Ett 020-nummer till Kina

Ett 020-nummer till Kina 7 förslag som kan öka Sveriges export av miljöteknik september 2006 www.centerpartiet.se

Inledning Det samlade värdet av den svenska exporten av miljöteknik är idag drygt 28 miljarder kronor. Det är en hög summa, som samtidigt växer mycket snabbt. Enligt Exportrådet är tillväxttakten när det gäller miljöteknikexport ca 8 procent om året. I den samlade summan för miljöteknikexport ingår export av teknik knuten till förnybar energi till ett värde av cirka 10 miljarder kronor. OECD räknar miljöteknik som en av de viktigaste framtidsbranscherna., och redan 2010 beräknas miljöteknik omsätta 4 000 miljarder kronor på världsmarknaden. Sverige har hög kompetens inom miljöteknik. Efterfrågan på vatten- och avloppsrening, yttre miljövård, avfallsbehandling, energiåtervinning och bioenergi är hög och i dessa branscher är det även attraktivt att investera pengar. Enligt Statistiska Centralbyrån omsatte de företag som primärt sysslar med miljöteknik drygt 130 miljarder kronor 2003. Om man dessutom räknar in alla företag som till exempel levererar delar, så var sektorns omsättning hela 240 miljarder kronor. Allt fler jobbar och försörjer sig på jobb i miljötekniksektorn. 2003 arbetade totalt 90 000 personer i miljöföretag 1. Bara i Kalmar län jobbar nästan 4 procent av samtliga sysselsatta i miljöföretag. Centerpartiets politik syftar till att skapa fler riktiga jobb och ta ansvar för vår globala miljö. I det perspektivet är det lätt att se miljöteknikexport som en viktig framtidsfråga. Vi ser potentialen för och hindren mot en ökad svensk miljöteknikexport. Därför presenterar vi nu förslag för att Sverige ska ta vara på chansen och vara med och tävla när världens efterfrågan på miljöteknik skjuter i höjden. 1 Uppgift från SCB:s databas över miljöföretagande 2

NUTEK:s nulägesbeskrivning Verket för Näringslivsutveckling (NUTEK) lade nyligen fram en rapport där de slog fast att det finns en stor potential i de svenska miljöteknikföretagen 2. Den alltmer knappa tillgången till naturresurser i kombination med obalans i ekosystemet och en snabb urbanisering skapar en mycket stor och långsiktig global efterfrågan på miljöteknik. NUTEK pekar särskilt ut två länder som framöver särskilt kommer att efterfråga miljöteknik, Kina och Rumänien. Man pekar även ut några av de hinder som vi måste övervinna för att vi ska få en stark miljöteknikexport, varav tillgången till riskkapital är bland det viktigaste. NUTEK påtalar behovet av en taktisk sammanhängande marknadsplan för miljöteknikexport, liksom behovet av skapa kompetenscentra och annan typ av hands-on-stöd till företagen. Centerpartiets förslag I den här rapporten presenterar Centerpartiet förslag på det vi anser bör finnas med i en sammanhängande taktisk marknadsplan för miljöteknikexport, Miljöteknik Sverige. Förslagen ska ses som ett bidrag till den jobbskapande näringspolitik som Allians för Sverige tänker genomföra efter ett maktskifte. 1. En bra näringspolitik För att miljöteknikföretagen ska kunna växa krävs det i grund och botten en god näringspolitik som stärker svenska företags konkurrenskraft. Det räcker inte med specifika, enstaka satsningar. Det måste finnas goda förutsättningar både för nyföretagande och för existerande företag att växa. 2 Med miljöteknikföretag avses Exportrådets definition, som är en samlingsbenämning på företag verksamma inom fem delområden: vatten- och avloppsteknik, luftrening, avfallshantering, energieffektivisering samt förnybar energi. 3

Tillsammans med Allians för Sverige har vi presenterat en rad reformer som förbättrar det svenska företagsklimatet. De viktigaste bland dem är: Reformera de skadliga och krångliga 3:12-reglerna Avskaffa den skadliga förmögenhetsskatten Slopa den dubbla beskattningen på aktieutdelning Slopa revisionsplikten för mindre företag Anpassa aktiebolagslagen till små och medelstora företag Anpassa årsredovisningslagen till små och medelstora företag Ompröva de nya förmånsrättsreglerna 2. En god miljöpolitik Svenska företag har, genom ekonomiska styrmedel och miljölagstiftning samt högre miljökrav från kunder, fått ett försprång i den miljödrivna utvecklingen jämfört med utländska konkurrenter. Genom att vi i Sverige i än större grad använder en framsynt miljöpolitik för att skydda miljön, kan vi alltså göra företagen en tjänst på lite längre sikt. Välfärdsstater med utvecklade ekonomier behöver i dagens globaliserade värld visa att hållbart miljöarbete är förenligt med fungerande och växande industrier. Miljöarbetet kan och ska göras tillsammans med företag och industrier så att både de och miljön kan vinna på det. Miljöarbetet kan inte längre bedrivas med enkom förbud, regler och avgifter. Det tjänar varken miljön eller ekonomin på. Någon måste visa vägen för hur miljövänlig tillväxt kan skapas. Om inte det ledarskapet visas kommer svensk ekonomi att förlora när regeltyngda företag flyttar utomlands, till länder som inte har samma möjligheter att arbeta med hållbar utveckling och miljöskydd. Vi får inte försitta chansen att bli världsledande i miljö- och miljöteknikarbete. 3. Öka och kommersialisera forskningen 4 Satsa mer på svensk forskning vid universitet och högskolor Stärk de holdingbolag som kommersialiserar forskningsresultat Satsa på långsiktig forskning Satsa 1 miljard på klimatforskning och stöd till pilotanläggningar den kommande mandatperioden

Svensk forskning ligger internationellt i toppklass. I många internationella mätningar hamnar Sverige högt både när det gäller antalet vetenskapliga publiceringar och när det gäller publiceringarnas kvalitet. Även när det gäller antalet sökta patent ligger Sverige väl till. Det är ingen slump, eftersom svenska företag satsar betydande belopp på högkvalitativ forskning. Bedömningen att svensk forskning står sig väl internationellt rubbas inte av att det på vissa punkter finns tecken på att forskningskvaliteten sjunker, särskilt inom det teknologiska området. Men på sikt riskerar de minskade offentliga forskningsanslagen att äventyra Sveriges tätpositioner på området. Den största svagheten i det svenska innovationssystemet är den bristande förmågan att omsätta högkvalitativ forskning och patent i nya och växande företag. För att slå vakt om den svenska forskningens höga kvalitet krävs en bred och långsiktig politik, och att forskningen i högre utsträckning resulterar i företagande och arbetstillfällen. Tillsammans med Allians för Sverige vill vi satsa mer på forskningen vid universitet och högskolor. För att stärka innovationssystemets svaga länk vill vi förbättra högskolornas förmåga att bistå forskare som vill kommersialisera sina forskningsresultat genom att stärka de holdingbolag som har detta till uppgift. Forskningspolitiken ska vara långsiktig. Många företag som jobbar med banbrytande forskning kan ha forskningsprojekt som löper på tio år, och internationellt kan sådana avancerade forskningsprojekt spänna över 20 år. Ska Sverige kunna konkurrera om de projekten, och behålla positionen som högteknologiskt land med spetskompetens, måste vi ha en långsiktig forskningspolitik. Dagens ryckiga forskningspolitik kanske duger till grundforskning, men bidrar inte till att Sverige blir världsledande inom miljöteknik, miljövänliga produkter och miljövänliga processer. För att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige behövs en satsning på forskning och stöd till anläggningar för framställning av förnybara drivmedel och miljövänlig elenergi. Därför vill vi tillsammans med Allians för Sverige satsa 1 miljard på klimatrelaterad forskning, och stöd till pilotanläggningar. I den satsningen kan med fördel investeringsstöd till förnybar bränsleproduktion ingå, liksom investeringsstöd till mackar, vilket kan öka tillgången på förnybara bränslen i hela landet. Klimatmiljarden är ett första steg att konkretisera Allians för Sveriges energiöverenskommelse. Den satsningen kommer att öka Sveriges kompetens inom 5

miljö- och energiteknik och kan därmed också bidra till att öka den samlade svenska exporten av miljöteknik. 4. Statlig kreditgaranti och riskkapital Inför ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag Bilda regionala riskkapitalfonder Inrätta särskilda riskkapitalfonder för miljöteknik I NUTEK:s rapport pekas tillgången till riskkapital ut som ett av de stora problemen för svensk miljöteknikexport. Centerpartiet har en rad förslag som förbättrar tillgången till riskkapital, både för företag i allmänhet och för miljöteknikföretag. Sedan 20 år har Finland ett system med statliga kreditgarantier. Systemet administreras av statliga Finnvera som beviljar lån på upp till 35 000 euro. Vid större lån delar Finnvera risken med en bank. För att kunna ta lånet krävs det, utöver ett visst eget kapital, säkerhet exempelvis i form av inventarier. Däremot accepteras inte personliga egendomar som garantier. Enligt Finnveras beräkningar bidrar det finska systemet till 12 000 nya jobb årligen. Centerpartiet vill tillsammans med Allians för Sverige införa ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag. Dessa garantier kan ges direkt av staten, via en lämplig myndighet. En annan modell som kan prövas är att ge garantier genom lokala kreditgarantiföreningar med statlig uppbackning. Dessa garantier kan då fungera som säkerhet när föreningarnas medlemsföretag beviljas lån i banker. Detta kan t ex ske på ett likartat sätt som de europeiska och nordiska investeringsbankerna idag bedriver verksamhet, där företag beviljas banklån med lokala kreditgarantiföreningars eget kapital som säkerhet, men där investeringsbankerna ger en garanti till den lokala kreditgarantiföreningen. Staten ska alltså inte själv låna ut pengar. För att ytterligare förbättra tillgången till riskkapital, både för enskilda och företag, vill Centerpartiet ge möjlighet till skatteavdrag på den investering som en enskild person gör i någon annans företag. Dessutom vill vi ge möjlighet att göra ett skatteavdrag om den investering man gjort i en annans företag går förlorad, d.v.s. om företaget går i konkurs. 6

Många miljöteknikföretag är små, och fördelade över landet. Därför kan bättre tillgång till regionalt riskkapital vara en av lösningarna för att stärka miljöteknikföretagen. Riskkapital skulle kunna frigöras genom att regionala pensionsfonder bildades. AP-fonderna borde satsa delar av sitt kapital i sådana pensionsfonder, dels för att frigöra riskkapital och dels för att skapa en marknad där enskilda aktörer kan välja att satsa sina pengar. För att tillgången till riskkapital ute i landet ska bli långsiktig skulle man kunna tänka sig att regionens högskola, tillsammans med lokala och regionala myndigheter och det lokala näringslivet, bildar gemensamma stiftelser. Dessa stiftelser skulle kunna ge stöd till forskare som vill söka patent och bilda företag, eller medverka vid en försäljning av patentet. En liknande modell har prövats och visat sig framgångsrik i t.ex. USA, och sker helt på kommersiell grund. Stiftelserna skulle också kunna utveckla dotterverksamheter som exempelvis företagskuvöser och/eller riskkapitalförsörjning för mikroföretag. I ett initialt skede skulle staten kunna underlätta denna typ av verksamhet genom ett resurstillskott. Regionala forskningsstiftelser skulle kunna bidra till att högskolan blev navet i ett nätverk med t.ex. forskningsinstitut, arbetslivscenter och avknoppade småföretag. För att gynna miljöteknik och miljöteknikdrivna industriprojekt måste särskilda riskkapitalfonder upprättas. Fonderna ska stimulera tillämpningen av de forskningsresultat som är miljöanpassade. Medlen ska kunna användas som SOD-finansiering för att göra idéer till verklighet. Huvudsyftet för denna riskkapitalförsörjning ska vara att satsa på nya idéer där marknaden ännu inte har vågat gå in och försörja med riskkapital på traditionellt vis. 5. Regionala tillväxtkontor Starta regionala tillväxtkontor över hela landet För att ge miljöteknikföretag över hela landet bra förutsättningar att växa och utvecklas krävs det en god stöttning på regional nivå. Bara i Kalmar län jobbar nära fyra procent av arbetskraften med miljöföretagande. Genom att ge mer makt till regionerna i frågor som rör näringslivspolitik skulle de regioner som har stark tillväxtpotential bland miljöteknikföretag motiveras att mer aktivt gå in och satsa på just dessa företag. 7

Centerpartiet vill att det ska finnas regionala tillväxtkontor över hela landet, liknande den modell som idag finns i Finland. Där använder sig staten av femton regionala s.k. TEcentraler för att göra det som i Sverige är uppdelat på ett flertal ansvariga. Där erbjuds företag, företagare och enskilda medborgare alla rådgivnings- och utvecklingstjänster som de behöver i anslutning till arbetskrafts- och näringsfrågor. TE-centralernas uppgift är att ge stöd och råd till små och medelstora företag, främja företagens teknologiska utveckling, hjälpa företagen i frågor som gäller export, driva den regionala arbetsmarknadspolitiken, planera och organisera den arbetsmarknadspolitiska vuxenutbildningen, vara expert på och beviljare av EU-finansiering samt utvecklare av EU-samarbetet inom regionen etc. 6. Stöd till Sveriges miljöteknikråd Öka anslaget till SWENTEC Sedan maj 2005 organiserar NUTEK Sveriges miljöteknikråd SWENTEC. Rådet ska arbeta för att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik och miljöanpassade produkter på den svenska såväl som den internationella marknaden. De delar inte ut direkta projektpengar utan har mer en utredande roll för att hitta områden som svenska företag är bra på och kan utveckla. Sveriges miljöteknikråd utgör också en viktig kontaktlänk till Exportrådet. SWENTEC får ett årligt anslag på 10 miljoner kronor. Centerpartiet menar att i och med den förväntade exporttillväxten inom miljöteknik kommer kraven och uppdragen till SWENTEC att öka. De regionala tillväxtkontoren kan göra mycket, men vi kommer även fortsatt att behöva en nationell samordning. Vi ser därför en stor nytta i att utveckla SWENTEC:s arbete och Centerpartiet är berett att öka anslagen till verksamheten. 7. Miljöteknikexportcentrum i Kina och Rumänien 8 Inrätta miljöteknikexportcentrum i Kina och Rumänien, dit företag kan ringa via ett svenskt 020-nummer För att kunna exportera miljötekniken krävs det utländska köpare. På många sätt har Sverige ett försprång genom att vi är långt framme vad gäller kunskap och kvalitet i våra miljöteknikföretag. I sin rapport pekar NUTEK särskilt ut två framtida exportmarknader för svensk miljöteknik, Kina och Rumänien.

Kina Kina är idag den andra största ekonomin i världen efter USA mätt i köpkraft. Den kinesiska ekonomin spås fortsätta växa med 7.5 procent per år under den kommande femårsperioden. Miljöförstöringen håller på att bli ett långsiktigt problem för de kinesiska myndigheterna, som nu diskuterar att inför grönt BNP. Det är inte bara myndigheterna som är oroade. Även den växande medelklassen ser idag miljöförstöringen som ett problem. Trots ett totalitärt samhällssystem nämns allmänhetens röst som en faktor lokala politiker måste ta hänsyn till. Av världens 20 mest förorenade städer ligger 16 i Kina. Luftföroreningar, liksom vattenbrist är två av de största problemen. I stora delar av Kina råder vattenbrist, ändå saknas vattenrening. I den kommande femårsplanen, som sträcker sig fram till 2010 budgeteras 1 300 Mdr SEK för investeringar som ska leda till förbättrad miljö. Det motsvarar 1.6 procent av hela den kinesiska ekonomin, vilket är en fördubbling av investeringarna jämfört med den föregående femårsplanen. Sveriges affärer med Kina utgör 2,5 procent av den totala utrikeshandeln. De viktigaste exportvarorna är telecom, verkstadsmaskiner, pappersprodukter, kraftmaskiner och eldistribution. I dessa grupper hittar vi även miljöteknikexporten.. Ambassaden i Peking och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) bedömer att de stora svenska tillverkningsföretagen inte längre är våra största exportframgångar. Många av dessa företag är redan väletablerade i Kina och möjligheterna för Sverige kan istället kan finnas hos de kreativa mindre entreprenörsföretagen. Kinas ökade krav på effektiv användning av naturresurser och minskad miljöförstöring skapar goda möjligheter för svenska tillverkare av miljöteknik. Rumänien Rumänien står på tröskeln till den Europeiska unionen, och har därmed en rad miljökrav att leva upp till. Ett hundratal miljödirektiv ska antas och införlivas i Rumäniens regelverk. Vatten- och avloppsrening, avfallshantering och luftrening är prioriterade sektorer. 9

Rumänen har fram till 2013, 2017 för luftmiljö, på sig att nå upp till EU:s krav, För att hjälpa Rumänien att nå upp till de uppsatta kraven finns tre finansieringsprogram, där bland annat stöd för miljöområdet ingår. Hittills har huvuddelen av miljöstöden gått till vatten- och avloppsrening, där EU sätter upp hårda krav. Tack vare förbättringar i grannländerna, och en höjd levnadsstandard kommer även rumänerna själva att ställa hårdare krav på god miljö. Behoven är stora. Idag renas inte 71 procent av Rumäniens avloppsvatten och endast 52 procent av befolkningen har idag anslutning till vatten och avlopp. Trots att cirka 40 procent av hushållsavfallet är återvinningsbart läggs ungefär 98 procent av detsamma på deponi. Ett 020-nummer till Kina Sverige borde upprätta särskilda miljöteknikexportcentrum i Kina och Rumänien. Dessa centrum ska ha till uppgift att aktivt leta upp affärspartners åt svenska företag, och vara den central dit svenska företag kan vända sig. På centrumen ska det finnas tolkhjälp och personer som är experter på respektive lands lagstiftning och affärskultur. Eftersom svenska miljöföretag oftast är mycket små är det viktigt att göra det så tryggt som möjligt för dem att ta steget ut på den internationella marknaden, t.ex. genom att tillhandahålla språklig och juridisk kompetens, och se till så att det blir så enkelt som möjligt för dem att vända sig till exportcentrumen. Därför ska centrumen ha 020-nummer, så att det blir lika naturligt att ringa exportcentrat som att ringa den regionala näringslivscentralen. 10