Ansvarsfull pälsdjursskötsel Ansvarsfullt producerad lyx från finländska pälsfarmer 1
Ansvarsfull pälsdjursskötsel INNEHÅLL 1 INLEDNING.......... 3 2 DJURENS VÄLMÅENDE Uppfödningsmiljö....... 4 Foder, utfodring och vatten.. 4 Djurens hälsa......... 6 Avel.............. 6 Etik.............. 7 Beredskapsplan........ 7 3 FÖRETAGSAMHET...... 8 4 MILJÖ Ekologi........... 10 Miljötillstånd, miljölagstiftning....... 11 Miljöhandbok........ 11 Farmmiljö.......... 11 5 PRO FUR Näringens intressebevakning och lobbning........ 12 Framtidens uppfödningsmiljö...... 12 Certifiering......... 12 6 KONSUMENTEN...... 14 2
1 INLEDNING Pälsdjurens välmående är en mångfacetterad fråga. Inom uppfödningen av pälsdjur måste man beakta de krav som näringen, djurens hälsa, uppfödningsmiljön, uppfödningsförhållandena och djurets naturliga beteende ställer. Ett välmående djur utgör grunden för en lönsam uppfödning. Välmående är ett subjektivt känslotillstånd som avgörs av en kombination av djurets anpassning och de krav som miljön ställer på djuret. (Fraser m.fl. 1997. Anim. Welfare 6: 187-205.). Minimikraven med tanke på djurens välmående fastställs av djurskyddslagen och de förordningar som kompletterar den. Jord- och skogsbruksministeriet har slagit fast en rad specifika djurskyddskrav för hållande av pälsdjur (JSMb 16/EEO/1999). Pälsdjursuppfödningen i Finland har långa traditioner. Uppfödningen började i inhägnader med jordbotten på 1920-talet. Pälsdjursfarmerna ökade snabbt i antal, och år 1928 grundades Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf (FPF). Tio år senare grundades auktionsbolaget Turkistuottajat Oyj. Pälsdjur uppföds numera i skugghus och hallar. Antalet farmer har minskat och uppgår nu till drygt tusen stycken, men tack vare att farmstorleken vuxit har skinnproduktionen dock förblivit oförändrad. De finländska pälsfarmarna är yrkeskunniga och hängivna i sitt arbete. Den finländska pälsdjursskötseln håller hög standard. Pälsdjursforskning idkas i form av såväl nationellt som internationellt samarbete. Forskningsrönen hjälper pälsnäringen och den enskilda pälsfarmaren att utveckla sin verksamhet så att den blir alltmer hållbar. Utifrån forskningen har man artvis kunnat utveckla djurhållningen och utarbeta anvisningar för den. Tack vare forskningen har man även tagit fram lösningar som minskar pälsfarmernas miljöbelastning. Genom att utnyttja hela kedjans kunnande stärker man yrkesmässigheten och höjer kvaliteten. Spårbarhet och ansvarskännande i produktionskedjan är den finländska konkurrenskraftens stöttepelare. Den internationella handeln och de enskilda konsumenterna kräver i allt högre grad verifierbar information om produktens ursprung. Certifieringssystemet som är i bruk i Finland står som garant för hög etik, öppenhet och spårbarhet inom pälsdjursuppfödningen. För närvarande har 382 pälsfarmer i vårt land beviljats egna certifikat. Vanda, 19.12.2008 FPF:s styrelse Ulf Enroth Markku Kestilä Markku Kujanen Matti Vainio-Kaila Stefan Wik 3
2 DJURENS VÄLMÅENDE Uppfödningsmiljö Pälsdjursskötseln började i tiden med uppfödning i inhägnader med jordbotten. Via mångahanda erfarenheter har den nuvarande formen av uppfödning vuxit fram. JSMb 16/EEO/1999 anger de allmänna grundkraven för hur platsen där pälsdjuren hålls ska vara beskaffad. Djurens välmående ökas genom ändamålsenlig stimulans, t.ex. hylla och tuggleksak samt torrströ som djuret kan krypa in i. Också annan form av stimulans testas fördomsfritt. En trygg och ren uppfödningsmiljö och ett förtroendefullt förhållande mellan skötaren och djuren är också viktigt för att djuren skall må bra. pälsdjursproduktion eller specialyrkesexamen för farmarmästare. Pälsnäringen deltar fördomsfritt i planeringen, genomförandet och uppföljningen av nya forskningsprojekt inom branschen och tillämpar forskningsresultaten på fälten. Utöver det inhemska forskningsarbetet följer man också med internationella rapporter om välmående och alternativa uppfödningsmiljöer. Målsättningen är att ta i bruk nya lösningar på farmerna, t.ex. stimulansburar för mink. De nya lösningarna för farmningsutrymmena gör djurens uppfödningsmiljö mångsidigare och skötarens arbete lättare och effektivare. Dräktiga räv- och finnsjubbshonor ges ändamålsenliga lyor före valpningen, och minkhonornas lyor inreds till valpningslyor genom tillsats av rätt sorts torrströ. Valparna får växa till sig tillsammans med sin mor tills dess de ska avvänjas och honan inte längre ger dem di. Då delas kullen upp parvis eller i grupper som får egna burar. De vuxna avelsdjuren hålls i egna burar. Djurskötaren följer med djurens välmående på individnivå under de olika uppfödningsskedena. Djuren bör behandlas lugnt och valparna vänjas vid sin skötare via skötseln. Alla som arbetar på farmen skall vara yrkeskunniga pälsdjursskötare. De flesta har antingen grundexamen inom Foder, utfodring och vatten Foderlagen 86/2008 och biproduktsförordningen (EG) nr 1774/2002 definierar de foderråvaror som är godkända för pälsdjursfoder. Sammansättning, tillverkning, marknadsföring, förvaring och handel med foder regleras av foderlagen och -förordningen. Ministeriets beslut om de djurskyddskrav som ställs på pälsdjurshållning (JSMb 16/EEO/1999) definierar pälsdjurens vattenförsörjning. Pälsdjuren måste alltid ha tillgång till friskt vatten. Foderråvarorna köps upp av kända och pålitliga leverantörer. Fodercentralerna, som producerar pälsdjursfodret, ansvarar för fodrets och råvarornas spårbarheten och kvalitetskontroll. Kvaliteten kontrolleras inte enbart via foderproducenternas 4
egenkontrollprogram utan också genom myndigheternas tillsyn. Den kemiska och mikrobiologiska kvaliteten på fodret och råvarorna kontrolleras regelbundet i FPF:s ackrediterade laboratorium. Fodercentralerna övervakas av Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Foder och utfodring utvecklas av pälsdjursforskare, FPF, fodercentraler och pälsdjursuppfödare tillsammans i form av vetenskapliga undersökningar och fältförsök. Genom forskningsbaserade rekommendationer för foder och utfodring säkras djurens välmående, en hög kvalitet på slutprodukten och en ekonomisk och konkurrenskraftig produktion. Utfodringen går allt mer mot individuell utfodring, varvid djurets individuella behov beaktas. Individuell utfodring förbättrar djurets välmående. En rätt balanserad utfodring minskar dessutom avsevärt miljöbelastningen. 5
Djurens hälsa Att pälsdjuren är friska och välmående är grundförutsättningen för en lönsam produktion. I Finland är pälsdjurens hälsa god. Det satsas på förebyggande hälsovård. Farmaren granskar dagligen djurens hälsotillstånd och ger den vård som behövs. Alla åtgärder som hänför sig till djurens hälsovård bokförs. Ministeriets beslut om djurskyddskrav vid pälsdjurshållning JSMb 16/EEO/1999 ger direktiv för sjukvården. På samma sätt som inom all djurhållning är principen att garantera djurens hälsa och beakta deras individuella behov. I certifieringskriterierna för pälsfarmer betonas vikten av förebyggande hälsovård. FPF erbjuder sina medlemmar veterinär- och laboratorieservice samt sjukdomsdiagnostik. Årligen ges också vaccinationsrekommendationer utgående från den aktuella sjukdomssituationen. Praktisk rådgivning fås både av veterinären på FPF och av fältrådgivare. Farmarna erbjuds utbildning inom djurhälsovård samt skriftligt material. Avel I avelsarbetet beaktas såväl produktionsegenskaper som djurens hälsa och lynne. De viktigaste produktionsegenskaperna är fruktsamhet, pälsens kvalitativa egenskaper och djurets storlek. Till avel väljs endast friska djur som till sin karaktär är lugna och som har goda produktionsegenskaper. FPF erbjuder avelsrådgivning och är aktivt med i forskningsoch utvecklingsprojekt som gäller avel. FPF har i samarbete med MTT (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi) utvecklat ett avelsprogram för pälsdjur som är ett viktigt verktyg för registrering av olika uppgifter om djuren och för val av avelsdjur. Programmet innehåller en databas med basinformation om varje djur på farmen och de viktigaste produktionsegenskaperna. Programmet möjliggör utskrift av individuella djurkort och en prognos för varje djurs avelsvärde. För närvarande räknas avelsvärdena oftast separat för varje farm. Målet är att i framtiden skapa en nationell centraldatabas över pälsdjuren och därigenom få fram nationella avelsvärden. 6
Etik En av de grundläggande förutsättningarna för hållbar uppfödning av pälsdjur är att de etiska aspekterna beaktas. En etisk husdjursproduktion beaktar djurens välmående och hälsa samt produktionens effekter på den omgivande naturen och samhället. Etik och djurens välmående står i fokus i alla skeden av pälsdjursuppfödningen och etiken inom produktionen är ständigt under utveckling. Man fäster också uppmärksamhet vid djurens sociala behov och krav på uppfödningsförhållandena. Djuren behandlas och hanteras enligt näringens etiska principer, som bl.a. omfattar djurens välmående. Djurens beteendebehov har utretts inom den nationella och den internationella forskningen. Resultaten har legat som grund vid utarbetandet av lagar som anger vilka krav som ställs på uppfödningsutrymmena och skötseln av djuren. Forskningsrönen tillämpas också inom den praktiska uppfödningen av pälsdjur. FPF betonar vikten av att pälsdjuren mår bra och att produktionsmetoderna är etiska. I det dagliga arbetet på pälsfarmen följs de regler som FPF har definierat för etisk uppfödning av pälsdjur. Pälsfarmarnas kunnande då det gäller etiska produktionssätt förbättras med hjälp av information och utbildning. Genom sin paraplyorganisation EFBA (European Fur Breeders Association) har FPF möjlighet att påverka etiken också inom pälsdjursuppfödningen i det övriga Europa. Beredskapsplan Med tanke på djurens välmående är det viktigt att det på farmen finns beredskap att agera i olika undantagssituationer. En beredskapsplan tryggar vardagen både för djuren och för dem som arbetar på farmen. Verksamheten på farmen måste under alla omständigheter kunna fortsätta utan avbrott. FPF har gett ut instruktioner med konkreta praktiska råd för krishantering. 7
3 FÖRETAGSAMHET Finland är ett av världens ledande länder inom pälsdjursuppfödning. Tack vare det kalla klimatet, mångårig forskning och yrkeskunniga farmare är de skinn som producerats i Finland av god kvalitet och efterfrågade runt om i världen. I Finland är uppfödningen av pälsdjur en del av lantbruket som har långa anor. Pälsfarmerna är familjeföretag som verkar utan produktionsstöd och som övergår från en generation till en annan. Pälsdjursskötseln är en viktig del av det finländska samhället och bidrar till att hålla landsbygden levande. Pälsskinnen tillför årligen landet över 200 miljoner euro i valutaintäkter. Branschen har också stor betydelse på det lokala planet. Pälsdjursskötseln i vårt land har koncentrerats till Österbotten, där ca 90 % av skinnen produceras. Den finländska pälsnäringen sysselsätter ca 22 000 personer. Finland är en betydande producent av räv- och finnsjubbsskinn. Av alla rävskinn i världen producerar Finland ca 42 % och på EU-nivå ca 94 %. Av finnsjubbsskinnen produceras ca 75 % i Finland. Finlands andel av minkskinnsproduktion är ca 4 %. Nästan hela produktionen går på export. Konkurrensen inom pälsdjurssektorn står mellan Europa och Asien. Den europeiska produktionens styrkor utgörs av hög kvalitet på produkten, professionell verksamhet och etisk produktion. En effektiv producent klarar sig i konkurrensen. Pälsdjurskötseln i framtiden kan i allt högre grad jämföras med andra landsbygdsnäringar. Verksamheten utövas som huvudsyssla. Näringen följer med utvecklingen inom andra branscher på landsbygden och tar i bruk innovationer som lämpar sig för den. Målet är att skapa ett fast expertnätverk vars kunnande kan utnyttjas i bl.a. investeringsfrågor. Det är nödvändigt för utvecklingen av verksamheten att företagets ekonomi är stabil och att företagaren mår bra. Framtidens pälsdjursskötsel måste i allt högre grad ses i ett långtidsperspektiv. Branschen får nya företagare bl.a. genom generationsväxlingar. De nuvarande farmerna förnyas och utvidgas, och det byggs nya farmer. I takt med att storleken på farmerna växer uppstår det ett allt större behov av ny teknologi och utomstående tjänster. För att farmaren ska orka är det mycket viktigt att ett fungerande avbytarsystem fås till stånd. Det finns två yrkesutbildningar för vuxna inom branschen: grundexamen och specialyrkesexamen. Utbildningsprogrammen lockar både nya pälsdjursfarmare och sådana som har lång erfarenhet av pälsdjursskötsel. 8
Den finländska pälsnäringen sysselsätter ca 22 000 personer. 9
4 MILJÖ Ekologi Produktionen är ekologiskt hållbar, om den inte slösar vare sig med icke-förnybara eller förnybara naturresurser och inte heller förorsakar miljön oskälig belastning eller förstör naturens mångfald. Det översatta citatet är taget ur boken Juga et al. 1999: Kotieläinjalostus. Miljövården är en betydelsefull del av pälsdjursuppfödningen. Pälsfarmens belastning på miljön har målmedvetet minskats bl.a. med täta bottnar under hus och hallar, med rening av avloppsvattnet och optimering av foderåtgången. Likaså har farmer flyttats bort från grundvattenområden. Vid tillverkningen av pälsdjursfoder gynnas inhemska råvaror. I pälsdjursfodret används rikligt med fisk fångad i Östersjön, varvid en avsevärd mängd övergödande näringsämnen, kväve och fosfor, avlägsnas ur vattnen. Med den foderfisk (strömming, vassbuk) som matas åt pälsdjuren försvinner årligen ca 230 ton fosfor och över 1 500 ton kväve ur havet. För fosforns del betyder det här 8 % och för kvävets del 4 % av utsläppen i Östersjön. Cirka en femtedel återförs i utsläppen. Dessutom utnyttjar pälsdjursnäringen nästan hundraprocentigt fångsten av vårdfisket i insjöarna, ca 1 milj. kg per år. Pälsdjursnäringens andel av kväve- och fosforbelastningen på vattendragen är under 1 %. Näringsämnena i pälsdjursspillningen utnyttjas som gödsel för odlingsväxter. Speciella komposteringsföretag på produktionsområdena tar hand om den praktiska gödselhanteringen. Näringsrika biprodukter från livsmedelsindustrin (t.ex. fiskrens, slaktbiprodukter) utnyttjas som råvara för pälsdjursfoder, varvid livsmedelsbranschen på så sätt slipper hantera det som avfall. Kropparna utnyttjas enligt biproduktsförordningen antingen som råvara för foder, för energiproduktion eller som jordförbättringsmedel. Också biprodukter från pälsproduktionen kan utnyttjas, vilket gör att mängden egentligt avfall är litet. Pälsdjursnäringens helhetsbelastning på miljön följs kontinuerligt upp. Målsättningen är att minska belastningen så mycket som möjligt genom alternativa lösningar. 10
Miljötillstånd, miljölagstiftning Målsättningen för miljöskyddet är god miljö och ekologiskt hållbar utveckling. Miljöskador förebyggs bl.a. genom lagstiftning, ekonomisk handledning och ökad miljömedvetenhet. Finlands miljölagstiftning skapar grunden för kraven på vården av miljön runt pälsfarmen. Den nuvarande lagstiftningen kräver att varje verksam farm antingen har ett miljö- eller ett etableringstillstånd där särdragen för farmen definieras. Pälsfarmerna beviljas tillstånd genom en speciell miljötillståndsprocess. Miljötillståndet definierar de åtgärder som krävs för pälsfarmens avloppsvatten. Varje uppfödare ansvarar för de praktiska åtgärderna på sin egen farm, men FPF:s pälsdjurslaboratorium erbjuder hjälp med bl.a. vattenprovtagningar. Miljöhandbok Pälsdjursnäringen har sedan år 2005 haft en egen miljöhandbok i användning. Handboken, som har sammanställts i samarbete med MTT, ger instruktioner för god och ansvarskännande miljövård på pälsfarmen. Miljöhandboken uppdateras regelbundet i samarbete med miljömyndigheterna. Varje pälsfarm har tillgång till den senast uppdaterade versionen av miljöhandboken. Farmaren bär själv ansvar för att instruktionerna i miljöhandboken följs. Farmmiljö Underhållet av produktionsområdet hör till den dagliga skötseln av pälsfarmen. Till underhållet av farmen hör bl.a. avfallshantering, uppföljning av farmens miljöbelastning, tryggandet av säkerheten på produktionsområdet och förebyggande av sjukdomar. FPF styr sådana verksamhetsformer som är gemensamma för hela branschen, bl.a. transport av skinn och avfall samt kompostering av gödsel. Detta underlättar den praktiska miljövården på farmerna. Det har gjorts omfattande undersökningar för att utveckla metoder att effektivt ta tillvara och utnyttja näringsämnena i pälsdjursgödseln. Man följer noga med hur miljöbestämmelserna utvecklas och informerar om förändringar. FPF ordnar regelbundet kurser tillsammans med olika aktörer inom miljöskyddet för att utveckla miljölösningarna inom branschen. Farmaren ansvarar för att farmen iakttar de gällande bestämmelserna och att grunderna för god skötsel efterlevs. 11
5 PRO FUR Näringens intressebevakning och lobbning Uppfödningen av pälsdjur är med sina särdrag en del av den övriga husdjursskötseln. Det är viktigt att näringen aktivt är med i diskussioner som berör den själv och är representerad i de viktigaste intresseorganisationerna både i Finland och i Europa. Näringens representanter är medvetna om aktuella företeelser och strävar efter att i förväg påverka beredningen av lagar och förordningar som reglerar näringsidkandet. Pälsfarmarna stöder tillsammans med andra husdjursproducenter upprätthållandet av landsbygdens livskraft och den inhemska djurproduktionens intressebevakning. Framtidens uppfödningsmiljö Både statsmakten och konsumenterna kommer i framtiden att fästa allt större uppmärksamhet vid hållbar utveckling, produktionsdjurens välmående och uppfödningsmiljön. Också pälsdjursnäringen måste anta denna utmaning för att produktionen ska kunna profilera sig som högklassig och stå för hållbar utveckling. Pälsdjuren föds upp i bästa möjliga produktionsförhållanden med tanke på ekonomin, miljön och djurens välmående. Den bästa tillgängliga BAT-tekniken (Best Available Techniques) tillämpas när nya produktionsfarmer planeras. Hög kvalitet på produkterna och etiska principer i produktionen utgör Europas styrka inom näringen. Den finländska pälsfarmaren profilerar sig som en husdjursproducent som sköter sina djur och sin miljö på bästa sätt och håller sig à jour med det som händer inom näringen. Certifiering Konsumenterna vill ha information om förhållandena inom pälsdjursuppfödningen och om hela produktionskedjan. Det är viktigt att hela verksamheten är transparent. Certifieringssystemet är en länk mellan pälsdjursnäringen och konsumenten. Certifieringskriterierna är uppgjorda i samarbete med olika intressentgrupper. Kriterierna täcker de mest centrala faktorerna inom alla verksamhetssektorer. Varje skede i skötseln av de djur som föds upp på en certifierad farm och hela produktionskedjan för de skinn som produceras där är dokumenterat och spårbart. 12
CERTIFIERING Certifieringen är frivillig och beviljas separat för varje farm. Vid auditeringen kontrolleras varje certifieringskriterium. Om kriterierna uppfylls, beviljas ett treårigt certifikat. Kriterierna uppdateras då certifikatet löper ut. Det nya certifikat som då blir aktuellt förutsätter att också nya kriterier uppfylls vid sidan av de gamla. Årligen granskas ca 10 % av farmerna i certifieringssystemet genom stickprov. Auktionsbolaget Turkistuottajat Oyj understöder certifieringen. Företaget återbetalar en del av den uppburna försäljningsprovisionen i form av certifieringsbonus till pälsfarmaren. De farmer som är med i certifieringsprogrammet och som producerar skinn av god kvalitet är berättigade till detta. Auktionsbolaget har som mål att kunna erbjuda sina kunder speciella sortiment av certifierade pälsskinn. Hela pälsdjursnäringen arbetar aktivt för att främja certifieringen. 13
6 KONSUMENTEN De finländska pälsskinnen är kända runt om i världen. Ursprunget för alla de skinn som produceras i Finland bör vara spårbart. Spårbarhet i produktionskedjan är en av stöttepelarna för certifieringen. Pälsdjursnäringen tillför landet betydande exportintäkter och hjälper till att hålla landsbygden levande genom att där skapa nya arbetsplatser. Det är FPF:s uppgift att se till att den finländska pälsdjursnäringen har goda verksamhetsmöjligheter såväl nationellt som internationellt. Detta förutsätter bl.a. regelbunden dialog med olika myndigheter och beslutsfattare. Spårbarhet i produktionskedjan stärker etiken och ökar ansvarskännandet. Den internationella handeln och de enskilda konsumenterna kräver information om produktens ursprung. Konsumenten kan fatta sitt köpbeslut med gott samvete och lita på produktens ursprung. Ett flertal representanter för olika internationella modehus har besökt finländska farmer och bekantat sig med pälsdjurens uppfödningsmiljö. Kundens förtroende vinns genom öppen och ärlig verksamhet som tar hänsyn till andra. Till samhällsansvaret hör att företagets verksamhet är etisk och att man har omsorg om de anställdas välmående och miljöfrågorna. Verksamheten bör vara sådan att ägarna kan vara säkra på att deras investering har ett bestående värde. Varumärket SAGA, som auktionsbolaget Turkistuottajat Oyj har ensamrätt att använda, står för pälsskinn vars ursprung kan spåras ända fram till produktionsfarmen. Alla skinn som hör till SAGA -sortimentet omfattas även av det internationella programmet Origin Assured (OA ) d.v.s. är skinn som producerats i länder med gällande lagstiftning om pälsdjurens välmående. Sådana skinn säljs förutom hos Turkistuottajat Oyj också hos tre andra internationella auktionsbolag. 14
15
Ansvarsfullt producerad lyx från finländska pälsfarmer Fur Center PB 5, Martinkyläntie 48, 01601 Vanda tel. (09) 84 981 fax (09) 849 8436 e-post: stkl.vantaa@stkl-fpf.fi www.stkl-fpf.fi Pälshuset PB 92, 65101 Vasa tel. (06) 318 3600 fax (06) 318 3601 e-post: stkl.vaasa@stkl-fpf.fi www.stkl-fpf.fi 16