När jag vaknar skulle det ha varit kolsvart ute om inte gatlyktorna hade tänts. Jag tar upp mobilen som klarat sig utan sprickor för att kolla hur

Transkript

1 Isblåa ögon Jag åker i hamnen längst vattnet på väg hem från Micken, det är helt spegelblankt. På vattnets yta ser jag spegelbilden av en flicka. Hon ser ut att vara ungefär 14 år. Hon har solblekt blont hår som virvlar bakom henne när hon åker på en långboarden. Hennes hy har fått en olivbrun nyans under den soliga sommaren. Hon har ett par shorts och en ny inköpt t-shirt på sig. Hon har bruna ögon, hon ser rätt speciell ut med sitt blonda hår och bruna ögon. En motorbåt kör förbi och vågorna suddar ut mitt ansikte. Jag heter Nathalie men kallas Nath. Jag bor hos min farbror Bob och hans fru Vanessa Det är mörkt ute nu och på de tomma hamngatorna känns det läskigt att vara helt ensam. Jag tar fart med foten så hårt jag kan för jag vill komma hem snabbt, men foten fastnar under hjulet och jag flyger fram och slår i huvudet så att jag svimmar.

2 När jag vaknar skulle det ha varit kolsvart ute om inte gatlyktorna hade tänts. Jag tar upp mobilen som klarat sig utan sprickor för att kolla hur mycket klockan är. Skärmen visar att klockan är 22:56. Jag reser mig upp och kollar mig omkring för att hitta min bräda, då ser jag en skugga ungefär tjugo meter bort som står lutad mot en av lycktorna och det ser ut som att den betraktar mig. När jag hittat brädan börjar jag sakta köra i den riktning som tar mig hem. Jag kollar över axeln för att se vart skuggan tog vägen, när jag får syn på den är den mycket närmare typ bara fem meter ifrån mig. Nu kan jag se lita av hans ansikte han har en mask på sig så man ser bara ögonen och pannan, ögonen är is blåa. Mannen har bara svarta kläder på sig, och han ser ut som en rånare. Han går mot mig, jag känner hur paniken börjar smyga sig på. Jag gör mig beredd på att springa.

3 När han bara är en två meter ifrån mig hoppar jag av brädan och springer. Jag springer så fort jag kan och det ända jag är rädd för nu är att trilla. Jag hör ett skott men ingen kula som träffar mig eller studsar på trottoaren, men jag tänker inte mer på det. Jäklar! Försöker han döda mig eller vad har jag gjort honom? Eller är det något jag har som han vill ha? Eller är de någon som försöker skrämma livet ur mig? Det sista tror jag inte riktigt på. Men jag måste koncentrera mig på att spring fast jag tror inte han kan springa ifatt mig nu jag springer snabbast på skolan och så har jag jätte mycket försprång. Brädan som jag fick i födelsedagspresent för några veckor sedan, blev kvar i hamnen men jag kan nog komma tillbaka en annan gång med typ min bästis Micken för att

4 hämta den om den är kvar. När jag står utanför vårt tysta hus tar jag upp mobilen och ser att min farbror Bob har SMS:at mig Vi går och lägger oss. Kom inte hem försent //bob Jag små springer fram till dörren, tar fram nycklarna och låser upp. När jag kommer in ser jag till att låsa ordentligt efter mig. Nästa morgon vaknar jag av att Vanessa ropar att frukosten är klar. Det som hände igår känns overkligt. När jag går ut ur mitt rum passerar jag en spegel där ser jag samma tjej som jag såg i vattnet igår, bara att med trassligt hår och pyjamas. Jag går tillbaka till mitt nattygsbord där min mobil ligger, jag tar upp den och kollar på SMS:et jag fick av Bob. Mina tankar avbryts när jag

5 ser vad klockan är och rusar ner till Vanessa ger mig en lugnande blick. Jag ringde din mentor och sa att du var sjuk sa Vanessa som om hon läst mina tankar. Du var ute rätt sen igår. Vad höll du på med som tog sådan tid? Jag vet inte om jag ska ljuga eller tala sanning, om jag skulle säga sanningen skulle hon antingen tro att jag ljög eller bli liv rädd och ringa polisen och inget av dem alternativen är så bra. Om jag ljög skulle livet fortsätta som vanligt om inte mannen med de svarta kläderna dök upp igen. Jag bestämmer mig för att ljuga, men om något liknande händer igen ska jag säga till henne. Jag var hos Micken säger jag lite nonchalant. Jag känner mig lite febrig och bestämmer mig för att gå och lägga mig igen, fast jag vet att jag kommer att få svårt att somna på kvällen.

6 Jag vaknar med ett ryck och sätter mig käpprak upp i sängen. Jag reser mig upp och tittar ut genom fönstret och ser att det är kolsvart ute. Jag går in i badrummet för att borsta tänderna. Jag kollar på klockan som visar 00:00, jag hade somnat med kläderna på så jag sätter på mig pyjamas. När jag lägger mig i sängen kommer jag plötsligt på varför jag vaknade. Innan jag vakna drömde jag en mardröm. I drömmen såg jag ett par isblåa ögon, och jag visste att vi skulle mötas igen. I morgon skulle jag berätta för Bob och Vanessa vad som egentligen hänt... men innan jag hade tänkt klart tanken tror jag att jag redan sov. Väckarklockan ringde och jag tvingade mig upp ur sängen. Jag klär på mig och springer ner för trappan

7 till köket. Jag öppnar kylen och tar ut ett paket mjölk och häller upp i en skål med flingor. Vanessa kommer ner för trappan i sin morgonrock. God morgon! säger jag glatt. Ska du till skolan idag? fråga Vanessa. Japp. När hon inte säger något fortsätter jag. Jag var hos Micken igår men när jag åkte hem på min långboard trilla jag och svimma och när jag vaknad såg jag en man som gick mot mig och han kom jättenära men sedan sprang jag därifrån och då hörd jag ett pistolskott men han missa. Vanessa stod med gapande mun samtidigt som jag märkte att jag hade sagt allt jättefort på ett andetag. Vanessa ropade på Bob. Han kom ner rusande till oss och frågar vad som har hänt. Jag får förklara igen men koncentrerar mig på att ta korta pauser och andas den här gången. Det var säkert bara någon som ville skrämma dig sa han

8 Jag tänker på händelsen i köket hela dagen. Micken försökte fånga min uppmärksamhet efter sista lektionen och lyckades. Vill du göra något ikväll det är ju fredag? Kanske vi får se svarar jag. Jag tror nog att det skulle vara roligt att vara hos Micken i kväll. PANG! en stark smäll hörs plötsligt, jag stelnar och vände mig fort om. Och där mitt på skolgården stor en man men svarta kläder med en pistol riktad mot mig. Det är ljust nu och han har ingen mask på sig. Jag ser vem det är som står några meter ifrån mig med ett brett flin och en låtsas pistol riktad mot mig. Elias! ropar jag och kastar mig om halsen på honom. Elias är min pojkvän, jag borde känt igen hans isblåa ögon. Elias har tagit med sig sin longboard.

9 Vill du skolka lite? säger han och tar min hand.