Miljöredovisning. Aluminiumproduktion genom. återvinning sedan 1949!

Relevanta dokument
Stena Aluminium Miljöredovisning 2009

MILJÖREDOVISNING. Aluminiumproduktion. sedan 1949!

Miljöredovisning Aluminiumproduktion genom återvinning sedan 1949.

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Aluminiumlegeringar för gjuterier och desox för stålverk Stena Aluminium

GJUTLEGERINGAR I ALUMINIUM

FÖRETAGSPRESENTATION

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA

Raka vägen till ren vinst. AlfaPure Z rening och återanvändning av skär- och tvättvätskor

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad

Produktionsvolym och energiförbrukning

5. Öka resurseffektiviteten

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar Svampverket Pulververket Distaloyverket... 5

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Icke-teknisk sammanfattning

Klimat- bokslut 2010

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

Kaj Inrikes AB Miljö- och trafiksäkerhetsredovisning Sedan 1999

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB

Energigaser bra för både jobb och miljö

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

BESLUT 1 (9) BESLUT Dnr: Gyproc AB Box BÅLSTA

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

Sammanfattning. Sida 1 av 7

Rücker Nord AB - Miljöhandbok

Produktöversikt om miljöpåverkan

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kundanpassade kvalitetslösningar. In i minsta detalj. Till rätt pris.

MILJÖRAPPORT för år: Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39)

Säkerhetsdatablad (MSDB)

Lighting the future...

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

AkzoNobel HSE-avdelningen. Sammanfattning av vårt miljöarbete 2009 Juni

Dok. Nr: VE V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB

Miljödeklaration Skärmvägg H11F08

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

År 2016 är ett högst händelserikt år för vårt företag, med många fina projekt på gång för att ta ytterligare ett steg i vår miljöprofilering.

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m./avfall 1

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Rening vid Bergs Oljehamn

ÄNDRING AV TILLSTÅND FÖR TÄKT I FURUBY FÖR ASFALTBOLAGET SVERIGE AB:S ASFALTSVERK

Dnr Mbn Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Byggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner

PORT HELSINGBORG. Vårt miljöarbete

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

ZERUST korrosionsskydd för elektronik och elektronisk utrustning

Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2015

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Fjärrvärmeleverantören Övergripande information om fjärrvärmeleverantörens ägarsituation, finansiella ställning, storlek och kundstruktur.

Hållbarhetsredovisning 2013

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE

RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

RENINGSVERK I VÄRLDSKLASS enkla och hållbara lösningar för enskilt avlopp från Conclean

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari återvinning

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

1 januari 2002 Brännbart avfall ska förvaras och transporteras skilt från annat avfall (1998:902).

KK Beskrivning TF 4. l'n. Taxa Miljöbalken 2013

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

F Ö R E T A G S P R E S E N T A T I O N GATUMÖBLER I ALUMINIUM HÅLLER LÄNGST DESIGNEN HÅLLER FÖR EVIGT

IKOT Steg 2. Grupp F5

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme.

Transkript:

Miljöredovisning Aluminiumproduktion genom 2014 återvinning sedan 1949!

MILJÖMÄRKT Trycksak 3041 0250 Nordiska Miljömärkningen Svanen Färgkod PMS 354, Fyrfärgskod C-91%, Y-83% M-0,0%,,K-0,0%. Standardfärger enligt SS 019100 019103 Blankt papper: 1080G10Y Matt papper: 354U-1070G NCS: 0879-G07Y NCS: 1368-G04Y Miljömärket bör ej understiga 8 mm och ska minst ha den storleken att texten MILJÖMÄRKT och underliggande licensnumm är tydligt läsbara. När märket understiger 2 cm i diameter kan den förklarande und utelämnas på produkten rycksak), (T om den finns med märket på förpac Textpå märket: Texten MILJÖMÄRKT följermärkets rundade form på ovansidan. Texten MILJÖMÄRKT m ed versaleroch teckensnitthelvetica,rak, halvfet. Teckentäthetoch teckengrad anpassas tilmärkets storlek. Texten undermärket Trycksak skrivs horisonte ltundersiffergrupperna (341 000). Teckensnitthelvetica,rak används m ed versalsom begynnelsebokstav,fö gem ener, och anpassas i storlek till märket För tryckning på Svanen på andra nordiska språk studera Regelv nordisk miljömärkning. Miljöredovisningen omfattar vår produktion i Älmhult i Sverige. Redovisningen baseras på fakta över verksamhetens miljöpåverkan under året. Dessutom redovisas miljöförbättrande åtgärder som blivit genomförda. innehåll Förord från VD... 3 Verksamhetsbeskrivning och organisation... 4 Geografisk översikt... 5 Stora vinster för miljön och industrin... 7 Stena och aluminiumet i vårt samhälle... 8 Miljöpåverkan... 10 Ökad produktivitet ger många fördelar Miljöförbättrande åtgärder effekter och mål... 12 Några milstolpar i vårt miljöarbete... 14 Flödes- och nyckeltal... 16 Arbetsmiljö och säkerhet... 18 Ordlista... 19 Nästa utgåva av miljöredovisningen kommer våren 2016. Har du frågor om denna miljöredovisning eller är intresserad av att veta mer om vårt miljöarbete är du välkommen att kontakta oss. Ulf Persson, Miljö- och teknikchef Tel. 010-445 95 12, ulf.persson@stenaaluminium.com Tryckt på ett papper med 100% returfiber och med helvegetabilisk tryckfärg. Producerad av Stena Metallkoncernen. Fotografer: Pontus Almén, Mats Samuelsson, Thomas Schedwin, Kajsa Sivertson, Carina Sundbö. Stena Aluminium har återvunnit aluminium på samma plats sedan 1949. Branschen har en positiv utveckling och vi ser en stadigt ökande efterfrågan på aluminium och på våra produkter. Vårt bolag befinner sig i en stark utvecklingsfas och med stöd av långsiktiga ägare har vi möjlighet att genomföra de satsningar vi tror på. 2014 låg vårt fokus på interna förbättringar, inte minst miljöinvesteringar. En höjdpunkt har varit de lyckade testerna av vår slaggkylningsanläggning som invigs under våren 2015. Här kyls avfallet (slaggen) från smältugnarna snabbt ned så att aluminiumresterna kan återvinnas. Investeringen kommer att minska vårt avfall samtidigt som vi behåller värdet av aluminiumet. Vi bedriver ett intensivt arbete med att minska förbrukningen av alla våra resurser. Det bästa exemplet på det är vårt smältverk där produktiviteten har ökat tack vare väl genomfört förbättringsarbete. Under 2014 ökade vi även vår energieffektivitet med hela åtta procent. Detta är väldigt positivt, alldeles särskilt när man ser det i perspektivet att det vi ägnar oss åt aluminiumproduktion genom återvinning redan är oerhört energieffektivt och endast gör av med fem procent av den energi som krävs för aluminiumproduktion från bauxit. 2014 var också ett mycket positivt år för vår produktion som ökade från 63 000 till 75 000 ton. Efterfrågan låg på en stabil, god nivå och jag kan konstatera att aluminium är ett efterfrågat material inte minst tack vare dess miljömässiga egenskaper. Dessutom märker vi att intresset för aluminium från just återvunnen råvara ökar. En tydlig indikation kommer från fordonsindustrin som spår att aluminiuminnehållet i en personbil kommer att öka från 150 till 200 kilo de närmaste åren. Vårt samarbete med den lokala energileverantören E.ON fortsatte under året i en positiv anda. Ju mer vi producerar, desto mer energi kan vi leverera ut i det lokala fjärrvärmenätet. En härlig känsla! De senaste två årens intensiva förbättringsarbete i produktionen har gett oss en ökad produktion, en stabilare process och ett lugnare tempo i den dagliga driften. Dessutom har det lett till en reducerad korttidsfrånvaro. I samma anda passerade vi 778 dagar utan olyckor med frånvaro den 31 december 2014 och våren har inletts på samma, fina sätt. Nyckeln till vår framgång är att prata om säkerhet i alla sammanhang; en självklarhet när man vet att huvuddelen av alla olyckor bottnar i bristande fokus. Idag står hållbarhet och återvinning högt upp på agendan hos de flesta företag. För oss på Stena Aluminium är det en naturlig del av vår affär där vi hela tiden gör framsteg tillsammans med kunder, leverantörer, medarbetare, kommun och myndigheter. Fredrik Pettersson, VD Stena Aluminium 2 3

Verksamhetsbeskrivning och organisation AFFÄRSIDÉ Att producera kundanpassade, högvärdiga aluminiumlegeringar av återvunnet aluminium med minsta möjliga resurs- och miljöpåverkan samt att på ett lönsamt sätt bedriva handel med dessa. Syftet med Stena Aluminiums verksamhet är att framställa aluminiumlegeringar genom återvinning med minsta möjliga miljöpåverkan. En viktig framgångsfaktor för företaget är förmågan att anpassa sig till marknadens behov genom att vara flexibla och leverera högkvalitativa aluminiumlegeringar när kunden behöver det. På anläggningen i Älmhult har det bedrivits återvinningsverksamhet sedan början av 1900-talet och år 1949 påbörjades återvinning av aluminium. Idag producerar smältverket årligen över 70 000 ton högvärdigt aluminium, med ett tillstånd att producera maximalt 90 000 ton aluminium per år. Företaget sysselsätter ungefär 110 personer. Stena Aluminiums miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001:2004, arbetsmiljöledningssystemet är certifierat enligt AFS 2001:1 och kvalitetsledningssystemet är certifierat enligt ISO 9001:2008. Stena Aluminium, som ingår i Stena Metallkoncernen, är Nordens ledande producent av aluminiumlegeringar för gjuteriändamål. Stena Aluminiums uppgift är att hjälpa sina kunder till ökad framgång, vilket görs genom att skapa långsiktiga relationer som bygger på flexibilitet, rätt kvalitet, leveransprecision, säkerhet och hög tillgänglighet på produkter och teknisk support. Den dagliga verksamheten genomsyras av ett miljöfokus. Alla anställda har ett medarbetaransvar för eventuella händelser och avvikelser som berör och påverkar miljön. Varje skift har en rapporteringsansvarig. Alla incidenter utreds för att förhindra att de upprepas. Miljögruppen arbetar ständigt med att utveckla, förebygga samt förbättra verksamhetens rutiner och minimera risker där de återfinns. Företagsledningen har det övergripande ansvaret för verksamhetspolicyn och ska tillse att den följs samt är relevant. Ledningen följer även upp miljömål, miljöhandlingsprogram, kommunicerar med omvärld och myndigheter samt ser till att miljöledningssystemet är effektivt och hålls aktuellt. Arbetet drivs av Miljöchefen som även säkerställer att systemet efterlevs på alla plan. GEOGRAFISK ÖVERSIKT Stena Aluminiums anläggning i Älmhult upptar cirka 18,5 hektar markyta. Inom detta område sker all materialhantering samt tillverkning av aluminiumlegeringar. Själva produktionsanläggningen är placerad med Södra stambanan på ena sidan. På andra sidan finns först en skyddszon på cirka 100 meter och sedan ett bostadsområde samt en idrottsplats. Älmhults centrum ligger till söder om industriområdet och Älmhult kommuns vattentäkt, sjön Möckeln, återfinns till norr om området. Verksamhetens huvudkontor ligger i anslutning till industriområdet. Här sitter VD samt funktionerna för ekonomi, försäljning, kommunikation med flera. 1. Mottagning ankommande gods 2. Skrotgård 3. Skrotsax 4. Sortering och press 5. Spånbrikettering 6. Råvarulager 7. Smältverkskontor 8. Smältverk 9. Färdigvarulager 10. Utlastning 11. Saltlager Återsamlingsplatser 12. Slagghantering 13. Råvarulager 14. Provugnshall 15. Centralförråd 16. Truckverkstad 17. Mekanisk verkstad 18. Huvudkontor 19. Omklädning personal/besökare Aula, konferenslokal 20. Kontor 21. Infart avgående gods 22. Rökgasrening och värmeåtervinning Gotthards gata INFART 1 INFART 1 2 2 3 3 10 13 14 12 9 18 Gotthards gata 8 4 6 4 6 7 11 5 5 15 22 16 11 16 12 17 18 19 20 Häradsgatan 21 INFART Häradsgatan 0 25 50 75 100 m Järnvägsstation 8 7 13 9 10 20 14 15 17 19 INFART Järnvägsstation 0 25 50 75 100 m VD Sales & operation planning Kommunikation EKONOMI ADMINISTRATION hr Marknad RÅVARA PRODUKTION TEKNIK LOGISTIK 4 5

Stora vinster för miljön och industrin Aluminium är ett särskilt bra material att återvinna. Det går att återvinna hur många gånger som helst, utan att metallens egenskaper går förlorade vilket sparar miljön flera gånger om. Aluminium är ett hållbart material, av all producerad aluminium är 75 procent fortfarande i bruk. Varje lastbilstransport med flytande aluminium innebär 2 ton mindre koldioxidutsläpp eftersom kunden slipper använda stora mängder energi för att smälta ned aluminiumtackor. Siffran kan jämföras med en genomsnittlig personbil som under ett helt år släpper ut cirka 3 ton koldioxid. Aluminium återfinns i jordskorpan och utvinns genom brytning av främst bauxit som sedan förädlas till primäraluminium. Tillverkning av primäraluminium är enormt energikrävande men genom att återvinna minskas behovet av att bryta ny råvara ur jordskorpan. Detta betyder att en mindre andel av samhällets restprodukter läggs på sopberg och därmed kan även kostnaden för förbränning och deponi reduceras. Dessutom är det en stor energivinst att återvinna aluminium då processen endast förbrukar 5 procent av den energi som krävs för att framställa primäraluminium. Användningsområdena för aluminium sträcker sig från små enkla husgeråd till stora, kraftigt belastade konstruktioner. Aluminium är väldigt formbart det kan valsas, pressas, gjutas och smidas. Aluminium är också starkt, korrosionsbeständigt och har en låg densitet och används därför inom många olika tillämpningar och konstruktioner. Inom fordonsindustrin medför aluminiums låga densitet att fordonen blir lättare vilket, bland annat, bidrar till minskad bränsleförbrukning och lägre miljöpåverkan. I byggindustrin används aluminium till tak, fasader och fönster eftersom materialets goda korrosionsegenskaper ger både lång livslängd och låga underhållskostnader. Aluminium är också ett tätt material som skyddar mot ljus, syre och fukt vilket gör det ytterst lämpligt inom förpackningsindustrin, till exempel vid förvaring av matvaror. Tack vare aluminiums förmåga att leda värme och el används det även gärna till högspänningsledningar, kondensatorer samt till apparathöljen. Aluminium producerat på Stena Aluminium i Älmhult används till största delen vid tillverkning av komponenter för fordonsindustrin men även inom el/ teknikindustrin, designprodukter och andra gjutna produkter. Aluminiumet levereras till kunderna antingen i fast form, gjutna till tackor, eller i flytande form i stora, specialbyggda termosar. 6 7

Stena och aluminiumet i vårt samhälle Aluminium är på stark frammarsch som material sedan decennier tillbaka. Här kan du läsa mer om användningen i samhället, miljönyttan och några av de olika stegen i Stena Aluminiums produktion. Visste du att återvinning av en enda aluminiumburk sparar energi som motsvarar TV-tittande i en timme om dagen i en hel månad? 2 ÅTERVINNING Aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst. Återvinning av aluminium innebär en besparing på 95 % av energimängden som används vid tillverkning av aluminium från bauxit. En stor del av allt insamlat aluminium i Sverige återvinns hos oss i Älmhult. 3 Mottagning ANKOMMANDE MATERIAL Det första steget är att väga, kontrollera och klassa ankommande material. Dessutom säkerställer vi att materialet är fritt från radioaktivitet. Kvalitetsbedömningen sker enligt ett fyrtiotal råvaruspecifikationer. Råvaran som används i tillverkningen utgörs av aluminiumskrot i form av fabrikationsspill och uttjänta aluminiumprodukter. 1 konsumtion Användningen av aluminium ökar konstant. Aluminium har många goda egenskaper och används till allt från köksgeråd och fönster till bilar och flygplan. 4 Preparering För optimal hantering i den fortsatta processen prepareras råvaran. Det rör sig om sortering, klippning, pressning och brikettering av aluminiumspån. Utsorterat icke-aluminiumskrot går till återvinning och emulsioner av olja och vatten från spånorna sänds till destruktion. SPILLVÄRME Spillvärmen från produktionen distribueras till Älmhults fjärrvärmenät och kan värma upp till motsvarande 1 200 villor året om. 9 NYA PRODUKTER Återvunnet aluminium blir till sist nya kvalitetsprodukter i samhället. Om och om igen. En kasserad wokpanna kan bli en del i en miljöbil eller något annat som efterfrågas! 8 GJUTNING, EMBALLERING och leverans Den färdiga aluminiumprodukten levereras som tackor eller flytande aluminium. Alla våra produkter märks och emballeras enligt kundens krav. 7 kvalitetskontroll Under hela processen tas löpande prover för att säkerställa rätt analys och säkra kundens krav. I vårt laboratorium gör vi materialanalyser. Tillsammans med teknisk support och utbildning ökar vi nyttan med användningen av återvunnet aluminium. 6 Smältning Den bearbetade råvaran smälts i roterande, tippbara smältugnar med oxyfuelbrännare. Salttillsats (natrium- och kaliumklorid) renar och skyddar metallen mot oxidation. Smältan förs över till legeringsugnar för färdigställande. Saltslagg skickas för omhändertagande. Rökgaser från smältugnarna leds till rökgasreningsanläggningen. Legering / Raffinering I legeringsugnarna får det smälta aluminiumet sin specifika och slutliga sammansättning för att uppnå slutproduktens egenskaper enligt våra kunders krav. Detta sker genom tillsatser av legeringsämnen, främst kisel och koppar. Med hjälp av kväv- och klorgas renas smältan. Föroreningar och slagg rakas ur och återvinns i processen. Den rökgas som alstras leds till rökgasreningsanläggningen. 5 8 9

Miljöpåverkan Stena Aluminium har identifierat specifika områden i verksamheten där man ser möjligheter att arbeta för en minskad miljöpåverkan. Inom dessa områden bedrivs kontinuerlig uppföljning och utveckling med syfte att minska samt följa upp miljöpåverkan. Som en del i utvecklingsarbetet har bolaget genomfört stora investeringar i ny teknik och fler är planerade de kommande åren. Energiförbrukning Då aluminiumproduktion är förhållandevis energikrävande har bolaget ett ständigt fokus på minskad energiförbrukning. Olika fokusområden identifieras årligen och mål formuleras i verksamhetens miljöhandlingsprogram. Se mer om Miljöhandlingsprogrammet på sidan 12. Under verksamhetsåret 2013/2014 minskade energiförbrukningen. Se diagram nedan. Sedan oktober 2012 använder Stena Aluminium enbart gasol som energikälla i smält- och legeringsugnarna. Våra arbetsfordon drivs antingen med el eller miljödiesel. Bolaget har som mål att investera i fler icke-dieseldrivna fordon när utbyte av äldre fordon sker. Till exempel används i dag eltruckar vid hantering av färdigvara. Salt För att generera ett högre metallutbyte tillsätts salt i produktionen, vilket innebär ett högre resursutnyttjande av råvara och energi. Salt motverkar bildandet av aluminiumoxid vilket annars sker när aluminium i nedsmält tillstånd reagerar med syret i luften. Saltet bidrar till utsläpp av klorväte. Utsläppen reduceras dock genom rening i ett textilt spärrfilter. Genom att tillsätta bikarbonat absorberas klorväte i filtret, innan utsläpp till luft sker. Se vidare i avsnittet Utsläpp till luft. Klor Genom att tillsätta en blandning av kväv- och klorgas renas aluminiumsmältorna från föroreningar inne i legeringsugnarna. Föroreningarna kan ha en negativ inverkan på metallens kvalitet om de inte tas bort. Kloret bidrar till utsläpp av klorväte, som dock reduceras innan utsläpp till luft genom rening i en filteranläggning. Se vidare i avsnittet Utsläpp till luft. Avfall I processen genereras saltslagg och filterstoft som sedan exporteras för upparbetning och/eller deponering. Exporten medför långväga transporter och är inte en långsiktig lösning. Målet är att minska mängden saltslagg som går till upparbetning genom att utvinna mer av metallinnehållet ur slaggen, något som skulle innebära ett mer effektivt resursutnyttjande samtidigt som de långväga transporterna skulle minska i antal. Ett långsiktigt mål är att konvertera slaggen till en produkt. Utsläpp till luft Rökgaserna som bildas i processen renas i filteranläggningarna och blir på så sätt reducerade. Smält- och legeringsprocessen samt förbränningen av fossila bränslen ger upphov till utsläpp av bland annat väteklorid, vätefluorid, svaveldioxid, kväveoxid, koldioxid, dioxiner och stoft. Dessa ämnen har olika påverkan på miljön. Samtliga ovanstående ämnen mäts i enlighet med bolagets kontrollprogram genom vilket även efterlevnaden av bolagets utsläppsvillkor kontrolleras. Buller Aluminiumskrot från hela Sverige samt delar av Europa tas tillvara i bolagets produktion. Skrothanteringen är en integrerad och självklar del i verksamheten och bearbetning av materialet är alltid förenat med visst buller. Detsamma gäller i samband med smältprocessen. Genom åren har flertalet åtgärder genomförts för att minska denna påverkan och ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår. Regelbundna mätningar och beräkningar säkerställer att vi lever efter våra villkor. Under 2014 inkom ett fåtal klagomål från närboende gällande buller från verksamheten. Energiförbrukning per energislag (MWh/år) Energiförbrukning Stena Aluminium 60 000 54 000 48 000 42 000 36 000 30 000 24 000 18 000 12 000 6 000 0 2014 2013 ENERGIFÖRBRUKNING STENA ALUMINIUM AB DIESEL GASOL EL ELDNINGSOLJA 2012 2011 2010 ÅR 2009 2008 2007 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Staplarna anger den totala energiförbrukningen per år fördelat på förbrukningen av gasol, eldningsolja, el och fordonsdiesel. Linjen anger energiförbrukning per producerat ton aluminium per år angivet i kwh/ton. Uppgången i energiförbrukning 2008 beror på att bolaget introducerade produkten flytande aluminium, där Stena Aluminium förbrukar mer energi mot att besparingarna är desto större hos kunden. Genom intrimning av brännare med mera kunde 2007 års nivå nås igen året därpå. Under 2012 installerades en gasoldriven efterbrännkammare, som används för rening av rökgaser. Detta innebär att den totala energiförbrukningen per ton färdigvara ökar. Energiförbrukning per ton färdigvara (kwh/ton) Diesel Gasol El Eldningsolja Stena Aluminium har en egen laboratorieverksamhet för materialanalyser. Detta bidrar till att bolaget skapar nya kundvärden och ökad användning av återvunnet aluminium. 10 11

Miljöförbättrande åtgärder effekter och mål Varje år upprättar Stena Aluminium ett miljöhandlingsprogram med det övergripande målet att minska bolagets miljöpåverkan. Verksamhetspolicy arbetsmiljö, miljö och kvalitet Stena Aluminiums verksamhet skall kännetecknas av en god, säker och utvecklande arbetsmiljö och ett aktivt miljöarbete med en strävan att minska verksamhetens miljöpåverkan samt ett tydligt fokus på att hjälpa våra kunder till framgång. I programmet exponeras och värderas fakta kring samtliga miljöaspekter vilket syftar till att skilja ut de aspekter som har störst påverkan på miljön. Dessa fakta ligger till grund då man fastställer målen för kommande verksamhetsår. Målen är kopplade till bolagets områden för miljöpåverkan och redovisas i nedanstående avsnitt. Utfall miljöhandlingsprogram för verksamhetsår 2013/2014: Energibesparingar Energibesparingar är ständigt aktuella och verksamheten sätter löpande nya mål för att minska energiförbrukningen i processen. Fokus under verksamhetsåret 2013/2014 var att optimera rökgasflöden och temperaturer ytterligare, för att på så sätt minska energiförbrukningen i efterbrännkammaren och möjliggöra ett ökat uttag av spillvärme till fjärrvärmenätet i Älmhult. Arbetet med att öka vår energieffektivitet i produktionsprocessen fortgick genom ett ökat fokus på skänkhanteringen och effektivare smältprocess. Avfallshantering Målet var att fortsatt minska mängden saltslagg som går till extern upparbetning och deponi, genom en minskning av metallförlust och mer utvinning av metallinnehållet i slaggen. Detta ska leda till ett mer effektivt resursutnyttjande och arbetet fortgår under verksamhetsåret 2014/2015. Flytande aluminium Stena Aluminium är det enda företaget i Norden som levererar flytande aluminium till industrin. Leveranserna sker i specialbyggda termosar om åtta ton aluminium vardera och varje bil transporterar tre termosar. Temperaturen på aluminiumet i termosen är anpassad och kunden kan därför använda den direkt i sin process med resultatet att varje levererat ton flytande aluminium innebär en energibesparing. Under verksamhetsåret 2013/2014 levererades 5 792 ton flytande aluminium. Stena Aluminium skall Uppfylla de lagar, föreskrifter, krav och förväntningar från myndigheter, kunder, ägare och andra intressenter som företaget berörs av. Med hjälp av tydliga mål bedriva ett arbetsmiljö-, miljöoch kvalitetsarbete som strävar mot ständiga förbättringar. Ha en hög medvetenhet för dessa frågor i hela organisationen så att arbetet kan utföras på ett ansvarsfullt, säkert och effektivt sätt. Beakta och förebygga, samt regelbundet följa upp, arbetsmiljö- miljö- och kvalitetsaspekter i samtliga processer och aktiviteter. Tillhandahålla fakta och underlag om arbetsmiljö-, miljö- och kvalitetsarbetet till intressenter och vara öppna för deras synpunkter. Kontinuerligt följa upp och säkerställa att verksamheten utvecklas inom ramen för denna policy. Stena Aluminium förväntar sig att varje medarbetare Aktivt deltar i säkerhetsarbetet, genom bland annat safety walks. Tar del av, förstår och utför arbetet enligt den egna arbetsplatsens miljökrav. Säkerställer att vi lever upp till kundens krav och förväntningar. Aktivt bidrar till ständiga förbättringar. MILJÖHANDLINGSPROGRAM 2014/2015 Energiförbrukning Energibesparingar är ett ständigt fokusområde och Stena Aluminium arbetar aktivt för att minska verksamhetens energiförbrukning. Avfallshantering Bolaget arbetar för att minska mängden saltslagg som går till deponi. Detta ska ske genom att minimera förlusten av metall via utvinning av det aluminium som finns i slaggen. Ett mer långsiktigt mål är att istället konvertera slaggen till en produkt. Under 2014 bidrog verksamheten i Älmhult till att undvika koldioxidutsläpp på 748 000 ton jämfört med produktion av primäraluminium. Miljövinsten kan jämföras med uppvärmning av 1,4 miljoner svenska villor i ett helt år! 12 13

Några milstolpar i vårt miljöarbete 2001 2008 2008 inleddes leveranser av flytande aluminium som Stena Aluminium är ensamma i Norden om att kunna erbjuda. Energiförbrukningen minskas med denna typ av transporter då kunden inte behöver smälta aluminiumtackor. Flytande aluminium levereras i specialbyggda termosar in i kundens produktion. Under 2013 passerades 1 000 leveranser. Varje ekipage sparar upp till två ton koldioxidutsläpp genom energibesparingarna. 2001-2002 installerades nya smältugnar med modern produktionsteknik. De nya ugnarna gav ökad kapacitet, bättre möjligheter att förädla aluminiumskrot, förbättrad arbetsmiljö och en minskning av energiåtgången i processen. Förbrukningen av salt per producerat ton halverades. 2010 2010 togs ett viktigt steg i vårt miljö- och säkerhetsarbete: En ny utrustning för hantering av klor började användas vilket minskar risken för utsläpp. 2011 2011 invigde Stena Aluminium sin laboratorieverksamhet för materialanalyser. Detta bidrar till att bolaget skapar nya kundvärden och ökad användning av återvunnet aluminium. 2012 2012 genomfördes de största miljöinvesteringarna i bolagets historia. Under året invigdes ny rökgasrening, efterbrännkammare, ny skorsten samt leveranser av spillvärme till fjärrvärmenätet. I framtiden kan produktionen fortsätta att öka men med mindre total miljöpåverkan än tidigare. 14 15

Flödes- och nyckeltal Nyckeltal totalt PRODUKTION ENHET 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Total produktion ton 74 801 62 956 56 578 49 890 49 265 37 500 49 950 41 300 Drops ton 1 736 2 710 3 781 3 033 3 259 2 250 6 600 2 050 Flytande ton 5 934 6 141 5 162 6 846 6 457 2 150 3 650 0 Tackor ton 67 130 54 106 47 635 40 012 39 548 33 100 33 700 39 250 FÖRBRUKNING ENHET 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Aluminiumskrot ton 87 252 74 072 65 927 58 573 55 850 42 650 51 150 48 400 Kisel ton 5 432 4 613 3 973 3 409 3 380 2 625 2 900 2 775 Övriga legeringsämnen ton 528 476 437 343 350 300 325 325 Gasol m 3 ntg 1 730 461 1 578 908 1 313 532 893 742 923 200 659 700 703 700 574 000 Eldningsolja (Eo1) m 3 0 0 479 531 572 563 1 441 1 036 El GWh 9,8 9 7,6 6,9 7,8 7,1 7,6 7,3 Klor ton 6,6 4,5 3,4 6,7 6,0 3,6 4,2 5,9 Kvävgas m 3 61 796 56 270 54 470 52 274 49 332 39 200 61 900 51 200 Syrgas Mm 3 ntg 6 5,10 4,60 4,05 4,00 2,71 2,95 2,76 Salt ton 7 193 6 256 5 189 4 479 4 450 3 390 4 020 3 990 Vatten m 3 15 774 14 779 14 256 12 307 12 150 11 350 23 700 20 600 Bikarbonat ton 440 326 286 Aktivt kol ton 49,3 36,9 50,1 AVFALL ENHET 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Saltslagg ton 19 584 18 007 15 887 12 387 12 650 9 725 13 700 12 150 Filterstoft ton 2 777 1 704 1 593 1 394 1 350 1 025 1 250 1 150 Oljeemulsion m 3 739 671 580 812 628 223 736 731 Nyckeltal per ton producerad aluminium FÖRBRUKNING ENHET 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Total energi (el, Eo1, truckdiesel, gasol) kwh 751,5 817 846 740 790 820 950 820 Gasol m 3 ntg 23,1 25,1 23,2 17,9 18,7 17,6 16,0 13,9 Eldningsolja (Eo1) l 0 0 8 11 12 15 33 25 El kwh 131 142 134 140 158 188 172 176 Klor kg 0,09 0,07 0,06 0,14 0,12 0,10 0,10 0,14 Kvävgas m 3 0,8 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,4 1,2 Syrgas m 3 ntg 81 82 81 81 81 72 67 67 Salt kg 96 99 92 90 90 90 92 97 Vatten l 208 235 252 247 247 303 565 524 Bikarbonat ton 5,88 5,18 5,06 Aktivt kol ton 0,66 0,59 0,89 AVFALL ENHET 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Saltslagg kg 262 286 281 248 257 260 312 294 Filterstoft kg 37 27 28 28 28 28 28 28 Oljeemulsion kg 10 11 10 16 13 6 17 18 Venturislam kg 0 0 1,0 2,4 0,4 1,4 3,2 1,0 UTSLÄPP TILL LUFT ENHET 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Stoft kg 0,02 0,02 0,04 0,11 0,07 0,02 0,05 0,08 HCl kg 0,1 0,01 0,06 0,14 0,07 0,04 0,10 0,15 HF kg 0,049 0,001 0,01 0,001 0,01 0,0005 0,001 0,001 SO 2 kg 0,18 0,24 0,41 0,37 0,33 0,39 1,69 1,26 CO 2 * kg 141 159 168 143 157 153 182 159 AVFALL GENERERAT I ÄLMHULT 2014 Farligt avfall Filterstoft: Saltslagg: 2 777 ton 19 584 ton Oljeemulsion: 739 m 3 Oljeavfall: 10 ton NO x kg 0,99 0,8 0,78 0,38 0,24 0,26 0,35 0,27 TOC som C kg 0,05 0,03 0,14 i.u. i.u. 0,39 0,49 i.u. Dioxin** µg 0,1 0,3 0,7 1,8 1,4 0,16 0,25 0,1 * baserat på produktionens, inklusive efterbrännkammarens, förbrukning av fossila bränslen ** TCDD-ekvivalenter enligt I-TEQ Avfall Osorterat avfall: 116 ton Rivningsvirke: 41 ton Brännbart avfall: 21 ton Blandskrot: 359 ton 16 17

Arbetsmiljö och säkerhet Stena Metallkoncernen påbörjade 2009/2010 arbetet med att förändra säkerhetskulturen inom koncernen för att minska antalet arbetsolyckor. En viktig del i säkerhetsarbetet är att bygga en kultur som syftar till att öka riskmedvetandet och engagemanget för säkerhetsfrågor. Fokusområden 2014/2015 Fortsatt arbete för att inga arbetsolyckor ska inträffa. Ett delmål under verksamhetsåret 2014/2015 är att halvera antalet olyckor utan frånvaro. Stärka ett positivt säkerhetsbeteende ytterligare genom att upprätthålla dialogen kring säkerhet. Investera i nya, förbättrade skyddskläder. Samtliga medarbetare ska gå minst två safety walks per år. ANTAL Stenas principer om säkerhet Alla olyckor och arbetsskador kan förhindras. Alla olyckor och tillbud skall rapporteras och åtgärdas så att de inte händer igen. Som Stenaanställd eller underentreprenör föregår jag alltid med gott exempel. Säkerheten är en självklar del av vårt affärsmannaskap. Säkerhet är bra för affärerna. ARBETSSKADOR OCH TILLBUD 120 Förbättringsprogram ARBETSSKADOR OCH TILLBUD HISTORIK ARBETSSKADA MED FRÅNVARO ARBETSSKADA UTAN FRÅNVARO TILLBUD 108 108 96 96 84 84 72 72 60 60 48 48 36 36 24 24 12 12 0 0 13/14 12/13 11/12 10/11 09/10 VERKSAMHETSÅR Vi ser en positiv utveckling i antalet olyckor med frånvaro. Den senaste olyckan med frånvaro inträffade hösten 2012 och 31 december 2014 passerades 778 dagar utan olycka med frånvaro. Rapportering av tillbud uppmuntras av bolaget, då uppmärksammandet av dessa innebär att olyckor kan förebyggas. 120 Ordlista* AKTIVT KOL En form av grundämnet kol vilken används i rökgasreningsprocessen. ALUMINIUM kemisk beteckning: Al En mjuk lättmetall som är det tredje vanligast förekommande grundämnet i jordskorpan. BIKARBONAT Kemisk förening av natrium, väte, kol och syre. Används för att neutralisera ämnen med lågt ph i rökgasreningsprocessen. DIOXINER Samlingsnamn för mycket miljöfarliga, organiska föreningar som kan bildas vid förbränningsprocesser under samtidig närvaro av klor/klorider, syre och kolväten. JÄRN kemisk beteckning: Fe Beroende på legeringstyp kan järn betraktas som en förorening eller som ett önskvärt legeringsämne för att förstärka specifika egenskaper för aluminium. KALIUMKLORID kemisk beteckning: KCl Kemisk förening. Används oftast tillsammans med andra salter såsom natriumklorid. Den har två funktioner under Tillbud nersmältning. Den skyddar aluminiumsmältan från oxidation vilket betyder att den värdefulla Arbetsolycka: ingen frånvaro metallen hålls intakt. I nästa steg hjälper det till att separera Arbetsolycka >1 dags frånvaro slaggen från aluminiumsmältan. Grundämnen och kemiska föreningar KISEL kemisk beteckning: Si Grundämne. Det vanligast förekommande legeringsämnet i aluminiumlegeringar för gjutgods. Tillsätts för att förstärka specifika egenskaper. KLORGAS kemisk beteckning: Cl2 Gasformigt grundämne. Används i processen för att rena flytande aluminium från oxider och väte. KLORVÄTE kemisk beteckning: HCl Kemisk förening som förekommer i gasform samt inlöst i vatten. Den vatteninlösta formen benämns saltsyra. KOLDIOXID kemisk beteckning: CO2 Gasformig kemisk förening. Bildas vid förbränning av kol, t ex olja, gasol och diesel. KOLVÄTE kemisk beteckning: CHx Kolväten är ett samlingsnamn för kemiska föreningar av kol och väte. Bildas vid nerbrytning av organiska ämnen i syrefattiga miljöer KOPPAR kemisk beteckning: Cu egenskaper hos aluminumlegeringar. KVÄVEOXIDER kemisk beteckning: NOx Kväveoxider är ett samlingnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer. Bildas t ex vid förbränning av olja, diesel och gasol. KVÄVGAS kemisk beteckning: N2 Gasformigt grundämne som finns naturligt i luft. Används i processen för att rena flytande aluminium. MAGNESIUM kemisk beteckning: Mg egenskaper hos aluminiumlegeringar. MANGAN kemisk beteckning: Mn egenskaper hos aluminiumlegeringar. NATRIUM kemisk beteckning: Na egenskaper hos aluminiumlegeringar. NATRIUMHYDROXID kemisk beteckning: NaOH Starkt frätande bas, mest känd som lut. Används för att neutralisera eventuell klorgas i klorgascontainern. NATRIUMKLORID kemisk beteckning: NaCl Känd som koksalt. Används oftast tillsammans med andra salter såsom kaliumklorid. Den har två funktioner under nersmältning. Den skyddar aluminiumsmältan från oxidation vilket betyder att den värdefulla metallen hålls intakt. I nästa steg hjälper den till att separera slaggen från aluminiumsmältan. STRONTIUM kemisk beteckning: Sr egenskaper hos aluminiumlegeringar. SVAVELDIOXID kemisk beteckning: SO2 Gasformig kemisk förening som, till exempel, bildas vid förbränning av svavelhaltig olja. SYRGAS kemisk beteckning: O2 Gasformigt grundämne som finns naturligt i luft. TITAN kemisk beteckning: Ti egenskaper hos aluminium. VÄTEFLUORID kemisk beteckning: HF Kemisk förening av väte och fluor. Även känd som fluorväte. VÄTEKLORID kemisk beteckning: HCl Kemisk förening av väte och klor. Förr kallad klorväte. ZINK kemisk beteckning: Zn egenskaper hos aluminium. ÖVRIGA FÖRKLARINGAR DEPONI Plats för slutlig förvaring av avfall. DESTRUKTION Oskadliggöra miljöfarliga ämnen, till exempel färgrester och emulsioner som används vid skärande bearbetning. EMULSIONER Finfördelade vätskedroppar uppblandade i en annan vätska. FILTERSTOFT Partiklar som fångas upp av det textila spärrfiltret. FÖRLEGERAD ALUMINIUM Legering av aluminium och en eller flera grundämnen, löses i aluminiumsmältan för att förstärka egenskaper hos aluminiumlegeringar. LEGERINGSMETALLER/ LEGERINGSÄMNEN Metaller som löses i aluminiumsmältan för att förstärka egenskaper hos aluminiumlegeringar. MILJÖPOLICY En skriftlig förklaring om hur företaget ska förhålla sig till miljöfrågor och hur dessa ska integreras i företagets miljöarbete. MILJÖREVISION Granskning av företagets verksamhet ur miljöperspektiv, till exempel utsläpp, resursförbrukning etc. OXIDATION En reaktion mellan ett metalliskt grundämne och syre under bildning av motsvarande metalloxid. OXYFUELBRÄNNARE Brännare där bränslet förbränns med ren syrgas. PRIMÄRALUMINIUM Aluminium som är framställd genom elektrolys av aluminiumoxid. RADIAK-KONTROLL Kontroll av eventuell förekomst av radioaktiv strålning i materialleveranser. RAFFINERING Förfarande för att rena flytande aluminium. SLAGG En restprodukt från smältugnarna, huvudsakligen bestående av aluminiumoxid, natrium- och kaliumklorid. TEXTILT SPÄRRFILTER Anläggning som avskiljer stoft ur rökgaser med hjälp av filter av textilt material. ÅTERVINNING Använt material som samlas in för att bli ny råvara och nya produkter. *Vissa förklaringar i ordlistan är anpassade till och endast giltiga för denna typ av verksamhet. Stena Aluminium arbetar med ständiga förbättringar inom arbetsmiljöområdet, helt i enlighet med innebörden av arbetsmiljöcertifieringen AFS2001:1. Förbättringsprogram upprättas varje år och nya mål gällande kommande verksamhetsår skapas baserade på programmet. 18 19

Du återvinner väl broschyren när du inte behöver den längre? Varje ton returpapper sparar 14 träd! Stena Aluminum AB Gotthards gata 5 SE-343 21 Älmhult, Sverige Tfn +46 10 445 95 00 Fax +46 476 124 04 info@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com