Kontaktperson: Sverker Forslin, sverker.forslin@pts.se

Kontaktperson: Sverker Forslin, sverker.forslin@pts.se 1

Instruktion till utdelat material, bilder och texter Texterna innehåller mer information och mer djupgående förklaringar än som kommer att tas upp under den gemensamma genomgången. Det utdelade materialet är till för att kunna gå tillbaka i efterhand, reflektera, fundera och få ytterligare information. Det är en fördel att bläddra i materialet under föreläsningens gång, vissa bilder har liten text och det vara lättare läsa på utskriften. Anteckna gärna på sidorna. 2

Bild: 1) Bredband illustrerat i enlighet med allmänhetens generella begreppsuppfattning, 2) Elektronisk kommunikation i sitt sammanhang. Repetition grundläggande om teknik - elektronisk kommunikation 1: Konsumentperspektiv på teknik och grundläggande begrepp. 2: Vad är och vad är inte Elektronisk kommunikation?. Nätanslutna tjänster: www, tjänster på nätet Elektronisk kommunikation: Internet, bredband, fiber Användarutrustning: Datorer, paddor, tv-boxar/tv-apparater, mobiltelefoner Slutkund: Part i avtal (person/ juridisk person) som ansvarar för betala fakturorna för nätuppkopplingen/elektronisk kommunikation Användare: Alla personer som använder/nyttjar den elektroniska kommunikationstjänsten 2 visar inte förädlingskedjan inom bransch för Användarutrustning, (elektronik/hemelektronikbranschen) Nätanslutna tjänster (internetbaserade tjänster/it-branschen) 3

Sammanfattning Funktionella nivåer i ett elektroniskt kommunikationsnät. Signalöverföring mellan olika punkter är samma sak som hur ett nät är kopplat, vilket när det ritas schematiskt är det en topologi. Topologi är direkt relaterad till vilken funktionell nivå som avses. Nättopologi består av linjer och punkter som kan vara fysiska och logiska/virtuella. En förbindelse på IP-nivå mellan två IP-adresser, blir en förbindelser med två logiska punkter. En fiberförbindelse är mellan två fysiska punkter, t.ex. mellan två anslutningspunkter. De funktionella nivåerna har flera undernivåer, men dessa fyra huvudnivåer är naturliga och även bra att kunna hålla isär när teknik diskuteras. Passiv och aktiv utrustning avser den utrustning som överför signaler. All utrustning är fysisk, men dessa kan hantera logiska och virtuella förbindelser. 4

Bild: Grundläggande infrastruktur, som ska hålla minst 40 år, för site, plats där en nätnod kan placeras. Repetition grundläggande om teknik - elektronisk kommunikation Grundläggande infrastruktur, (även infrastruktur, anläggningsinfrastruktur) för elektronisk kommunikation har en naturlig uppdelning mellan det som avser sträckor, och det som är hänförligt till en plats där man bygger det som i det traditionella telenätet kallas för telestation. Mark och miljö kan ses i två nivåer: Geografi, område är helt avgörande för nätet. Administrativa gränser, som mellan nationer, är uppenbara när det gäller olika lagar och regler, men det finns en rad andra avgränsade områden som påverkar: kommuner, län, naturreservat och inte minst gränser mellan olika fastigheter (markägare). Plats, sträcka anges normalt med koordinater eller adresser och är väldokumenterade i ett nät (nätdokumentation). Objekt och dess funktion är relaterat till markarbete och sådant som funktionellt är jämförbart för att bygga en site. Site (eng: plats/byggplats, område) En plats och topologisk punkt i ett nät i form av byggnad eller en lokal där förbindelser sammanstrålar och är anslutna till en nod t.ex. fiber anslutna till aktiv utrustning. Kringutrustning, installationer på en site, dvs. i och i direkt anslutning till byggnad/lokal finns en hel del saker (funktioner) som inte direkt har med signalöverföringen att göra, men som ändå är viktiga för att ett nät skall fungera: elanläggning med reservkraft, kyla, brandskydd, skalskydd (lås och larm) etc. Kringutrustning och installationer omfattas inte av 40 års livstid. 5

Bild: Grundläggande infrastruktur, som ska hålla minst 40 år, markarbeten och kanalisation. Repetition Grundläggande om teknik - elektronisk kommunikation Grundläggande infrastruktur för elektronisk kommunikation har en naturlig uppdelning mellan det som avser sträckor och det som är hänförligt till en plats där man bygger det som i det traditionella telenätet kallas för telestation. Mark och miljö kan ses i två nivåer, Geografi, område är helt avgörande för nätet. * Radiovågor utbreder sig i de fysikaliska rummets tre dimensioner som elektromagnetiska vågor. Det fysikaliska rummet är en naturresurs som kan jämförbart med geografi. PTS har ansvar för planering och internationell harmonisering hur denna naturresurs nyttjas inom Sveriges gränser. Plats, sträcka kan anges normalt med koordinater eller adresser och är väldokumenterade i ett nät (nätdokumentation). Objekt och dess funktion är relaterat till markarbete och sådant som funktionellt är jämförbart, för att förlägga kabel, t.ex. broar, tunnlar, befintliga högspänningsstolpar. Kanalisation, anordnad framföringsväg för kabel eller sub-kanalisation. Sub-kanalisation rörsystem för mindre kablar eller blåsfiber. Olika metoder att bygga nät beroende på förutsättningar. Kanalisation är rationellt för serviceunderhåll och är framtidsäkert. Dessa nivåer kan ha olika topologi. 6

Bild: De tre funktionella delnivåerna för fiber som ska byggas för att klara 20 år. Repetition grundläggande om teknik - elektronisk kommunikation Kabel: Olika typer av optokablar för olika typer av förläggning. Huvudsaklig funktion (som är relevant vid val av olika kablar) är antalet fibrer som kabeln innehåller och de mekaniska egenskaperna för att skydda fibrerna. Ledning: Typ av fiber och den ljusledande optofiberns mekaniska egenskaper (böj-radie, svetsegenskaper, möjligheter till kontaktering). Ledningskapacitet och egenskaper: Optiska egenskaper för själva signalledningen och som påverkar med vilken kapacitet och avstånd som fibern förmår leda signalen, så att den går att läsa av. 7

Utbredning avser en geografisk utbredning dvs. hänför olika funktioner och komponenter till geografiskt fysiska platser. För grundläggande infrastruktur och ledningsnivån är topologi, dvs. hur nätet är kopplat, direkt relaterat till fysiska platser. Att prata om nät-utbredning på IP-nivå handlar därför mer om var den fysiska utrustningen är placerad rent geografiskt. Hur nätet är kopplat på IP-nivå, dvs. topologi, är bunden till fysiska platser och geografi. En nätägare som skapar ett nät för egen användning kan bygga nätet enhetligt på de olika nivåerna, dvs. med nätdesign så korrelerar man lämpligen IP-topologi med ledningsnätets topologi. Om man betraktar olika operatörers nät där de köper in delar av varandras nät (grossistförsäljning av nättjänster), kan en och samma komponent /del av nät beskrivas med olika termer beroende på vem som beskriver denna del och dess funktion i sitt nät. Sammanfattning Funktionaliteten i de olika nivåerna är helt separerade från varandra. Nät-utbredning på IP-nivå är oftast en topologisk beskrivning och inte alls kopplat till geografiska avstånd, dvs. dessa nätdelar kan finnas i en och samma datahall som de kan finnas på global nivå. En operatör/nätägare som har kontroll över alla funktionella nivåerna, kan designa nätet så att accessförbindelser på ledningsnivå kan vara samma som accessnät (accessförbindelser) på IP-nivå sett till utbredning i geografiskt perspektiv, men vara funktionellt är helt skilda på olika nivåer i modellen. 9

Bild: Fondsamordning och nätutbredning. Repetition Stödmedel Stödmedel driver utbyggnad av fiber. Bilden visar fondsamordningen för de platser där båda fonderna kan användas. Mer detaljerad information för vad som gäller för Regionalfonden finns i särskild rekommendation utfärdad av Tillväxtverket. Olika typer av nät (elektroniska kommunikationsnät) Prefix framför ordet nät avser att beskriva vilket nät som åsyftas. Nationella- respektive regionnät relaterar till område med relativt tydliga administrativa gränser. Redan vid benämningen ortsammanbindande nät blir det svårare att avgöra vilket faktiskt område som avses. Man kan se det att prefixen har en annan syftning, nämligen mer till själva ledningarnas funktion. Ortsammanbindande nät är nät där ledningens funktion är att knyta samman två orter (LEK definition: elektroniska kommunikationsnät möjliggör överföring av signaler (digital information). Vän av ordning kan sedan fråga sig vad en ort är och var gränsen till sådana går, men sådan filosofisk /juridisk diskussion ingår inte i denna kurs. Däremot kan man fråga sig huruvida ett anslutningsnät och accessnät är en del av regionnät eller del av ortsammabindande nät. Här kan uppfattningarna gå isär utan att någon har rätt eller fel, då det inte finns en gemensam absolut definition samt att de olika prefix som används syftar på olika funktionella nivåer. Viktigaste att olika parter är överens och kan förstå varandra, och därför är det viktigt att se hur olika parter tolkar begrepp på olika sätt. Bilden är baserad på IT & Telekomföretagens gemensamt överenskomna beskrivning av 10

olika nät och anpassad till förutsättningarna som kommit med fondmedlen. 10

Detta beskriver nivåerna och samtidigt att nivåerna är logiska. Rent praktiskt så går en fiber (ett fiberstrå/ fibertråd) inuti en kabel och kabeln finns inuti en anläggning. Detta förhållande mellan funktionell nivå och verkligheten stämmer för hela modellen presenterad i utbildningspasset Grundläggande OM teknik i PTS Bredbandsskola. 11

Bild: Glaset i själva fibern, kemi: mantel ren kiseldioxid, SiO 2, kärna är ren kiseldioxid men med lite germaniumdioxid, GeO2 för att skapa annat brytningsindex Fiber, optofiber eller optisk fiber är en glastråd av extremt genomskinligt glas. Om man gjorde 1000 meter tjocka fönsterutor av detta glas skulle dessa ändå släppa igenom mer ljus än vanliga fönster, trots att dessa bara är några millimeter tjocka. Signaler skickas med elektromagnetiska vågor (samma som radio), men på mycket högre frekvenser. Vi kallar det vardagligt för ljus, även om det infraröda ljuset som används i fibern har en frekvens som är lägre än det vi kan se med blotta ögat. Vanligen används våglängd som benämningen på en frekvens som används, eftersom det matematiskt är samma sak (våglängd * frekvens = ljusets hastighet). I dagligt tal används även färg eftersom det är så vi upplever olika synliga frekvenser. Olika färger dvs. våglängder kan skickas samtidigt i en och samma fiber. Detta kan användas t.ex. för att sända information på en våglängd och ta emot på en annan och då endast behöva använda en fiber för att ansluta användare till nätet. Flera parallella våglängder i så kallade WDM-system (wavelength division multiplexing) eller DWDM (Dense WDM) gör att den kapacitet som kan överföras på en fiber ökar. Våglängd som term, används även för att språkligt särskilja det från radio, vilket är logiskt, då det praktiskt och tekniskt är helt olika teknik, komponenter och teoretiska kunskaper som ligger bakom. 12

Fiber med primärskydd av akrylatplast är det man kan se med blotta ögat. 14

De första fyra staplarna är färgkod på fibers primärskydd, dvs. färg på varje fiberstrå. Den längst till vänster är mest vanlig i Sverige. Om det är fler än 12 fibrer som ligger tillsammans, så används svart markering (streck) för nr. 13 24 (stapel 4). Det är viktigt med dokumentation vid inköp av kablar där 12 fiber ligger tillsammans i ett sekundärskydd (se nästa bild). Inuti själva kabeln så stämmer färgerna, dvs. alla standarder använder samma grundfärger. 15

Fyra olika metoder för sekundärskydd. Detta är inte tillräckligt mekaniskt skydd i sig, utan måste antingen läggas in i en kabel eller blåsas i mikrokanalisationsrör. (Vanlig benämning är även mikrokanalisation och mikrorör.) Fiber i lösa rör kallas för Loose Tube och är vanligen fettfyllda för att motverka vatteninträngning. 16

Sekundärskyddad fiber läggs in i kablar som ger det mekaniska skydd som behövs för olika situationer. Fiberkablar väljs vanligen för minst 20 års livslängd och kanalisation dimensioneras och förläggs för klara minst 40 år. Här är några exempel på kablar: 1-3 Inomhuskablar 1. Blå: 2 mm kopplingskabel, inomhus 2. Grön: Lose tube, flamskyddad 3. Grön: Ribbon (Fiberband), Spårkabel, flamskyddad 4-7 Utomhuskablar 4. Svart: För optorör. Dragavlastning med aramid (kevlar) garn. 5. Svart: Armerad med stål eller aluminium 6. Svart: Armerad med stålplåt (grön korrigerad) som gnagarskydd. Spårkabel 7. Svart: Kabel för upphängning t.ex. i stolplinjer, Spårkabel. 8-9 Sjökablar 8. Gul: Sjö- och kustkabel, Många fiber ingen elektrisk ledning för förstärkning, ca 250 km utan förstärkning. Armering för tyngd och drag (ankare). Läggs på botten och sjunker ner i dyn med tiden. Försänks i mark på strand och till 3 meters djup. 9. Gul: Oceankabel. Få fiber 8-12 st (G.654) strömmatning i kopparröret för förstärkare var ca 70 km. (kärnan är inte dopad, dvs ren kiseldioxid och sedan är manteln dopad för att få ett lägre brytningsindex) endast för 1550 (anpassad för lägsta dämpning). 17

Fiberkablar väljs vanligen för minst 20 års livslängd och kanalisation dimensioneras och förläggs för klara minst 40 år. En av de vanligaste förekommande kanalisationsrören är: 40/32 rör, i vardagligt tal 40-slang, 40 mm ytterdiameter / 32 mm innerdiameter. Vanligaste kanalisationen och använd ca sedan slutet 80 talet. Används t.ex. för linjekablar mellan aktiva noder i nät. Notera att kanalisationen har längsgående färgmärkning, vilken krävs för dokumentationen av nätet och är viktig vid t.ex. reparation efter avgrävning. 18

Fyra olika metoder för sekundärskydd. Detta är inte tillräckligt skydd i sig utan måste läggas in i en kabel eller blåsas i mikrokanalisationsrör. Blåsfiber förekommer i accessnät där avstånden inte är så långa. 19

Mikrorör 7/32 kan användas för blåsfiber med upp till 6-8 fibrer, vanligen används 2 fiber, ett par. Blåsfiber eller mikrokabel kan blåsas in med tryckluft. Kanalisation väljs utifrån tjockleken på den kabel/blåsfiber som ska installeras. Dessa tjockväggiga rör kan läggas direkt i mark, anger tillverkarna. Notera att de är inte sökbara med metalldetektor. Dessa typer av rör ska ligga i väldränerad mark för vatten som kan diffundera igenom plasten. Noga är att dessa rör inte kommer upp ur marken vid t.ex. husvägg utan skydd för solens UV strålar, livslängden kan då bli så kort som 4-6 år. Illustration på fiberanslutning till byggnad (slutkund) finns i denna presentation. 20

1. Till en slutanvändare, ca 2 mm diameter. Fettfylld, 1-6 fiber. Aramid och flamskydd. 2. Finns, men tillverkas ej längre. 3. 12 fiber i bunt med olikfärgade garn, upp till 8*12 =96 fiber. 4. 4-6 koncentriska kablar med rör runt central dragavlastare (glasfiberpinne), normalt 12 i varje sekundärrör, men finns även med 24 och 36 fiber i sekundärrör. Både inne och ute i alla färger. 21

23

Blåsfiber används i accessnät och framförallt i tätort där det finns många användare på koncentrerat område. Att blåsa med in fiber med tryckluft i mikrokanalisation kan inte göras på lika långa sträckor som med kabel vilka har bättre mekaniskt skydd. I huvudstråk på landsbygd kommer kabel i kanalisationsrör vara vanligast. Sista enskilda sträckan kommer troligen mikrokanalisation och blåsfiber vara vanligt förekommande. 24

För att en investering i fibernät ska bli så samhällsekonomiskt fördelaktig som möjligt, är det två parametrar som extra viktiga. Lång livslängd genom robusthet och kvalitet är den första. Öppenhet dvs. att andra aktörer kan nyttja nätet och bibehålla konkurrens är den andra. Konkurrens är viktigt på lägsta möjliga förädlingsnivå för att undvika lokala monopol. Nätägare bör förutse nya anslutningar och att det är långsiktigt lönsamt att nyttja nätet så mycket som möjligt, framför att maximera intäkten på befintliga kunder och anslutningar. Som nätbyggare kan man ha olika prioriteringar och långsiktiga mål som styr var och varför nät byggs. De antaganden och val som görs, medvetet eller omedvetet, redan från första början, spelar roll för hur bra nätet blir på sikt. Blir det ett nät av mindre bra kvalitet, kan det vara svårt att få någon aktör att ta hand om drift och förvaltning av nätet, och därmed få problem med att andra tjänster via nätet. I ett 20 40 års perspektiv kan vi bara gissa vad som kan hända, men en sak är nog ändå säker vad det gäller infrastruktur: Vi kommer bli mer, inte mindre, beroende av den! Robusthet, kvalitet samt öppenhet för olika aktörer och lösningar ska designas in i lösningen från start. Redan i denna tidiga fas kan det finnas givna faktorer som inte beaktas och ifrågasätts. Det kan finnas en för-förståelse som påverkar var och varför det byggs nät, vilket kanske inte resulterar i bästa lösningen Kontrollfrågor : Ser man alla behov, ser man allas behov? Vilka andra intressenter kan finnas? Hur definieras behoven, kortsiktigt/långsiktigt? finns det förutsättningar som hindrar bästa lösningarna? Är geografiska och administrativa gränser som hindrar eller som möjligheter? Vilka motiv och grunder finns för olika prioriteringar hos den som gör behovskartläggning? Från start redan i behovskartläggningen: Ser man fel behov är risken stor att det fel nät som byggs! 25

25

Syfte med fiberanläggning? Upphandling av lösning baserad på en behovskartläggning kan ge väldigt olika bud, vilka kan vara svåra att ställa mot varandra. Att hänga upp fiber i kraftledning kan synas vara en enkel och effektiv lösning. Det är även lätt att tänka att bästa lösningen är att lägga kabel utmed vägen. Men sjökabel kan vara en kostnadseffektiv och robust lösning på vissa sträckor - kanske går det enklare att ansluta byar på andra sidan sjön istället för att ta vägen runt? Vissa sträckor kan kanske mest kostnadseffektivt att lösas med radiolänk men ger det den rätta kvaliteten i nätet? Upphandling. Är det en upphandling av funktion, dvs. en lösning för av angivna behov, eller är det en upphandling av ett objekt, dvs. en fiberanläggning? Vanligt att ha både funktionella och tekniska krav av många goda anledningar - men utan god insikt i vilka tekniska tillvägagångssätt och lösningar som finns att tillgå så kan funktionella och tekniska krav blir motsägelsefulla, motsägelsen kan bli att bästa lösningen inte uppnås om de tekniska kraven ska följas. Detta skapar både problem för anbudsgivarna att svara på anbudet, och men sedan även att utvärdera anbuden. Kontrollfrågor för upphandling: Är anbudet utformat och annonserat så att det är troligt att få flera konkurrerande anbudsvar? Är anbudet utformat så att man kan få olika typer av lösningar men ändå möjlighet att utvärdera anbuden mot varandra på ett bra sätt? Som man frågar, får man svar - ställ rätt fråga och rätt krav vid upphandling. 26

Bild: Gräv- och schaktdjup, fyllnadshöjd. Typiskt kabeldike för huvudkabel i huvudstråk utmed väg. 27

28

29

30

Brunn är en central del av markförlagd fiberkabel som utgör en del av kanalisationen. Brunnar används på punkter där avgreningar till andra sträckor sker eller platser där man i framtiden behöver komma åt fiberkabeln av olika anledningar, t.ex. framtida anslutningar eller vidare utbyggnad av nätet. Men framförallt så finns det två faktorer som gör att brunnar behövs med jämna mellanrum för att kunna installera kabeln i kanalisationen, dragbrunn, dels för att skarva kablar, dels för att avgrena kablar. Brunnar illustreras med gula runda ringar i utmed huvudstråk 31

Skarvskåp illustreras som KK, i bild Intag till skåp är en viktig punkt. Änden av kanalisationen ska vara skyddad så att vatten inte kan tränga in. Skydd mot gnagare och andra skadedjur ska finnas och marken bör vara dränerad så inte skåpet står i ett fotbad. Placering av skåp utmed en husvägg minimerar risken att det blir bortplogat på vintern. 32

Föredömlig installation - utmed byggnad, kanalisationen slutar inte vid marken utan har sin öppning nedåt inuti en skarvlåda i skåpet. Prydligt utfört med bra märkning av rör kablar mm är ett gott tecken på en bra installation. Övergång från kabel (inkommande nederkant på skarvlådan inuti skåpet) till mikrokanalisation för anslutna enskilda fastigheter. 33

1) Rund skarvbox i galvaniserad plåt, vanliga i markbrunn för rakskarv (skarva lika kablar mot varandra). 2) Fyrkantig skarvbox i rostfri metall med avgrening från en oskarvad SZ lindad kabel, s.k. mid span access, dvs. ett rör öppnas för grenläggning. 3) Fyrkantig skarvbox/avgrening i gjuten aluminium. 34

1) och 4) är exempel skarvbox inomhus, material: plast/polykarbonat. (Gråvit) 2) och 3) är exempel skarvbox utomhus/brunn, material plast/abs. (Svart), Miljö: -40 /70 C, IP-klass: 68 35

1) Skarvskåp för kontrakterad fiber (t.ex. pig-tail på fiber från större fiberkabel) 2)-4) Inkommande fiberkabel delas upp för att spridas till olika anslutningar t.ex. övergång från stadsnät till fastighetsnät 2) Källar-korskoppling (ODF) med kontakter. 3) Skarvskåp för svetsade skarvar, Arbete pågår. Svetsutrustningen uppställd framför skarvskåp. 4) Skarvskåp för svetsade skarvar. NOTERA: Tekniskt och ekonomiskt alltid bättre med svetsad skarv mellan operatörs nät och fastighetsnätet. kräver att operatören tar ansvar tar hela vägen upp till lägenhet. 36

Bild: Illustration av nod/site i genomskärning. 37

Viktigt anslutning till hus. Bara att inspektera, är det snyggt och prydligt? Är kanalisationen skyddad då den kommer upp ur mark? Kanalisation avsedd för att ligga i mark (typ den orange 7/3,5), kanalisationen är känslig för solljus och kan förstöras på 5-6 år. 38

39

Svetsning är ett precisionsjobb som delvis är automatiserat. Rutinerad installatör som följer rutiner får bra mätvärden på skarvarna. Svetsskarvarnas kvalitet är fiberanläggningens kvalitet rest signalmässigt. Det är därför viktigt med duktiga noggranna installatörer för att få Det är inte bara själva skarven som ska bli bra, det är viktigt att rätt fiber skarvas ihop enligt fibrernas färgkodning och enligt fiberskarvplan - det är ett jobb som kräver rutin och noggrannhet. 40

bra nät. 40

Det finns olika sätt att skarva, dels klämvarianter där fiber mekaniskt kopplas ihop, vilket är ett dyrt och dåligt alternativ. Kontakter kan användas, men har större dämpning, är känsliga för smuts och ska endast användas där det är nödvändigt. En dålig skarv kan göra att en förbindelse inte fungerar. Var noga med kvalitet på dessa komponenter, det är en besparing genom minskade kostnader för driftsavbrott och reparationsjobb. 41

Dämpning mätning, instrument i var ända. OTDR, reflektionsmätning. Mät från två håll fiber i med svetsar och skarvar, del i kontakterna till aktiv utrustning, s.k. pig-tail svetsad på en fiber från en kabel. 42

44

47

48

Projektfaser och steg för att för att bygga en fiberanläggning. Processen är iterativ, dvs. utkomsten av ett moment kan innebära att man måste backa ett eller par steg för att justera. Om en upphandling är gjord, så måste avtalet kunna hantera sådan iteration, dvs. ha en process för att nya omständigheter som upptäcks ska återkopplas till beställaren och sedan beskriva hur en justering/anpassning av projektet ska hanteras. Inom bygg- och entreprenadbranschen är det vedertaget med s.k. ändringsoch tilläggsarbeten (ÄTA). Underlag för anläggningsdokumentation skapas löpande under projektets gång och den slutgiltiga dokumentationen kan färdigställas i takt med att delar av nätet blir färdigbyggt. Dokumentationen av en fiberanläggning omfattar den information som: beskriver det kompletta nätet. möjliggör robust drift av fiberanläggningen. Vidare ska dokumentationen klara det som: krävs för att föra dokumentationen mellan olika digitala format som går att redigera. krävs vid ägarbyte av fiberanläggningen. Vid större projekt över en längre tid, som omfattar många olika sträckor, tillkommer flera olika projektsteg och flera projektfaser enl. modellen kan vara igång samtidigt. Detta innebär att det blir möjligt med ett mer processorienterat arbetssätt än i en linjeorganisation. Dock, varje sträcka och del av nätet behöver hanteras i dessa steg. 49

Det är naturligt att utgå från en karta vid första tanken på att bygga ett nät. Att fundera på vilka behov som kan finnas de närmsta 20-40 åren (den tid som ett nät förväntas fungera) är mycket svårt. Robusthet, kvalitet på hur nätet ska byggas och vilka komponenter som väljs är naturligtvis en grundförutsättning. Vidare är det viktigt att denna infrastruktur är flexibel vad gäller förändringar i nätet och att det kan finnas en öppenhet för konkurrens så att inte ett lokalt monopol kan bromsa utvecklingen. Tänk på att en karta avspeglar nutiden i ett historiskt perspektiv - inte nutiden i ett framtidsperspektiv! 50

Projektering Steg 2 Projektering av en bredbandsanläggning består av tre huvudsakliga steg: förprojektering, fältundersökning och detaljplanering. Projekteringens syfte är att fastställa vad som ska anläggas för att möta behov och syfte med utbyggnaden. En korrekt och väl genomförd projektering innebär att lösningen som projekterats är optimal utifrån gällande förutsättningar. Om etableringen av bredbandsanläggningen ska upphandlas som en totalentreprenad är den färdiga projekteringen ett lämpligt upphandlingsunderlag och kan även användas för att upphandla varje del av etableringen för sig. Även om projektet genomförs som en totalentreprenad, bör projekteringen utföras som ett separat steg för att säkerställa att projekteringen är opartisk och därmed säkerställer att anläggningen projekteras utifrån den mest optimala lösningen utifrån givna förhållanden. 2.1 Förprojektering I förprojekteringen utreds olika sträckor och förläggningsmetoder samt platser för anslutningspunkter som är lämpliga för att möta behov och syfte med anläggningen. Detta omfattar val av generella tekniska lösningar och dimensionering av nätet, vilket påverkar alla delar och komponenter i nätet. Antal kanalisationsrör och antal fiberpar beräknas utifrån nuvarande och framtida behov, inklusive behovet för effektiv service och underhåll. Därtill samt flexibilitet för med en viss överkapacitet att nätet är öppet för att nya aktörer kan möta idag nya okända behov. En risk- och sårbarhetsanalys för bredbandsanläggningen genomförs vid projekteringen i enlighet med Svenska Stadsnätsföreningens (SSNF:s) mall för En risk- och sårbarhetsanalys som tar hänsyn till de olika förhållanden som råder för respektive sträcka i projektet. Bredbandsanläggning bör dimensioneras och utformas utifrån risk- och sårbarhetsanalysen. Detta för att pålitliga tjänster är beroende av ett robust nät. 51

Projektering Steg 2 2.2 Fältundersökning Fältundersökning är när man kontrollerar varje sträcka och undersöker om det är möjligt, med hänsyn till risker och sårbarheter, att förlägga kabel, brunnar etc. på det sätt som planerats i förprojekteringen. Fältundersökningen genomförs och nödvändiga förändringar vidtas utifrån de specifika förutsättningarna på respektive sträcka och förs in i detaljplaneringen. Fotodokumentation av fältundersökningen rekommenderas. RSA, Risk- och sårbarhetsanalysen uppdateras! Allmänt om RSA Detta är huvudsakligen sunt förnuft i byråkratisk form det blir mer konkret om man tänker sig vad kan gå fel och vad kan hända i 5-10-20 års perspektiv RSA och stöd för detta är mer som en kom-ihåg-lista för hjälpa till att se risker som man inte själv kommer på att reflektera över. Anekdot: Skarvskåp placeras väl vid sidan av vägen för att inte snöplogen ska köra sönder denna. (vilket är ett känt problem med fristående skåp för nära vägen). Senare ändrar bonden hägnet för kossorna så att skarvskåpet plötsligt står i hagen. Kossorna upptäcker hur förträffligt det är att klia sig på skåpets skarpa kanter 2.3 Detaljplanering Detaljplaneringen omfattar hur nätet ska byggas på en mer detaljerad nivå för varje sträcka anpassat till fältundersökningen. Detaljplaneringen resulterar i ett underlag som gör att det är möjligt att gå in i etableringsfasen eller göra upphandling av entreprenadarbete på ett bra sätt. Detaljplanering för alla sträckor dokumenteras var för sig och utgör grunden för anläggningsdokumentationen. 52

3.1 Genomförandeplanering En genomförandeplanering är en projektplan som beskriver vilka arbeten som ska göras längs en tidsaxel, vem/vilka som utför dessa och vem/vilka som är ansvariga för att dessa utförs på ett korrekt sätt. Den ska också innehålla när arbetena ska utföras (tidplan), att beställningar av materiel görs och att materialet levereras till rätt plats och i rätt tid. Genomförandeplaneringen kommuniceras till samtliga inblandade parter (egen personal liksom till alla kontrakterade entreprenörer) digitalt och genom möten. Till genomförandeplaneringen kan också kopplas: kontraktsskrivning, utförandedokumentation (fotodokumentation), slutdokumentation (omfattning och format), materielspecifikationer, mätprocedur och mätprotokoll. I verkligheten kan en genomförandeplanering ses som en lång checklista med händelser längs en tidslinje. 3.2 Upphandling och material innefattar inköp av allt material till projektet samt tecknande av avtal med underentreprenörer som ska utföra arbete. 3.3 Entreprenörs arbete är den fas då själva anläggningen byggs. Egenkontroller utgör en mycket viktig del för att säkerställa att entreprenören bygger en anläggning av sådan kvalitet som är avsett. Löpande fotografering särskilt av sådant som inte är möjligt att inspektera visuellt i efterhand görs av lämpligen av arbetslaget som en del av själva arbetet, dvs. en del av arbetsrutinen. 53

Löpande dokumentation och egenkontroller Beställaren bör löpande genomföra egenkontroller av att anlitade entreprenörer bygger i enlighet med de villkor som fastställts i tecknade avtal. Egenkontroller är viktiga för att säkerställa att anläggningen uppfyller kraven på 40 respektive 20 års teknisk livslängd. Stödmottagaren bör löpande fotodokumentera varje sträcka och bifoga detta material i dokumentationen av anläggningen. Fotodokumentation bör finnas på de delar av anläggningen som inte kan besiktigas visuellt efter att projektet har avslutats. Fotodokumentation rekommenderas även av visuellt synliga delar för att skapa en heltäckande dokumentation av anläggningen. Avsaknad av fotodokumentation är en indikation på hur arbetet utförs av arbetslagen i fält. All fotodokumentation bör kunna härledas till aktuell del i nätdokumentationen. Fotodokumentationen bör kompletteras med GPS-koordinat och information om i vilken riktning fotot är taget. Det är viktigt att respektive foto kan härledas till den slutgiltiga dokumentationen av bredbandsanläggningen. Slutdokumentation Dokumentationen som görs i respektive fas av projektet görs lämpligen kan återanvändas så mycket som möjligt i en komplett slutgiltig dokumentation över fiberanläggningen. Detaljerad dokumentation per sträcka ska finnas tillgänglig för kontroll av uppdragsgivaren, beställaren eller i förekommande fall för myndighet som beviljat statsstöd. Dokumentationen ska följa vedertagen branschstandard vilket finns i IT&Telekomföretagens rapport Klassificering och dokumentation fiberbaserad infrastruktur (2015-02-10) som dock kommer att ersättas 2016 av ny branschöverenskommelse som benämns Robust Fiberanläggning. PTS, SSNF och de företag som följer nya branschöverenskommelsen kommer att ha den nya rekommendation som även omfattar Nätdokumentation. Slutdokumentationen ska innehåller mätprotokoll av samtliga färdigställda (kontakterade) fiber i anläggningen, dvs. omfattar inte okontakterade överkapacitetsfiber. Dokumentation av anläggningen ska löpande uppdateras för att dokumentera alla förändringar och arbeten i anläggning. 54

Förvaltning I förvaltningsfasen är projektet avslutat och anläggningen färdigbyggd. Bredbandsanläggningen ska nu förvaltas och en drift- och underhålls- samt service- och administrationsorganisation. Den långsiktiga förvaltningsorganisationen ansvarar för löpande underhåll, anpassning och utveckling av nätet på så sätt att avtalsvillkor med kunder uppfylls. Tjänster bör tillhandahållas i enlighet med SSNF:s Tjänstespecifikation svartfiber eller motsvarande, och SSNF:s alla servicenivåer bör kunna uppfyllas (dvs. även servicenivå 2). Förvaltningsorganisationen hanterar begäran om tillträde till överkapacitet bredbandsanläggningen samt kan visa upp projektets dokumentation och medverka vid fysiska inspektioner av synliga delar av anläggningen. Öppenhet Som villkor i beslut gäller att bredbandsanläggningen i sin helhet ska vara utformad så att tillträde kan beviljas på icke-diskriminerande villkor till samtliga delar av det stödfinansierade objektet med tillhörande resurser. Andra aktörer ska beviljas bredast möjliga aktiva och passiva tillträde i grossistledet på rättvisa och icke-diskriminerande villkor. Ett sådant tillträde i grossistledet ska beviljas för minst sju år och rätten till tillträde till kabelrör och stolpar får inte tidsbegränsas. 55