Medicin (150p) 1. Människans normala fysiska utveckling [http://www.lartecken.se/medicingrund/1_halsa/fysisk.htm] Fosterutvecklingen Förlossningen Det nyfödda barnet Spädbarnsåldern Småbarnsåldern Puberteten Vuxenåldern Ålderdomen Däremot är det viktigt att se människan som en helhet, att utvecklingen inte bara är fysisk utan även psykisk. Detta kallas Holism. 1
2. Beskriv kroppens anatomi & fysologi från cell, vävnad, organ till organsystem. Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om cellerna fungerar på ett likartat sätt finns det skillnader mellan dem. En del celler har till exempel specialiserats så att de är bra på att röra sig, medan andra är bättre på att ta emot information. Tillsammans med andra celler som fungerar på samma sätt bygger cellerna upp vävnader, till exempel muskulatur och ben. Vävnader bildar i sin tur organ, som hjärta och lungor. Tillsammans är vävnaderna och organen vår kropp. Tack vare att cellerna fungerar olika kan kroppen bli så komplex som den är. Kroppen hos en vuxen person innehåller ungefär 100 000 miljarder celler. Alla celler är inte helt lika, utan har olika uppgifter. Därför har de också lite olika utseende. Nervceller har till exempel långa trådliknande utskott så att de kan leda information till andra delar av kroppen. Cellerna är mycket små. Äggcellen, som är kroppens största cell, är ungefär en tiondels millimeter i diameter. Kroppens minsta celler, de röda blodkropparna, är bara några tusendels millimeter i diameter. Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Varje cell omges av en tunn hinna som kallas för cellmembran. Hinnan består egentligen av två tunna skikt av fett, så kallade lipider. I fettlagren finns det också en del proteiner och kolhydrater. Cellmembranet fungerar som ett skydd och hindrar vattenlösliga ämnen från att fritt föras ut ur cellen. 2
3. Vad behöver cellerna för att överleva Kroppen behöver syre och gör sig av med koldioxid Syre behövs för cellens ämnesomsättning. Om det blir syrebrist ökar halten av bland annat mjölksyra i cytoplasman. Det beror på att mitokondriernas normala arbete förhindras. Mjölksyran känner man som en enorm trötthet i musklerna vid hårt fysiskt arbete. Det som blir kvar efter ämnesomsättningen är koldioxid, vatten och restprodukter, som innehåller kväve. Ämnena förs från cellen till blodet. Koldioxiden lämnar så småningom kroppen genom utandningsluften och de kvävehaltiga restprodukterna blir en del av urinen. 3
4. Organsystem och vilka organ de innehåller: Här finns alla organsystem: http://sv.wikipedia.org/wiki/kategori:organsystem Det viktigaste är väl att veta vad som ingår i organsystemet och inte på djupet som jag har tagit med.. Men ändå.. Endokrina systemet Exokrina systemet Fortplantningssystemet Immunsystemet Integumentsystemet Kardiovaskulära systemet Matsmältningssystemet Muskuloskeletala systemet Nervsystemet Respirationssystemet Som exempel valde jag dessa 5: a. Endokrina organsystemet (endokrin = hormonproducerande) Alltså ett organsystem som omfattar de hormonproducerande organen Kroppens viktigaste hormonbildande körtlar och celler är: hypofysen kontrollerar utveckling, tillväxt samt reproduktion sköldkörteln styr ämnesomsättningen bisköldkörtlarna producerar bisköldshormon som håller koll på vätskebalansen i kroppen binjurarna procuserar kortisol (stressrelaterat) och adrenalin. Langerhans öar i syftar på en grupp celler som producerar insulin i bukspottkörteln. äggstockar och testiklar könshormoner celler i mag tarmkanalen celler i njurarna 4
b. Immunsystemet Immunförsvaret skyddar oss mot infektioner. Det bekämpar infektioner oavsett om de orsakas av bakterier, virus, svampar eller parasiter. Immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar. Sammanlagt finns över hundra miljarder vita blodkroppar i kroppen. De kan delas in i olika kategorier efter utseende och funktioner. [http://www.immunbrist.se/immunsystemet.html] c. Skelettet Ja.. alltså.. det är ju en jäkla massa ben (mellan 206 och 220 stycken) som sitter fast i varann lite här och där.. Knäskålar, båtben, smalben, Ryggrad (den Julia saknar, du vet..) d. Sinnesorganen Näsa, ögon, och öron.. e. Nervsystemet Centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) hämtar information från perifera nervsystemet och bearbetar till signaler till kroppen. Perifera nervsystemet ärervtrådar som skickar information till centrala nersystemet. Somatiska nervsystemet består av nerver som styr kroppens viljestyrda muskler, till exempel rörelser i armar och ben, de motoriska nerverna bla bla bla bla bla jag ska inte bli neurolog! 5
5. Vanliga sjukdomstillstånd. Orsak, diagnos, behandling. Vård och omsorg vid vanliga sjukdomstillstånd a. Halsfluss: Orsak: Strekptokockbakterier angriper halsen, mandlarna. Symtom: När man har halsfluss är det vanligt att man har ont i halsen när man sväljer, har grötigt tal, känner sig sjuk, har feber. Behandling: Receptfria smärtstillande, Antibiotika b. Diarré Orsak: virusinfektion, dålig mat eller vatten, att man fått i sig något giftigt.. Symtom: Lös avföring som vatten, frossa, feber, ev magkramper. Behandling: Vätska lite i taget. c. Artros benskörhet Orsak: Vid uppkomst sker en gradvis nedbrytning av brosket som täcker ledens benändar. Vid svårare artros orsakar broskminskningen en tillväxt på benytorna kring leden vilket kan leda till felställningar samt att aktivitetsförmågan försämras Symtom: smärta, nedsatt aktivitetsförmåga samt svullnad, stelhet och krepitationer (ledknaster). Behandling: Det finns idag ingen behandling artros som kan stoppa artrosutvecklingen men man kan lindra besvär genom att lindra smärtan och förbättra muskelfunktionen. Detta sker med hjälp av sjukgymnastik för att töja och stärka musklerna, utprovning av gånghjälpmedel och tekniska hjälpmedel för att bättre klara vardagssysslor samt läkemedel för att minska smärta och inflammation. 6
6. Diabetes Vilken funktion har insulinet Typ 1: Om man får typ 1 diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag. Brukar komma tidigt i livet och kallas därför också för barn eller ungdomsdiabetes. Sjukdomen är delvis ärftlig och går inte att bota. När man hittat en behandling som fungerar bra går det att leva ett bra liv med sin sjukdom. Typ 2: Om man får typ 2 diabetes producerar kroppen fortfarande insulin, men inte så mycket som behövs. Det gör att man får för mycket socker i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och fötterna. Vanligast och kommer oftast i vuxen ålder. Sjukdomen kan vara ärftlig, men kan också bero på vilka levnadsvanor man har. Till exempel kanövervikt, högt blodtryck, rökning, graviditetsdiabetes och stress öka risken för att få sjukdomen. Insulin är ett hormon som reglerar halten av socker i blodet. Insulin bildas i betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottskörteln. Utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet, t.ex. efter en måltid. Högt blodsocker, syraförgiftning När kroppen får för lite insulin kan den inte tillgodogöra sig socker. Då används istället fettvävnaden som bränsle och skadliga syror kan bildas. Höga halter kan leda till att man får syraförgiftning, vilket är livshotande. Lossa åtsittande kläder och att skapa fria luftvägar (framstupa (säkert) sidoläge). Kontrollera andningen. Ge aldrig en medvetslös något att dricka. Ring 112 för omedelbar ambulanstransport och informera om att den sjuke är diabetiker. Lågt blodsocker, insulinkänning Om blodsockervärdet sjunker kraftigt kallades det att man får insulinkänning. De flesta människor med diabetes känner igen tecknen när blodsockret är på väg att sjunka för lågt och hinner då äta eller dricka något sött. En del känner dock inga varningssignaler. Sjunker blodsockret mycket lågt kan man förlora medvetandet och hamna i insulinkoma, ett tillstånd som i värsta fall kan orsaka hjärnskador och i sällsynta fall till och med död. Att förebygga diabetes gör man genom en sund livsstil med motion, rätt kost Övervikt, bukfetma, för lite fysisk aktivitet, dåliga matvanor och rökning ökar risken att få typ 2 diabetes. Man ger druvsockertabletter, juice, söt saft, mjölk eller liknande. Komplikationer vid diabetes: Hjärta och blodkärl: Åderförkalkningen kan sätta sig i alla pulsådror (artärer) i kroppen. Högt blodtryck.. Sexuella problem: De nerver som sköter tarm, urinblåsa och sexuella funktioner kan bli skadade av långvarigt högt blodsocker. Även blodkärlen till penis kan drabbas av åderförkalkning. Sammantaget kan detta leda till impotens. Ögon: Högt blodsocker kan påverka ögats blodkärl så att blödningar och blodproppar uppstår. Detta skadar ögat. Dålig syn. HJÄÄÄÄLLPP!!!!! : O 7
Njurar: I njuren kan de nystan av små blodkärl där blodet renas och urinen bildas drabbas av åderförkalkning. Det blir då svårare för kroppen att göra sig av med avfallsprodukter och dessa ansamlas i blodet. Fötter: Blodcirkulationen kan försämras både i stora och små kärl, och nervernas funktion påverkar fötternas känsel. Förutom att känseln i fötterna blir nedsatt kan också stickningar, domningar eller andra obehagskänslor uppkomma. Vid nedsatt känsel är det lätt trampa på något vasst eller få in grus i skon utan att märka det. Sår blir svåra, nästan omöjliga att läka. Tänder: Höga blodsockervärden kan ge muntorrhet. Muntorrhet är också en vanlig biverkan av olika läkemedel. Salivens uppgift är att späda och neutralisera syror som annars kan skada slemhinna och tänder. 8
7. Redogör för olika röntgenundersökningar och endoskopier. Ge exempel på andra undersökningar, relatera till olika sjukdomstillstånd. Datortomografi är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppen. Undersökningen görs för att läkaren kan få mer information än med vanlig röntgen. På så sätt kan sjukdomar och skador i exempelvis huvudet, bröstkorgen eller buken lättare upptäckas. Tex i samband med hjärnblödning eller svåra trafikolyckor, är det den enda metoden som kan ge läkaren tillräckligt med information. Misstänkta hjärnskador. En hjärnskada kan vara medfödd eller förvärvad. Behandling i det akuta skedet handlar om att säkerställa andning och cirkulation, att kirurgiskt stoppa och utrymma en blödning eller att med mediciner lösa upp en blodpropp Kranskärlsröntgen görs för att undersöka om det finns förträngningar eller stopp i hjärtats kranskärl. Undersökningen kan göras om man har kärlkramp eller andra slags hjärtbesvär. Kärlkramp och hjärtinfarkt. Förträngningar i hjärtmuskelns små blodkärl, kranskärlen, som i sin tur beror på åderförfettning, även kallat åderförkalkning. Behandlas med medicin. Magnetkameraundersökning kan användas för att ta bilder av nästan alla organ i kroppen. Undersökningen görs för att upptäcka sjukdomar, kartlägga skador och följa upp behandlingar. Metoden bygger på magnetfält och radiovågor. Därför kan man undersökas flera gånger utan risk för strålskador. Magnetkameran kan användas för att kontrollera om en behandling till exempel en strålbehandling eller en operation har hjälpt. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell röntgenteknik som ger detaljrika bilder. Undersökningen kan göras i förebyggande syfte som en hälsoundersökning, så kallad screening, eller när kvinnan själv eller en läkare känt någon förändring i brösten. Kvinnor mellan 40 75 (ca) kallas för att se om man fått bröstcancer. Operation är den vanligaste behandlingen. Den kompletteras ofta med strålning, cytostatikabehandling (cellgifter) och andra behandlingar med läkemedel. Endoskopi är när man för in en kamera ner i halsen, ändtarmen. Gastroskopi, Koloskopi. 9
8. Ge exempel på vanliga läkemedel. Verkningssätt, användningsområde, biverkningar Alvedon Innehåller Paracetamol är smärtlindrande och febernedsättande. Preparaten används vanligen vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menssmärtor, muskelsmärtor. Överdosering medför risk för allvarlig leverskada. Atarax är ett läkemedel som kan användas vid ångest och oro, klåda eller nässelutslag. Tabletter. Verkar lugnande vid ångest och oro genom att påverka en del av hjärnan som styr bland annat vakenhetsgraden, andningen och skelettmuskulaturen. Läkemedlet lindrar klåda och nässelutslag genom att blockera histamin, ett ämne som finns i vissa av kroppens celler och som orsakar allergiska reaktioner. Den lugnande effekten kommer efter ungefär 15 minuter och varar i cirka 12 timmar. Klådan minskar efter ungefär en timme och den klådstillande effekten varar i minst 24 timmar. En del personer kan bli sömniga, trötta och få ont i huvudet. Tröttheten brukar försvinna när man har använt medicinen i några dagar. Man kan bli torr i munnen av medicinen. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att sköta sina tänder extra noga under behandlingen. Till exempel är det bra att borsta tänderna med fluortandkräm och använda tandtråd. Sobril är ett läkemedel som används vid behandling av ångest och oro. Medicinen kan också användas vid sömnbesvär, som ofta beror på oro och spänning som gör att man har svårt att slappna av. Tillhör läkemedelsgruppen lugnande medel. Vissa personer som använder medicinen kan till exempel bli dåsiga, men det brukar gå över efter några dagars behandling. Furix och Furix Retard är kraftigt vätskedrivande läkemedel som används vid ödem, det vill säga vattenansamling i kroppen, till exempel vid hjärtsvikt. Läkemedlen kan även användas mot högt blodtryck. En del personer som använder medicinen kan få biverkningar som till exempel trötthet och muskelsvaghet och som då kan bero på rubbningar av saltbalansen. 10
9. Lagar och bestämelser om läkemedel Hälso och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Tandvårdslagen (SFS 1985:125). Här gäller inte 3:e kap om Läkemedelsgenomgångar. Vaccinationsverksamhet ingår som en del i läkemedelshanteringen. Med läkemedelshantering avses ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen är båda tillsynsmyndigheter för läkemedelshanteringsfrågor. 11
10. Delegering [http://www.vardhandboken.se/texter/vem far gora vad i varden/oversikt/] Vårdgivaren ansvarar för att det finns rätt kompentens, lokaler och ett ledningssystem för att bedriva en god och säker vård. Det är upp till vår legitimerade sjuksköterska, omvårdnadsansvarige sjuksköterska att bedöma om undersköterskan, omvårdnadspersonalen har den reella (erfarenhet) och formella (utbildning) kompetens för att utföra arbetet. Vi som omvårdnadspersonal bär ansvar för att vi utför de uppgifter vi fått. Tex att ge medicin till rätt person vid rätt tid. Vårt ansvar sträcker sig till att läsa i medicinpärmen vad patienten skall ha, kolla namn och personnummer på apodos påsen, räkna antal tabletter i påsen så de stämmer med det som står på påsen, ge tabletterna under säkra förhållanden. Alltså se till att man ger dryck innan och efter, inga tabletter fastnar i halsen eller ligger kvar i munnen, att patienten ligger/sitter på ett sånt sätt att den kan svälja bra. Det är också viktigt att man vet var man skall vända sig om något går fel eller om man känner sig osäker på något. Tex om det är något fel på påsen/dosetten/ögondroppsflaskan/forlaxpåsen eller vad det nu är för medicin. Vår OAS (omvårdnadsansvarige sjuksköterska) har en genomgång med oss om vad som gäller, vi skriver på ett papper och det uppdateras varje år. 11. Ge exempel på mikroorganismer och spridningsvägar Mikroorganismer (mikrober) är små organismer som inte kan ses med ögat. Bakterier: Bakterier är en vanlig orsak till våra vanligaste infektioner. Det finns bakterier överallt I våran omgivning, och har stor betydelse av nedbrytning av dött material. Många bakterier är helt ofarliga, endast cirka ett hundratal är sjukdomsframkallande (patogena). Form och storlek på bakterier varierar. Streptokocker: förekommer främst I näsan och svalget, och ingår I normalfloran. Sjukdomar som orsakas av streptokocker är t.ex: Halsfluss. Scharlakansfeber. Bihåleinflammation. Öroninflamation Hjärnhinneinflammation Bakterien smittar vid droppsmitta, och direktkontakt. Stafylokocker Denna bakterie finns I en viss mängd I näsan och svalget. är en vanlig orsak till sår och nagelbandsinflamationer samt hudbölder. ttrivs utmärkt I mat, och det kan resultera I diarré och kräkningar, även sk. Matförgiftning. sprids direkt och indirekt, därför är det viktigt med en bra handhygien. har bildat många stammar som är penicillinresistenta. (någon har sagt, att under en nagel har man mer bakterier än summan av hela jordens befolkning). Kolibakterien, den finns I tjocktarmens normalflora, och den är en vanlig orsak till Urinvägsinfektion. Kolibakterien är också vanlig I samband med sårinfektion bl.a. I trycksår. En god personlig hygien är ett bra förebyggande 12
syfte som kan hindra smittspridning. När man fått en infektion betyder det att bakterierna fått fäste I såret/vävnaden. Olika bakterier har olika lätt/svårt att få fäste. Immunförsvaret mobiliserar dom vita blodkropparna som börjar kriga mot bakterierna. Om bakterierna nu skulle ha fått ordentligt fäste, så kan det krävas antibiotika för att infektionen skall upphöra. På den senare tiden har många bakterier blivit resistenta mot antibiotika, på sikt kan detta vara livshotande, men för an kort tid sedan har man från media fått reda på att en ny antibiotika lyckats bita på dessa bakterier. 13
12. Redogör för L ABC L livsfarligt läge A andning B blödning C chock eller cirkulationssvikt Förkortningen är en minnesregel och talar om i vilken ordning man bör prioritera vid en olycka. Andningsstillestånd bör till exempel prioriteras före blödning eftersom det är mest akut. [http://www.gastrikeraddningstjanst.se/grtj/grtj_sida.aspx?id=71] 14
Livsfarligt läge Den skadade kan befinna sig på en plats som innebär fara för honom eller henne, exempelvis vid en nedfallen elledning, på en bilväg eller ett tågspår. Se därför till att föra den skadade i säkerhet. Larma sedan 112. Andning Börja med att kontrollera om den skadade andas. Höjer sig och sänker sig bröstkorgen? Känner du någon andningsluft från munnen? Om inte: Öppna luftvägarna genom att böja den medvetslösa personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret. Lyft upp hakan med två fingrar. Tag ett vanligt andetag, låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Inblåsningen ska ta en sekund. Fortsätt tills den skadade andas själv eller tills hjälp anländer. Blödning Ta bort eventuellt täckande klädsel. Tryck över såret med fingrar eller hand, gärna med ett förband eller rent tyg. Förstärk förbandet om det blöder igenom. Lyft upp den skadade kroppsdelen ovan hjärthöjd. Chock När den skadade kan andas på egen hand igen, kan du lägga honom eller henne i stabilt sidoläge. Stabilt sidoläge underlättar andningen samt förhindrar kvävning. Så här lägger du en person i stabilt sidoläge: Lägg personen på rygg Stå på knä vid sidan av personen Lägg armen närmast dig rakt ut och böjd uppåt Lägg den andra armen över bröstet Böj det bortre benet Ta tag i personens skuldra och tryck ner knäet på det böjda benet. Personen rullar då över så att det böjda knäet bildar en nästan rät vinkel Placera personens hand under kinden och se till att personen ligger stadigt Kontrollera att luftvägarna är öppna Håll den skadade varm Egna erfarenheter av akut läge? Där tänkte jag att man kanske kunde hitta på ett tillfälle då tex Ronny satte i halsen rejält och man snabbt fick sätta honom rakt upp, dunka honom lätt i ryggen och se till att han började andas igen.. 15
HLR Försök avgöra hur allvarlig situationen är Om man ska ta hand om en person som verkar vara avsvimmad eller medvetslös, måste man allra först se till att platsen är säker och inte livshotande för en själv. Därefter ska man avgöra hur allvarlig situationen är. Kontrollera om personen är vid medvetande och om andningen är normal. Vaken? Först kan man försöka prata med personen och pröva att skaka lätt i axlarna för att se om man får svar. En person som är berusad eller sover brukar reagera på detta. Om man inte får någon reaktion ska man utgå ifrån att personen är medvetslös. Andas? I nästa steg öppnar du den medvetslöses luftväg genom att lyfta hakan med två fingrar och med den andra handen på pannan böjer du den medvetslöses huvud bakåt. Sedan försöker du se om bröstkorgen höjer sig, lägger örat intill personens näsa och mun och lyssnar efter andningsljud. Om man efter ungefär tio sekunder inte kan höra, se eller känna någon andning, måste man utgå ifrån att personen har andningsstopp. Börja med att ringa 112 Innan man sätter igång med hjärt lungräddning måste man skaffa hjälp genom att ringa 112. Sedan ska man omedelbart sätta igång med hjärt lungräddning eftersom möjligheten att personen överlever ökar med två till tre gånger om behandlingen sätts igång direkt. Det går snabbare om någon annan kan ringa 112 medan man själv sätter igång med hjärt lungräddning. Om det inte finns någon annan på plats som kan ringa, måste man själv först ringa 112. Det är bra att känna till att larmoperatören kan ge fortsatt rådgivning på telefon, till exempel om hur hjärt lungräddning ska utföras. När ska man ge hjärt lungräddning? Om man kommer fram till att personen är medvetslös och inte andas normalt ska man utgå ifrån att det är hjärtstopp. Då ska man börja med hjärt lungräddning. Det händer att svårt sjuka kan fortsätta att andas onormalt efter att hjärtat har stannat. Om man upptäcker en medvetslös person med ingen eller onormal andning ska man utgå ifrån att det är ett hjärtstopp. När ska man inte ge hjärt lungräddning? Om personen däremot är medvetslös men andas normalt, ska man inte börja med hjärt lungräddning. Personen kan till exempel ha svimmat, fått ett epilepsianfall eller vara berusad. I stället ska man lägga personen i stabilt sidoläge och böja huvudet bakåt så att luftvägarna är öppna. Sedan ska man ringa 112 efter ambulans och stanna kvar hos den medvetslösa personen tills hjälpen kommer. Stabilt sidoläge Om en person är medvetslös men andas normalt ska man lägga personen i stabilt sidoläge. Det spelar 16
ingen roll åt vilket håll, bara du vänder personen mot dig. Klicka på bilden till höger för att få instruktioner som beskriver hur man lägger en person i stabilt sidoläge. Så går det till (30 2): Börja med att ringa 112 Innan man börjar ge hjärt lungräddning ska man ringa 112. Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel golvet eller marken. Placera händerna mitt på bröstet och tryck ner bröstkorgen cirka fem till sex centimeter med raka armar, så kallade bröstkompressioner. Tryck hårt och snabbt. Tryck 30 gånger med en ungefärlig hastighet på 100 120 gånger per minut. Växla sedan till att göra inblåsningar med mun mot mun metoden. Öppna först luftvägen genom att lyfta hakspetsen med två fingrar och böj den medvetslösa personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret. Ta sedan ett vanligt andetag och låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid göra två inblåsningar efter varandra. Växla mellan att ge 30 bröstkompressioner och två inblåsningar av luft. Fortsätt så tills sjukvårdspersonal kommit till hjälp. Om man tycker att det känns obehagligt att ge mun mot mun andning kan man lägga en tunnare textilbit, till exempel en näsduk eller en T shirt, över munnen. Man kan också använda ett speciellt munskydd som finns att köpa på apotek. Om man inte kan ge mun mot mun andning är det bättre att bara göra bröstkompressioner istället för att inte göra något alls, i väntan på ambulans. Att tänka på Det är ansträngande att ge hjärt lungräddning. Därför är det bra om man är flera som hjälps åt. I så fall kan man byta av efter ungefär två minuters behandling. Om man vet vilken tid hjärtstoppet inträffade är det bra att lägga det på minnet och berätta det för sjukvårdspersonalen när ambulansen kommer. Sjukvårdspersonalen vill även veta hur länge man har gett hjärt lungräddning. Man ska fortsätta med hjärt lungräddning så länge man orkar, tills personen andas normalt eller någon annan tar över. Om personen börjar andas Det är viktigt att fortsätta med hjärt lungräddningen tills sjukvårdspersonal kan ta över. Enbart hjärt lungräddning startar oftast inte hjärtat. Men ibland kan den medvetslöse vakna till liv och börja andas normalt under tiden du ger hjärt lungräddning och då ska du inte fortsätta. Om personen börjar andas normalt, röra på sig, tittar upp eller hostar ska du avbryta härt lungräddningen. Enstaka andetag, suckar, stönanden eller väsande ljud kan vara en reflex och inte normal andning. Att kontrollera andningen under hjärt lungräddning stjäl tid och kan påverka den medvetslöses chans till överlevnad, fortsätt därför utan 17
avbrott tills sjukvårdspersonal är på plats eller den medvetslöse vaknar till liv. 18
13. Hur ser brandskyddet ut på din arbetsplats Vi varje entré finns tavla för utrymning. Det finns två stycken brandombud som gör genomgång av säkerheten 2ggr/år och det kan vara blinkande lysrör, brandlister runt dörrar, att det inte finns gamla elkablar som kan kortslutas och dessutom att inga utrymningsvägar blockeras. När ny personal börjar jobba hos oss får de en kort utbildning i hur det funkar på vår arbetsplats vid brand. All personal får delta i utbildningar med jämna mellanrum. 14. Vad är en katastrof? Exempel. Begreppet betecknas: Varje situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovets art och omfattning Oftast krig eller naturkatastrofer, dock inte olyckor. Vid en olycka har man: överblick över vad som hänt och hur många som är skadade tillräckliga resurser för att ta hand om de skadade tillräcklig beredskap för att när som helst kunna ta hand om och ge behandling till skadade personer tillräcklig beredskap att minska olyckans omfattning. En masskadesituation kan definieras som en katastrof som skapat behov av sjukvård i sådan omfattning att resurserna inte räcker till, trots förstärkning Typ samma definition som jag skrev högst upp. Det militära försvaret består av armén som ska försvara Sverige. Även hemvärnet ingår i armén. Överstyrelsen för civil beredskap har huvudansvaret, och samarbetar med det militära försvaret för att samhällets ledning ska fungera på samma sätt i krig som i fred. Statens jordbruksverk har ansvar för livsmedelsförsörjning. Naturvårdsverket och Statens livsmedelsverk ansvarar för försörjning av dricksvatten. Energimyndigheten har huvudansvar för energiförsörjningen. Styrelsen för psykologiskt försvar ansvarar för informationsberedskap och har till sin hjälp tidningar, radio och TV. Statens räddningsverk har huvudansvar för befolkningsskydd (utrymning, skyddsrum, andningsskydd, larmsignaler m.m.) och räddningstjänst. Socialstyrelsen har huvudansvaret för hälso och sjukvård, socialtjänst och civilt hälso och miljöskydd och förbereder i fredstid. Fler exempel: En humanitär katastrof kan definieras som en oförutsedd händelse som orsakar stor förstörelse och mänskligt lidande och där det är nödvändigt med hjälp från nationell och/eller internationell nivå eftersom de lokala resurserna inte räcker till. De största katastroferna som tar flest liv är de långsamma, som torka och svält. Jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamis och översvämningar är exempel på plötsliga naturkatastrofer. Stora olje eller giftutsläpp, skador på kärnkraftsanläggningar eller andra av människor framkallade farliga situationer brukar kallas tekniska katastrofer. Humanitära situationer efter sådana katastrofer ger oftast inte upphov till internationella appeller och kan inte få hjälp från Sida. 19
Krig och konflikter är en andra orsaker till humanitära katastrofer som kräver insatser från världssamfundet. Komplexa katastrofer, med flera olika krisorsaker är inte ovanligt. Landet kan vara inblandat i ett krig eller annan konflikt samtidigt som klimatpåverkan leder till en smygande naturkatastrof med ökenutbredning, vattenbrist ELLER tyfoner. 20
15. Exempel på resurser Fråga 14 gick väl in i den här tycker jag.. Alltså de ovanstående ansvarsområdena. Det gäller att ha akut beredskap så gott det går vid krig när det kommer till sjukvård och liknande men även att infrastrukturer, kommunikationer och information fungerar även under krig och katastrofer. Legitimerade sjuksköterskor är ju dessutom krigsplacerade vid ökad beredskap. 21
16. Exempel på medicinsk terminologi (Medicinsk terminologi termer och begrepp inom medicinen.) Anatomi : Vetenskap som studerar människokroppens, djurens och växternas uppbyggnad. Bakteriologi : Vetenskapen om bakterierna. Bakteriologin innefattar kunskapen om de sjukdomsframkallande bakterierna och hur de kan motverkas. Biologi : Vetenskapen om de levande organismerna Genetik: Ärftlighetslära. Hematologi : Läran om blodet, dess sammansättning och funktion, samt dess sjukdomar. 22