2016-03-27 Bolagsordning för Wessman Barken Vatten och Återvinning AB Org. nr 559031-4380 Godkänd av kommunfullmäktige i Ludvika 2015-09-21 och Smedjebacken 2015-09-21. Antagen av extra bolagsstämma 201x-xx-xx. 1 Bolagets firma Bolagets firma är Wessman Barken Vatten och Återvinning Aktiebolag. 2 Styrelsens säte Styrelsen ska ha sitt säte i Smedjebackens kommun, Dalarnas län. 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolagets verksamhet ska vara, att för kommuner eller kommunala företag som är ägare av bolaget ombesörja; verksamhet enligt lagen om allmänna vattentjänster innefattande produktion och distribution av dricksvatten samt avledning och omhändertagande av avloppsvatten enligt gällande lagar och myndighetskrav åtaganden enligt miljöbalken avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall drift, skötsel och underhåll av anläggningar som ingår i allmän va anläggning samt avfallsanläggningar genomföra av ägare beslutade investeringar administration, ekonomi, marknadsföring och kundtjänst inom allmän va försörjning och kommunalt ansvar för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelats av sina ägare. Verksamheten ska bedrivas i ägarnas ställe. Bolaget ska tillhandahålla ägarna kvalificerad kompetens inom vatten och avlopp samt avfallshantering samt vid anfordran medverka vid den fysiska planeringen i dylika hänseenden. Bolaget ska kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet, antingen i egen regi och/eller köpa in vissa delar av tjänsteutbudet. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler med beaktande av de kommunala självkostnads-, lokaliserings- och likställighetsprinciperna. Bolaget får ej bedriva spekulativ verksamhet. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att på affärsmässiga principer och största möjliga kostnadseffektivitet, och med beaktande av den kommunala kompetensen i kommunallagen, lagen om allmänna vattentjänster och miljöbalken, till den del detta ej innefattar myndighetsutövning, långsiktigt ansvara för förvaltning och drift och underhåll samt genomförande av investeringar i delägarnas allmänna va-anläggningar och kommunens ansvar för avfallshantering enligt miljöbalken. 5 Fullmäktiges ställningstaganden Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i respektive kommun som direkt eller indirekt via dotterbolag är delägare i bolaget får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

6 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst en miljon (1 000 000) och högst fyra miljoner (4 000 000) kronor. 7 Aktie Aktier ska kunna utges till ett lägst antal av ett tusen (1 000) och ett högst antal av fyra tusen (4 000). 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst nio ledamöter. Inga styrelsesuppleanter utses. Valet sker för tiden från den bolagsstämma som inträffar närmast efter det val till kommunfullmäktige ägt rum till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande ordinarie val till kommunfullmäktige. Bolagsstämman beslutar om ordförande och vice ordförande. 9 Revisorer Bolaget ska ha en revisor med en suppleant. De ska båda vara auktoriserade revisorer och utses av bolagsstämman. 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som bolagets revisor ska kommunfullmäktige i respektive kommun som direkt eller indirekt via dotterbolag är delägare i bolaget utse vardera en lekmannarevisor. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske till aktieägarna tidigast sex och senast fyra veckor för stämman. 12 Ärenden på årsstämma Årstämma ska hållas i så god tid att en fastställd årsredovisning kan intagas i kommunernas årsredovisning, varvid följande ärenden ska behandlas; 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande vid stämman. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av justerare att jämte ordförande underteckna protokollet. 5. Godkännande av dagordningen. 6. Prövning att stämman blivit behörigen sammankallad. 7. Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 8. Beslut om fastställelse av resultaträkning och balansräkning. Beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt fastställd balansräkning. Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. 9. I förekommande fall anmäla om kommunfullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisorer samt övriga valärenden. 10. Fastställande av arvoden till styrelsen och lekmannarevisorerna 11. Antagande av ägardirektiv 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

13 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14 Firmatecknare Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 15 Förköpsrätt Aktieägare som avser att genom köp, byte eller gåva överlåta aktie, ska före överlåtelsen anmäla detta hos bolagets styrelse. I anmälan ska aktieägaren ange vem den tilltänkte förvärvaren är och de villkor han eller hon ställer upp för förköp. När anmälan gjorts om tilltänkt aktieöverlåtelse ska detta genom styrelsens försorg genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Bolaget ska lämna en underrättelse om erbjudandet till varje förköpsberättigad med känd postadress med anmodan till den, som önskar utöva förköpsrätten, att skriftligen framställa förköpsanspråk hos bolaget inom två månader från dagen för anmälan till styrelsen om tilltänkt överlåtelse. Erbjudande om förköp får inte utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den som vill utöva förköpsrätt ska anmäla detta till bolagets styrelse. En sådan anmälan ska genast genom styrelsens försorg antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Förköpsberättigad är aktieägare i bolaget. Anmäler sig flera förköpsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att om samtidigt flera aktier erbjudits, aktierna först, så långt kan ske ska fördelas bland dem som framställt förköpsanspråk. Förköpsbeloppet ska utgöras, där fånget är köp, av den i anmälan angivna köpeskillingen och i övrigt motsvara det pris som kan påräknas vid försäljning under normala förhållanden. Förköpta aktier ska betalas inom en månad från det at priset blev bestämt. Kommer överlåtaren och den som begärt att få köpa aktierna inte överens i frågan om förköp, ska den som har begärt förköp inom två månader från det att förköpsanmälan enligt 4 kap 21 aktiebolagslagen gjordes väcka talan angående förköpet. När sådan talas väckts ska den som begärt förköp genast anmäla detta hos bolagets styrelse. En sådan anmälan ska genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Om aktier erbjudits till förköp enligt denna paragraf utan att något förköp kommit till stånd, har aktieägaren rätt att utan nytt erbjudande överlåta aktierna med de begränsningar som följer av 4 kap 25 aktiebolagslagen. 16 Likvidation Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar utskiftas bland aktieägarna i proportion till antal aktier. 17 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i respektive kommun som direkt eller indirekt via dotterbolag är delägare äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamheter. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 18 Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget omfattas enligt lag av offentlighetsprincipen i enlighet med Tryckfrihetsförordningen och Offentlighets- och sekretesslagen. 19 Ändringen av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i respektive kommun som direkt eller indirekt är delägare i bolaget.

Bilaga 1 Smedjebackens kommun Revisorerna Revisorernas redogörelse för år 2015 Inledning Kommunens revisorer har kommunfullmäktiges uppdrag att granska kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter samt att pröva om dessa sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisorerna skall också granska om kommunens räkenskaper är rättvisande och att den interna kontrollen som sker inom nämnderna är tillräcklig. Utgångspunkten för vår granskning är den budget som fullmäktige fastställt för 2015. I denna bilaga vill vi kortfattat redovisa vår sammanfattande bedömning av kommunens ekonomiska situation och några mer allmänna bedömningar utifrån revisionsarbetet år 2015. Vi redovisar också sammanfattningsvis de granskningar som genomförts genom vårt biträde från PwC under revisionsåret 2015 och resultatet av dessa. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter för de kommunala bolagen bifogas också. Vi samverkar med kommunrevisorerna i länets kommuner och revisorerna i Landstinget Dalarna på olika sätt. För samtliga kommuner i Dalarna och Landstingets revisorer finns samarbetsorganet Dalrev. Dalrev har träffar en gång per år med inslag av seminarier och utbildning. Vi har även samarbete med revisorerna i Ludvika, där vi har ett formellt gemensamt revisionsansvar för den gemensamma nämnden för Västerbergslagens kulturskola, samt granskningen av kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Vidare samverkar Smedjebackens kommun med ett antal kommuner i Överförmyndare i samverkan, Den gemensamma nämnden för Alkohol, Tobak och receptfria läkemedel, Språkstolksnämnden i Dalarna, FINSAM samt Den gemensamma hjälpmedelsnämnden i Dalarna. Kommunens ekonomi Kommunen redovisar för 2015 ett positivt resultat på 15,3 mkr. Detta skall jämföras med det budgeterade resultatet på 9,3 mkr. Det ökade resultatet beror framför allt på återbetalning av s,k. AFA- pengar samt lägre avskrivningskostnader på grund av nytt regelverk kring komponentavskrivningar. Det finns inga tidigare underskott att reglera. Det innebär att kommunens klarar balanskravet. Det är glädjande att notera att nämnderna har bedrivit sin verksamhet i enlighet med den av fullmäktige fastställda budgeten. Det egna kapitalet har sedan 2002 varit negativt i Smedjebackens kommun. 2015 är en vändpunkt. På grund av 2015 års resultat är det egna kapitalet positivt med 6,8 mkr. Vi ser det som fortsatt viktigt att kommunstyrelsen med kraft fortsätter sitt arbete med att skapa budgetar i balans och med positiva resultat. Vi har granskat kommunens årsredovisning och vi konstaterar sammanfattningsvis att räkenskaperna är rättvisande samt att den har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Vår detaljerade granskningsrapport över årsredovisningen bifogas. 1

Bilaga 1 Kommunfullmäktiges övergripande mål Mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt ett finansiellt mål för god ekonomisk hushållning enlighet med kommunallagens regler. Detta mål är: Verksamhetens nettokostnad, inkl. avskrivningar, skall uppgå till högst 97 % av skatter och statsbidrag Gemensamt mål Den totala sjukfrånvaron skall uppgå till högst 5,7 % av sammanlagda ordinarie arbetstiden Verksamhetsmål Barnomsorg/ förskoleplats skall erbjudas inom fyra månader Alla elever i alla årskurser skall nå målen i samtliga ämnen Omsorgsinsatser skall vara påbörjade inom tre månader efter beslut Minst 65 % av arbetstiden skall vara utförd hos hemtjänsttagaren Vi konstaterar att kommunen 2015 inte uppnår dessa mål förutom målet kring kommunens nettokostnad. Det innebär sammantaget att kommunens inte uppnår de av fullmäktige fastställda målen för en god ekonomisk hushållning. Vi ser det som viktigt att kommunstyrelsen utvecklar målen för god ekonomisk hushållning så att det finns en balans mellan tillgängliga resurser och de ambitioner som redovisas i verksamhetsmålen. Nämndernas redovisningar I nämndernas verksamhetsbeskrivningar finns till del redovisning måluppfyllelse. I vår granskning har vi gjort avstämningar mot de i budgeten fastställda verksamhetsmålen för kommunens olika verksamheter. Vi kan konstatera att uppföljningarna inom vissa nämnder/verksamheter inte är kopplade till de fastställda verksamhetsmålen. Vi ser det som nödvändigt att utveckla arbetet med att få en tydlig koppling mellan mål och måluppfyllelse. Det är idag svårt att få en samlad bild av nämndernas måluppfyllelse i årsredovisningen. Allmänna synpunkter från granskningsarbetet Träffar med politiker och anställda En väsentlig del av revisionsarbetet är de träffar och diskussioner vi löpande har fört med förtroendevalda och förvaltningen. Dessa träffar ger oss viktiga kunskaper och håller oss informerade om kommunens verksamheter. De kommunala bolagen Vi har genom de utsedda lekmannarevisorerna följt utvecklingen i de kommunala bolagen. Vi har under året genomfört en uppföljning av den internkontrollgranskning som gjordes 2014, som även berörde de kommunala bolagen. Vi kan konstatera att bolagen har utvecklat sitt internkontrollarbete på ett positivt sätt. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter i Bärkehus AB, Smedjebackens Energi AB samt Smedjebacken Energi Nät AB bifogas. 2

Bilaga 1 Särskilt genomförda granskningsarbeten 2015 På vårt uppdrag har PwC särskilt granskat vissa verksamheter. Syftet med dessa granskningar är att fördjupa oss inom vissa områden vi ansett vara viktiga. Dessa granskningar har lämnats till berörd huvudman samt även till kommunfullmäktige. De finns även tillgängliga på kommunens webbsida. De bifogas därför inte som bilaga till denna redogörelse. Granskningsrapporten över årsredovisningen är ny och bifogas därför. Följande fördjupade granskningar har genomförts under 2015: Rutiner i lönehanteringen Granskningen visade att den interna styrningen och den interna kontrollen av processer och rutiner inom den samlade lönehanteringen inte var tillfredsställande. I granskningen lämnades ett antal rekommendationer för förbättringsarbete. Uppföljning av tidigare granskning kring intern kontroll Ett av de viktigaste områden revisorerna har att granska och uttala sig över är om nämnderna, styrelsen och de kommunala bolagen har en tillräcklig intern kontroll i sina verksamheter. En effektiv och ändamålsenlig intern kontroll är en förutsättning för en effektiv styrning och uppföljning av verksamheterna. I den ursprungliga granskningen som genomfördes 2014 framkom att det fanns flera brister i kommunens internkontrollarbete. Den uppföljning som gjordes 2015 visade att kommunens nämnder och styrelsen på ett positivt har utvecklat sitt internkontrollarbete. Resultatet av detta utvecklingsarbete kommer vi att följa under 2016. Granskning av kommunens arbetsmarknadsverksamhet Granskningen visade att kommunstyrelsens styrning och kontroll av verksamheten uppvisade brister. Det fanns otydligheter i verksamhetens mål och riktlinjer samt huvudmannens uppföljning av verksamheten. Däremot finns inga synpunkter på verksamheten i sig. Granskning IKT (Informations- och kommunikationsteknologi inom undervisningen) Syftet med granskningen var att undersöka hur projektet IKT har hanterats. Vi har inte i granskningen utvärderat resultatet av IKT-projektet. Granskningen visade att det fanns otydligheter i ansvarsfördelningen inom projektet, det fanns brister i den ekonomiska projektredovisningen samt att det fanns brister i uppföljningen av IKT-projektet. Uppföljning av granskning- ledning, styrning och effektivitet inom äldreomsorgen Revisorerna genomförde 2011en granskning av äldreomsorgen. Den granskningen visade att det fanns en otydlighet i den dåvarande nämndens styrning och uppföljning av verksamheten, framförallt inom det systematiska lednings- och kvalitetsarbetet. Vidare fanns det brister i nämndens budgetprocess. 2011 var socialnämnden huvudman för äldreomsorgen. Under 2015 genomfördes en uppföljning av denna granskning. Granskningen visade då att nuvarande nämnd, omsorgsnämnden, har vidtagit aktiva förbättringsåtgärder inom de förbättringsområden som vi identifierade i granskningen 2011. Dock kvarstår arbetet med att utveckla ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga dessa granskningsrapporter har lämnats till berörd nämnd för kommentarer och svar. Rapporterna finns också på kommunens web-sida. Övriga granskningsområden Kommunens revisorer har också deltagit i granskningar av gemensamma nämnder, kommunalförbund samt övriga samarbetsorgan där kommunen medverkar. Det är den Gemensamma nämnden för Alkohol, Tobak och receptfria läkemedel, den gemensamma 3

Bilaga 1 språktolksnämnden i Dalarna samt Överförmyndare i samverkan vilket är en gemensam administrativ organisation för respektive kommuns överförmyndare/överförmyndarnämnd. Granskning av delårsrapporten 2015 Kommunen skall enligt den kommunala redovisningslagen upprätta minst en delårsrapport. Syftet med delårsrapporten är att ge fullmäktige en redovisning av det löpande arbetet inom kommunens nämnder och styrelsen. Det är därmed ett instrument för fullmäktige att kunna agera och ta ställning vid eventuella avvikelser. Vi har granskat delårsrapporten per 2015-08-31. Delårsrapporten och utlåtandet bifogas. Kommunens sjukfrånvaro Vi noterar att sjukfrånvaron har ökat. Vi ser det som viktigt att kommunstyrelsen vidtar åtgärdar för att komma tillrätta med detta. Genomförande av förslag I de rapporter som vi presenterat framförs ett antal förbättringsförslag. Vi ser med tillförsikt fram emot att kommunen aktivt arbetar med dessa under 2016. Smedjebacken den 15 april 2016 Ulf Hällqvist Ulla Andersson Sören Hansson Krister Torssell Hans-Ove Jespersen 4

www.pwc.se Johanna Kemppainen April 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Smedjebackens kommun

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga och metod... 3 2.3. Revisionskriterier... 4 3. Granskningsresultat... 6 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 6 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 6 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 6 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 7 3.1.1.3. Driftredovisning... 7 3.1.2. Balanskrav... 8 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 8 3.1.3.1. Finansiella mål... 8 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 9 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 9 3.2. Rättvisande räkenskaper... 10 3.2.1. Resultaträkning... 10 3.2.2. Balansräkning... 11 3.2.3. Kassaflödesanalys... 12 3.2.4. Sammanställd redovisning... 12 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 13 PwC

1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav om en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet för 2015 är förenligt med kommunfullmäktiges finansiella mål om god ekonomisk hushållning som följs upp i årsredovisningen. Målet om att verksamhetens nettokostnad inklusive avskrivningar högst ska uppgå till 97 % av skatter och statsbidrag uppnås då detta nyckeltal uppgår till 95,9 % 2015. Det gemensamma målet om en sjukfrånvaro under 5,7 % uppfylls inte sjukfrånvaron uppgick till 8,37 % 2015. Detta är en ökning i förhållande till 2014 då den var 7,48 %. När det gäller de fyra övergripande verksamhetsmålen med koppling till god ekonomisk hushållning uppfylls inget av målen 2015. Vår sammanfattande bedömning är därför att kommunen når det finansiella målet men vi konstaterar också att kommunen inte uppnår de övergripande verksamhetsmålen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i huvudsak uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och i huvudsak är upprättad enligt god redovisningssed. Kommunens ekonomiska läge Årets resultat uppgår till 15,3 mnkr (1,5 mnkr). Vi bedömer det positivt att verksamheterna med endast mindre avvikelser klarar att bedriva verksamheten inom de ekonomiska anslag de fått av fullmäktige. Det är viktigt att verksamheterna fortsätter att ha fokus på att klara en ekonomi i balans även i fortsättningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Nedan redovisas nyckeltal som beskriver kommunens ekonomiska situation. Kommunens ekonomiska situation 2015 2014 2013 2012 2011 Kommunens resultat, mnkr 15,3 1,5 9,3 8,9 11,7 Relativ utveckling av verksamheternas 1,6 % 2,9 % 4,0 % 4,2 % 1,8 % nettokostnader, inkl avskrivningar, under året (exkl jämförelsestörande poster) Relativ utveckling av totala skatteintäkter 3,2 % 3,0 % 3,8 % 1,6 % -0,6 % PwC 1 av 14

Kommunens ekonomiska situation 2015 2014 2013 2012 2011 Eget kapital exklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den, mnkr Eget kapital inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den, mnkr 6,8-8,5-10,0-21,9-30,7-297,9-321,6-338,5-327,8-331,5 Fordran på varje invånare i kommunen för att få 27,6 30,0 31,7 30,8 31,1 ett eget kapital som är noll (inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den), tkr Soliditet 1% -2 % -3 % -6 % -9 % Soliditet (inkl pensionsåtaganden inom linjen) -59 % -72 % -87 % -91 % -95 % Långfristiga skulder, mnkr 340,9 308,1 251,6 242,2 239,8 Koncernens resultat, mnkr 16,1 3,7 12,1 14,6 14,3 Kommunen avviker från god redovisningssed avseende värderingsfrågor eller tilläggsupplysningar enligt följande (se även avsnitt 3.2.5): RKR:s rekommendation nummer 11.4, Materiella anläggningstillgångar. Avvikelsen avseende när nya investeringar tas i drift redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKR:s rekommendation 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser. RKR:s rekommendation nummer 8.2, Sammanställd redovisning. RKR:s rekommendation nummer 20, Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. PwC 2 av 14

2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning PwC 3 av 14

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2016-03-22. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2016-04-12 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2016-04-25. Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen PwC 4 av 14

Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning PwC 5 av 14

3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i huvudsak överensstämmer med kraven i KRL. Utvärdering av ekonomisk ställning och resultat Enligt den kommunala redovisningslagen 4:5 ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Under avsnittet Ekonomisk översikt beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som visar kommunens ställning och hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. I förvaltningsberättelsen görs en sammanfattande bedömning av några större orsaker till att årets resultat negativt avviker mot budget med +5,8 mnkr. Vi anser dock att den sammanfattande bedömningen kunde specificeras tydligare med belopp till respektive orsak. Detta är viktigt för att få en helhetsbild av resultatet i förhållande till budgeterat resultat. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling I förvaltningsberättelsen redovisas under rubriken Framtiden i Smedjebackens kommun, kommunens vision och de fyra utvecklingsområden som pekats ut som kritiska för att öka kommunens befolkning. I nämndernas redovisning finns rubriken Framtiden, där det finns beskrivningar av vad som händer framöver. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Det gemensamma målet att den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 5,7 % har inte uppfyllts under året. Den totala sjukfrånvaron har ökat de senaste året och uppgår 2015 till 8,37 %. År 2014 var sjukfrånvaron 7,48%. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. PwC 6 av 14

Gemensam förvaltningsberättelse Den redovisning som finns av ekonomi och personal i förvaltningsberättelsen omfattar endast kommunen men skulle med fördel även kunna tillföras uppgifter om hela kommunkoncernen (i enlighet med RKR 8.2). De finansiella rapporterna inkl noter redovisas tillsammans för både kommunen och övriga enheter inom kommunkoncernen. Vi bedömer att det skulle bli tydligare att framöver även redovisa en gemensam förvaltningsberättelse. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser. Redovisningen följer i huvudsak rekommendationerna från RKR 7.1 och 17. En samlad pensionsredovisning i förvaltningsberättelsen enligt uppställningen i RKR 7.1 saknas dock. För en ökad följsamhet mot rekommendationen bör det framgå att samtliga medel återlånats i verksamheten. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Inget av de fyra övergripande verksamhetsmålen som har koppling till god ekonomisk hushållning uppfylls 2015. Om målen ska kvarstå bedömer vi det angeläget att i förvaltningsberättelsen redovisa hur kommunen avser att arbeta framåt för att få en högre grad av måluppfyllelse. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av årets investeringar. Avstämning mot total budget och beskrivning av de väsentligaste investeringarna sker i förvaltningsberättelsen under rubriken Ekonomisk översikt. Årets investeringar uppgår enligt investeringsredovisningen till 27,3 mnkr (35,8 mnkr). I likhet med föregående år anser vi att informationsvärdet av investeringsredovisningen skulle öka ytterligare, om en särredovisning sker av de större projekten. I denna bör det anges budget samt avvikelse mot budget per projekt. I de fall investeringarna sträcker sig över flera år är det av intresse att kunna följa det totala utfallet under åren och jämföra med den totala budgeten för projektet. Det bör även göras en bedömning av beräknad kvarstående utgift. 3.1.1.3. Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. PwC 7 av 14

Driftredovisning per nämnd, mnkr 2015 Budget Prognos Budgetavvikels e Prognosavvikels e Kom m unsty relse 0,0 0 0 0,0 0 Kulturnäm nden 0,1 0 0 0,1 0,1 Miljö- och by ggnadsnäm nden 0 0-0,3 0 0,3 Fam ilje- och utbildningsnäm nden 0,8 0 0 0,8 0,8 Om sorgsnäm nden 0,1 0 0 0,1 0,1 Öv erförm y ndarnäm nden 0 0 0 0 0 Västerbergslagens Kulturskola -0,1 0 0-0,1-0,1 Västerbergslagens Utbildningscentrum 4,6 0 0 4,6 4,6 Gem.näm nd Alkohol, Tobak och Läkem edel 0,2 0 0 0,2 0,2 Rev isionen 0,1 0 0 0,1 0,1 Summa nämnderna 5,8 0-0,3 5,8 6,1 Samtliga nämnder och kommunstyrelsen har 2015 haft en mycket bra följsamhet mot budget vilket är positivt. 3.1.2. Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i styrelsens bedömning att balanskravet har uppfyllts. Årets resultat enligt balanskravet uppgår enligt utredningen till 14,7 mnkr och det finns inga tidigare negativa resultat att täcka. Redogörelsen omfattar de resultatnivåer KRL 4:3a kräver. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser I budget 2015 har fullmäktige fastställt mål för god ekonomisk hushållning. Det är ett finansiellt mål, ett kommungemensamt mål samt fyra verksamhetsmål. Vi konstaterar att kommunen endast uppnår ett av målen. Det innebär sammantaget att kommunens inte uppnår de av fullmäktige fastställda målen för en god ekonomisk hushållning. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål. Målet uppnås. Finansiellt mål Utfall Måluppfyllelse Verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar ska uppgå till högst 97% av skatter och statsbidrag. Utfall 2015 95,9% Utfall 2014 98,2% Utfall 2013 96,6 % Utfall 2012 96,5 % Utfall 2011 95,9 % Utfall 2010 97,7 % Målet uppnås 2015 PwC 8 av 14

3.1.3.2. Mål för verksamheten Det gemensamma målet om att sjukfrånvaron högst ska uppgå till 5,7 % uppfylls ej då den 2015 var 8,37 %. Vad gäller de fyra övergripande verksamhetsmålen uppfylldes inget av målen 2015. Verksamhetsmål Utfall Måluppfyllelse (kommunstyrelsens bedömning) Gemensamt Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 5,7 % av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Förskola - Barnomsorg/förskoleplats ska erbjudas inom fyra månader Skola - Alla elever i alla årskurser ska nå målen i samtliga ämnen. Omsorg - Omsorgsinsatser ska vara påbörjade inom tre månader efter beslut Hemtjänst - Minst 65 % av arbetstiden ska vara utförd hos hemtjänsttagaren Utfall 151231 8,37% Utfall 141231 7,48 % Utfall 131231 7,0 % Utfall 121231 6,5 % Utfall 111231 6,4 % Utfall 101231 5,6 % 5 familjer har inte kunnat erbjudas plats inom fyra månader år 2015. Årskurs 3 = nådde 78% (68%) av eleverna målen i alla ämnen. Årskurs 6 = nådde 85% (65%) av eleverna målen i alla ämnen. Årskurs 9 = nådde 73% (64%) av eleverna målen i alla ämnen. 5 st beslut ej verkställda inom 3 månader, enligt SOL 4 kap. 1 samt LSS 9, har rapporterats till Socialstyrelsen 2015. Den genomsnittliga arbetstiden inom hemtjänsten har varit ca 53 % (53 %). Målet uppnås inte Målet uppnås inte Målet uppnås inte Målet uppnås inte Målet uppnås inte Målet uppnås inte Målet uppnås inte 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Bedömning och iakttagelser Styrelsen och nämndernas redovisning av sitt uppdrag sker enligt en enhetlig struktur med gemensamma rubriker. PwC 9 av 14

Det ekonomiska utfallet i förhållande till budget redovisas. Under rubriken Ekonomisk analys görs en analys av årets resultat och i regel kommenteras eventuella avvikelser. I budget för 2015 lämnas en rad uppdrag/mål till kommunstyrelsen och respektive nämnd, i form av verksamhetsmål. I nämndernas verksamhetsberättelser har vissa av nämnderna gjort tydliga uppföljningar av de fastställda verksamhetsmålen. Vissa nämnder och verksamheter har inte redovisat måluppfyllelsen på ett tydligt sätt och kopplat till de fastställda verksamhetsmålen. Det innebär att det utifrån årsredovisningen är svårt att kunna göra någon samlad bedömning av graden av måluppfyllelse för året. Vissa av målen är dessutom otydliga och svåra att mäta, vilket ger att det är svårt att redovisa hur väl de uppnåtts. Det är av vikt att redovisningarna utvecklas så att ett tydligare samband återfinns mellan budgetens beskrivning av verksamheternas uppdrag/mål och årsredovisningens beskrivning av hur det blev. Kommunstyrelsen har en viktig roll när det gäller att utveckla verksamheternas beskrivningar både i samband med budgetarbetet och i uppföljningen. Anvisningarna till verksamhetsbeskrivningarna bör utformas så att detta krav på samband blir tydligt. Dessutom anser vi att vissa verksamhetsredovisningar är alldeles för omfattande. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Avskrivningarna påbörjas inte i enlighet med RKR:s rekommendation 11.4 och detta är noterat i redovisningsprinciperna. Komponentavskrivning tillämpas på samtliga anläggningar förutom gator och vägar, se avsnitt 3.2.2 Balansräkning. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. I budget 2015 är beloppen sammanslagna för verksamhetens intäkter och kostnader samt skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Båda dessa uppgifter bedömer vi ska följa uppställningen i resultaträkningen för att kunna jämföras med faktiskt utfall. PwC 10 av 14

Resultaträkning Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Verksamhetens intäkter 1 1 4,8 1 01,6 7 1,6 Verksam hetens kostnader -63 7,4-61 6,3-52 5,7-597 Av skriv ningar -1 2,9-1 6,4-1 6,3-1 7,5 Verksamhetens nettokostnader -535,5-531,1-542,0-542,9 Skatteintäkter 485,8 467,3 561,9 486,2 Generella statsbidrag och utjämning 7 2,4 7 3,8 7 1,0 Summa skatter och statsbidrag 558,2 541,1 561,9 557,2 Finansiella intäkter 1 0,9 1,1 0,9 Finansiella kostnader -8,4-9,3-1 1,8-9,0 Årets resultat 15,3 1,6 9,2 6,2 Årets resultat uppgår till 15,3 mnkr (1,6 mnkr). Budget för 2015 var 9,2 mnkr. I resultatet för 2015 ingår 4,0 mnkr i återbetalning av försäkringspremier från AFA. 3.2.2. Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar i allt väsentligt tillräckliga noter. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har kommunen vidtagit åtgärder och övergått till komponentavskrivning i sin redovisning. Samtliga fastigheter är indelade i komponenter däremot har ingen indelning genomförts gällande gator och vägar. Upplysning har lämnats avseende gator och vägar under redovisningsprinciper där beskrivs att resultateffekten är oväsentlig avseende gator och vägar när komponentindelning görs, och därav väljer styrelsen att avvakta med detta arbete tills systemstöd finns. Genomförda åtgärder i fastighetsbeståndet har påverkat resultat- och balansräkning under 2015 med minskade avskrivningskostnader till ett värde av 4 716 tkr. Avvikelsen, att komponentredovisning avseende gator och vägar inte tillämpas, innebär att det finns osäkerheter i redovisningen av materiella anläggningstillgångar. Det är inte i strid med RKR:s normgivning eftersom den medger ett succesivt införande. Äldreboendet Allégården hyrs via ett långsiktigt hyresavtal och ska hanteras som finansiell leasing. Redovisning sker på detta sätt från och med 2014 i enlighet med RKR:s rekommendation 13.2. Tidigare har Allégården redovisats som en förpliktelse inom linjen och leasingavgifterna bokförts som hyreskostnad. Bilagor och specifikationer finns till största delen i tillräcklig omfattning men vi bedömer att underlag till balansräkningen i vissa delar behöver utvecklas ytterligare PwC 11 av 14

för att bl.a. säkerställa att det i efterhand går att följa upp vad som ingår i de olika posterna. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna i allt väsentligt existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. För att säkerställa att objekten i anläggningsregistret existerar måste inventering genomföras löpande (avser i första hand maskiner och inventarier). Vissa inventarier redovisas i anläggningsregistret i klump vilket gör att de inte går att identifiera på något enkelt sätt. I dagsläget genomförs inga inventeringar kopplade till anläggningsregistret. Rekommendationen är att rutiner kring detta tas fram och att det säkerställs att kommande inköp går att identifiera. Rutiner och regler/ principer kring värdereglering av kundfordringar bör ses över och fastställas, påtalat föregående år. I dagsläget saknar kommunen rutiner för värdereglering av kundfordringar som är förfallna. Detta leder till att det finns en risk för att fordringarna är för högt värderade då de innehåller äldre poster som förfallit sedan flera år tillbaka. Kommunen har ett koncernkonto tillsammans med Smedjebacken Energi & Vatten AB, Smedjebacken Energi Nät AB och Bärkehus AB. Kommunen bör, som ansvarig för kontot, redovisa hela koncernens saldo under Kassa och bank. Övriga koncernföretags andelar av koncernkontot bör kommunen redovisa som fordringar/skulder till respektive koncernföretag. I kommunens bokföring redovisas endast kommunens andel av koncernkontot. 3.2.3. Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen (finansieringsanalysen) redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer att noter i huvudsak finns i tillräcklig omfattning när det gäller kommunens redovisning. Vi bedömer även att kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4. Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Underlag för att eliminera affärer mellan de olika bolagen har erhållits och granskats utan anmärkningar. PwC 12 av 14

Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Koncernens resultat 2015 uppgår enligt årsredovisningen till 16,1 mnkr (3,7 mnkr). 3.2.5. Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper i huvudsak beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys i huvudsak specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer från RKR har kommunen själv noterat i sina redovisningsprinciper att man 2015 inte följt fullt ut: RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar Delvis Kommunen påbörjar avskrivning endast två gånger per år och följer därmed inte rekommendationen om att påbörja när tillgången tas i bruk. Följande rekommendationer från RKR har vi noterat att kommunen inte följt fullt ut 2015: RKR:s rekommendation 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser RKR:s rekommendation nummer 8.2, Sammanställd redovisning RKR:s rekommendation nummer 20, Redovisning av finansiella tillgångar och I huvudsak Delvis Delvis En samlad pensionsredovisning enligt uppställningen i RKR 7.1 saknas. Uppgifterna finns i huvudsak på olika ställen i årsredovisningen men inte sammanställt. Uppgifter om verksamheten i de ingående bolagen och VBU bör mer ingående beskrivas i den samlade förvaltningsberättelsen. Kommunen har en relativt hög låneskuld och bör i förvaltningsberättelsen beskriva konsekvenser och PwC 13 av 14

finansiella skulder. risker med detta. Vidare saknas tilläggsupplysning kring låneskuldernas räntebindningstid, upplåningsränta och upplåningens förfallostruktur. 2016-04-xx Johanna Kemppainen Projektledare Hans Gåsste Uppdragsledare PwC 14 av 14

ÅRSREDOVISNING 2015 smedjebacken.se

Innehållsförteckning Sida Fakta om Smedjebackens kommun 2 Förvaltningsberättelse Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 3 Viktiga händelser mål och måluppfyllelse framtid 5 Ekonomisk översikt 7 Kommunens personal 13 Drift och investeringsredovisning 16 Räkenskaper koncernen Resultaträkning 17 Balansräkning 18 Finansieringsanalys 19 Noter 20 Sammanställd redovisning 25 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen 29 Kulturnämnden 39 Miljö och byggnadsnämnden 48 Familje och utbildningsnämnden 52 Omsorgsnämnden 59 Överförmyndarnämnden 65 Västerbergslagens kulturskola, VBK 67 Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU 69 Revisionen 71 Gemensammanämnden för Alkohol, Tobak och Receptfria läkemedel, ATL 73 Redovisningsprinciper 76 Ord och begreppsförklaringar 77 Bilaga Revisionsberättelse år 2015

Fakta om Smedjebackens kommun Utdebitering till kommun och landsting Mandatfördelning År Kommun Landsting Totalt 2014 2010 2006 2006 22,70 10,89 33,59 Socialdemokraterna 15 22 21 2007 22,70 10,89 33,59 Vänsterpartiet 2 1 2 2008 22,70 10,89 33,59 Moderaterna 6 5 5 2009 22,70 10,89 33,59 Centern 5 3 4 2010 22,70 10,89 33,59 Miljöpartiet 3 2 1 2011 22,70 10,89 33,59 Folkpartiet Liberalerna 1 1 1 2012 22,70 10,89 33,59 Sverigedemokraterna 3 1 2013 22,93 11,16 34,09 Kristdemokraterna 1 2014 22,93 11,16 34,09 Totalt 35 35 35 2015 22,93 11,16 34,09 Antal invånare 31/12 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 10 715 10 715 10 734 10 758 10 715 10 662 10 650 10 691 10 712 10 790 FEM ÅR I SAMMANDRAG 2015 2014 2013 2012 2011 EGET KAPITAL, miljoner kronor 6,8 8,5 10,0 21,8 30,7 kronor/invånare 633 796 940 2 049 2 883 LÅNESKULD, miljoner kronor 280,6 243,5 241,5 232,8 235,0 kronor/invånare 26 318 22 862 22 592 21 860 22 037 Soliditet, % 1,35% neg. neg. neg. neg. Verksamhetens nettokostnad, miljoner kronor 535,5 531,1 507,4 488,4 477,4 kronor/invånare 50 225 49 869 47 458 45 862 44 775 Nettoinvestering i fastigheter o inventarier miljoner kronor 27,3 35,8 45,4 17,7 20,9 kronor/invånare 2 560 3 358 4 247 1 660 1 957 2

Omvärld, befolkning och arbetsmarknad Faktorer i omvärlden som påverkar Smedjebackens kommun är bland andra utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer som beslutas av riksdagen och andra statliga beslut, inflations och löneläget samt ränteläget. Samhällsekonomisk utveckling (Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget december 2015) Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen är snart över. BNP växer med nära 4 procent per år 2015 och 2016. Den ekonomiska politiken är mycket expansiv, delvis på grund av att kostnader för flyktingmottagandet lånefinansieras, det ger en extra skjuts åt konjunkturen. Däremot medför också den stora flyktinginvandringen ökade kostnader på kort sikt för den offentliga ekonomin. Det låga ränteläget driver också på den inhemska efterfrågan, samtidigt som den bidrar till en relativt svag krona. Tillsammans med en starkare europeisk investeringskonjunktur gynnar detta svensk export. Sysselsättningen har ökat relativt snabbt de senaste åren och bland annat företagens anställningsplaner pekar på en minst lika snabb ökning framöver. Arbetslösheten fortsätter därmed att falla tillbaka och når 6,5 procent 2017. Nyanlända flyktingar påverkar utbudet av arbetskraft först när de fått uppehållstillstånd. Arbetslösheten beräknas stiga efter 2017 till över 7 procent eftersom det tar tid för nyanlända att finna ett jobb. Samtidigt som arbetslösheten är hög så kommer arbetsgivarna att få svårare att hitta rätt arbetskraft. Trots högkonjunktur de närmaste åren kommer de offentliga finanserna (stat, kommun och landsting) att uppvisa underskott. Det är därmed tydligt att överskottsmålet i praktiken just nu är överspelat och det är oklart vilka principer som styr finanspolitiken för närvarande. Utgifterna förväntas öka så mycket att utgiftstaket hotar att brytas under kommande år. Underskotten innebär att den offentliga sektorns bruttoskuld stiger, men eftersom BNP ökar snabbt under perioden faller skuldkvoten tillbaka mot 40 procent som andel av BNP. Känslighetsanalys Kommuns ekonomiska utveckling påverkas av ett stort antal faktorer. Vissa är möjliga att påverka av kommunen och andra inte. I känslighetsanalysen redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser. Händelse Resultateffekt, Mkr +/ Löneförändring 1 % inkl soc.avg 2,8 10 heltidstjänster 4,2 Prisförändring varor/tjänster 1% 0,7 Ändrade låneräntor 1% 3,3 Ökad utdebitering 10 öre 2,1 Förändring skatter och bidrag 100 invånare 4,9 3

Befolkningsutveckling Antalet invånare i Smedjebackens kommun ökade med 78 personer under året och var den 31 december 10 790 invånare. Sedan 2013 har befolkningen ökat med 99 personer. Antalet invånare 1/1 2015 10 712 Födda 106 Avlidna 105 1 Inflyttade 627 Utflyttade 550 77 Antal invånare 31/12 2015 10 790 Under de senaste tio åren har befolkningen ökat med 75 personer eller 0,9 %. Befolkningsförändringen är procentuellt störst i åldersgruppen 65 år och äldre som ökat med 31 %, medan grupperna 0 17 år och 18 64 år minskat med 6 respektive 8 %. Det innebär att andelen äldre av den totala befolkningen blir allt större. Befolkning 31 december, olika åldersgrupper År 0 17 18 64 65 Totalt 2015 12 31 1 942 5 935 2 913 10 790 2014 12 31 1 905 5 977 2 830 10 712 2013 12 31 1 903 6 018 2 770 10 691 Skillnad 2013 2015 2,0% 1,4% 5,2% 0,9% Sysselsättning 4,0 % av befolkningen 16 64 år var arbetslösa (öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program) 31 december 2015, lika som sista december 2014. Totalt för länet är motsvarande siffra 6,1 % och för riket 6,3 %. Arbetslösa och i konjunkturberoende program 31 december 2015 2014 2013 2012 Totalt 4,0% 4,0% 4,4% 4,8% Kvinnor 4,2% 3,9% 4,6% 5,4% Män 3,9% 4,0% 4,3% 4,4% Ungd. 18 24 år 9,5% 8,8% 7,2% 10,5% 4

Viktiga händelser mål och måluppfyllelse framtid Viktiga händelser Under våren 2015 utfördes en administrationsutredning för kommunkoncernen. Beslut om ny organisation togs under hösten och ska gälla från 1 januari 2016. Avtalet med migrationsverket om anordnande av boende för asylsökande ensamkommande barn och barn med uppehållstillstånd utan legal vårdshavare i Sverige har återigen reviderats. Överenskommelse innebär att minst 10 av platserna ska vara tillgänglig för asylsökande barn o totalt 33 platser. Från midsommar och resten av året fick vi ta del av den stora tillströmningen av ensamkommande barn. När året var slut hade vi 66 barn placerade i HVB eller familjehem och 12 personer i 18 + verksamheten. Behovet av boendeplatser är stort och kommunen har beslutat att starta två egna HVB som öppnar våren 2016. Tillfälligt HVB har öppnat i hyrda lokaler. Den stora asylinvandringen som skedde under hösten medförde akut brist på boendeplatser och ett tillfälligt evakueringsboende startade på fritidsgården i Morgårdshammar 17 november med 50 boendeplatser. Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt finansiellt mål samt mål och riktlinjer för verksamheterna utifrån god ekonomisk hushållning. Finansiellt mål: Verksamhetens nettokostnad, inkl avskrivningar, ska uppgå till högst 97 % av skatter och statsbidrag. Utfall: Målet är uppfyllt. För 2015 uppgick nettokostnaderna till 95,9%. Gemensamt mål: Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 5,7 % av sammanlagda ordinarie arbetstiden. Utfall: Målet är inte uppfyllt. Totala sjukfrånvaron uppgick 2015 till 8,37 %. Verksamhetsmål: Barnomsorg/förskoleplats ska erbjudas inom fyra månader. Utfall: Målet är inte uppfyllt. Under våren och hösten var det 4 familjer som vi inte kunde erbjuda barnomsorg inom fyra månader. Förutom dessa hade vi också fyra familjer som var skrivna i Ludvika kommun som vi inte kunde erbjuda plats hos oss därför att vi erbjöd boende i vår kommun i första hand. Alla elever i alla årskurser ska nå målen i samtliga ämnen. Utfall: Målet icke uppfyllt. Familje och utbildningsnämnden redovisar måluppfyllelse i år 3, 6 och 9 per juni 2015. År 3: 118 elever, 92 nådde målen i samtliga ämnen (78 %) 2014 (68 %) År 6: 95 elever, 82 nådde målen i samtliga ämnen (85 %) 2014 (65 %) År 9: 90 elever, 66 nådde målen i samtliga ämnen (73 %) 2014 (64 %) 5