vadå fel person jag är den ända med rött hår här av alla som går i 6:an. John tänkte ingen annan hade rött hår så hon går alltså inte i den här skolan. hur jävla dum i huvudet får man va. Isa hade en dålig attityd alla andra hade bättre attityd. Isa tror att hon är bäst på allting. John började jobba.
Kapitel 9 John satt på en stol och tänkte. Personen som sprang dagen innan måste ha med monstret att göra. John kände att han var tvungen att hitta den personen. Senaste gången han såg henne var hon nära där affischen. John sprang dit så fort han kunde. på väg dit såg han en skugga i korridoren. John sprang dit men sedan var det någon i källaren. John hörde en röst som sa. kom mitt lilla monster. John gick långsamt ner med så små steg som han kunde. Han såg vem det var. Det var Britta den elaka läraren. Hon vände sig om och såg John. Det skulle aldrig att bli såhär, sa britta vad menar du, sa John du skulle inte få reda på att det finns ett monster,sa hon Var det du som skapade monstret? Frågade John. nej det var ahhhhhhh!
Britta kände hur monstrets horn grävde runt i hennes rygg. Hon skrek av panik. Sedan fick hon ett bett av monstret. Man såg att blodet rann ut ifrån hennes mun. John ville inte titta mer han skakade i hela kroppen. John hade inget annat val en att springa till rektorns rum. Han bankade hårt på dörren så hårt han kunde. Ingen öppnade så John öppnade och blod. Det var blod över allt. Han fick en spark på smalbenet. John föll till golvet. Han vände på huvudet men fick en spark på sin käke. John kände att en tand hade sparkats ut.
Han tittade sedan åt ett annat håll och såg något förskräckligt. Eric den snälla läraren hade fått en kniv i halsen. John hörde en röst prata bakom honom. Det var rektorn Anders. varför behövde du komma just nu,sa han med ett obehagligt lugn. Du är en mördare,sa John. men ingen kommer att få veta,sa rektorn.-jag kommer att berätta för alla,sa John sakta i backarna du kommer inte ur detta rum levande,sa rektorn så lugnt han kunde. Han tog en kniv som låg på bordet och tryckte in det sakta in i Johns mage. Han höll för munnen på honom för att ingen skulle höra hans lidande skrik.
ursäkta mig men nu måste jag gå och ta en kopp kaffe,sa rektorn John såg sin chans att berätta för någon. Han orkade inte ställa sig upp. Det rann blod ifrån han mage. Men han kröp endå. När John var halvvägs började han se suddigt. Men han fortsatt att krypa. John såg en klasskamrat men han kunde inte se vem. vad har hänt? sa personen förskräckt. rektorn är en mördare,sa John väldigt svagt. John hörde folk ropa ring polisen. Sedan låg John där på golvet ensam i en korridor. Han stängde ögonen. här är du ju sa någon,väldigt lugnt. John kände att någon bar honom. John blev kastad på en tak kant. Det var rektorn som hade burit honom upp på ett tak. nu kommer alla att tro att du tog självmord,sa rektorn och sparkade ner honom Ifrån kanten. John kände ingenting allt var svart.