Konsthistoria Mål som ska ha uppnåts i slutet av det nionde skolåret - ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tder och kulturer, känna tll några framträdande bildkonstnärer. Mål at sträva mot - tllägna sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning. (Skolverket. Kursplaner och betygskriterier 2000) Namn Klass
MAGI OCH RIT DEN FÖRHISTORISKA MÄNNISKANS KONST För ca 33000 år f.kr. möter vi det tdigaste för oss kända konstverken. Konstskapandet kom säkerligen inte som et enda plötsligt utbrot, utan man måste anta at det föregicks av en långsam utveckling under tusentals år. Under denna td gick den sista istden i Europa mot sit slut. Klimatet mellan Alperna och Skandinavien påminde om det klimat som idag fnns i Sibirien och Alaska. I Skandinavien drog sig inte den sista istden tllbaka förrän för 10000 år f.kr. Man har funnit små konstöremål av mammutbetar, renhorn och sten, som skars ut med hjälp av fintaverktyg. Bra exempel på dessa vackra konstverk är Venus från Willendorf ca 25000 20000 f.kr. Hon är en fruktbarhetsfgur och har troligtvis även ingåt i någon slags rit eller magi. Venus från Willendorf Ca 15000 f.kr. bodde dåtdens européer i grotor och det är också därför som man fnner prov på deras konst i dylika. Bilden här nedan är grotmålningar. 2
Dessa grotmålningar gjordes troligen inte bara som dekoraton, utan har troligen ingåt i magiska riter, vilka man gjorde för at försäkra sig om en lycklig jakt. Man såg ingen skillnad på bild och verklighet, utan dödades djuret på bilden så trodde dåtdens människor at de hade dödat djurets livsvilja. 3
Hällristningar Tusentals år senare omkring 2000 f. Kr. gjordes hällristningar bl.a. i Sverige. De äldsta föreställde jakter, medan de som gjordes 500 år senare hade mer sådana motv som det på bilden, föreställande skepp och människor. Samtdigt byggdes et välkänt byggnadsverk vid Stonehenge i södra England. Om arkitektur är konsten at skapa rum för mänskliga behov och önskningar så fyller deta byggnadsverk mer än väl måtet av et av Englands första arkitektoniska konstverk. Ale stenar vid Kåseberga i Skåne kan anses vara et liknande monument. Vad dessa byggnadsverk har använts tll tvistar fortarande de lärda om, men troligtvis är även dessa kopplade tll rit och magi. Stonehenge 4
EGYPTISK KONST Ca 2500 f. Kr. byggdes magnifka gravmonoment, pyramider, i Egypten tll mäktga faraoner. Tre av dessa mäktga kungar var Mykerinos, Chefren och Cheops. Bredvid Chefrens pyramid står den stora sfnxen, som är huggen direkt ur klippan. Pyramiderna och sfnxen visar at man ansåg kungadömet som gudomligt. I sfnxen reser sig det kungliga huvudet från en lejonkropp. Antagligen bar kungahuvudet Chefrens ansiktsdrag, med detaljerna har tyvärr suddats ut under olika religioners tder och krig. Pyramiderna i Gisa Sfnzen 5
Under faraon Echnatons td ca 1360 f.kr. förskönades den egyptska konsten. Et bevis på deta är bysten av hans hustru drotning Nefertte. Än idag är deta konstverk en symbol för kvinnlig skönhet. Drotning Nefertte Tutanchamon Echnatons eferföljare var Tutanchamon. Han dog ca 1340 f.kr. endast 18 år gammal och är känd p.g.a. at hans grav är den enda som i modern td har blivit upptäckt med allt sit innehåll orört. Gravinnehållet var en otrolig skat. Bara hans guldkista väger 113,5 kg.. 6
ANTIKEN GREKISK OCH ROMERSK FORNTID ca 700 f.kr. ca 300 e.kr. GREKISK KONST OCH ARKITEKTUR På den heliga klippan Akropolis i Aten kan man än idag beskåda templet Parthenon, som är helgat åt jungfrun Athena. Deta tempel är byggt 448 432 f.kr. och är en återuppbyggnad av tempel som förstördes av perserna år 480 f.kr. Akropolis är et stort område med gamla tempel från Greklands storhetstd. Parthenon på Akropolis Diskuskastaren Grekerna var också vid denna td duktga skulptörer. En av dessa välkända statyer från ca 450 f.kr. är Diskuskastaren. Idag fnns denna staty i Rom, där man gjorde en marmorkopia efer bronsorginalet. ETRUSKISK KONST 7
Etruskerna stod under 600 500-talet f.kr. på höjden av sin makt. Deras område sträckte sig från Neapel i söder tll Podalens nedre del i norr. (Man kan säga at det är ungefär den mellersta delen av det som vi idag kallar Italien.) Rom styrdes under denna td av etruskiska kungar. Under denna etruskiska td i Rom tllverkades et konstverk som kom at bli en symbol för staden, nämligen Varginnan som diar Romulus och Remus. De två barnen är dock inte gjorda av etruskerna, utan har sats dit under renässansen (1400-1500-talet). Varginnan ROMERSK ARKITEKTUR 8
I Rom kan du på området Forum Romanum än idag hita mycket av den antka arkitektur som kom tll under den mäktga romartden. Et av dessa välkända monoment är Colusseum, som byggdes 72 80 e.kr. Det är en stor amfteater där romarna fck se blodiga skådespel där bl.a. gladiatorer och vilda djur kämpade mot varandra. Colusseum MEDELTIDA KONST Ca 400 1400-talet 9
Den medeltda konsten i Europa innehåller mycket konst med kristna motv, krigsbilder och rädslan för pesten. Men det förekom även vardagsbilder som visade hur livet kunde te sig under denna td. Under medeltden byggdes också många stora katedraler. Ofa talas det om den mörka medeltden, men deta är nog något som tyvärr många tder kan kallas för. Bayeuxtapeten, Slaget vid Hastng 10
Vinter Notre Dame i Paris 11
RENÄSSANSEN 1400 1500-talet Renässansen utmärker sig främst av sitt intresse för antiken, vars kultur man ville återuppliva. Renässansen bryter med medeltidens mörker. Sandro Botcelli 1444/1445 1510 Italienare Venus födelse Leonardo da Vinci 1452 1519 Italienare Natvarden 12
Mona Lisa Michelangelo 1475 1564 Italienare David Pieta 13
Adams födelse Sixtnska kapellet 14
Rafael 1483 1520 Italienare Sixtnska madonnan Madonna del Granduca 15
BAROCKEN 1600-1750 Barocken ville framhäva rymd, djup och rörelse genom perspektv, ljus och skuggefekter. Utgick från Italien. Blev eferhand överdrivet pompös. Rembrandt 1606 1669 Holländare Självporträt Natvakten 16
Diego Velázquez 1599-1660 Spanjor Hovdamerna Venus vid sin spegel 17
NYKLASSICISMEN 1750-1850 Nyklassicismen ville pånytöda antken med dess klarhet och harmoni. Stmulerades bl.a. av utgrävningarna av Pomeij. Ingres 1780 1867 Fransman Odalisk Kejsare Napoleon 18
ROMANTIKEN 1800-1860 Konstnärerna ville måla tavlor som visade känslor och stämningar. Landskapsmåleriet spelade en viktg roll under romantken. Konstnärerna ville visa hur mäktg naturen är. Därför använde man gärna starka färger och häfiga efekter. Motven kunde visa mäktga eller mystsk natur. Man målade gärna glimrande solnedgångar eller spännande historiska händelser. Andra konstnärer tyckte bätre om stormande hav eller romantska gårdar. Goya 1746 1828 Spanjor Den 3 maj 1808 Maja 19
Delacroix 1798 1863 Fransman Friheten på barrikaderna Massakern på Chios 20
Turner 1775 1851 Engelsman 21
IMPRESSIONISMEN 1860-1880 Konstnärerna målade gärna utomhus. De ville försöka fånga en ögonblicksbild av et landskap. Framförallt ljuset och färgen betydde mycket för impressionistmålarna. De lärde sig at bygga upp et motv med många färgfäckar. Färgerna var nu betydligt ljusare än vad de hade varit under romantken. Landskapet var impressionisternas favoritmotv, men konstnärerna hämtade också gärna motv från Paris caféliv, eller helt enkelt från platser där människor träfades och hade trevligt. En del målningar kunde visa näckrosdammar eller baletdansöser. Claude Monet 1840 1926 Fransman Impression Näckrosor 22
Auguste Renoir 1841 1919 Fransman Roddarnas frukost 23
POST-IMPRESSIONISMEN 1880-1900 Den td som följde efer impressionismen, brukar kallas för postmpressionism (post betyder efer). Post-impressionismen innehöll egentligen fera stlar, men en sak har de gemensamt. Man tyckte at et konstverk skulle vara en bild. Tavlan skulle också tala om vad konstnären tänkte och hur han kände det inom sig, när han målade tavlan. Konstnärerna utvecklade tekniker at måla med små färgfäckar. En del började helt enkelt at pricka färg med penseln. Andra målade med virvlande penselstreck. Några målade motv med stora färgytor, medan andra målade med breda penselstreck som man lavade på varandra. Paul Gaugain 1848 1903 Fransman 24
Vincent van Gogh 1853 1890 Holländare Självporträt Solrosor 25
Toulouse-Lautrec 1864 1901 Fransman 26
KUBISMEN 1900-1915 Konstnärerna inom kubismen tänkte sig föremålen uppdelade i olika geometriska fgurer. Man försökte måla saker, så at det såg ut som om man såg dem från fera olika håll samtdigt. Man använde koner, kuber, klot och rör. Kubisterna var de första konstnärerna som började arbeta med collage. På sina dukar kunde de klistra upp t.ex. tdningspapper, tändstcksaskar och biljeter. Pablo Picasso 1881 1973 Spanjor Guernica Flickorna från Avignon EXPRESSIONISMEN 1900-1950 27
Expressionism betyder utryck. Konstnärerna ville ge utryck för sina känslor med färger, ytor, linjer och former. Tidigare hade man visat rädsla, glädje eller spänning med ansiktsutryck eller rörelse. Nu försökte man göra det med enbart färg och form. Konstnärerna målade med våldsamma färger och ändrade ofa form på saker som de målade. Motvet i sig själv var inte längre det viktgaste. Hur konstnärerna upplevde motvet var det intressanta. Edvard Munch 1863 1944 Norrman Skriet Madonnan SURREALISM 1920 28
De surrealistska konstnärerna avbildade sina motv verklighetstroget. Ibland såg det ut som om man hade använt en kamera och tagit et fotograf. Det märkliga är at ingentng man ser på tavlan verkar möjligt. Motven är mycket fantasifulla och man kan tro at de är hämtade från en drömvärld. Med sådana här lite overkliga tavlor, hoppades målarna at de skulle väcka publikens egen fantasi. Marc Chagall 1887 1985 Ryss Jag och byn Födelsedagsgåva Salvador Dali 1904 1989 Spanjor 29
Minnenas varaktghet ABSTRAKT-EXPRESSIONISM 1920 30
Konstnärerna som tllhörde denna stl började måla abstrakt. Det betyder at de målade bilder som inte föreställde någontng. Vi i publiken får använda vår egen fantasi, för at avgöra vad det är som vi ser på duken. Ibland kan en abstrakt tavla se ut som et rutnät av linjer. Ibland kan det se ut som om konstnären helt enkelt hällt eller stänkt ut färg. Kandinsky 1866 1944 Ryss POPKONST 1950 31
Popkonstnärerna ville skapa konst från vårt eget vardagsliv. De tyckte också at måleriet hade blivit lite för mycket abstrakt. Någontng skulle väl ändå tavlorna föreställa.. Därför började konstnärerna åter avbilda motven exakt. Man började använda tdningar och reklam tll sina motv. En ganska ny metod var at använda fotografer tll grund för sin konst. Lustgt nog så är ofa sådana målningar mer omtyckta än fotografer. Andy Warhol 1928/1931 1987 Amerikan NYREALISM 1960-32
Nyrealismen i Sverige lade stor vikt vid at skildra vardagshändelser och situatoner som var bekanta för betraktaren. För övrigt hade de mycket av popkonstens tankegångar. Ola Billgren 1940 Svensk Korridoren Peter Tillberg 1946 Svensk Blir du lönsam lille vän Vissa av texterna från Impressionism tll Nyrealism är hämtade från Beta Pedagogens konstkort. 33
Övrig text är frit skriven efer kunskaper som jag fåt från: Bonniers stora lexikon 1989 Konsten av H.W.Janson. Tredje utgåvan, Bearbetad av Anthony E.Janson. 1992 Betapedagogens konstkort Bilderna är hämtade från Google.se ( Endast bilder som inte är skyddade av upphovsräten är använda. Sådana som är skyddade går inte at skriva ut, enligt min erfarenhet.) 34