Stickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010 till 2012



Relevanta dokument
Översvämningsmyggor och andra stickmyggor i Övertorneå, sommaren 2014

Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun

Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen GYSINGE Uppsala

Sammanställning av vissa fågelarters förekomst inom områden runt Deje som är aktuella för bekämpning av myggor sommaren 2012.

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV )

Remissvar ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Deje, Forshaga kommun under 2012 (dnr NV )

Vuxna stickmyggor (Diptera: Culicidae) i Kristianstad Vattenrike och Nedre Dalälven 2006

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen GYSINGE Uppsala

Bedömning av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis ( ) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun

Gällande återkommande hänvisningar till rapporten av Nilsson och Renöfält 2009

Nedan följer en beskrivning av ansökan, prövningen och begäran om kompletteringar.

Östra Torp - Geoteknik

Naturvårdsverket för specifikt fram önskemål om kommentarer på tre av remissvaren:

Redovisning Jan O. Lundström & Martina Schäfer

Hur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning?

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Dubbdäcksandelar i kommunerna inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Vi skall skriva uppsats

Dnr Ten 2015/189 Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen 2014

Repetitivt arbete ska minska

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5

En gemensam bild av verkligheten

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Utvärdering av elfiskeresultat från Pjältån 2011

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

På jobbet är vi ansvarstagande, hjälpsamma och ambitiösa

Exempel på tentamensuppgifter i LMA100, del 1

Strukturen i en naturvetenskaplig rapport

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Utökad olycksundersökning. Tillbud med Thailykta. , Hudiksvall

Föreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Särskilt stöd i grundskolan

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende

Hur går det för landsbygdsföretagare

Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Då det finns en elkabel nerdragen till sjön/hamnen föreslår jag att det ska finnas möjlighet för medlemmar att få tillgång till el mot betalning.

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Ottsjö vattenskyddsområde

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Analys av bytespreferens hos Dytiscidae

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Naturvårdsverkets författningssamling

CHECKLISTA FÖR. Entreprenad. Arbetsplatsens utformning

Värmlands läns författningssamling Grums kommun

Väljaropinion i samarbete med Metro Oktober 2011

Likabehandlingsplan för läsåret

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Nationella prov gymnasieskolan: resultat

Skolplan för Svedala kommun

Koncept Katalog 2009

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Kännedomsundersökning 2015

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Hävarmen. Peter Kock

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

En skola fri från mobbning och kränkningar

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Vi väljer att bemöta några delar av de inkomna remissvaren mer ingående. Kölnavägen 25 Vårdsätravägen Gysinge Uppsala

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Krishantering i Västmanland

Visuell Identitet Logotype Logotype

Beräkning av inavelsgrad

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Systematiskt kvalitetsarbete

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

EKERÖ-VÄSBY. Upprustning av lekplatser - Sammanställning. Samfällighetsförening 1 / 6

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden bifaller förslaget.

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Beslut för gymnasieskola

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Tränarguide del 1. Mattelek.

Transkript:

Uppsala 2012-12-14 Stickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010 till 2012 Jan O. Lundström & Martina Schäfer Mygg- & miljögruppen Avdelningen för ekologi och genetik Uppsala universitet 1

Figur 1. Fångstplatser för stickmyggor i och kring Deje i Forshaga kommun. Insamling utfördes juni till september under åren 2010 till 2012 med hjälp av CDC-fällor. Fångstplatser utmärkta med röda cirklar användes under 2012 och de blåa cirklarna visar fångstplatser som enbart används under tidigare år. Introduktion Översvämningsmyggor dominerade stickmyggfaunan i Deje under sommaren 2010 och 2011 och några närliggande översvämningsområden identifierades som potentiella larvmiljöer för Aedes sticticus. Redan 2009 visades att översvämningsmyggan Aedes sticticus förekom i området och troligen orsakade de mycket stor myggproblemen detta år. Under åren 2010 och 2011 genomfördes, i samarbeta med Forshaga kommun, helsäsong inventering av områdets stickmyggfauna för att få bättre underlag för eventuella beslut om åtgärder. Resultaten visade tydligt att områdets drabbats av besvärande till olidliga mängder översvämningsmyggor samt att Aedes sticticus är den vanligast förekommande arten. Med utgångspunkt från de definierade myggproblemen och den identifierade målarten så beslutades att biologisk bekämpning genom spridning av Vectobac G från helikopter var den optimala metoden (balans mellan kraftigt reduktion av målarten och minimal påverkan på andra icke-mål organismer och miljö) för bekämpning i de känsliga och skyddade svämskogsmiljöer där merparten av myggproduktionen sker. Dessa skyddas som Natura 2000 och därför krävdes förutom ansökan om dispens från förbudet att sprida bekämpningsmedel från luften, även 2

tillstånd att utföra bekämpning inom Natura 2000 område. De aktuella ansökningarna för 2012 avslogs av Naturvårdsverket vilket lämnade befolkningen utan skydd mot myggproblemen. Under sommaren 2012 genomfördes återigen, i samarbete med Forshaga kommun, en helsäsong inventering av stickmyggfaunan i och kring tätorten Deje. Orsaken var dels att bygga upp ytterligare kunskap om myggproblemens omfattning, dels att mer i detalj definiera var de stora och återkommande myggproblemen inträffar. Sammantaget är denna information grundläggande för en ny ansökan till Naturvårdsverket och länsstyrelsen om de dispenser och tillstånd som krävs för att kunna skydda befolkningen med den optimala metoden för bekämpning av just översvämningsmyggor i känsliga naturmiljöer. Material och metoder Såväl områden som metoder är i huvudsak identiska med tidigare år och därför refereras till Lundström & Schäfer (2010) samt Lundström et al (2011) för den som önskar mer detaljerad beskrivning. Fångsten utfördes inom sex studieområden varav flertalet används tidigare år (Figur 1). Tabell 1. Arter och antal av stickmyggor fångade i tätorten Deje, Forshaga kommun, med närområde under tre hela sommarsäsonger. De funktionella grupperna översvämningsmyggor och skogsmyggor visas för att åskådliggöra de vanligaste grupperna i området. Art 2010 2011 2012 Totalt Aedes annulipes 8 4 0 12 Aedes cantans 175 56 509 740 Aedes cataphylla 1 0 0 1 Aedes communis 1501 342 348 2191 Aedes diantaeus 623 129 287 416 Aedes intrudens 109 31 53 193 Aedes punctor 90 63 31 184 Skogsmygg 2507 625 1228 3737 Aedes cinereus 1429 733 1256 3418 Aedes rossicus 485 563 482 1530 Aedes sticticus 4712 17493 39286 61491 Aedes vexans 1063 8180 14006 23249 Översvämningsmygg 7689 26969 55030 89688 Anopheles claviger 3 1 0 4 Anopheles maculipennis sl 8 18 26 52 Coquillettidia richiardii 1052 436 1043 2531 Culiseta alaskaensis 3 0 0 3 Culiseta annulata 4 0 1 5 Culiseta bergrothi 7 2 0 9 Culiseta morsitans 5 4 8 17 Culiseta ochroptera 5 8 9 22 Culex pipiens/torrentium 7 11 58 76 Övriga stickmygg 1094 480 1145 2719 Summa totalt 11290 28074 57403 96144 3

Figur 2. Variation i totalt antal fångade stickmyggor per vecka och funktionell grupp över tre hela sommar säsonger i Deje, Forshaga kommun. Fångsterna utfördes varannan vecka (udda veckor) under veckorna 21-37 för 2010, under veckorna 25-37 för 2011 och under veckorna 25-37 för 2012. Resultat Totalt fångades 96 144 stickmygghonor av 20 arter under åren 2010 till 2012 i och kring Deje tätort i Värmland (Tabell 1). Mängden stickmyggor varierade mellan åren från totalt ca 11 300 sommaren 2010, över ca 28 000 sommaren 2011, till ca 57 400 sommaren 2012. Samtliga dessa år så dominerades stickmyggfaunan av översvämningsmyggan Aedes sticticus 4

(42% 2010, 62% 2011, 68% 2012), men även översvämningsmyggorna Aedes vexans, Aedes cinereus och Aedes rossicus, skogsmyggan Aedes communis och sommarmyggan Coquillettidia richiardii förekom frekvent i området. Gruppen översvämningsmyggor dominerade stickmyggfauna i tätorten Deje med omnejd under samtliga tre år och utgjorde 68% av myggen 2010, 96% av myggen 2011 och 96% av myggen 2012. Abundansen hos områdets stickmyggfauna, som främst består av översvämningsmyggor, varierar även inom säsongen (Figur 2). Under 2010 förekom bara en puls av stickmyggor och mängderna ökade fram till vecka 27 för att sedan sjunka till mycket låga nivåer. Under 2011 förekom också bara en puls av stickmyggor med en kraftig topp vecka 27, sjönk sedan gradvis för att vecka 31 nå ner till toppnoteringen under tidigare år. I september 2011 visades en antydan till ännu en puls av stickmyggor, men sedan avbröts mätningen. Under 2012 förekom två pulser av stickmyggor, dels en kraftig puls med maxantal vecka 25, dels en mycket kraftig puls med maxantal vecka 31. Figur 3. Antal stickmyggor per CDC-fälla och natt i området Ådran nära Deje, Forshaga kommun, under tre sommarsäsonger. Översvämningsmyggor indikeras med röd färg i staplarna, då detta är den funktionella grupp av stickmyggor som orsakar de mest omfattande myggproblemen. Fångsterna utfördes varannan vecka (udda veckor) under veckorna 21-37 för sommaren 2010, under veckorna 25-37 för sommaren 2011 och under veckorna 25-37 för sommaren 2012. 5

Mer detaljerad analys av mängden stickmyggor per fälla och natt i områden Ådran (gränsar till Natura 2000 området Ådrans Älvskogar) visar total dominans av översvämningsmyggor och återkommande besvärande till olidliga mängder (Figur 3). Samtliga tre år domineras stickmyggfaunan helt av översvämningsmyggor och mängden per fälla och natt varierar såväl mellan år som inom säsonger. Toppnoteringen under 2010 var 1 250 per fälla och natt under vecka 27. Under 2011 förekom besvärande mängder stickmyggor under veckorna 27, 29 och 31 med toppnoteringen 8 400 per fälla och natt vecka 27. Under 2012 förekom besvärande mängder stickmyggor under veckorna 25, 27, 31, 33 och 35 med två distinkta pulser av mygg. Den första pulsen gav maxvärdet 6 000 stickmygg per fälla och natt vecka 25. Den andra pulsen gav maxvärdet 10 600 stickmygg per fälla och natt vecka 31. Figur 4. Antal stickmyggor per vecka och funktionell grupp över hela sommaren 2010 och sommaren 2011 i Risätter inom Deje, Forshaga kommun. Fångsterna utfördes varannan vecka (udda veckor) under veckorna 31-37 för sommaren 2010, under veckorna 25-37 för sommaren 2011 och under veckorna 25-37 för sommaren 2012. Analys av mängden stickmyggor per fälla och natt i områden Risätter (bostadsområde i tätorten Deje och inom flygavstånd för Aedes sticticus producerade i Natura 2000 området 6

Pannkakan) visar total dominans av översvämningsmyggor och återkommande besvärande till mycket stora mängder (Figur 4). Samtliga tre år domineras stickmyggfaunan helt av översvämningsmyggor och mängden per fälla och natt varierar såväl mellan år som inom säsonger. Under 2010 inleddes mätningar först vecka 31 och därför missades den troliga toppnoteringen under vecka 27 detta år. Under 2011 förekom besvärande mängder stickmyggor under veckorna 27 och 29 med toppnoteringen 2 600 per fälla och natt vecka 27. Under 2012 förekom besvärande mängder stickmyggor under veckorna 25, 31 och 33 med två distinkta pulser av mygg. Den första pulsen gav maxvärdet 1 300 stickmygg per fälla och natt vecka 25. Den andra pulsen gav maxvärdet 5 000 stickmygg per fälla och natt vecka 31. Diskussion Våra studier av stickmyggfaunan i tätorten Deje med omnejd under tre på varandra följande sommarsäsonger visar med all tydlighet att området domineras av översvämningsmyggor, samt att främst av översvämningsmyggan an Aedes sticticus orsakar återkommande och mycket omfattande myggproblem. De studier som genomförts under tidigare år har visat att främst de flacka översvämningsområdena vid sjön Lusten nedström Dejeforsen producerar dessa översvämningsmyggor (Lundström & Schäfer 2010, Lundström et al 2011). Inom detta generella område finns dels Natura 2000 området Ådrans älvskogar, dels Natura 2000 området Pannkakan. Mängden översvämningsmyggor styrs helt av översvämningarnas antal och omfattning under växtsäsongen, vilket för området vid Deje innebär att kraftiga pulser av stickmygg kan inträffa vilken vecka som helt och även vid flera tillfällen i tidsperioden ungefär mellan vecka 25 och 35. Tre år av mätningar visar att den första myggpulsen vanligen inträffar vecka 25-27 och att ytterligare en ännu kraftigare puls inträffade vecka 31 under 2012. Tre år räcker inte för säkra slutsatser om hur stora mängder mygg som Deje kan drabbas av då den mycket stora mellanårsvariationen i abundans av dessa myggor helt styrs av översvämningsmönster (Schäfer et al. 2008). Vi har ännu inte utfört mätningar när området drabbats av riktigt stora översvämningar under perioden maj till augusti. Sammantaget visar de genomförda undersökningarna med full tydlighet att åtgärder för att minska framkläckningen av översvämningsmyggor från områden mellan Dejeforsen och Lusten är helt nödvändiga om myggproblemen skall kunna reduceras i Deje samhälle. Översvämningsmyggorna Aedes sticticus och Aedes vexans är kända för att kunna orsaka olidliga myggproblem inom flera kilometer kring de översvämningsområden där de lägger sina ägg och där larverna utvecklas (Schäfer et al. 2008, Schäfer & Lundström 2009, Becker et al 2010). Dessa arter kan bekämpas med det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G vilket också sedan ett decennium sker i nedre Dalälven. Våra mätningar av myggmängderna i Deje under 2010, 2011 och 2012 visar tydligt att området återkommande drabbas av omfattande och olidliga myggproblem orsakade av översvämningsmyggor. 7

Refererad litteratur Becker, N., Petric, D., Zgomba, M., Boase, C., Dahl, Madon M. and Kaiser, A. 2010. Mosquitoes and their control. 2 nd edition. Springer-Verlag Berlin Heidelberg. Lundström, J. O., Schäfer, M. 2010. Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010. Uppsala 2010-11-29. Lundström JO, Wahlqvist P & Schäfer M. 2011. Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun. Uppsala 2011-12-20. Schäfer, M. L. and J. O. Lundström. (2009). The present distribution and predicted geographic expansion of the floodwater mosquito Aedes sticticus in Sweden. Journal of Vector Ecology 34: 141-147. Schäfer, M. L., J. O. Lundström and E. Petersson. (2008). Comparison of mosquitoes (Diptera: Culicidae) populations by wetlands type and year in the lower River Dalälven region, Central Sweden. Journal of Vector Ecology 33: 150-157. 8