Föreläsning 1 Praktisk info Schema / kursupplägg Undervisningsformer Betydelsen av makroekonomi - Politik och dess effekter, radio, TV, Tidningar BNP, Arbetslöshet, Inflation, Tillväxt, Växelkurs Tidshorisont Kort sikt: Konjunkturteori Lång sikt: Tillväxtteori (klassisk teori för prisnivå och växelkurs) Bild? Makroekonomi som underlag för ekonomisk politik Konjunkturpolitik Tillväxtpolitik Centrala punkter 1) Skilja mellan högkonjunktur och ekonomisk tillväxt Tillväxt: produktionsmöjligheterna vid fullt kapacitetsutnyttjande har ökat. Högkonjunktur: Produktionsfaktorerna nyttjas hårdare än normalt Jfr. Y F A, K, L 2) Tillväxt leder ej till fler jobb. Fler i arbete leder dock till tillväxt. 3) Finanspolitik är effektivt vid fast växelkurs Penningpolitik är effektivt vid rörlig växelkurs 1
Klassikerna (före Keynes) Vände sig mot merkantilismen (15-1600-tal) Handelsöverskott för att samla ädelmetaller Statlig intervention för att främja utveckling Klassikerna betonade den fria marknadens roll Monetära faktorer ansågs inte ha någon betydelse för den reala ekonomin (produktionsnivå, arbetslöshet) Ekonomin reglerar sig själv bäst Produktionen bestäms av tillgången på produktionsfaktorer Lönen bestäms av utbud och efterfrågan på arbetskraft och lönen anpassar sig vid obalanser Kvantitetsteorin Penningmängden bestämmer prisnivån Penningmängden består av ädelmetaller Staten bör balansera budgeten och i övrigt reglera så lite som möjligt 2
Statliga utgifter driver upp räntan vilket minskar konsumtion och investeringar Den Keynesianska revolutionen Massarbetslöshet på 30-talet ledde till ifrågasättande av den klassiska teorin Keynes, (1936), General theory of employment, interest and money Finansmarknaden central Störningar från efterfrågesidan främst genom Investerarnas djuriska drifter Framtiden är genuint osäker förväntad avkastning kan snabbt förändras vilket sprids via multiplikatoreffekter Flockbeteende jfr. skönhetstävling där domarna röstar, inte på den vackraste, men på den han/hon tror att de andra domarna röstar på. (Spelteori) ger snabba svängningar då förmögenheter urholkas Utvecklad (förtydligad) av Hicks (1937) Mr Keynes and the classics, IS-LM modellen Störningar främst via konsumtionssidan (Senare också exporten) Gemensamt: Betydande imperfektioner och fluktuationer i ekonomin Störningar från efterfrågesidan Löner och priser trögrörliga 3
Effekt: ekonomin kan hamna i långsiktig lågkonjunktur med hög arbetslöshet Statens ansvar att motverka svängningarna In the long run we are all dead Phillipskurvan Phillips (1958) Samband mellan arbetslöshet och inflation Målkonflikt och prioriteringar Fine tuning av ekonomin 50- och 60-talen Som man kan inhämta i varje elementär lärobok i ekonomisk politik finns det idag möjligheter att med hjälp av penning- och finanspolitiska åtgärder hålla den totala efterfrågan just så hög som man önskar (Assar Lindbeck 1970, se ED 88:3, Johan Lönnroth) Problem: Prognoser Beslutströghet Politisk vilja 4
Moderna kvantitetsteorin Teoretiska grunden lades av Friedman och Anna Schwarts (1963), A monetary history of the United States 1867-1960, 30-tals depressionen orsakades av stram penningpolitik Phillipskurvan endast kortsiktigt hållbar På längre sikt anpassar löntagarna sina inflationsförväntningar, sambandet ej stabilt över tiden Expansiv politik driver fram en allt högre inflation Friedmans förutsägelser slog igenom på 70-talet Hög inflation och hög arbetslöshet Stagflation blev ett begrepp På kort sikt kan penningpolitik påverka den reala ekonomin men på lång sikt gäller den klassiska kvantitetsteorin Eftersom penningpolitik tar tid bör staten ej försöka motverka svängningar på kort sikt 5
I stället bör stabil tillväxt i penningmängden eftersträvas Friedman: and now Mr. Keynes is dead and we are stuck with the long run Nyklassiska skolan Robert Lucas Förväntningarna anpassas omedelbart Ex. offentliga utgifter leder till högre skatter senare konsumtionen minskar Ex. penningexpansion leder bara till inflation lönekraven ökar omedelbart Ekonomisk politik funkar inte ens på kort sikt Normpolitik förordas Samtida skolor Nyklassiker (ovan) Nykeynsianism Trögrörliga priser och löner men större tro på penningpolitik samt anpassliga förväntningar, mer fokus på finansmarknader igen 6
Reala konjunkturcykler Utbudssidan bestämmer allt Slutligen, för att illustrera förändrat synsätt jfr med citat ovan: Vi vill samtidigt framhålla att sannolikheten för en framgångsrik finjustering av den totala efterfrågenivån i samhällsekonomin med finanspolitiska medel är liten (Assar Lindbeck 1993) 7