Nr 2 Maj 2016 Information från Läkemedelskommittén Västernorrlands län Kvaliteten i läkemedelsförskrivningen ökar! Det produceras många nationella behandlingsrekommendationer och riktlinjer från olika aktörer. För vårdpersonal är det svårt att hålla sig uppdaterad på vad som är senaste nytt. Med våra kvalitetsmål försöker vi underlätta för verksamheterna att hålla reda på vad som anses viktigt och de utgör ett underlag för att utvärdera hur den egna verksamheten ligger till inom respektive Mi medel område. Alla kvalitetsindikatorer för läkemedel uppdateras kontinuerligt och kan lätt hittas som färdiga rapporter på landstingets intranät. Titta under Ledning & Styrning/Analys & Uppföljning/Läkemedelsstatistik. De flesta kvalitetsindikatorer uppdateras månadsvis. Kvaliteten i läkemedelsförskrivningen ökar. Vid närmare analys av utfallet de senaste fyra åren (2012 mot 2015) kan vi nämligen se att nästan alla kvalitetsindikatorer utvecklas åt det önskvärda hållet på länsnivå. Det känns mycket, mycket bra. Det är bara två av sexton indikatorer som går åt fel håll: mängden protonpumpshämmare ökar hela tiden och antalet individer som får frakturförebyggande läkemedel minskar. När det gäller protonpumpshämmarna har vi dock en användning i Västernorrland som ligger 10 % under rikssnittet, så det är ju rätt bra ändå. Och orsaken till att frakturförebyggande läkemedel har minskat i användning är att många långtidsbehandlingar, helt relevant, är avslutade de senaste åren. Vi har dock inte satt in nya patienter i den utsträckning som kan förväntas. Under hösten kommer Läkemedelskommittén som vanligt att erbjuda besök på alla vård- och hälsocentraler, då vi mer noggrant går igenom hur just er vårdcentral ligger till. Ulf Lindahl, apotekare Sekreterare för Läkemedelskommittén i Västernorrland Se utfall på nästa sida Kvalitetsindikatorer för läkemedel 2 Nya medarbetare 2 Egenkontroll läkemedelshantering 2 Framtidens läkemedelsförsörjning 3 Mitt läkemedel appen i webbfönster 3 Aktuellt från TLV 3 Diagnostiskt centrum Örnsköldsvik 3 Sätt inte våra äldre i klistret! 4 Riskabel felansvändning av fentanylplåster 5 Ortostatism kan öka fallrisk 5 Läkemedel pollenallergi för gravida 6 Städa läkemedelslistan 7 Rapportering utvecklar vården 7 Utbildningar 8
Läkemedelskommitténs kvalitetsindikatorer för läkemedel Äldre 2012 2015 1. Lågt antal individer/1000 inv med neuroleptika (> 75 år) 0,07 0,07 2. Låg mängd (DDD/TIND) inflammationsdämpande NSAID (> 75 år) 30 24 3. Högre antal individer med läkemedel vid Alzheimers sjukdom (> 75 år) 0,09 0,12 4. Låg andel (%-andel DDD) olämpliga sömnmedel (>75 år) 38 23 5. Högt antal genomförda fördjupade läkemedelsgenomgångar (> 65 år) 1332 1748 Protonpumpshämmare 6. Låg mängd (DDD/TIND) protonpumpshämmare, alla åldrar 37 47 Antibiotika 7. Hög andel (%-andel recept) V-penicillin av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år 79 82 8. Låg mängd (antal recept/tind) luftvägsantibiotika till barn 2-14 år 0,49 0,39 9. Låg andel (%-andel recept) kinoloner av uvi-antibiotika till kvinnor 9,5 8,3 10. Lågt antal recept/tind av uvi-antibiotika till kvinnor 0,30 0,28 Smärta/rörelseapparaten/beroende 11. Låg mängd (%-andel DDD) diklofenak av NSAID-preparat, alla åldrar 36 13 12. Låg mängd (DDD/TIND) lågdosopioider, alla åldrar 12 11 13. Högt antal individer med läkemedel mot osteoporos (> 50 år) 27 22 14. Låg mängd (DDD/TIND) sömnmedel, alla åldrar 33 33 Astma 15. Låg andel (%-andel DDD) kortverkande beta-2-stimulerare till astmatiker (< 50 år) 40 39 Diabetes 16. Hög procentandel diabetespatienter behandlas också med statiner, alla åldrar 57 58 DDD = definierade dygnsdoser TIND = 1000 invånare/ dag Nya medarbetare på Läkemedelsenheten Anna Berglin kommer att arbeta som informationsapotekare med fokus på öppenvårdsanvändningen av läkemedel. Anna vikarierar för Karin Öhlén och kommer från en tjänst som apotekare inom Kronans Apotek. Anneli Haglund är åter till tjänsten som sjuksköterska efter en tjänstledighet. Anneli kommer närmast från en tjänst som enhetschef inom Hälso- och sjukvårdsadministrativa enheten. Kontaktuppgifter; anna.elisabeth.berglin@lvn.se, tel 073-067 77 36. anneli.haglund@lvn.se, tel 073-274 35 75. Vi hälsar Anna och Anneli hjärtligt välkomna! Egenkontroll läkemedelshantering Antal enheter som svarar på enkäten för läkemedelshantering har ökat varje år sedan vi började med nya sättet att kvalitetsgranska läkemedelshanteringen 2013. När vi åker ut och granskar fysiskt ser vi att de förbättringsförslag som getts i åtgärdsplan tillbaka till enheterna verkligen åtgärdats, vilket är glädjande. Svarsfrekvensen för 2015 års egeninspektioner per verksamhetsområde: Slutenvård 81 % Primärvård 75 % Folktandvård 90 %. Carina Nilsson, receptarie Läkemedelsenheten 2
Framtidens läkemedelsförsörjning De fyra norrlandstingen har avtal med Apoteket AB om att driva läkemedelsförsörjningen fram till 2018-03-31 med möjlighet till förlängning i ytterligare 24 månader. Även om relativt lång tid av avtalet återstår är det dags att påbörja arbetet med hur framtidens läkemedelsförsörjning i regionen ska se ut. Därför kommer detta arbete att starta i september. Som ett startskott arrangerades den 19-20 april i Umeå en regional hearing med företag som erbjuder tjänster inom läkemedelsförsörjning (tillhandahållande av rekvisitionsläkemedel) tillverkning (cytostatika och övriga sterila beredningar) och dialys i hemmet. Sex företag medverkade i hearingen: ApoEx (försörjning, tillverkning, dialys i hemmet) Baxter (tillverkning, dialys i hemmet) Apoteket AB (försörjning, tillverkning, dialys i hemmet) Fresenius (dialys i hemmet) Oriola-KD (försörjning, tillverkning, dialys i hemmet) Tamro (försörjning) Hearingen gav en intressant bild av vilka utvecklingsmöjligheter företagen ser som möjliga inom sina respektive verksamhetsområden. Nu återstår för norrlandstingen att utreda vad som ska upphandlas och vad som eventuellt ska drivas i egen regi. Carin Svensson apotekare, läkemedelsenheten Mitt läkemedel appens innehåll även via vanligt webbfönster Rekommendationslistan har sedan många år utgivits som liten bok i A6 format. Sedan 2013 finns listan även som app för mobiltelefon eller platta (laddas ner från AppStore till iphone eller Google Play till android). För att förenkla tillgängligheten i förskrivarögonblicket, det vill säga när man jobbar i journalen framför vanlig skärm har vi tagit fram en webblösning. Innehållet i rekommendationslistan finns då i vanligt webfönster. Länk till detta webfönster läggs nu i maj till i Övriga källor i NCS Cross, mitt på journaltorgets nedre del. Klicka på länken Mitt läkemedel. Aktuellt från TLV Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Nya begränsningar i subventionen av prostaglandinanaloger. TLV har omprövat subventionen för samtliga ögondroppar som enbart innehåller prostaglandinanaloger. Grunden till beslutet är att TLV har bedömt att den trycksänkande effekten för de olika prostaglandinanalogerna är jämförbar. Den skillnad i biverkningsprofil som visats är till fördel för latanoprost som också har lägst pris. Travatan (travoprost), Izba (travoprost) och Lumigan (bimatoprost) med konserveringsmedel subventioneras endast för patienter som provat latanoprost. Taflotan (tafluprost) och Lumigan (bimatoprost) utan konserveringsmedel subventioneras endast för patienter som inte tolererar konserveringsmedel och vid nyinsättning endast för patienter som har provat latanoprost. Monoprost (latanoprost) subventioneras endast för patienter som inte tolererar konserveringsmedel. Latanoprost i konserverad form fortsätter att ingå med generell subvention. Beslutet trädde i kraft 2 april. Emselex ingår i förmånen med begränsning TLV har omprövat förmånen för Emselex (darifenacin) som tidigare haft generell subvention eftersom priset har varit högre än för motsvarande behandling med Toviaz (fesoterodin) och Vesicare (solifenacin). Emselex ingår from 19 februari i förmånen med begränsning till patienter som inte nått behandlingsmålet med generiskt tolterodin. 3 Diagnostiskt centrum öppnat i Örnsköldsvik Diagnostiskt centrum utreder patienter med misstanke om allvarlig sjukdom. Vid Diagnostiskt centrum arbetar en sjuksköterska och en specialistläkare. Starten den 2 maj beror på införandet av standardiserade vårdförlopp. Två av dessa behöver särskild utredning för diagnos (allvarliga ospecifika symptom som kan bero på cancer och cancer utan känd primärtumör (CUP)). Här samlas patienter vid misstanke om allvarlig sjukdom utan symptom från någon särskild del av kroppen. De utreds via snabbspår där patienten inom sex vardagar får komma för koncentrerade undersökningar under 1-2 dagar. Då görs en eller flera röntgenundersökningar och provtagningar, samtal med sjuksköterska och ett läkarbesök. Verksamheten är länsövergripande och beräknas utreda omkring 150 patienter/år. Anneli Jernberg Kommunikationsavdelningen
Sätt inte våra äldre i klistret! Förskrivning av depotplåster vid behandling av smärta ökar men beakta riskerna med transdermala opioider. Här ges praktisk handledning från Västra Götalandsregionen. Det finns två grupper av smärtplåster : De som innehåller fentanyl (Fentanyl, Matrifen, Durogesic), en syntetisk mycket mer potent opioid än morfin. Byts var tredje dag. De som innehåller buprenorfin (Norspan) en semisyntetisk opioid. Byts var sjunde dag. Inget av dessa plåster är förstahandspreparat vid opioidkrävande smärta och bör därför användas först efter att andra behandlingsmöjligheter har prövats och utvärderats. Akuta smärttillstånd Mitt läkemedel rekommenderar; transdermal behandling (smärtplåster) är i regel olämplig vid akuta smärttillstånd såsom postoperativ smärta. Full effekt uppnås först efter cirka tre dagar (buprenorfin) eller 12-24 timmar (fentanyl) och doseringen är svårstyrd. Vid opioidkrävande smärta rekommenderas i första hand morfineller oxikodonpreparat i tablett- eller injektionsform: kortverkande morfin eller oxikodon (Oxycodone/OxyNorm) och/eller långverkande preparat (Dolcontin/Depolan eller Oxycodone/ OxyContin). Beakta indikation Trots rekommendationer om restriktivitet ökar användningen av smärtplåster. Framförallt Norspan lyfts fram av producenten som ett alternativ vid långvarig smärta såsom artros eller andra ledsmärtor. Vid artros bör i första hand icke-farmakologisk terapi övervägas. Vid behov kan läkemedelsbehandling övervägas, då i första hand paracetamol och därefter eventuellt tillägg av peroral långverkande opioid i lägsta möjliga dos. COX-2 hämmare kan ibland användas som tillägg i lämplig dos under begränsad tid. Beakta att COX-2 hämmare är olämpliga till äldre pga. biverkningsrisken! Risker med plåster Det finns många fallgropar med opioidplåster, inte minst vid behandling av äldre. Plåster kan invagga falsk trygghet: Skyddar - Läker - Lindrar ; med andra ord: inte kan väl plåster skada? Plåster uppfattas inte alltid som en potent läkemedelsbehandling. Patienter, anhöriga och omvårdnadspersonal uppmärksammar inte alltid att patienten har en aktiv smärtbehandling. Detta kan leda till att den dagliga utvärderingen som sker när man tar en smärtstillande tablett missas. Både som avvikelserapporter, i pressen eller som anekdoter florerar historier om olämplig användning av smärtplåster, t.ex. att de inte tas bort vid byte, vilket medför att patienten bär flera plåster samtidigt. Vidare nämns plåster som återanvänds, plåster som lossnar och hamnar på en annan person, plåster som klipps och till och med plåster som sätts på protesben/arm. Vid överrapportering från en vårdnivå till en annan glöms ibland plåsterbehandling bort. Inte sällan behandlas patienter med flera långverkande opioider samtidigt. Detta är olämpligt då receptorbindningen av en svag opioid kan försämra andra opioiders smärtstillande effekt och orsaka ett högre opioidintag än nödvändigt. Start low, go slow Det förekommer att patienter som inte stått på opioider tidigare sätts in på olämpligt höga doser, då förskrivare inte uppmärksammar hur potent fentanylplåster är. Konverteringsförhållandet för oralt morfin till transdermalt fentanyl är 150:1, vilket innebär att 4 Skilj på de två smärtplåstren : Buprenorfin (Norspan): opioid i lågdos, veckoplåster. Fentanyl (Fentanyl, Durogesic, Matrifen): stark opioid i högdos, tredagarsplåster. lägsta styrkan fentanylplåster 12 mikrogram motsvarar daglig dos på 30-40 mg morfin peroralt. Praktiska råd Eftersom smärtplåstren är tunna och hudfärgade och ofta sätts på ryggen kan de vara svåra att upptäcka i en akutsituation, särskild om patient är medvetandesänkt och en aktuell läkemedelslista inte finns till hands. Ett förslag är att plåster alltid markeras med tydlig färg och att appliceringsdatum alltid skrivs. Använda plåster kan innehålla betydande restmängder av aktiv substans! Rapporter om missbruk av använda icke destruerade plåster finns. Efter avlägsnande ska använda plåster vikas ihop med vidhäftningsytan inåt så att inte det vidhäftande medlet exponeras. Därefter ska plåstret lämnas in på apoteket där det destrueras säkert. Observera vid MR-undersökning: vissa fentanylplåster innehåller metall. Dessa plåster ska avlägsnas före en MR-undersökning eftersom de kan överhettas under undersökningen och orsaka brännskador i huden i plåstrets omedelbara närhet. Sammanfattning Förskrivning av opioidplåster är ett andrahandsalternativ som ska ske på rätt indikation, i rätt dos och med noggrann uppföljning och utvärdering. Som med all medicinering till äldre är det viktigt med planerad och regelbunden omprövning. Originalartikel från Läkemedelskommittén i VGR, med text av Radka Kühnel, Överläkare, Geriatrik Uddevalla, NU-sjukvården. Texten har anpassats för Landstinget Västernorrland.
Riskabel felanvändning av fentanylplåster erfarenheter från Giftinformationscentralen För att undersöka orsakerna till överdosering eller felanvändning av fentanylplåster har Giftinformationscentralen (GIC) utfört en retrospektiv genomgång av de tillbud med fentanylplåster som rapporterats till centralen under åren 2000 2013. Ålder, kön, orsaken till överdosen, samt exponeringsväg och symtom togs fram ur materialet. Av de 183 personer som exponerats för dessa plåster var majoriteten vuxna (23 personer var äldre än 70 år), medan endast en var tonåring. Två tillbud gällde små barn. Andelen män var något högre än andelen kvinnor. Missbruk av fentanylplåster Färdiganvända depotplåster innehåller så mycket som 30 85 % kvarvarande aktiv substans och kan därför användas i missbrukssyfte. I 74 fall var det uppenbart att missbruk var orsak till förgiftningen. Patienten hade då oftast svalt eller tuggat på plåstret. Ett annat vanligt exponeringssätt var att man slammat upp substans från plåstret och injicerat lösningen intravenöst. Dermal exponering i missbrukssyfte var heller inte ovanligt. Även rökning eller upphettning och inhalering av plåster förekom i några fall. I ett fall var exponeringen rektal. Oavsiktlig överdosering I en knapp tredjedel av fallen var överdosen oavsiktlig. För personer över 70 år var accidentell överdos/felanvändning den vanligaste orsaken till förgiftningssymtomen. De äldre hade ibland på grund av glömska applicerat flera plåster på huden och i några fall hade dementa patienter tuggat på eller svalt plåstren av misstag. Ett par fall gällde små barn. I ett fall delade barnet säng med en släkting som behandlades med fentanyl och plåstret hade under natten ramlat av och råkat fästa vid barnets hud. I det andra fallet hade barnet hittat ett använt plåster i soporna och svalt ner det. Övriga orsaker Suicidförsök/självdestruktivt syfte var orsak till förgiftningen i en femtedel av fallen. Förgiftningssymtom efter dermal applicering av förskriven terapeutisk dos förekom hos elva patienter (6 %). I några fall kunde orsaken till tillbuden inte fastställas. Symtombild Fentanyl ger vid överdosering, precis som övriga opiater, uttalad andningsdepression med risk för plötslig apné. Dessutom ses regelmässigt sänkt medvetandegrad och mios. Om inte andningshjälp insätts i tid är risken stor för livshotande hypoxiska hjärnskador. Överlevande patienter kan få bestående funktionsskador orsakade av syrebristen. De patienter i materialet som uppvisade allvarliga opiatsymtom behandlades med antidoten naloxon. I några fall var respiratorbehandling nödvändig. Inga dödsfall rapporterades. Ett riskabelt läkemedel Fentanylplåster, även de som är begagnade och redan använts i terapeutiskt syfte, kan användas i missbrukssyfte. Tillvägagångssätten är många och riskerna uppenbara. Dödsfall blir alltid underrapporterade i material som bygger på konsultationer av giftinformationscentraler eftersom de flesta dödsfall till följd av förgiftning sker utanför sjukhus. Ett antal fall med dödlig utgång har dock rapporterats i vetenskapliga rapporter och i media både i Sverige och utomlands. Säkra rutiner för hantering och destruering av använda plåster måste finnas så att preparaten inte kommer i orätta händer. Äldre personer löper större risk att felanvända och därmed överdosera dessa preparat och det kan ifrågasättas om denna beredningsform är lämplig för gamla och dementa patienter. 5 Giftinformationscentralen Giftinformationscentralens huvuduppgift är att per telefon informera sjukvård och allmänhet om risker och symtom vid olika typer av akut förgiftning, samt att ge råd om lämplig behandling. Vill du rådfråga Giftinformationscentralen i samband med ett aktuellt förgiftningsfall är telefonnumret för sjukvårdspersonal 08-736 03 84. Källa: Giftinformationscentralen, publicerad i Information från Läkemedelsverket nr 1:2016. Ortostatism kan bidra till ökad fallrisk hos äldre Ortostatism är vanligt hos äldre. Ompröva behandling med läkemedel som kan sänka blodtrycket. Expertrådet i Stockholm rekommenderar att ortostatiskt blodtryck tas på äldre och att behandling med läkemedel som kan sänka blodtrycket omprövas regelbundet. Ortostatism är vanlig orsak till yrsel hos äldre och kan bidra till ökad fallrisk. Ortostatism associeras även med psykiska och kognitiva symtom. En av de vanligaste orsakerna till ortostatism är läkemedelsbiverkningar. Framför allt hjärt-kärlläkemedel och läkemedel som påverkar centrala nervsystemet. Även alfa-blockerare för behandling av benign prostatahyperplasi kan nämnas. Läkemedelsbehandling av högt blodtryck för att minska sjuklighet och död har god evidens upp till 85 års ålder och det är viktigt att äldre inte undanhålls adekvat blodtrycksbehandling. För de äldsta krävs dock ett individualiserat blodtrycksmål med särskild uppmärksamhet på biverkningar såsom ortostatism. Blodtryckskontoll i stående samt regelbunden omprövning av behandlingen med eventuell dosjustering är viktigt. Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för geriatriska sjukdomar. Källa: http://www.janusinfo.se
Artikel från Mediacin nr 7/2016, Läkemedelskommittén i Västerbotten Läkemedelsbehandling av pollenallergi under graviditet och amning? Sammanfattning Sedvanlig allergibehandling med systemiska antihistaminer och lokalbehandling med antihistaminer, natriumkromoglikat, nedokromil eller glukokortikoider anses förenligt med graviditet och amning. Det finns mest dokumentation för användning av loratadin som systemisk behandling och den rekommenderas i första hand vid både graviditet och amning. Patienter som tidigare erhållit allergenspecifik immunterapi kan fortsätta denna behandling under graviditet, men ny behandling bör undvikas. Vår och sommar innebär även pollen och allergier. I och med detta ökar behovet av att använda allergimedicin. Orala antihistaminer har en lång duration och lindrar allergiska reaktioner i hela kroppen. Vid otillräcklig effekt kompletteras systemisk behandling med lokal behandling för allergisk konjunktivit eller rinit. Systemisk behandling vid graviditet och amning Andragenerationens antihistaminer (loratadin, desloratadin, cetirizin och ebastin) inom normaldosering anses trygga att använda hos gravida kvinnor under hela graviditeten och amningen. Lång klinisk erfarenhet och epidemiologiska studier visar att i dagsläget finns det mest dokumentation vid användning av loratadin under graviditet och amning. I det svenska medicinska födelseregistret finns det 7528 barn vars mödrar använt loratadin, 6051 barn vars mödrar använt cetirizin, 1440 barn vars mödrar använt desloratadin och 1261 barn vars mödrar använt ebastin. Antal missbildningar låg inom det förväntade området för samtliga substanser; loratadin 149 barn mot 157 förväntade (2,0 %), cetirizin 127 barn mot 126 förväntade (2,1 %), desloratadin 28 barn mot 29 förväntade (2,1 %) och ebastin 26 barn mot 26 förväntade (2,1 %). Förekomsten av missbildningar i den totala populationen är omkring 2,1 % (2-5). födelseregistret har emellertid gett hållpunkter för att det inte finns något samband. Troligen var det första fyndet ett slumpfynd. Loratadin passerar över i bröstmjölk i låg grad. Baserat på data från sex kvinnor som behandlats med loratadin 40 mg (normal dosering är 10 mg) beräknas den relativa barndosen vara 0,46 % för loratadin och 1,1 % för metaboliten desloratadin. För övriga antihistaminer saknas data gällande övergång till bröstmjölk. Lokalbehandling vid graviditet och amning Läkemedel för lokal allergibehandling av ögon och näsa innehåller antihistaminer, natriumkromoglikat, nedokromil eller glukokortikoider. Användning vid klar indikation i terapeutiska doser anses förenligt med graviditet och amning. Applicering i näsa eller ögon ger en minimal systemisk läkemedelskoncentration och har inte visats ge någon effekt på fostret. Allergenspecifik immunterapi vid graviditet och amning Behandling med immunterapi bör inte påbörjas under graviditet, men pågående, komplikationsfri underhållsbehandling kan fortsättas under graviditet. Anledningen till att man inte vill påbörja en ny behandling under graviditet är för att undvika eventuella systemiska reaktioner eller anafylaxi. Att fortsätta redan påbörjad behandling anses säkert. Tre studier som totalt inkluderat 326 kvinnor som tillsammans genomgått 415 graviditeter under samtidig immunoterapi har inte resulterat i några negativa effekter på barnet eller modern under graviditet. Detta gäller för immunterapi både i form av injektioner och som oral administrering. Allergenextrakt för immunterapi går bra att använda under amning. Allergenextrakt består av proteiner och karbohydrater och övergång till bröstmjölk anses därför vara minimal. Risken för immunterapi kan fortgå under amning. Originalartikel från Läkemedelskommittén i Västerbotten med text av Anna Sandqvist, Leg. Apotekare och Ulrika Pettersson Kymmer, överläkare, klinisk farmakologi. Texten har anpassats för Landstinget Västernorrland. För cetirizin är förekomsten av missbildningar i njuren dock högre än förväntat (19 barn mot 9 förväntade), av dessa hade 15 barn hydronefroser, två njurdysplasi och två ektopiska njurar. Detta har inte rapporterats tidigare, och kan vara ett slumpfynd. Utvecklingen bör dock följas upp. I en tidigare studie baserad på det svenska medicinska födelseregistret noterades en ökad risk för hypospadi av loratadin. Detta ledde till att myndigheter varnade för preparatets användning under graviditet. Fortsatt uppföljning och evaluering av data från det svenska medicinska 6
Städa läkemedelslistan registrera med knappen Läkemedelsgenomgång i läkemedelslistan NCS Cross uppdaterades i mars med en ny funktion i läkemedelslistan. Information om senaste läkemedelsgenomgång visas intill radioknapparna för lista och graf. Börja använd denna funktion! Den ger information om när och var läkemedelslistan senast är genomgången, lätt åtkomlig oavsett vilken klinik man befinner sig på. Enkel läkemedelsgenomgång innebär den vanliga avstämningen att patientens läkemedelsintag stämmer med vad som är registrerat i journalen. Fördjupad läkemedelsgenomgång innebär en mer noggrann genomgång med eventuell hjälp av datastödet miniq och symtomskattningsformulär. Mer att läsa om fördjupad läkemedelgenomgång finns på läkemedelskommitténs hemsida, www.lvn.se/lk därefter Äldre och Läkemedel. Det är enkelt att registrera läkemedelsgenomgång, klicka på knappen i listen längst ner i läkemedelslistans fönster. Defaultläget är enkel läkemedelsgenomgång. Förändringar som gjorts vid läkemedelsgenomgång noteras i journalen under sökord Åtgärd/läkemedel. Kvalitetsindikator i primärvården För primärvården ingår fördjupad läkemedelsgenomgång som en av kvalitetsindikatorerna. För närvarande tas statistik angående antalet läkemedelsgenomgångar ut via sökordet fördjupad läkemedelsgenomgång i journalen. Från och med 2016-06-01 kommer statistiken tas från registrering av fördjupad läkemedelsgenomgång i Läkemedelslistan, den nya knappen. Kampanj Städa läkemedelslistan Under maj månad kommer vi även ha en kampanj för mer korrekt läkemedelslista, som vänder sig till patienter, förskrivare och apotek under mottot Städa läkemedelslistan! I kampanjen uppmanar vi patienterna att efterfråga enkel läkemedelsgenomgång med sin läkare, att inaktuella preparat tas bort från listan i NCS cross och från apotekets lista, och att läkemedelslistan skrivs ut. Martin Enander informationsläkare Läkemedelskommittén Rapportering viktigt verktyg för att utveckla vården! Under 2016 har Kvalitets- och patientsäkerhetsavdelningen extra fokus på läkemedelsavvikelser. Generellt så verkar det underrapporteras när det gäller läkemedelsavvikelser, vilket inte är bra för patientsäkerheten. Kulturen bör förändras när det gäller avvikelser; inte fokusera på person utan på att förbättra rutiner och kvalitetssystem. Alla läkemedelsavvikelser är värda att rapportera. Sjukvården är en lärande organisation, granskning och reflektion kring arbetsrutiner och behandlingsinstrument är viktiga för utvecklingen. Fel är förkastligt och skuldbelagt - så känner alla som jobbar i vården, vilket är ett av skälen till att vi rapporterar för lite. Tidsbrist är en annan faktor. avseende biverkningar. Det krävs en kontinuerlig rapportering för att successivt lära känna ett läkemedels alla effekter, på kort och lång sikt. Enbart misstanken om biverkan räcker för att en rapport bör skrivas. Det är Läkemedelsverket som sammanställer rapporter och som kan uttala sig om hur starkt sambandet kan vara. Biverkningsrapporten är sekretessbelagd. Patienten behöver inte tillfrågas. De obligatoriska uppgifterna är få, det går snabbt att fylla i blanketten. Det sker enklast direkt på Läkemedelsverkets hemsida, där länk till rapport hittas mitt på läkemedelsverkets startsida, se bild. Enhetscheferna har en betydelsefull roll i att återkommande diskutera avvikelser och vikten av att rapportera dessa i avvikelsesystemet. Man lär sig av egna och andras fel och kan på så sätt förebygga att felet upprepas. Biverkningar är enkla att rapportera För läkemedel är det även viktigt att biverkningar rapporteras. Denna rapportering är för låg i hela landet. 2015 gjordes 74 st biverkningsrapporter i LVN. Goda kunskaper om läkemedel bygger på vår rapportering. När läkemedel registreras är kunskapsunderlaget generellt bristfälligt Martin Enander, informationsläkare och Carina Nilsson, receptarie, Läkemedelsenheten 7
Läkemedelskommitténs Aktuella utbildningar Lindningskurs/sårvård Målgrupp: Sjuksköterskor och undersköterskor Sollefteå, Ledningscentralen, 13 september Örnsköldsvik, Falken, 20 september Sundsvall, Lilla salen, 27 september Palliativ vård i hemsjukvård Målgrupp: Kommunsjuksköterskor, distriktssköterskor och omvårdnadspersonal Härnösand, Länsmuséet, 15 september Tandvård - temadag Målgrupp: Tandläkare och tandhygienister Örnsköldsvik, HC Ankaret, Aulan, 19 oktober Sundsvall, sjukhuset, Aulan, 25 oktober Halvdagar, för- eller eftermiddag Demensdagen (tidigare Hornödag - demens) Målgrupp: Familjeläkare, ST- och AT-läkare, demenssjuksköterskor Härnösand, Länsmuséet, 20 oktober Läkemedelsansvariga sjuksköterskor på sjukhus Målgrupp: Läkemedelsansvariga sjuksköterskor på sjukhus Härnösand, Länsmuséet, 27 oktober Läs mer på www.lvn.se/lk där programmen uppdateras löpande. Boka in tid och datum redan nu! Terapigruppsdagar Målgrupp: Kontaktläkare för läkemedel inom slutenvård och primärvård, ST-läkare Hotell Höga kusten, 10-11 november Läkemedelsluncher för läkemedelsansvariga sjuksköterskor på sjukhus Målgrupp: Läkemedelsansvariga sjuksköterskor på sjukhus Sollefteå, Matsalen, 15 november Örnsköldsvik, Gästmatsalen, 16 november Sundsvall, Stora salen, 15 november Sundsvall, Stora salen, 16 november Sundsvall, Stora salen, 17 november Äldre och läkemedel omvårdnad gör skillnad Målgrupp: Undersköterskor Sundsvall, Hotell Södra Berget, 16 november Örnsköldsvik, Arken, 17 november Halvdagar, för- eller eftermiddag Hornödag depression och doping Målgrupp: Läkare Hotell Höga kusten, 17 november Asylhälsa Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor i primärvård, psykiatri samt övriga intresserade Härnösand, Länsmuséet, 6 december Trevlig sommar! 871 85 Härnösand Utgiven av: Läkemedelskommittén Västernorrlands län, Landstinget Västernorrland, 871 85 Härnösand lakemedelskommitten@lvn.se Ansvarig utgivare Maria Alsén-Lindström, ordf. LK, HC Centrum, Sundsvall Redaktör Lena Wiberg, tel: 0611-801 76 fax: 0611-800 26 e-post: lena.wiberg@lvn.se Redaktion Ulf Lindahl, Läkemedelsenheten Carin Svensson, Läkemedelsenheten Martin Enander, Läkemedelsenheten B Porto Betalt Port Payé Redigerare Marléne Axemo Gode www.lvn.se/lk